Zhao Ziyang

http://dbpedia.org/resource/Zhao_Ziyang an entity of type: Thing

زاو زيانغ (بالصينية: 赵紫阳) (17 أكتوبر 1919 - 17 يناير 2005)، سياسي وإداري ورجل دولة صيني شيوعي. كان ثالث رئيس وزراء لجمهورية الصين الشعبية من 1980 إلى 1987، ونائب رئيس الحزب الشيوعي الصيني من 1981 إلى 1982، والسكرتير العام للحزب الشيوعي الصيني من 1987 إلى 1989. لقد خسر منصبه السياسي بسبب دعمه التيار الإصلاحي الجديد واحتجاجات ميدان تيانانمن عام 1989. rdf:langString
Zhào Zǐyáng (chinesisch 趙紫陽 / 赵紫阳; * 17. Oktober 1919 in Hua, Anyang; † 17. Januar 2005 in Peking) war ein Politiker der Volksrepublik China. Er war Premierminister der Volksrepublik China von 1980 bis 1987 sowie Generalsekretär der Kommunistischen Partei Chinas von 1987 bis 1989. Er war seit 1986 für Chinas politische Reformen verantwortlich. rdf:langString
趙紫陽(ちょう しよう、簡体字: 赵紫阳、繁体字: 趙紫陽、1919年10月17日 - 2005年1月17日)は、中華人民共和国の政治家。「第2世代」の政治指導者として党中央委員会副主席、国務院総理、党総書記などを歴任した。1989年6月4日の天安門事件で失脚し、2005年1月17日に死去するまで軟禁生活を余儀無くされた。 rdf:langString
Zhao Ziyang (vereenvoudigd Chinees: 赵紫阳, traditioneel Chinees: 趙紫陽, pinyin: Zhào Zǐyáng, Kantonees: Chiew Chie-Yeung) (Anyang, 17 oktober 1919 - Peking, 17 januari 2005) was een Chinees politiek leider uit Henan. rdf:langString
자오쯔양(중국어 간체자: 赵紫阳, 정체자: 趙紫陽, 병음: Zhào Zǐyáng, 한자음: 조자양, 1919년 10월 17일 ~ 2005년 1월 17일)은 중화인민공화국의 前 정치인이다. 1987년부터 1989년까지 중국공산당 총서기였으나, 1989년 천안문 사태로 실각되었으며, 그 후로 1989년 7월 8일을 기하여 가택연금에 처해졌고 16년간 가택연금 중, 베이징에서 지병으로 사망하였다. rdf:langString
Zhao Ziyang, chiń. 赵紫阳 (ur. 17 października 1919 w , zm. 17 stycznia 2005 w Pekinie) – polityk chiński, były premier ChRL i sekretarz generalny Komunistycznej Partii Chin. rdf:langString
Zhao Ziyang (17 de outubro de 1919 — 17 de janeiro de 2005) foi um político da República Popular da China. Foi primeiro-ministro da República Popular da China entre os anos de 1980 até 1987 e Secretário-Geral do Partido Comunista da China de 1987 até 1989. Foi um reformador que implementou reformas econômicas que incrementara a produção, procurando soluções para racionalizar o inchaço da burocracia e batalhar contra a corrupção. rdf:langString
Чжао Цзиян (спрощ.: 赵紫阳; кит. трад.: 趙紫陽; піньїнь: Zhào Zǐyáng; 17 жовтня 1919 — 17 січня 2005) — китайський державний і політичний діяч, прем'єр Державної ради КНР в 1980—1987 роках, Генеральний секретар ЦК КПК в 1987—1989 роках. rdf:langString
Zhao Ziyang (xinès simplificat: 赵紫阳, xinès tradicional: 趙紫陽, pinyin: Zhào Zǐyáng, Wade-Giles: Chao Tzu-yang; , Henan, 17 d'octubre de 1919 – Beijing, 17 de gener de 2005) va ser un polític d'alt rang a la República Popular de la Xina. Va ser el tercer Premier de la República Popular de la Xina des de 1980 a 1987, Vicepresident del Partit Comunista de 1981 a 1982 i Secretari General del Partit Comunista de 1987 a 1989. rdf:langString
Čao C'-jang (čínsky 赵紫阳, pinyin: Zhao Ziyang) (17. října 1919 – 17. ledna 2005) byl čínský politik, předseda vlády Čínské lidové republiky (1980-1987) a generální tajemník Komunistické strany Číny (1987-1989). Závěr svého života strávil v domácím vězení. rdf:langString
Zhao Ziyang (en chino tradicional, 趙紫陽; en chino simplificado, 赵紫阳; pinyin, Zhào Zǐyáng; Wade-Giles, Chao Tzu-yang, nacido como Zhao Xiuye, Henan, 17 de octubre de 1919-Pekín, 17 de enero de 2005) fue un político de la República Popular China. Fue primer ministro de la República Popular China de 1980 a 1987 y secretario general del Partido Comunista de China desde 1987 hasta 1990. Durante su mandato se destacó por la implantación de reformas propias de la economía de mercado que incrementaron en gran medida la producción, y luchó contra la burocracia y la corrupción. Fue designado por Deng Xiaoping para hacerse cargo de las reformas políticas de China desde 1986.​ Fue expulsado del Partido por su apoyo a las manifestaciones estudiantiles de las protestas de la plaza de Tiananmén. Pasó los rdf:langString
Zhao Ziyang (Henan, 1919ko urriaren 17a - Pekin, 2005eko urtarrilaren 17a) txinatar politikaria izan zen. Txinako hegoaldean, 1950. urte inguruan, hasi zuen bere jarduera politikoa. Bertan, hainbat kargu bete zituen Alderdi Komunistaren barruan; Zhao Ziyangen ekintza nagusia Guangdongen egin zuen lurren banaketaren legea izan zen. Probintzia hartako arduradun nagusi izan zen 1967. urtera arte. Urte hartan, Kultura Iraultzaren ondorioz, bazterturik gelditu zen alderdian. Baina 1971n, berriz ere indarrean agertu zen Mongoliako buru politiko gisa. Handik urtebetera, atzera, Guangdongen zen, berriz ere, Iraultza Biltzarraren buru; Sichuanen ekonomiaren erreforma arrakastatsu bat bideratu zuen, Deng Xiaoping lagun zuela, 1980. urtera arte. Alderdiaren Batzar Nagusiko kide izan zen 1973tik aurre rdf:langString
