Year of the Four Emperors

http://dbpedia.org/resource/Year_of_the_Four_Emperors an entity of type: Thing

عام الأباطرة الأربعة، في تاريخ الإمبراطورية الرومانية عقب مقتل الإمبراطور نيرون سنة 68م تعاقب على عرش روما أربعة أباطرة في عام واحد، وهم: غالبا - - فيتليوس ثم فسبسيان. استلم السلطة أولاً قائد في الجيش يدعى غالبا قتل على يد الحرس البريتوري الذي نصّب آرثر حاكماً على مقاطعة إسبانيا الرومانية، وعند سماع الفيلق الروماني المستقر في ألمانيا هذا النّبأ نصّب بدوره قائده فيتليوس إمبراطورًا، إلاّ أنّ القائد المنافس له فسبسيان زحف نحو روما وقتل فيتليوس وأصبح إمبراطورًا بدوره وكان ذلك عام (69م). وقد عاصر المؤرخ الروماني تاكيتوس هذه السنة وكتب عنها بشكل مستفيض. rdf:langString
Als Vierkaiserjahr wird das Jahr 69 n. Chr. bezeichnet. In diesem Jahr erhoben Galba, der seit 68 als Nachfolger Neros regierte, Otho, Vitellius und Vespasian Anspruch auf die Kaiserwürde im Römischen Reich. Schließlich konnte sich Vespasian durchsetzen, der die neue Dynastie der Flavier begründete. rdf:langString
Το Έτος των Τεσσάρων Αυτοκρατόρων ονομάζεται το έτος 69, από τον θάνατο του Νέρωνα έως την άνοδο της δυναστείας των Φλαβίων. Μετά τον θάνατο του Νέρωνα η εξουσία περνά στον Γάλβα με την βοήθεια των λεγεώνων της Ισπανίας, δολοφονείται όμως από πραιτοριανούς οι οποίοι ανεβάζουν στον θρόνο τον Όθωνα ο όποιος αυτοκτονεί εξαιτίας της ήττας του από τον Βιτέλιο ο οποίος γίνεται αυτοκράτορας αλλά και αυτός δολοφονείται από τα στρατεύματα του Βεσπασιανού που αποκτά την εξουσία. rdf:langString
Neronen suizidio bortxatuari gerra zibil labur batek jarraitu zion. Marko Antonio hil zenetik lehen barneko gerra izan zen. 68ko ekainetik 69ko abendua arte, Galba, Oton, Vitelio eta, azkenean, Vespasianoren agintaldiak ezagutu zituzten erromatarrek. Honekin Flaviar leinua inposatzen zen inperioaren buruan. rdf:langString
Sa bhliain 68, d'éirigh na míleataigh amach in aghaidh Nearó. Chuir an t-impire lámh ina bhás féin ansin, de rogha ar an gcur chun báis a bhí i ndán dó. Sa bhliain 69, thum an Impireacht i g ar feadh bliana, a dtugtar Bliain na gCeithre Impirí air. rdf:langString
L'Année des quatre empereurs désigne la période de juin 68 à décembre 69 qui vit se succéder à la tête de l'Empire romain pas moins de trois empereurs (Galba, Othon, Vitellius), avant que le pouvoir n'échût à Vespasien, premier empereur de la nouvelle dynastie des Flaviens. Première guerre civile depuis le règne d'Auguste, elle débute dans les derniers mois du règne de Néron avec la révolte de Caius Julius Vindex dans la province de Gaule lyonnaise. rdf:langString
Tahun Empat Kaisar, adalah tahun dalam sejarah Kekaisaran Romawi di mana empat kaisar memerintah secara berturut-turut: Galba, Otho, Vitellius, dan Vespasianus selama tahun 69 M Kejadian ini terjadi setelah kaisar Nero bunuh diri pada tahun 68 M yang kemudiaan dilanjutkan dengan perang saudara Romawi pertama sejak kematian Markus Antonius pada 30 SM. Antara bulan Juni 68 dan Desember 69 Galba, Otho, dan Vitellius menjadi kaisar secara berurutan sebelum akhirnya Vespasianus, yang mendirikan dinasti Flavianus, naik tahta di bulan Juli 69. Masalah sosial, militer, dan politik pada waktu itu memiliki dampak yang luas, termasuk pecahnya Pemberontakan Batavi. rdf:langString
