Venetic language

http://dbpedia.org/resource/Venetic_language an entity of type: Thing

El venètic és una llengua indoeuropea extingida, parlada a l'antiguitat a la regió italiana de Vèneto, entre el delta del riu Po i el contraforts meridionals dels Alps, així com en algunes parts de l'actual Eslovènia. S'han descobert prop de 300 inscripcions que daten entre el segle vi aC i el segle I encara que se suposa que aquesta llengua es feia servir des del segle XII aC. Els seus habitants han estat identificats com l'antic poble anomenat pels romans com a vènets i Enetoi pels grecs. rdf:langString
El venético es una lengua itálica extinta, usualmente clasificada como una lengua indoeuropea independiente,​ hablada en la antigüedad en la región italiana del Véneto, entre el delta del río Po y las estribaciones meridionales de los Alpes, así como en partes de la actual Eslovenia. Se conservan en torno a 300 inscripciones cortas datadas entre el siglo VI a. C. y el siglo I, aunque se supone que se usaba desde el siglo XII a. C. Sus hablantes se han identificado con el antiguo pueblo llamado por los romanos como vénetos y enetoi por los griegos. rdf:langString
La lingua venetica, da non confondersi con l'attuale lingua veneta, era una lingua indoeuropea parlata dagli antichi Veneti, popolazione stanziata nell'Italia Nordorientale. Della lingua ci sono pervenute iscrizioni che vanno dal VI secolo a.C. alle soglie dell'età romana, nel II secolo a.C. Esempi isolati sembrano prolungarne l'uso nel culto fino al II secolo d.C. rdf:langString
Język wenetyjski – język indoeuropejski, zaliczany przez niektórych językoznawców do języków italskich, używany do początku naszej ery w rzymskiej prowincji Wenecja i wyparty przez łacinę. Zachowało się kilkaset krótkich inskrypcji w alfabecie etruskim (głównie nagrobkowych i wotywnych), pochodzących z I wieku p.n.e. rdf:langString
ウェネティ語(英語: Venetic language)とは、現在のイタリア北東部ヴェネト州からスロヴェニアのあたりにいた古代の(ラテン語: Veneti, 古代ギリシア語: ἐνετοί - enetoi)が用いていた言語。 紀元前6世紀末から紀元前1世紀半ばにかけて書かれた300以上の短い碑文が残されている。とくにエステの東にあるバラテッラのレイティア (Reitia) 女神の神域の碑文や、ピアーヴェ川流域のラゴレ・ディ・カラルツォの神域に豊富な碑文が残る。碑文の内容は宗教的な奉納文と葬儀用の文が半々である。 rdf:langString
Вене́тский язы́к — язык венетов, индоевропейского народа, обитавшего на территории современной северо-восточной Италии (область Венеция) в I тыс. до н. э. rdf:langString
Venetiska var ett indoeuropeiskt språk som talades under antiken i nordöstra Italien. Venetiskan var ett centumspråk, och hörde troligen till de italiska språken.. Venetiskan anses ha dött ut under 100-talet f.Kr.. Språket hade ett eget alfabet som utgick från det etruskiska. Språket finns belagt i 200 korta inskriptioner från de första fem århundradena f.kr. Blott cirka 60 ord av språket finns bevarade, och av dessa är några lånord från latin eller etruskiska. rdf:langString
威尼托語是历史上、今意大利境内的所講的一種語言,從公元前六世紀到公元前二世紀羅馬時代之初的碑文中人們發現了這種語言,直到公元二世紀,宗教崇拜中還發現有使用這一語言的痕跡。 威尼托語是一種顎音類語言,它和其他印歐語系語言的聯繫還在研究中,但據現今的研究成果證實,威尼托語和意大利語是同族,除外。威尼托語有六到七個名詞格和四個動詞變位(同拉丁語類似),有很多拉丁語和伊特魯里亞語藉詞。 rdf:langString