Zhao Ziyang (chinois simplifié : 赵紫阳 ; chinois traditionnel : 趙紫陽 ; pinyin : Zhào Zǐyáng ; Wade : Chao Tzu-yang), né le 17 octobre 1919 à Huaxian et mort le 17 janvier 2005 à Pékin, est un homme politique chinois, parvenu au poste de Premier ministre de 1980 à 1987 puis secrétaire général du Parti communiste chinois de 1987 à 1989. rdf:langString
Zhao Ziyang (Hanzi sederhana: 赵紫阳, Hanzi tradisional: 趙紫陽, Hanyu Pinyin: Zhào Zǐyáng) (17 Oktober 1919–17 Januari 2005) adalah seorang politikus di Republik Rakyat Tiongkok. Dia adalah mantan Perdana Menteri Republik Rakyat Tiongkok dari 1980 hingga 1987, dan Partai Komunis Tiongkok dari 1987 hingga 1989. Sebagai seorang pejabat berpangkat tinggi, dia adalah pemimpin reformasi yang melaksanakan perubahan pasar yang meningkatkan produksi dengan pesat dan memimpin langkah-langkah untuk mempersingkat birokrasi yang gemuk dan memerangi korupsi. rdf:langString
Zhao Ziyang (趙紫陽T, 赵紫阳S, Zhào ZǐyángP; Hua, 17 ottobre 1919 – Pechino, 17 gennaio 2005) è stato un politico cinese.Fu Primo ministro dal 1980 al 1987 e segretario generale dal 1987 al 1989. Fu un riformista che contribuì a riforme che introdussero l'economia di mercato in Cina, nonché oppositore di burocrazia e corruzione, diffuse nell'apparato statale del paese all'epoca. Nel 1986, era anche responsabile delle riforme politiche della Cina sotto Deng Xiaoping. Zhao è tuttavia ben più conosciuto a livello internazionale per essere stato l'unico oppositore tra le alte sfere politiche cinesi alla repressione delle proteste di piazza Tienanmen del 1989. Ciò gli costò la purga da parte del regime cinese, che lo confinò agli arresti domiciliari fino alla sua morte, avvenuta all'età di 85 anni ne rdf:langString
Zhao Ziyang (Chinese: 赵紫阳; pronounced [ʈʂâʊ tsɹ̩̀.jǎŋ], 17 October 1919 – 17 January 2005) was a Chinese politician. He was the third premier of the People's Republic of China from 1980 to 1987, vice chairman of the Chinese Communist Party (CCP) from 1981 to 1982, and CCP general secretary from 1987 to 1989. He was in charge of the political reforms in China from 1986, but lost power in connection with the reformative neoauthoritarianism current and his support of the 1989 Tiananmen Square protests. rdf:langString
Zhao Ziyang, född 17 oktober 1919 i Hua härad, Henan, död 17 januari 2005 i Peking, var en kinesisk kommunistisk politiker som hade stort inflytande över de ekonomiska och politiska reformerna i landet under 1980-talet. Han var Kinas premiärminister 1980-1987 och Generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti åren 1987 till 1989. Zhao Ziyang avsattes från alla sin poster och försattes i husarrest fram till sin död 2005. I maj 2009 publicerades Zhaos memoarer från reformåren och husarresten. rdf:langString
Чжао Цзыян (кит. трад. 趙紫陽 , упр. 赵紫阳 , пиньинь Zhào Zǐyáng, при рождении Чжао Сюе (кит. трад. 趙修業 , упр. 赵修业 , пиньинь Zhào Xiūyè); 17 октября 1919, Хуасянь, провинция Хэнань, Гоминьдановский Китай — 17 января 2005, Пекин, Китай) — китайский политический деятель, премьер Государственного совета КНР в 1980—1987 годах, Генеральный секретарь ЦК КПК в 1987—1989 годах. Один из самых авторитетных китайских политиков своего времени. rdf:langString
赵紫阳(1919年10月17日-2005年1月17日),原名修业,河南滑县人,中华人民共和国政治家,中国共产党和中华人民共和国的第二代主要领导人之一。在革命战争年代和社会主义建设时期,他在地方先后担任过中共县委、地委、省委主要领导职务;在改革开放前期,他先后担任过中华人民共和国国务院总理、中国共产党中央总书记等职务。赵紫阳主持了1980年代后期的中国政治体制改革、平息了反对资产阶级自由化的左倾运动,被视为党内改革派主要领袖之一,为中国民主运动作出过贡献。中国官方宣称他在1989年的六四事件中犯了严重错误,中国共产党第十三届中央委员会第四次全体会议后被撤销党内一切领导职务并遭受软禁。 赵紫阳于1938年2月加入中国共产党。抗日战争时期,任中共滑县工委书记、县委书记,中共豫北地委组织部部长,宣传部部长,中共冀鲁豫边区地委书记,冀鲁豫军区第四军分区政治委员。第二次国共内战时期,任桐柏军区副政治委员、中共南阳地委书记兼南阳军分区政治委员。中华人民共和国成立后,任中共中央华南分局副书记,中共广东省委书记处书记、第二书记、第一书记。文化大革命时期遭迫害,此后担任中共内蒙古自治区委书记、广东省委第一书记、中共四川省委第一书记兼成都军区第一政治委员、全国政协副主席等职,1970年代末和80年代初曾经流传「要吃米找万里,要吃粮找紫阳」的说法。 rdf:langString
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString زاو زيانغ (سياسي)