L'anno dei quattro imperatori all'interno della storia romana corrisponde all'anno 69, nel corso del quale si avvicendarono quattro imperatori: Galba, successore di Nerone in carica già dal giugno 68, Otone, entrato in carica a gennaio, Vitellio, imperatore da aprile, e Vespasiano, che ottenne la porpora a dicembre e, a differenza dei tre precedenti, riuscì a mantenerla saldamente per dieci anni. Galba venne acclamato imperatore in Hispania, Vitellio dalle legioni germaniche, Otone dalla guardia pretoriana a Roma e infine Vespasiano dalle legioni orientali e danubiane. rdf:langString
네 명의 황제의 해는 네로 황제의 죽음 이후의 혼란기이다. 네로 사후에 율리우스-클라우디우스 왕조가 붕괴되며, 68~69년에 4명의 황제(갈바,오토,비텔리우스,베스파시아누스)가 서로 황제를 자칭했고 이후 베스파시아누스가 최후 승자로 플라비우스 황조를 창시한다. rdf:langString
ローマ内戦 (68年-70年) では、68年から70年の間に起きたローマ帝国の内戦について記す。なお、ローマ皇帝として4人が次々と擁立された69年は特に「四皇帝の年」とも呼ぶ。この内戦を収めたウェスパシアヌスは、新たに皇帝となった(フラウィウス朝の始まり)。 rdf:langString
Het Vierkeizerjaar, ook wel Driekeizerjaar genoemd, is een bijzonder turbulent jaar waarin veel Romeinse legioenen zijn betrokken en vier keizers elkaar in korte tijd opvolgen. Deze burgeroorlogen beginnen in maart van het jaar 68 met de opstand van Vindex en eindigen met het uitroepen van Vespasianus tot keizer op 20 december 69. rdf:langString
Na história romana, o ano dos quatro imperadores refere-se ao período aproximado de um ano, entre 68 e 69 no qual quatro homens sucederam-se como imperadores romanos. Em 68, após o suicídio do imperador Nero, seguiu-se um breve período de guerra civil (a primeira guerra civil romana desde a morte de Marco António em 31 a.C.). Entre junho de 68 e dezembro de 69, Roma testemunhou a ascensão e queda de Galba, Otão e Vitélio e a ascensão final de Vespasiano, fundador da dinastia flaviana. Este período de guerra civil tornou-se emblemático pelos distúrbios políticos cíclicos na história do Império Romano. O caos político e militar criado por esta guerra civil teve sérias implicações, como o rebentamento da Revolta dos Batavos. rdf:langString
Рік чотирьох імператорів або Громадянська війна 68—69 рр. — громадянська війна в Римській імперії, що спалахнула після падіння династії Юліїв-Клавдіїв. Війна за імператорську владу імператорів Гальби, Отона, Вітеллія та Веспасіана, період від усунення Нерона до вступу на престол Веспасіана. Також вважається, що це була боротьба між флавіанцями та вітеліанцями (тому і назва «рік чотирьох імператорів»), в якій Веспасіана активно підтримував його брат Тит Флавій Сабін. rdf:langString
Гражда́нская война́ в Ри́мской импе́рии 68—69 годо́в, также известная как Год четырёх импера́торов (лат. annus quattuor imperatorum), — период в истории Римской империи (68—69 годы), в течение которого на престоле сменилось четыре правителя: Гальба, Отон, Вителлий и Веспасиан. rdf:langString
四帝之年是指在公元69年時,羅馬帝國在一年中出現了四位皇帝。這四位皇帝就是罗马皇帝加尔巴(Galba)、奧托(Otho)、维特里乌斯(Vitellius)和韦斯巴芗(Vespasian)。 rdf:langString