Η αρχαία βενετική γλώσσα είναι εξαφανισμένη ινδοευρωπαϊκή γλώσσα που ομιλείτο κατά τους αρχαίους χρόνους στην περιοχή Βένετο της Ιταλίας, ανάμεσα στο δέλτα του Πάδου και τις νότιες παρυφές των Άλπεων, πιθανώς και σε τμήματα της Σλοβενίας. Η αρχαία βενετική γλώσσα δεν σχετίζεται με τη Νέα βενετική γλώσσα (ιταλικά: Veneto ή Lingua Veneta, βεν.: Vèneto ή Łéngua Vèneta, κυριολεκτικά Βένετο ή Βένετα γλώσσα), τη ρομανική γλώσσα που ομιλείται τώρα στο Βένετο. δεν σχετίζεται με τη βενετσιάνικα (ιταλικά: Veneziano, βεν.: Venesian), τη διάλεκτο της (νέας) βενετικής που ομιλείται τώρα στην πόλη Βενετία. rdf:langString
La praveneta lingvo dum la antikva epoko paroliĝis de la popolo de pravenetanoj nordokcidente de la Adriatika Maro, ĉirkaŭ la nuna regiono Veneto de Italio, kiu difinis la lingvan nomon. Eble la lingvoteritorio de la lingvo eĉ etendiĝis ĝis la norda rando de la Alpoj: la Bodenlago inter la nunaj ŝtatoj Germanio, Svisio kaj Aŭstrio laŭ antikvaj romiaj dokumentoj nomatis lacus venetus, do "lago veneta". rdf:langString
Die venetische Sprache war in der Antike bei den Venetern hauptsächlich im Hinterland der nördlichen Adria-Region in Gebrauch. Überliefert ist das Venetische durch ca. 400 Inschriften, meist auf Stein- und Bronzegegenständen sowie auf Ton- und Bronzegefäßen (Situlen) aus der Zeit vom Ende des 7. bis zum 1. Jahrhundert v. Chr. Geschrieben wurde es in mehreren eigenständigen Varianten des etruskischen Alphabets – am wichtigsten sind die venetischen Alphabete von Este und Padua – und schließlich im Zuge der Romanisierung auch im lateinischen Alphabet. Das Verbreitungsgebiet der Inschriften reicht vom östlichen Norditalien zwischen den Flüssen Po und Etsch (bedeutendste Fundorte Este = latein. Ateste mit über 120 Inschriften, oberes Tal des Piave (Cadore) mit 66 Inschriften und Padova = latein rdf:langString
Le vénète (ou langue vénétique) est une langue indo-européenne éteinte, parlée autrefois en Vénétie, entre le delta du Pô et le sud des Alpes par les Vénètes, appelés Veneti par les Romains et Enetoi (Hénètes ou Énètes) par les Grecs. La langue est attestée par plus de deux cent cinquante inscriptions remontant au Ve ou au VIe siècle av. J.-C., et disparaît aux alentours du Ier siècle av. J.-C., époque à laquelle les vénétophones sont assimilés aux Latins. Notez également l'homonymie avec le peuple celte des Vénètes. rdf:langString
Bahasa Venetia atau bahasa Venetik Purba adalah sebuah bahasa Indo-Eropa yang telah punah di daerah Veneto (sekitar Venezia), Italia antara muara sungai Po dan kaki pegunungan Alpen selatan. Bahasa ini ditemukan pada lebih dari 300 prasasti pendek yang ditarikh berasal dari abad ke-6 SM sampai dengan abad ke-1. Oleh orang Romawi Kuno, para penutur bahasa ini disebut dengan istilah "kaum Veneti" dan "kaum Enetoi" oleh orang Yunani Kuno. Bahasa ini menjadi punah sekitar abad ke-1 ketiga penduduk setempat berbaur dengan orang Romawi. rdf:langString
Venetic is an extinct Indo-European language, usually classified into the Italic subgroup, that was spoken by the Veneti people in ancient times in northeast Italy (Veneto and Friuli) and part of modern Slovenia, between the Po Delta and the southern fringe of the Alps. rdf:langString
