Velar consonant

http://dbpedia.org/resource/Velar_consonant

الأصوات الطَّبَقِيَّة هي الصوامت التي يقارب فيها مؤخّر اللسان الطّبَق (أي الحنك الرخو) أو يلامسه. مثل نطق الكاف ⟨ك⟩ [k] في اللغة العربية عامةً، نطق الجيم ⟨ج⟩ [g] في اللهجة المصرية، نطق القاف ⟨ق⟩ [g] في أغلب لهجات الجزيرة العربية. والأصوات الطبقية تضم أيضاً أحد طرق نطق الخاء ⟨خ⟩ [x] والغين ⟨غ⟩ [ɣ] في أغلب اللهجات العربية الحديثة، إضافةً إلى النطق اللهوي لهما. rdf:langString
Una consonant velar (o simplement velar en l'àmbit de la fonètica) és aquella consonant que s'articula tocant amb la base de la llengua a la part posterior del paladar. Les velars són un tipus de sons molt comuns, només s'han registrat dues llengües que no en tinguin (el tahitià i el ) i la [k] és la consonant més freqüent en termes estadístics a tots els idiomes. Molts sons velars pateixen palatalització en funció del context en què es trobin. rdf:langString
Velára, též zadopatrová souhláska, je v artikulační fonetice druh souhlásek, u kterých je zvuk při řeči tvořen přiblížením nebo kontaktem hřbetu jazyka se zadním neboli měkkým patrem (lat. velum (palatum), doslova „(patrová) plachta“). Velární souhlásky v češtině jsou g, k, ch. rdf:langString
Une consonne vélaire, ou plus brièvement une vélaire, désigne, en phonétique articulatoire, une consonne dorsale dont le lieu d'articulation se situe au niveau de l'arrière du palais, dit palais « mou » ou voile du palais. Elle est réalisée par un bombement de la partie postérieure de la langue qui se rapproche du palais mou. Le français comprend les vélaires [k] et [ɡ], ainsi que [ŋ] dans des mots d'origine étrangère (à la fin de « parking », par exemple) et dans certains parlers locaux (comme le parler marseillais). rdf:langString
연구개음(軟口蓋音, 문화어: 뒤천장소리) 또는 여린입천장소리는 후설과 연구개 사이에서 조음하는 자음이다. rdf:langString
軟口蓋音(なんこうがいおん、英: velar)は、後舌面を軟口蓋に接触ないし接近させ、気流を妨げることによって調音される子音。 国際音声記号(IPA)では、軟口蓋音を以下の記号によって記述する。 rdf:langString
In fonetica articolatoria, una consonante velare è una consonante, classificata secondo il proprio luogo di articolazione. Essa viene articolata accostando il dorso della lingua al velo del palato, in modo che l'aria, costretta dall'ostacolo, produca un suono nella sua fuoriuscita. rdf:langString
Spółgłoska miękkopodniebienna lub welarna – spółgłoska, której wymowa polega na zbliżeniu języka do podniebienia miękkiego (łac. velum). Takie głoski są bardzo rozpowszechnione – występują właściwie we wszystkich językach ludzkich. Wiele języków ma również labializowane i palatalizowane warianty spółgłosek welarnych. rdf:langString
Uma consoante velar ou simplesmente uma velar é uma consoante que, em sua pronúncia o obstáculo é formado pela aproximação ou o contato da língua com o palato mole, que por vezes é chamado de véu palatino. rdf:langString