L'Any dels quatre emperadors és com es coneix un breu període de guerra civil de l'antiga Roma que succeí l'any 69 dC. Després del suïcidi forçat de Neró el juny del 68 dC va seguir un breu període de guerra civil, la primera des de la mort de Marc Antoni el 31 aC. El conflicte va durar poc més d'un any, i durant aquells agitats mesos Roma veuria vestir la porpra a quatre emperadors diferents. Se succeirien un darrere l'altre com a governants suprems de Roma, Galba, Marc Salvi Otó, Vitel·li i, finalment, Vespasià. Aquest darrer seria qui aconseguiria finalment estabilitzar l'imperi i instal·lar una nova línia hereditària en el poder, la dinastia Flàvia. rdf:langString
Rok čtyř císařů je označení pro 12 po sobě jdoucích měsíců mezi červnem 68 n. l. a červencem 69 n. l. Během této doby se ve funkci císaře (princeps) římského impéria (Imperium Rōmānum) vystřídali čtyři vládci. rdf:langString
La periodo konata kiel jaro de la kvar imperiestroj estis konkreta jaro en la historio de la Romia Imperio, 68-69 p.K.) en kiu regis kvar malsamaj imperiestroj en rapida sinsekva sukcedo. La kvar imperiestroj estis Galbo, Oto, Vitelio kaj Vespaziano. La politika kaj militista kaoso pro tiu enlanda milito kaŭzis gravajn problemojn, inter ili la ribelo de batavoj. rdf:langString
El conocido como año de los cuatro emperadores (en latín: Annus quattuor imperatorum) fue un año concreto en la historia del Imperio romano, el año 69 d. C., en el que llegaron a gobernar cuatro emperadores distintos en rápida sucesión: Galba, Otón, Vitelio y Vespasiano. rdf:langString
The Year of the Four Emperors, AD 69, was the first civil war of the Roman Empire, during which four emperors ruled in succession: Galba, Otho, Vitellius, and Vespasian. It is considered an important interval, marking the transition from the Julio-Claudians, the first imperial dynasty, to the Flavian dynasty. The period witnessed several rebellions and claimants, with shifting allegiances and widespread turmoil in Rome and the provinces. rdf:langString
Rokiem czterech cesarzy nazywany jest 69 rok naszej ery w historii Rzymu. Po obaleniu Nerona na początku czerwca 68 roku, cesarzem został przywódca antynerońskiej rebelii, Galba. Jednak już 15 stycznia 69 roku padł on ofiarą spisku przygotowanego przez swojego dotychczasowego sojusznika Otona, który z poparciem pretorianów został nowym cesarzem. Jednak 1 lipca legiony w Egipcie postanowiły wybrać własnego cesarza. Ich wybór padł na Wespazjana, który właśnie przebywał w Palestynie, gdzie pacyfikował powstanie żydowskie. Ich wybór poparły prawie natychmiast legiony w Judei i Syrii. rdf:langString
De romerska kejsarna Galba, Otho och Vitellius kallas revolutionskejsarna. De härskade var och en för en kort tid under fyrkejsaråret. Efter kejsar Neros självmord i juni 68 och det politiskt-ekonomiska kaos som rådde i romarriket, låg fältet öppet för lycksökare till kejsartronen. I Rom rådde dock en maktkonflikt mellan senaten (republikansk) och hären (kejsartrogna), och en framgångsrik kandidat måste således bli accepterad av bägge maktgrupperna. Ämbetsmannen Galba förlitade sig på senatens stöd och försökte på grund av statens ekonomi agera för besparingar, vilket gjorde honom impopulär i hären, särskilt bland trupperna i Germania Superior. Hans konkurrent Otho lyckades då få praetoriangardet på sin sida och Galba mördades i januari 69. rdf:langString