Het Venetisch is een dode, Indo-Europese taal, die in oude tijden in de Noord-Italiaanse provincie Veneto en in het moderne Slovenië werd gesproken in een gebied tussen de rivier de Po en de zuidelijke uitlopers van de Alpen. Het Venetisch was duidelijk een Indo-Europese taal. Verwantschap met zowel het Latijn als het Illyrisch wordt verondersteld. Bekend zijn een driehonderdtal korte inscripties vanaf de 6e tot 1e eeuw v.Chr., geschreven in een variant van het Oud-Italische alfabet. rdf:langString
Língua venética foi uma língua indo-europeia que era falada na atual região italiana do Vêneto, por volta do século VI a.C. O idioma já está extinto, não sendo mais falado. Não confundir com a língua vêneta, um idioma atualmente presente na região e que parece não ter parentesco com esse antigo idioma. Além da atual região italiana do Vêneto, a língua era falada em partes da atual Eslovênia, entre o delta do rio Pó e o sopé sul dos Alpes. rdf:langString
rdf:langString Venètic
rdf:langString Venetische Sprache
rdf:langString Αρχαία βενετική γλώσσα
rdf:langString Praveneta lingvo
rdf:langString Idioma venético
rdf:langString Bahasa Venetia
rdf:langString Lingua venetica
rdf:langString Vénète
rdf:langString ウェネティ語
rdf:langString Venetisch
rdf:langString Język wenetyjski
rdf:langString Венетский язык (древний)
rdf:langString Língua venética
rdf:langString Venetic language
rdf:langString Venetiska
rdf:langString 威尼托语
rdf:langString
rdf:langString Venetic
rdf:langString Venetic
xsd:integer 657384
xsd:integer 1118285457
rdf:langString Old Italic
rdf:langString attested 6th–1st century BCE
rdf:langString para-Celtic
rdf:langString Italic or
rdf:langString Venetic language
rdf:langString yes
rdf:langString El venètic és una llengua indoeuropea extingida, parlada a l'antiguitat a la regió italiana de Vèneto, entre el delta del riu Po i el contraforts meridionals dels Alps, així com en algunes parts de l'actual Eslovènia. S'han descobert prop de 300 inscripcions que daten entre el segle vi aC i el segle I encara que se suposa que aquesta llengua es feia servir des del segle XII aC. Els seus habitants han estat identificats com l'antic poble anomenat pels romans com a vènets i Enetoi pels grecs.
rdf:langString Η αρχαία βενετική γλώσσα είναι εξαφανισμένη ινδοευρωπαϊκή γλώσσα που ομιλείτο κατά τους αρχαίους χρόνους στην περιοχή Βένετο της Ιταλίας, ανάμεσα στο δέλτα του Πάδου και τις νότιες παρυφές των Άλπεων, πιθανώς και σε τμήματα της Σλοβενίας. Η γλώσσα μαρτυρείται από 300 περίπου σύντομες επιγραφές που χρονολογούνται ανάμεσα στον 5ο αιώνα Π.Κ.Ε. και τον 1ο αιώνα Κ.Ε.. Οι ομιλητές της ταυτίζονται με τους Αρχαίους Ενετούς (Veneti), όπως τους ονόμαζαν οι Ρωμαίοι και τους Ενετούς όπως τους αποκαλούσαν οι αρχαίοι Έλληνες. Εξαφανίστηκε περί τον 1ο αι., όταν οι εντόπιοι αφομοιώθηκαν από τη ρωμαϊκή σφαίρα πολιτισμικής επίδρασης. Η αρχαία βενετική γλώσσα δεν σχετίζεται με τη Νέα βενετική γλώσσα (ιταλικά: Veneto ή Lingua Veneta, βεν.: Vèneto ή Łéngua Vèneta, κυριολεκτικά Βένετο ή Βένετα γλώσσα), τη ρομανική γλώσσα που ομιλείται τώρα στο Βένετο. δεν σχετίζεται με τη βενετσιάνικα (ιταλικά: Veneziano, βεν.: Venesian), τη διάλεκτο της (νέας) βενετικής που ομιλείται τώρα στην πόλη Βενετία.