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Čao C’-jang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString 자오쯔양
rdf:langString 趙紫陽
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Чжао Цзыян
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString 赵紫阳
rdf:langString Чжао Цзиян
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Zhao Ziyang
xsd:date 2005-01-17
xsd:date 1919-10-17
xsd:integer 147183
xsd:integer 1124635134
rdf:langString President
rdf:langString Chairman of the Central Military Commission
rdf:langString Signature of Zhao Ziyang.svg
rdf:langString Zhao Xiuye
rdf:langString Zhao Ziyang
xsd:date 1919-10-17
rdf:langString Zhao Xiuye
rdf:langString Zhao Ziyang in 1985
xsd:integer 5
xsd:date 2006-01-12
xsd:date 2005-01-17
xsd:integer 1965
xsd:integer 1972
xsd:integer 1974
xsd:integer 1975
xsd:integer 1979
xsd:integer 1980
xsd:integer 1981
xsd:integer 1987
rdf:langString
rdf:langString ----
rdf:langString ?–1989: 7th National People's Congress
rdf:langString Ziu6 Zi2-joeng4
rdf:langString no
rdf:langString Chinese
xsd:integer 3
rdf:langString st
rdf:langString Zhào Zǐyáng
rdf:langString "yào chī liǎng, zhǎo Zǐyáng"
rdf:langString Zhào Xiūyè
rdf:langString Zhao Ziyang .svg
rdf:langString "Zhao Ziyang" in Simplified and Traditional Chinese characters
rdf:langString Tiō Chí-iông
rdf:langString "要吃粮,找紫阳"
xsd:integer 1944
rdf:langString
rdf:langString 趙修業
xsd:gMonthDay --01-15
xsd:date 1982-09-12
xsd:date 1983-06-17
xsd:date 1987-11-24
xsd:date 1989-06-23
xsd:date 1989-06-24
xsd:date 1978-03-08
xsd:date 1980-09-10
xsd:date 1981-06-29
xsd:date 1987-01-15
xsd:date 1987-11-01
rdf:langString Students, we came too late. We are sorry. You talk about us, criticize us, it is all necessary. The reason that I came here is not to ask for your forgiveness. What I want to say is that you are all getting weak, it has been seven days since you went on a hunger strike, you can't continue like this. As time goes on, your body will be damaged beyond repair, it could be very life-threatening. Now the most important thing is to end this strike. I know, your hunger strike is to hope that the Party and the government will give you a satisfying answer. I feel that our communication is open. Some of these problems can only be solved through certain procedures. For example, you have mentioned the nature of the incident, the question of responsibility; I feel that those problems can be resolved eventually, we can reach a mutual agreement in the end. However, you should also know that the situation is very complicated, it is going to be a long process. You can't continue the hunger strike longer than seven days, and still insist on receiving a satisfying answer before ending the hunger strike. You are still young, we are old, you must live healthy, and see the day when China accomplishes the Four Modernizations. Unlike you, we are already old, and do not matter. It is not easy for this nation and your parents to support your college studies. Now you are all about 20, and about to sacrifice your lives so easily. Students, can't you think rationally? Now the situation is very serious, you all know, the Party and the nation is very anxious, and our society is very worried. Besides, Beijing is the capital, the situation is getting worse and worse everywhere, this cannot continue. Students, you all have good will, and are for the good of our nation, but if this situation continues, loses control, it will have serious consequences elsewhere. In conclusion, I have only one wish. If you stop this hunger strike, the government won't close the door for dialogue, never! The questions that you have raised, we can continue to discuss. Although it is a little slow, we are reaching some agreement on some problems. Today I just want to see the students, and express our feelings. I hope students could think about these issues calmly. This situation cannot be sorted out clearly under illogical circumstances. You all have that strength, you are young, after all. We were also young once, we protested, laid our bodies on the rail tracks; we never thought about what will happen in the future back then. Finally, I beg the students, once again, to think about the future calmly. There are many things that can be solved. I hope that you will all end the hunger strike soon, thank you.