rdf:langString Year of the Four Emperors
rdf:langString عام الأباطرة الأربعة
rdf:langString Any dels quatre emperadors
rdf:langString Rok čtyř císařů
rdf:langString Vierkaiserjahr
rdf:langString Έτος των Τεσσάρων Αυτοκρατόρων
rdf:langString Jaro de la kvar imperiestroj
rdf:langString Año de los cuatro emperadores
rdf:langString Lau enperadoreen urtea
rdf:langString Bliain na gCeithre Impirí
rdf:langString Tahun Empat Kaisar
rdf:langString Année des quatre empereurs
rdf:langString Guerra civile romana (68-69)
rdf:langString 네 명의 황제의 해
rdf:langString ローマ内戦 (68年-70年)
rdf:langString Vierkeizerjaar
rdf:langString Rok czterech cesarzy
rdf:langString Ano dos quatro imperadores
rdf:langString Revolutionskejsarna
rdf:langString Гражданская война в Римской империи (68—69)
rdf:langString 四帝之年
rdf:langString Рік чотирьох імператорів
xsd:integer 291929
xsd:integer 1121728046
rdf:langString L'Any dels quatre emperadors és com es coneix un breu període de guerra civil de l'antiga Roma que succeí l'any 69 dC. Després del suïcidi forçat de Neró el juny del 68 dC va seguir un breu període de guerra civil, la primera des de la mort de Marc Antoni el 31 aC. El conflicte va durar poc més d'un any, i durant aquells agitats mesos Roma veuria vestir la porpra a quatre emperadors diferents. Se succeirien un darrere l'altre com a governants suprems de Roma, Galba, Marc Salvi Otó, Vitel·li i, finalment, Vespasià. Aquest darrer seria qui aconseguiria finalment estabilitzar l'imperi i instal·lar una nova línia hereditària en el poder, la dinastia Flàvia. Aquest període de guerra civil va suposar un greu revés al desenvolupament de l'Imperi Romà. El desordre polític i militar que va generar va tenir serioses implicacions originant, entre altres problemes, la revolta de Batàvia.(Vegeu també: Any dels cinc emperadors)
rdf:langString عام الأباطرة الأربعة، في تاريخ الإمبراطورية الرومانية عقب مقتل الإمبراطور نيرون سنة 68م تعاقب على عرش روما أربعة أباطرة في عام واحد، وهم: غالبا - - فيتليوس ثم فسبسيان. استلم السلطة أولاً قائد في الجيش يدعى غالبا قتل على يد الحرس البريتوري الذي نصّب آرثر حاكماً على مقاطعة إسبانيا الرومانية، وعند سماع الفيلق الروماني المستقر في ألمانيا هذا النّبأ نصّب بدوره قائده فيتليوس إمبراطورًا، إلاّ أنّ القائد المنافس له فسبسيان زحف نحو روما وقتل فيتليوس وأصبح إمبراطورًا بدوره وكان ذلك عام (69م). وقد عاصر المؤرخ الروماني تاكيتوس هذه السنة وكتب عنها بشكل مستفيض.
rdf:langString Rok čtyř císařů je označení pro 12 po sobě jdoucích měsíců mezi červnem 68 n. l. a červencem 69 n. l. Během této doby se ve funkci císaře (princeps) římského impéria (Imperium Rōmānum) vystřídali čtyři vládci. Rok 68 našeho letopočtu byl rokem vynucené sebevraždy císaře Nerona. Po Neronově smrti následovala krátká vláda Servia Sulpicia Galby a po jeho zavraždění v lednu 69 občanská válka mezi několika pretendenty trůnu (nejprve mezi Markem Salviniem Othonem a Aulem Vitelliem, později mezi Vitelliem a Titem Flaviem Vespasianem). Koncem roku 69 se jako nový císař prosadil Vespasianus, zakladatel flaviovské dynastie (vládla v římské říši v letech 69–96).