rdf:langString Die venetische Sprache war in der Antike bei den Venetern hauptsächlich im Hinterland der nördlichen Adria-Region in Gebrauch. Überliefert ist das Venetische durch ca. 400 Inschriften, meist auf Stein- und Bronzegegenständen sowie auf Ton- und Bronzegefäßen (Situlen) aus der Zeit vom Ende des 7. bis zum 1. Jahrhundert v. Chr. Geschrieben wurde es in mehreren eigenständigen Varianten des etruskischen Alphabets – am wichtigsten sind die venetischen Alphabete von Este und Padua – und schließlich im Zuge der Romanisierung auch im lateinischen Alphabet. Das Verbreitungsgebiet der Inschriften reicht vom östlichen Norditalien zwischen den Flüssen Po und Etsch (bedeutendste Fundorte Este = latein. Ateste mit über 120 Inschriften, oberes Tal des Piave (Cadore) mit 66 Inschriften und Padova = latein. Padua mit 23 Inschriften) bis nach Slowenien (Istrien, hauptsächlich Flussgebiete des [italien.] Isonzo und [slowen.] der Soca, aber wohl auch auf Helm B von Ženjak-Negau) und in das Gailtal in Kärnten / Österreich. Es handelt sich überwiegend um kurze Inschriften auf Votivgegenständen oder im funerären Kontext. Nur eine erst seit 1992 zugängliche Inschrift auf einer zu einer Beinschiene umgearbeiteten Bronzetafel umfasst etwa 40 Wörter, die aber größtenteils bislang noch nicht gedeutet sind. Hans Kuhn brachte das Venetische als die Sprache eines Nordwestblockes ins Gespräch. Linguisten, die venetische Inschriften bearbeitet oder ausgewertet haben, sind u. a. Giovan Battista Pellegrini, , Michel Lejeune, , , Jürgen Untermann und Helmut Rix. Ob das Venetische einen eigenständigen Zweig der indogermanischen Sprachfamilie darstellt oder besser mit dem Sabellischen und Latino-Faliskischen zu einer „italischen“ Unterfamilie des Indogermanischen zusammenzufassen ist (so Pierre Grimal), wird kontrovers diskutiert. Einige interessante Parallelen zeigt das Venetische auch mit den germanischen Sprachen, z. B. in Pronominalformen: venetisch: ego, Akkusativ megogotisch: ik, mikdeutsch: ich, mich(lateinisch: ego, me)venetisch: sselboi sselboialthochdeutsch: selb selbodeutsch: sich selber(lateinisch: sibi ipsi)(Pokorny 1959: 708–709, 882–884) In der Vergangenheit wurde auch versucht, das Venetische mit dem Illyrischen zu verbinden. Diese Hypothese ist mittlerweile jedoch aufgegeben. In neuerer Zeit wird das Venetische herangezogen, um Ortsnamen unbekannter Herkunft zu analysieren. Dabei geht es weniger um die ganzheitliche Erklärung von Ortsnamen (dazu ist der bekannte Wortschatz zu gering), als vielmehr um das Vergleichen von Morphemen und Lautfolgen. In Nordtirol gibt es einige Ortsnamen, die das indogermanische O beibehalten haben, welches im Rätischen zu einem U gehoben worden wäre. Hier könnte in der venetischen Sprache eine Antwort zu finden sein.
rdf:langString La praveneta lingvo dum la antikva epoko paroliĝis de la popolo de pravenetanoj nordokcidente de la Adriatika Maro, ĉirkaŭ la nuna regiono Veneto de Italio, kiu difinis la lingvan nomon. Eble la lingvoteritorio de la lingvo eĉ etendiĝis ĝis la norda rando de la Alpoj: la Bodenlago inter la nunaj ŝtatoj Germanio, Svisio kaj Aŭstrio laŭ antikvaj romiaj dokumentoj nomatis lacus venetus, do "lago veneta". Tradita la praveneta lingvo estas pro pli ol 200, plejparte mallongvaj enskribaĵoj en ŝtonaj kaj bronzaj tabuloj, kaj sur ceramikaĵoj. La lingvo skibiĝis en variaĵo de la etruska alfabeto, en kiu silaboj kaj vortoj estis dividitaj unu de la aliaj pere de punktoj. La plej signifaj lingvistoj, kiuj deĉifris la praveneciajn enskribaĵojn, estas Aldo Luigi Prosdocimi, Giovan Battista Pellegrini kaj Michel Lejeune. La praveneta estas propra, unuaranga branĉo de la hindeŭropa lingvaro. Ene de la hindeŭropa lingvaro ĝi plej proksime similas al la italika lingvaro, aparte kun Latina lingvo. La similaĵoj inter ambaŭ lingvoj tamen ne konsideriĝas kiel pruvo, ke unu lingvo fontas el la alia, sed ili komprenatas kiel paralelaj evoluoj.