rdf:langString Zhao Ziyang
rdf:langString Leader of the Leading Group for Financial and Economic Affairs
rdf:langString First Secretary of the CCP Guangdong Committee
rdf:langString First Secretary of the CCP Sichuan Committee
rdf:langString Chao4 Tzu3-yang2
xsd:integer 1965 1974 1975 1980 1982 1985 1987
rdf:langString زاو زيانغ (بالصينية: 赵紫阳) (17 أكتوبر 1919 - 17 يناير 2005)، سياسي وإداري ورجل دولة صيني شيوعي. كان ثالث رئيس وزراء لجمهورية الصين الشعبية من 1980 إلى 1987، ونائب رئيس الحزب الشيوعي الصيني من 1981 إلى 1982، والسكرتير العام للحزب الشيوعي الصيني من 1987 إلى 1989. لقد خسر منصبه السياسي بسبب دعمه التيار الإصلاحي الجديد واحتجاجات ميدان تيانانمن عام 1989.
rdf:langString Zhao Ziyang (xinès simplificat: 赵紫阳, xinès tradicional: 趙紫陽, pinyin: Zhào Zǐyáng, Wade-Giles: Chao Tzu-yang; , Henan, 17 d'octubre de 1919 – Beijing, 17 de gener de 2005) va ser un polític d'alt rang a la República Popular de la Xina. Va ser el tercer Premier de la República Popular de la Xina des de 1980 a 1987, Vicepresident del Partit Comunista de 1981 a 1982 i Secretari General del Partit Comunista de 1987 a 1989. Com a oficial senior del govern, Zhao va ser crític amb les polítiques maoistes i partidari de les reformes cap al mercat lliure, primer a Sichuan, i després a tot el país. Emergí a la política nacional després de la Revolució Cultural, amb el suport de Deng Xiaoping. Zhao Ziyang també era partidari de la privatització de les empreses estatals, la separació entre el Partit i l'Estat i de l'Economia de Mercat. Molts dels seus punts de vista els compartia el Secretari General Hu Yaobang. Les seves reformes econòmiques i la seva simpatia amb les Protestes de la plaça de Tian'anmen de 1989, el posaren en contra d'altres membres del Partit Comunista com el Premier Li Peng, l'antic President Li Xiannian i Chen Yun. Zhao també va perdre el favor de Deng Xiaoping. A conseqüència de les protestes d'estudiants Zhao va ser políicament purgat i posat en arrest domiciliari, acompanyat per la seva esposa, durant els següents 15 anys. Morí d'un atac de cor a Beijing, l'any 2005.
rdf:langString Čao C'-jang (čínsky 赵紫阳, pinyin: Zhao Ziyang) (17. října 1919 – 17. ledna 2005) byl čínský politik, předseda vlády Čínské lidové republiky (1980-1987) a generální tajemník Komunistické strany Číny (1987-1989). Závěr svého života strávil v domácím vězení. Ačkoli se narodil do bohaté rodiny (jeho otec byl statkář), odmalička sympatizoval s komunistickým hnutím, ve kterém se od začátku 30. let aktivně angažoval. Ve válce s Japonskem pracoval v podzemním komunistickém hnutí. Díky své inteligenci i vůdčím schopnostem rostl jeho vliv ve straně. V šedesátých letech byl již stranickým tajemníkem v provincii Kuang-tung. Podařilo se mu tuto oblast částečně reformovat. Koncem šedesátých let ovšem padl v nemilost, neboť právě odstartovala tzv. kulturní revoluce, která měla reformní pokusy otupit. Rehabilitace se dočkal v polovině 70. let. Byl mu svěřen úkol v provincii Sečuan. Jeho ekonomické reformy pozvedly tuto obrovskou provincii a katapultovaly jej do pozice místního prvního tajemníka strany. V roce 1977 se již stal členem politbyra. Koncem 70. let dokonce zastupoval premiéra a v roce 1980 se stal předsedou čínské vlády. Absolutního vrcholu dosáhl v roce 1987, kdy se stal generálním tajemníkem Komunistické strany Číny. Usiloval o otevřenější politiku navenek a tržní reformy dovnitř, což mu postavilo do cesty mnoho protivníků, včetně mocného Teng Siao-pchinga, který se sice velmi zasloužil o modernizaci čínské ekonomiky a normalizaci vztahů s USA, ale o politických reformách nechtěl ani slyšet. Rozhodující událostí, která měla odpovědět na otázku dalšího vývoje, bylo vyvrcholení studentských nepokojů v létě roku 1989. Čao se snažil aktivitu studentů klidnit, neboť se obával reakce starých komunistů, kteří nereflektovali na reformy ekonomické, natož pak politické. Studenti, ovlivněni „gorbymánií“ (západním nadšením pro Gorbačovovy reformy v SSSR), Čaovy výzvy neuposlechli. Krátce na to byl Čao odvolán. Nahradil jej politicky nesmlouvavý starosta Šanghaje Ťiang Ce-min. Začátkem června 1989 zasáhly proti demonstrujícím studentům na náměstí Tchien-an-men tanky. Při střetech zahynulo několik set studentů. Politické reformy v Číně neproběhly a tento stav doposud trvá. Čao C'-jang byl od doby odvolání držen v domácím vězení, kde 17. ledna 2005 zemřel. Snad svým osudem trochu připomíná někdejšího hrdinu maďarského povstání z roku 1956 Imre Nagye. Byl členem komunistické strany (a nikoli bezvýznamným) v době Maovy krutovlády, ale v rozhodující chvíli svého života – v roce 1989 – prokázal osobní statečnost při jednání se studenty, kdy se jim dokonce za pomalé tempo reforem omluvil. Pro čínskou vládu nastal jeho smrtí problém, neboť se stal symbolem naděje. Když takto v roce 1989 zemřel stoupenec politických reforem a někdejší generální tajemník strany Chu Jao-pang, začaly Studentské protesty na náměstí Nebeského klidu.