rdf:langString Als Vierkaiserjahr wird das Jahr 69 n. Chr. bezeichnet. In diesem Jahr erhoben Galba, der seit 68 als Nachfolger Neros regierte, Otho, Vitellius und Vespasian Anspruch auf die Kaiserwürde im Römischen Reich. Schließlich konnte sich Vespasian durchsetzen, der die neue Dynastie der Flavier begründete.
rdf:langString Το Έτος των Τεσσάρων Αυτοκρατόρων ονομάζεται το έτος 69, από τον θάνατο του Νέρωνα έως την άνοδο της δυναστείας των Φλαβίων. Μετά τον θάνατο του Νέρωνα η εξουσία περνά στον Γάλβα με την βοήθεια των λεγεώνων της Ισπανίας, δολοφονείται όμως από πραιτοριανούς οι οποίοι ανεβάζουν στον θρόνο τον Όθωνα ο όποιος αυτοκτονεί εξαιτίας της ήττας του από τον Βιτέλιο ο οποίος γίνεται αυτοκράτορας αλλά και αυτός δολοφονείται από τα στρατεύματα του Βεσπασιανού που αποκτά την εξουσία.
rdf:langString La periodo konata kiel jaro de la kvar imperiestroj estis konkreta jaro en la historio de la Romia Imperio, 68-69 p.K.) en kiu regis kvar malsamaj imperiestroj en rapida sinsekva sukcedo. La kvar imperiestroj estis Galbo, Oto, Vitelio kaj Vespaziano. Post la perforta sinmortigo de Nerono en junio 68 p.K. venis mallongdaŭra enlanda milito, la unua en Romo ekde la morto de Marko Antonio en la jaro 31 a.K. La konflikto daŭris pli ol unu jaro, kaj la jaro 69 estis konata kiel la jaro de la kvar imperiestroj ĉar dum tiuj kaosaj monatoj Romo vidis kvar malsamajn regantojn. Inter junio de 68 kaj decembro de 69, Romo estis atestanto de la nomumado kaj falo de Galbo, Oto kaj Vitelio, ĝis la definitiva surtroniĝo de Vespaziano kiu sukcesis stabiligi la Imperion kaj fondi novan heredan linion, la flavia dinastio. La politika kaj militista kaoso pro tiu enlanda milito kaŭzis gravajn problemojn, inter ili la ribelo de batavoj.
rdf:langString Neronen suizidio bortxatuari gerra zibil labur batek jarraitu zion. Marko Antonio hil zenetik lehen barneko gerra izan zen. 68ko ekainetik 69ko abendua arte, Galba, Oton, Vitelio eta, azkenean, Vespasianoren agintaldiak ezagutu zituzten erromatarrek. Honekin Flaviar leinua inposatzen zen inperioaren buruan.
rdf:langString El conocido como año de los cuatro emperadores (en latín: Annus quattuor imperatorum) fue un año concreto en la historia del Imperio romano, el año 69 d. C., en el que llegaron a gobernar cuatro emperadores distintos en rápida sucesión: Galba, Otón, Vitelio y Vespasiano. Tras el suicidio forzado de Nerón el 9 de junio del año 68, hubo una guerra civil, la primera en Roma desde la muerte de Marco Antonio en el 31 a. C., que duró poco más de un año. El año 69 fue conocido como el «año de los cuatro emperadores», ya que durante aquellos agitados meses Roma vio vestir la púrpura a cuatro hombres distintos. Entre junio del año 68 y diciembre del año 69, Roma fue testigo del nombramiento y caída de Galba, Otón y Vitelio hasta la definitiva ascensión al poder de Vespasiano, quien logró estabilizar el Imperio e instalar una nueva línea hereditaria, la dinastía Flavia. La anarquía política y militar creada por esta guerra civil tuvo serias repercusiones, originando, entre otros problemas, la sublevación de Batavia.
rdf:langString Sa bhliain 68, d'éirigh na míleataigh amach in aghaidh Nearó. Chuir an t-impire lámh ina bhás féin ansin, de rogha ar an gcur chun báis a bhí i ndán dó. Sa bhliain 69, thum an Impireacht i g ar feadh bliana, a dtugtar Bliain na gCeithre Impirí air.