rdf:langString El venético es una lengua itálica extinta, usualmente clasificada como una lengua indoeuropea independiente,​ hablada en la antigüedad en la región italiana del Véneto, entre el delta del río Po y las estribaciones meridionales de los Alpes, así como en partes de la actual Eslovenia. Se conservan en torno a 300 inscripciones cortas datadas entre el siglo VI a. C. y el siglo I, aunque se supone que se usaba desde el siglo XII a. C. Sus hablantes se han identificado con el antiguo pueblo llamado por los romanos como vénetos y enetoi por los griegos.
rdf:langString Bahasa Venetia atau bahasa Venetik Purba adalah sebuah bahasa Indo-Eropa yang telah punah di daerah Veneto (sekitar Venezia), Italia antara muara sungai Po dan kaki pegunungan Alpen selatan. Bahasa ini ditemukan pada lebih dari 300 prasasti pendek yang ditarikh berasal dari abad ke-6 SM sampai dengan abad ke-1. Oleh orang Romawi Kuno, para penutur bahasa ini disebut dengan istilah "kaum Veneti" dan "kaum Enetoi" oleh orang Yunani Kuno. Bahasa ini menjadi punah sekitar abad ke-1 ketiga penduduk setempat berbaur dengan orang Romawi. Bahasa Venetia berbeda dengan , sebuah dialek bahasa Italia yang sekarang dipertuturkan di daerah yang kurang lebih sama.
rdf:langString Le vénète (ou langue vénétique) est une langue indo-européenne éteinte, parlée autrefois en Vénétie, entre le delta du Pô et le sud des Alpes par les Vénètes, appelés Veneti par les Romains et Enetoi (Hénètes ou Énètes) par les Grecs. La langue est attestée par plus de deux cent cinquante inscriptions remontant au Ve ou au VIe siècle av. J.-C., et disparaît aux alentours du Ier siècle av. J.-C., époque à laquelle les vénétophones sont assimilés aux Latins. Il ne faut pas confondre le vénète avec le vénète (veneto en italien) dialecte parlé dans la région Vénétie, ni avec le vénitien (veneziano en italien) variant du dialecte veneto parlé dans la ville de Venise et les territoires limitrophes. Notez également l'homonymie avec le peuple celte des Vénètes.
rdf:langString La lingua venetica, da non confondersi con l'attuale lingua veneta, era una lingua indoeuropea parlata dagli antichi Veneti, popolazione stanziata nell'Italia Nordorientale. Della lingua ci sono pervenute iscrizioni che vanno dal VI secolo a.C. alle soglie dell'età romana, nel II secolo a.C. Esempi isolati sembrano prolungarne l'uso nel culto fino al II secolo d.C.
rdf:langString Venetic is an extinct Indo-European language, usually classified into the Italic subgroup, that was spoken by the Veneti people in ancient times in northeast Italy (Veneto and Friuli) and part of modern Slovenia, between the Po Delta and the southern fringe of the Alps. The language is attested by over 300 short inscriptions dating from the 6th to the 1st century BCE. Its speakers are identified with the ancient people called Veneti by the Romans and Enetoi by the Greeks. It became extinct around the 1st century when the local inhabitants assimilated into the Roman sphere. Inscriptions dedicating offerings to Reitia are one of the chief sources of knowledge of the Venetic language.