rdf:langString Zhào Zǐyáng (chinesisch 趙紫陽 / 赵紫阳; * 17. Oktober 1919 in Hua, Anyang; † 17. Januar 2005 in Peking) war ein Politiker der Volksrepublik China. Er war Premierminister der Volksrepublik China von 1980 bis 1987 sowie Generalsekretär der Kommunistischen Partei Chinas von 1987 bis 1989. Er war seit 1986 für Chinas politische Reformen verantwortlich.
rdf:langString Zhao Ziyang (en chino tradicional, 趙紫陽; en chino simplificado, 赵紫阳; pinyin, Zhào Zǐyáng; Wade-Giles, Chao Tzu-yang, nacido como Zhao Xiuye, Henan, 17 de octubre de 1919-Pekín, 17 de enero de 2005) fue un político de la República Popular China. Fue primer ministro de la República Popular China de 1980 a 1987 y secretario general del Partido Comunista de China desde 1987 hasta 1990. Durante su mandato se destacó por la implantación de reformas propias de la economía de mercado que incrementaron en gran medida la producción, y luchó contra la burocracia y la corrupción. Fue designado por Deng Xiaoping para hacerse cargo de las reformas políticas de China desde 1986.​ Fue expulsado del Partido por su apoyo a las manifestaciones estudiantiles de las protestas de la plaza de Tiananmén. Pasó los últimos quince años de su vida bajo arresto domiciliario.​
rdf:langString Zhao Ziyang (Henan, 1919ko urriaren 17a - Pekin, 2005eko urtarrilaren 17a) txinatar politikaria izan zen. Txinako hegoaldean, 1950. urte inguruan, hasi zuen bere jarduera politikoa. Bertan, hainbat kargu bete zituen Alderdi Komunistaren barruan; Zhao Ziyangen ekintza nagusia Guangdongen egin zuen lurren banaketaren legea izan zen. Probintzia hartako arduradun nagusi izan zen 1967. urtera arte. Urte hartan, Kultura Iraultzaren ondorioz, bazterturik gelditu zen alderdian. Baina 1971n, berriz ere indarrean agertu zen Mongoliako buru politiko gisa. Handik urtebetera, atzera, Guangdongen zen, berriz ere, Iraultza Biltzarraren buru; Sichuanen ekonomiaren erreforma arrakastatsu bat bideratu zuen, Deng Xiaoping lagun zuela, 1980. urtera arte. Alderdiaren Batzar Nagusiko kide izan zen 1973tik aurrera, eta Politburoko kide 1979tik aurrera. 1980an, lehen ministrorde aukeratu zuten, eta urte hartan bertan, gobernuburu izendatu zuten Hua Guofengen ordez. 80. hamarraldian, Zhao marxismoaren errebisionistatzat hartua izan zen. Gobernuaren gardentasuna eta elkarrizketa nazionalaren alde egin zuen, jende xehea barne hartuko zuena. 1989an Tiananmen plazako protestak etorri ziren. Buruzagi komunistak protestak itoaraztearen aldekoak ziren. Zhao ez zegoen ados. Manifestariak ez ziren sakabanatu, eta masakrea gertatu zen. Horren guztiaren ondoren, Zhaori kargu guztiak kendu zizkioten eta etxean egotera behartu zuten. 2005ean hil zen, gaixotasunez.