rdf:langString L'Année des quatre empereurs désigne la période de juin 68 à décembre 69 qui vit se succéder à la tête de l'Empire romain pas moins de trois empereurs (Galba, Othon, Vitellius), avant que le pouvoir n'échût à Vespasien, premier empereur de la nouvelle dynastie des Flaviens. Première guerre civile depuis le règne d'Auguste, elle débute dans les derniers mois du règne de Néron avec la révolte de Caius Julius Vindex dans la province de Gaule lyonnaise.
rdf:langString Tahun Empat Kaisar, adalah tahun dalam sejarah Kekaisaran Romawi di mana empat kaisar memerintah secara berturut-turut: Galba, Otho, Vitellius, dan Vespasianus selama tahun 69 M Kejadian ini terjadi setelah kaisar Nero bunuh diri pada tahun 68 M yang kemudiaan dilanjutkan dengan perang saudara Romawi pertama sejak kematian Markus Antonius pada 30 SM. Antara bulan Juni 68 dan Desember 69 Galba, Otho, dan Vitellius menjadi kaisar secara berurutan sebelum akhirnya Vespasianus, yang mendirikan dinasti Flavianus, naik tahta di bulan Juli 69. Masalah sosial, militer, dan politik pada waktu itu memiliki dampak yang luas, termasuk pecahnya Pemberontakan Batavi.
rdf:langString The Year of the Four Emperors, AD 69, was the first civil war of the Roman Empire, during which four emperors ruled in succession: Galba, Otho, Vitellius, and Vespasian. It is considered an important interval, marking the transition from the Julio-Claudians, the first imperial dynasty, to the Flavian dynasty. The period witnessed several rebellions and claimants, with shifting allegiances and widespread turmoil in Rome and the provinces. In 68, Vindex, legate of Gallia Lugdunensis, revolted against Nero and encouraged Galba, governor of Hispania, to claim the Empire. The latter was acclaimed emperor by his legion in early April. He was notably supported by Otho, legate of Lusitania. Soon after, the legate of a legion in Africa, Clodius Macer, also rebelled against Nero. Vindex was defeated by the Rhine legions at the Battle of Vesontio, but they too rebelled against Nero. Finally, on 9 June 68, Nero committed suicide after being declared a public enemy by the Senate, which made Galba the new emperor. However, Galba was unable to establish his authority over the Empire, as several of his supporters were disappointed by his lack of gratitude. He especially adopted Piso Licinianus as heir (Galba was childless and elderly), instead of Otho, who, it had widely been assumed, would be chosen. Angered by this disgrace, Otho murdered Galba on 15 January with the help of the Praetorian Guard, and became emperor instead. Unlike Galba he rapidly earned considerable popularity, notably by bestowing favours and emulating Nero's successful early years. Otho still had to face another claimant, Vitellius, who had been acclaimed by the legions of the Rhine on 1 January 69. Vitellius won the First Battle of Bedriacum on 14 April. Otho committed suicide the next day, and Vitellius was appointed emperor by the Senate on 19 April. The new emperor had little support outside of his veterans from the German legions though. When Vespasian, legate of Syria, made his bid known, he received the allegiance of the legions of the Danube as well as many former supporters of Galba and Otho. After his acclamation in Alexandria on 1 July, Vespasian sent his friend Mucianus with a part of his army to fight Vitellius, but the Danubian legions commanded by Antonius Primus had not waited for Mucianus and defeated Vitellius' legions at the Second Battle of Bedriacum on 24 October. Vitellius was subsequently killed by a mob on 20 December. Mucianus arrived several days after and swiftly secured Vespasian's position in Rome (Primus had acted independently from him). The death of Vitellius did not end the civil war, as the Rhine legions still rejected the rule of Vespasian and the new Flavian dynasty. Some Batavi provincials led by Civilis had fought them since Vitellius' acclamation. In 70, the new regime finally won the legions' surrender after negotiations, mainly because they lacked an alternative to Vespasian. Later, the new regime distorted the events—especially through the writings of the historian Tacitus—in order to remove the embarrassment of having relied on the Batavi to fight Roman legions. The Batavi were therefore said to have revolted against Rome, and the events dubbed the Revolt of the Batavi.