rdf:langString Het Venetisch is een dode, Indo-Europese taal, die in oude tijden in de Noord-Italiaanse provincie Veneto en in het moderne Slovenië werd gesproken in een gebied tussen de rivier de Po en de zuidelijke uitlopers van de Alpen. Het Venetisch was duidelijk een Indo-Europese taal. Verwantschap met zowel het Latijn als het Illyrisch wordt verondersteld. Bekend zijn een driehonderdtal korte inscripties vanaf de 6e tot 1e eeuw v.Chr., geschreven in een variant van het Oud-Italische alfabet. Men heeft de sprekers geïdentificeerd als de oude stam die Veneti werden genoemd door de Romeinen en Enetoi door de Grieken. De taal werd verdrongen door het Latijn en stierf in de 1e eeuw n.Chr. uit, toen de lokale bewoners in de Romeinse invloedssfeer werden geassimileerd. Het Venetisch mag niet verward worden met het Venetiaans, een Romaanse taal die eeuwen later ontstond en die tegenwoordig nog steeds in globaal dezelfde regio wordt gesproken.
rdf:langString Język wenetyjski – język indoeuropejski, zaliczany przez niektórych językoznawców do języków italskich, używany do początku naszej ery w rzymskiej prowincji Wenecja i wyparty przez łacinę. Zachowało się kilkaset krótkich inskrypcji w alfabecie etruskim (głównie nagrobkowych i wotywnych), pochodzących z I wieku p.n.e.
rdf:langString ウェネティ語(英語: Venetic language)とは、現在のイタリア北東部ヴェネト州からスロヴェニアのあたりにいた古代の(ラテン語: Veneti, 古代ギリシア語: ἐνετοί - enetoi)が用いていた言語。 紀元前6世紀末から紀元前1世紀半ばにかけて書かれた300以上の短い碑文が残されている。とくにエステの東にあるバラテッラのレイティア (Reitia) 女神の神域の碑文や、ピアーヴェ川流域のラゴレ・ディ・カラルツォの神域に豊富な碑文が残る。碑文の内容は宗教的な奉納文と葬儀用の文が半々である。
rdf:langString Вене́тский язы́к — язык венетов, индоевропейского народа, обитавшего на территории современной северо-восточной Италии (область Венеция) в I тыс. до н. э.
rdf:langString Língua venética foi uma língua indo-europeia que era falada na atual região italiana do Vêneto, por volta do século VI a.C. O idioma já está extinto, não sendo mais falado. Não confundir com a língua vêneta, um idioma atualmente presente na região e que parece não ter parentesco com esse antigo idioma. Além da atual região italiana do Vêneto, a língua era falada em partes da atual Eslovênia, entre o delta do rio Pó e o sopé sul dos Alpes. A língua é atestada por mais de 300 inscrições breves que datam desde o século VI até I a.C. Seus falantes eram referidos pelos romanos como sendo os antigos habitantes da atual região do Vêneto e pelos gregos chamados de Enetoi. A língua se extinguiu por volta do século I a.C. com a assimilação dos habitantes locais pela esfera romana. Inscrições dedicando ofertas para a deusa Reitia são uma das principais fontes de conhecimento da língua venética.
rdf:langString Venetiska var ett indoeuropeiskt språk som talades under antiken i nordöstra Italien. Venetiskan var ett centumspråk, och hörde troligen till de italiska språken.. Venetiskan anses ha dött ut under 100-talet f.Kr.. Språket hade ett eget alfabet som utgick från det etruskiska. Språket finns belagt i 200 korta inskriptioner från de första fem århundradena f.kr. Blott cirka 60 ord av språket finns bevarade, och av dessa är några lånord från latin eller etruskiska.
rdf:langString 威尼托語是历史上、今意大利境内的所講的一種語言,從公元前六世紀到公元前二世紀羅馬時代之初的碑文中人們發現了這種語言,直到公元二世紀,宗教崇拜中還發現有使用這一語言的痕跡。 威尼托語是一種顎音類語言,它和其他印歐語系語言的聯繫還在研究中,但據現今的研究成果證實,威尼托語和意大利語是同族,除外。威尼托語有六到七個名詞格和四個動詞變位(同拉丁語類似),有很多拉丁語和伊特魯里亞語藉詞。
rdf:langString no
rdf:langString Indo-European
rdf:langString vene1257
rdf:langString Venetic
rdf:langString xve
rdf:langString xve
rdf:langString yes
rdf:langString yes
xsd:nonNegativeInteger 15209
xsd:string xve

data from the linked data cloud