rdf:langString Zhao Ziyang (chinois simplifié : 赵紫阳 ; chinois traditionnel : 趙紫陽 ; pinyin : Zhào Zǐyáng ; Wade : Chao Tzu-yang), né le 17 octobre 1919 à Huaxian et mort le 17 janvier 2005 à Pékin, est un homme politique chinois, parvenu au poste de Premier ministre de 1980 à 1987 puis secrétaire général du Parti communiste chinois de 1987 à 1989. Ce dirigeant expérimenté critique les politiques maoïstes en mettant en place des réformes de marché, tout d'abord dans la province du Sichuan, puis dans tout le pays. Il apparaît sur la scène nationale grâce au soutien de Deng Xiaoping après la révolution culturelle. Il mène également des mesures en vue de dégraisser la bureaucratie de la Chine et de lutter contre la corruption, afin d'asseoir la légitimité du Parti communiste chinois dans les années 1980. Il est également un partisan de la privatisation d'entreprises d'État, de la séparation du Parti et de l'État et de réformes de l'économie de marché. La plupart de ses idées sont ensuite partagés par le secrétaire général du Parti de l'époque, Hu Yaobang. Il a été nommé par Deng Xiaoping pour prendre en charge les réformes politiques de la Chine à partir de 1986. Ses réformes économiques et son soutien envers les étudiants manifestants durant les manifestations de la place Tian'anmen en 1989 le mettent en opposition avec certains membres dirigeants du PCC, dont le Premier ministre Li Peng. Petit à petit, Zhao commence également à perdre le soutien du leader suprême Deng Xiaoping. Après les événements de 1989, il est démis de ses fonctions politiques et placé en résidence surveillée pour les 15 années suivantes. Il meurt à Pékin en 2005 d'un accident vasculaire cérébral. Toutefois, en raison de sa disgrâce politique, les dirigeants chinois ne lui accordent pas de funérailles nationales. Son autobiographie officieuse est publiée en plusieurs langues, notamment en français, en 2009. Toutefois, le détail de sa vie reste sujet à une sévère censure en Chine continentale.
rdf:langString Zhao Ziyang (Hanzi sederhana: 赵紫阳, Hanzi tradisional: 趙紫陽, Hanyu Pinyin: Zhào Zǐyáng) (17 Oktober 1919–17 Januari 2005) adalah seorang politikus di Republik Rakyat Tiongkok. Dia adalah mantan Perdana Menteri Republik Rakyat Tiongkok dari 1980 hingga 1987, dan Partai Komunis Tiongkok dari 1987 hingga 1989. Sebagai seorang pejabat berpangkat tinggi, dia adalah pemimpin reformasi yang melaksanakan perubahan pasar yang meningkatkan produksi dengan pesat dan memimpin langkah-langkah untuk mempersingkat birokrasi yang gemuk dan memerangi korupsi. Zhao, yang pernah disebut sebagai pengganti Deng Xiaoping, disingkirkan dari kekuasaan karena dukungannya kepada para mahasiswa pengunjuk rasa dalam demonstrasi Tiananmen 1989 dan menghabiskan 15 tahun terakhirnya dalam tahanan rumah.
rdf:langString 趙紫陽(ちょう しよう、簡体字: 赵紫阳、繁体字: 趙紫陽、1919年10月17日 - 2005年1月17日)は、中華人民共和国の政治家。「第2世代」の政治指導者として党中央委員会副主席、国務院総理、党総書記などを歴任した。1989年6月4日の天安門事件で失脚し、2005年1月17日に死去するまで軟禁生活を余儀無くされた。
rdf:langString Zhao Ziyang (Chinese: 赵紫阳; pronounced [ʈʂâʊ tsɹ̩̀.jǎŋ], 17 October 1919 – 17 January 2005) was a Chinese politician. He was the third premier of the People's Republic of China from 1980 to 1987, vice chairman of the Chinese Communist Party (CCP) from 1981 to 1982, and CCP general secretary from 1987 to 1989. He was in charge of the political reforms in China from 1986, but lost power in connection with the reformative neoauthoritarianism current and his support of the 1989 Tiananmen Square protests. Zhao joined the Chinese Communist Party (CCP) in February 1938. During the Second Sino-Japanese War, he served as the chief officer of CCP Hua County Committee, Director of the Organization Department of the CCP Yubei prefecture Party Committee, Secretary of the CCP Hebei-Shandong-Henan Border Region Prefecture Party Committee and Political Commissar of the 4th Military Division of the Hebei-Shandong-Henan Military Region. During the Chinese Civil War of 1945-1949, Zhao served as the Deputy Political Commissar of Tongbai Military Region, Secretary of the CCP Nanyang Prefecture Party Committee and Political Commissar of Nanyang Military Division. After the establishment of the People's Republic of China, Zhao became Deputy Secretary of the South China Branch of the CCP Central Committee. He also served as Secretary of the Secretariat of the Guangdong Provincial Committee of the CCP, Second Secretary and First Secretary of the Guangdong Provincial Committee of the CCP. He was persecuted during the Cultural Revolution and spent time in political exile. After being rehabilitated, Zhao then was appointed Secretary of the CCP Inner Mongolia Autonomous Region Committee, First Secretary of the CCP Guangdong Provincial Committee, First Secretary of the CCP Sichuan Provincial Committee and First Political Commissar of the Chengdu Military Region, Vice Chairman of the National Committee of the Chinese People's Political Consultative Conference of the People's Republic of China. As a senior government official, Zhao was critical of Maoist policies and instrumental in implementing free-market reforms, first in Sichuan and subsequently nationwide. He emerged on the national scene due to support from Deng Xiaoping after the Cultural Revolution. An advocate of the privatization of state-owned enterprises, the separation of the party and the state, and general market economy reforms, he sought measures to streamline China's bureaucracy and fight corruption and issues that challenged the party's legitimacy in the 1980s. Many of these views were shared by the then General Secretary Hu Yaobang. His economic reform policies and sympathies with student demonstrators during the Tiananmen Square protests of 1989 placed him at odds with some members of the party leadership, including Central Advisory Commission Chairman Chen Yun, CPPCC Chairman Li Xiannian, and Premier Li Peng. Zhao also began to lose favor with Deng Xiaoping, who was the Chairman of the Central Military Commission. In the aftermath of the events, Zhao was purged politically and effectively placed under house arrest for the rest of his life. After his house arrest, he became much more radical in his political beliefs, supporting China's full transition to liberal democracy. He died from a stroke in Beijing in January 2005. Because of his political fall from grace, he was not given the funeral rites generally accorded to senior Chinese officials. His secret memoirs were smuggled out and published in English and in Chinese in 2009, but the details of his life remain censored in China.