rdf:langString L'anno dei quattro imperatori all'interno della storia romana corrisponde all'anno 69, nel corso del quale si avvicendarono quattro imperatori: Galba, successore di Nerone in carica già dal giugno 68, Otone, entrato in carica a gennaio, Vitellio, imperatore da aprile, e Vespasiano, che ottenne la porpora a dicembre e, a differenza dei tre precedenti, riuscì a mantenerla saldamente per dieci anni. Galba venne acclamato imperatore in Hispania, Vitellio dalle legioni germaniche, Otone dalla guardia pretoriana a Roma e infine Vespasiano dalle legioni orientali e danubiane.
rdf:langString 네 명의 황제의 해는 네로 황제의 죽음 이후의 혼란기이다. 네로 사후에 율리우스-클라우디우스 왕조가 붕괴되며, 68~69년에 4명의 황제(갈바,오토,비텔리우스,베스파시아누스)가 서로 황제를 자칭했고 이후 베스파시아누스가 최후 승자로 플라비우스 황조를 창시한다.
rdf:langString ローマ内戦 (68年-70年) では、68年から70年の間に起きたローマ帝国の内戦について記す。なお、ローマ皇帝として4人が次々と擁立された69年は特に「四皇帝の年」とも呼ぶ。この内戦を収めたウェスパシアヌスは、新たに皇帝となった(フラウィウス朝の始まり)。
rdf:langString Het Vierkeizerjaar, ook wel Driekeizerjaar genoemd, is een bijzonder turbulent jaar waarin veel Romeinse legioenen zijn betrokken en vier keizers elkaar in korte tijd opvolgen. Deze burgeroorlogen beginnen in maart van het jaar 68 met de opstand van Vindex en eindigen met het uitroepen van Vespasianus tot keizer op 20 december 69.
rdf:langString Na história romana, o ano dos quatro imperadores refere-se ao período aproximado de um ano, entre 68 e 69 no qual quatro homens sucederam-se como imperadores romanos. Em 68, após o suicídio do imperador Nero, seguiu-se um breve período de guerra civil (a primeira guerra civil romana desde a morte de Marco António em 31 a.C.). Entre junho de 68 e dezembro de 69, Roma testemunhou a ascensão e queda de Galba, Otão e Vitélio e a ascensão final de Vespasiano, fundador da dinastia flaviana. Este período de guerra civil tornou-se emblemático pelos distúrbios políticos cíclicos na história do Império Romano. O caos político e militar criado por esta guerra civil teve sérias implicações, como o rebentamento da Revolta dos Batavos.
rdf:langString De romerska kejsarna Galba, Otho och Vitellius kallas revolutionskejsarna. De härskade var och en för en kort tid under fyrkejsaråret. Efter kejsar Neros självmord i juni 68 och det politiskt-ekonomiska kaos som rådde i romarriket, låg fältet öppet för lycksökare till kejsartronen. I Rom rådde dock en maktkonflikt mellan senaten (republikansk) och hären (kejsartrogna), och en framgångsrik kandidat måste således bli accepterad av bägge maktgrupperna. Ämbetsmannen Galba förlitade sig på senatens stöd och försökte på grund av statens ekonomi agera för besparingar, vilket gjorde honom impopulär i hären, särskilt bland trupperna i Germania Superior. Hans konkurrent Otho lyckades då få praetoriangardet på sin sida och Galba mördades i januari 69. Den Germanien-stationerade hären accepterade dock inte Otho, utan utsåg sin egen kandidat Vitellius. I Rom var den politiska situationen ytterst instabil på grund av misstänksamhet mellan senaten och praetoriangardet, medan Otho agerade för en snabb attack mot Vitellius trupper som närmade sig staden. Genom en serie olyckliga omständigheter, och eventuellt förräderi, besegrades Otho vid Betriacum (nuvarande Cividale mellan Verona och Cremona) och begick inom kort självmord i april 69. Vitellius var ståthållare i Germania Inferior och utnyttjade oron i Rom för att ta kejsarmakten för egen räkning. När detta fullbordats, inleddes hårda utrensningar och ett styre präglat av godtycke och inkompetens, vilket medförde att han efter åtta månader fick både senaten och hären emot sig. Hären i Moesien (Bulgarien), Pannonien (Österrike och Ungern), Judeen och Syrien avföll då och utsåg Vespasianus till kejsare. Hären under Vespasianus besegrade efter hand Vitellius styrkor, intog Rom, och Vitellius infångades, torterades och mördades i december 69.