rdf:langString Zhao Ziyang (vereenvoudigd Chinees: 赵紫阳, traditioneel Chinees: 趙紫陽, pinyin: Zhào Zǐyáng, Kantonees: Chiew Chie-Yeung) (Anyang, 17 oktober 1919 - Peking, 17 januari 2005) was een Chinees politiek leider uit Henan.
rdf:langString 자오쯔양(중국어 간체자: 赵紫阳, 정체자: 趙紫陽, 병음: Zhào Zǐyáng, 한자음: 조자양, 1919년 10월 17일 ~ 2005년 1월 17일)은 중화인민공화국의 前 정치인이다. 1987년부터 1989년까지 중국공산당 총서기였으나, 1989년 천안문 사태로 실각되었으며, 그 후로 1989년 7월 8일을 기하여 가택연금에 처해졌고 16년간 가택연금 중, 베이징에서 지병으로 사망하였다.
rdf:langString Zhao Ziyang (趙紫陽T, 赵紫阳S, Zhào ZǐyángP; Hua, 17 ottobre 1919 – Pechino, 17 gennaio 2005) è stato un politico cinese.Fu Primo ministro dal 1980 al 1987 e segretario generale dal 1987 al 1989. Fu un riformista che contribuì a riforme che introdussero l'economia di mercato in Cina, nonché oppositore di burocrazia e corruzione, diffuse nell'apparato statale del paese all'epoca. Nel 1986, era anche responsabile delle riforme politiche della Cina sotto Deng Xiaoping. Zhao è tuttavia ben più conosciuto a livello internazionale per essere stato l'unico oppositore tra le alte sfere politiche cinesi alla repressione delle proteste di piazza Tienanmen del 1989. Ciò gli costò la purga da parte del regime cinese, che lo confinò agli arresti domiciliari fino alla sua morte, avvenuta all'età di 85 anni nel 2005.
rdf:langString Zhao Ziyang, chiń. 赵紫阳 (ur. 17 października 1919 w , zm. 17 stycznia 2005 w Pekinie) – polityk chiński, były premier ChRL i sekretarz generalny Komunistycznej Partii Chin.
rdf:langString Zhao Ziyang, född 17 oktober 1919 i Hua härad, Henan, död 17 januari 2005 i Peking, var en kinesisk kommunistisk politiker som hade stort inflytande över de ekonomiska och politiska reformerna i landet under 1980-talet. Han var Kinas premiärminister 1980-1987 och Generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti åren 1987 till 1989. Zhao kom från en välmående bondefamilj i Henan-provinsen och hette ursprungligen Zhào Xiūyè (赵修业), men ändrade sitt namn till Ziyang när han gick i mellanskolan i Wuhan. 1932 gick han med i Kinas kommunistiska ungdomsförbund och han deltog i underjordiskt arbete under det sino-japanska kriget och under det kinesiska inbördeskriget, då hans far dödades av kommunisterna. Efter kommunisternas maktövertagande fick Zhao en ledande ställning i Guangdong-provinsen, där han genomförde flera reformer i jordbruket. Efter det stora språngets misslyckande började Zhao att upplösa folkkommunerna i provinsen. 1965 blev han partisekreterare i Guangdongprovinsen trots att han inte satt i partiets centralkommitté. Under kulturrevolutionen, som började 1966, utsattes Zhao för förföljelser och tvingades arbeta i en fabrik i fyra år. 1971 förvisades han till Inre Mongoliet, men återvände till Guangdong följande år. 1973 rehabiliterades han av Zhou Enlai och utsågs till ledamot av centralkommittén. Zhao Ziyang starka profil som reformvän gjorde att han av Deng Xiaoping handplockades för att leda landet. 1980 blev han utsedd till premiärminister och två år senare blev han ledamot av politbyråns ständiga utskott. Efter studentoroligheterna i Peking 1987 ersatte han den avsatte Hu Yaobang på posten som generalsekreterare för partiet. Under demonstrationerna 1989 på Himmelska fridens torg i Peking uttryckte han sin sympati för till studenterna och den 19 maj gick han ut bland folkmassorna med en megafon och försökte övertala studenterna att avbryta sin hungerstrejk. Trots att Zhao var partiets generalsekreterare kunde Folkets befrielsearmé undertrycka rörelsen den 4 juni eftersom armén lydde under Centrala militärkommissionen, där Deng Xiaoping var ordförande. Zhao Ziyang avsattes från alla sin poster och försattes i husarrest fram till sin död 2005. I maj 2009 publicerades Zhaos memoarer från reformåren och husarresten.