rdf:langString Rokiem czterech cesarzy nazywany jest 69 rok naszej ery w historii Rzymu. Po obaleniu Nerona na początku czerwca 68 roku, cesarzem został przywódca antynerońskiej rebelii, Galba. Jednak już 15 stycznia 69 roku padł on ofiarą spisku przygotowanego przez swojego dotychczasowego sojusznika Otona, który z poparciem pretorianów został nowym cesarzem. Dwa tygodnie przed zamachem Otona legiony w Germanii obwołały cesarzem Witeliusza, który wkrótce potem ruszył ze swymi wojskami przeciwko nowemu cesarzowi. W połowie kwietnia rozbił jego wojska pod Bedriacum (obecnie Calvatone) niedaleko Cremony. Pokonany Oton popełnił samobójstwo, a Witeliusz w połowie lipca wkroczył uroczyście do Rzymu jako cesarz. Jednak 1 lipca legiony w Egipcie postanowiły wybrać własnego cesarza. Ich wybór padł na Wespazjana, który właśnie przebywał w Palestynie, gdzie pacyfikował powstanie żydowskie. Ich wybór poparły prawie natychmiast legiony w Judei i Syrii. Dowodzone przez legiony syryjskie ruszyły na Bałkany, gdzie dołączyły do nich legiony naddunajskie pod wodzą . Pod koniec października wojska te rozbiły pod Cremoną armię Witeliusza. W grudniu zwolennicy Wespazjana opanowali Rzym i obalili Witeliusza, który został zabity 21 grudnia. Wespazjan został dzięki temu czwartym cesarzem, jaki panował w Rzymie w roku 69. Jednak w odróżnieniu od trójki swoich bezpośrednich poprzedników, jego panowanie nie zakończyło się po kilku miesiącach, gdyż został uznany przez wszystkie armie rzymskie. Do Rzymu nowy cesarz dotarł z Egiptu dopiero latem 70 roku.
rdf:langString Рік чотирьох імператорів або Громадянська війна 68—69 рр. — громадянська війна в Римській імперії, що спалахнула після падіння династії Юліїв-Клавдіїв. Війна за імператорську владу імператорів Гальби, Отона, Вітеллія та Веспасіана, період від усунення Нерона до вступу на престол Веспасіана. Також вважається, що це була боротьба між флавіанцями та вітеліанцями (тому і назва «рік чотирьох імператорів»), в якій Веспасіана активно підтримував його брат Тит Флавій Сабін.
rdf:langString Гражда́нская война́ в Ри́мской импе́рии 68—69 годо́в, также известная как Год четырёх импера́торов (лат. annus quattuor imperatorum), — период в истории Римской империи (68—69 годы), в течение которого на престоле сменилось четыре правителя: Гальба, Отон, Вителлий и Веспасиан.
rdf:langString 四帝之年是指在公元69年時,羅馬帝國在一年中出現了四位皇帝。這四位皇帝就是罗马皇帝加尔巴(Galba)、奧托(Otho)、维特里乌斯(Vitellius)和韦斯巴芗(Vespasian)。
xsd:nonNegativeInteger 21231

data from the linked data cloud