rdf:langString Zhao Ziyang (17 de outubro de 1919 — 17 de janeiro de 2005) foi um político da República Popular da China. Foi primeiro-ministro da República Popular da China entre os anos de 1980 até 1987 e Secretário-Geral do Partido Comunista da China de 1987 até 1989. Foi um reformador que implementou reformas econômicas que incrementara a produção, procurando soluções para racionalizar o inchaço da burocracia e batalhar contra a corrupção.
rdf:langString Чжао Цзыян (кит. трад. 趙紫陽 , упр. 赵紫阳 , пиньинь Zhào Zǐyáng, при рождении Чжао Сюе (кит. трад. 趙修業 , упр. 赵修业 , пиньинь Zhào Xiūyè); 17 октября 1919, Хуасянь, провинция Хэнань, Гоминьдановский Китай — 17 января 2005, Пекин, Китай) — китайский политический деятель, премьер Государственного совета КНР в 1980—1987 годах, Генеральный секретарь ЦК КПК в 1987—1989 годах. Один из самых авторитетных китайских политиков своего времени. Был ведущим реформатором, внедрял в Китае рыночную экономику, боролся с коррупцией. Смещён с должности за поддержку студентов, выступивших на площади Тяньаньмэнь в 1989 году. Последние 15 лет жизни провёл под домашним арестом. Умер в январе 2005 года в одной из пекинских больниц.
rdf:langString 赵紫阳(1919年10月17日-2005年1月17日),原名修业,河南滑县人,中华人民共和国政治家,中国共产党和中华人民共和国的第二代主要领导人之一。在革命战争年代和社会主义建设时期,他在地方先后担任过中共县委、地委、省委主要领导职务;在改革开放前期,他先后担任过中华人民共和国国务院总理、中国共产党中央总书记等职务。赵紫阳主持了1980年代后期的中国政治体制改革、平息了反对资产阶级自由化的左倾运动,被视为党内改革派主要领袖之一,为中国民主运动作出过贡献。中国官方宣称他在1989年的六四事件中犯了严重错误,中国共产党第十三届中央委员会第四次全体会议后被撤销党内一切领导职务并遭受软禁。 赵紫阳于1938年2月加入中国共产党。抗日战争时期,任中共滑县工委书记、县委书记,中共豫北地委组织部部长,宣传部部长,中共冀鲁豫边区地委书记,冀鲁豫军区第四军分区政治委员。第二次国共内战时期,任桐柏军区副政治委员、中共南阳地委书记兼南阳军分区政治委员。中华人民共和国成立后,任中共中央华南分局副书记,中共广东省委书记处书记、第二书记、第一书记。文化大革命时期遭迫害,此后担任中共内蒙古自治区委书记、广东省委第一书记、中共四川省委第一书记兼成都军区第一政治委员、全国政协副主席等职,1970年代末和80年代初曾经流传「要吃米找万里,要吃粮找紫阳」的说法。 赵紫阳于1980年中共十一届五中全会上当选中共中央政治局常委,在1981年中共十一届六中全会上当选中共中央副主席。先后担任国务院总理和中共中央总书记,成为中共第二代领导集体的核心成员之一。在任期间,他参与启动和领导的改革运动为中国大陆从计划经济转变为全球性的市场经济奠定了基础。除大力发展市场经济外,他还积极提出并设计政治体制改革方案,推进改革开放的深化,曾一度被认为是邓小平的接班人。1989年的「六四事件」中,中国大陆官方宣称其“犯了严重错误”,而在中共十三届四中全会上被免去党内外一切领导职务,仅保留党籍,最终在软禁中度过了生命中最后的16年。他长期患呼吸系统和心血管系统的多种疾病,多次住院治疗,后病情恶化,经抢救无效,于2005年1月17日在北京逝世,终年85岁,他的遗体于2005年1月29日在八宝山革命公墓火化。骨灰最终于2019年10月18日下葬。
rdf:langString Чжао Цзиян (спрощ.: 赵紫阳; кит. трад.: 趙紫陽; піньїнь: Zhào Zǐyáng; 17 жовтня 1919 — 17 січня 2005) — китайський державний і політичний діяч, прем'єр Державної ради КНР в 1980—1987 роках, Генеральний секретар ЦК КПК в 1987—1989 роках.
rdf:langString Secretary General
xsd:integer 140
xsd:nonNegativeInteger 86386
rdf:langString Zhao Xiuye
xsd:string Signature of Zhao Ziyang.svg

data from the linked data cloud