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen. I svenskan finns tre velara konsonanter: * två klusiler: tonande [g], tonlös [k], samt * en nasal: [ŋ]. Därtill finns ett uttal av sje-ljudet, vilket av IPA beskrivs som ”samtidigt postalveolar och velar”: * [ɧ]. I andra språk förekommer även till exempel velara: * frikativor: * [x], tonlöshebreiska : מיכאל [mixel] (Michel) * [ɣ], tonandegrekiska : bokstaven γ * approximanter * [ɰ], spanska : paga [paɰa] (lön) * [ʟ], lateral * implosivor * [ɠ] * ejektivor * [kʼ] Velarisering markeras i IPA med hjälp av [ˠ]. rdf:langString
Задньоязико́вий при́голосний — приголосний звук, що утворюється при зімкнені задньої частини язика з м'яким піднебінням. rdf:langString
Заднеязычные согласные (также задненёбные, мягконёбные, веля́рные [от лат. velaris, от velum — завеса]) — согласные, образуемые поднятием задней части спинки языка к заднему (мягкому) нёбу или к задней части твёрдого нёба. В русском языке к заднеязычным относятся согласные, обозначаемые буквами Г, К, Х. В Международном фонетическом алфавите различаются следующие велярные согласные: rdf:langString
软腭音(英語:Velar consonant、又稱軟腭輔音,古汉语稱为:牙音)是按发音部位分类的一类辅音。发音时,舌面后部接近软腭。一些软腭化的辅音在国际音标中还可以用⟨ˠ⟩表示(就是上标的浊软腭擦音符号⟨ɣ⟩)。 “软腭音”是按分类的说法,按分类则称为“舌面后音”。参见舌根音。 rdf:langString
Velar oder velarer Laut (deutsch auch Gaumensegellaut oder Hintergaumenlaut) ist in der Phonetik die Bezeichnung für einen Laut, der gebildet wird, indem der hintere Zungenrücken * am Gaumensegel, dem Velum palatinum, einen vollständigen Verschluss bildet (Buchstaben ⟨k⟩, ⟨ck⟩, ⟨g⟩ = in IPA-Schrift [k] bzw. [ɡ]), * sich dem Gaumensegel nur stark nähert (Buchstabenkombination ⟨ch⟩ = in IPA-Schrift [x]). Auch bei der Vokalbildung wird nach dem jeweils höchsten Punkt des Zungenrückens und nach der Richtung, in der sich dieser ausrichtet, gekennzeichnet. * Artikulation eines Velars mit Verschluss rdf:langString
Velsonoj, velaroj, aŭ velaj konsonantoj estas konsonantoj artikulaciataj per la malantaŭa parto de la lango (la langa dorso) kontraŭ la palata velo. Ĉar la vela regiono de la buŝa plafono estas relative vasta kaj la moviĝoj de la langa dorso ne estas tre precizaj, velaroj facile spertas asimiladon, movante sian artikulacion dorsen aŭ frunten dependante de la kvalito de apudaj vokaloj. Ili ofte aŭtomate iĝas "fruntigitaj", tio estas parte aŭ tute palataj antaŭ sekvanta , kaj "retiritaj" antaŭ . Palataligitaj velsonoj (kia la angla /k/ en keen aŭ cube) fojfoje nomatas palatovelaroj. rdf:langString
Kontsonante belarrak mihiaren gibeleko partearekin ahoskatuak dira, aho-sabai bigunaren aurka. Ahoaren sabai bigun edo beloa nahiko zabala denez, eta mihiaren bizkarraren mugimenduak oso zehatzak ez direnez, artikulazio belarrek asimilazioa jasateko joera dute hizkuntza askotan. Asimilazioa hots bat inguruneari egokitzea da, horrekiko antza areagotuz. Asimilazio hori jasatean, ahoskunea mugitzen da, gibelera edo aitzinera, alboko bokalen kalitatearen arabera. Aitzineko bokalekin kontaktuan dauden kontsonante belarrak automatikoki aitzaneratu egiten dira usu, partzialki edo osoki sabaikaritzen direla. Modu berean, atzeko bokal batekin kontaktuan dauden belarrak atzeratu daitezke, partzialki edo osoki ubular bihurtuz. rdf:langString
Una consonante velar es un tipo de consonante cuyo punto de articulación o paso más estrecho de la corriente del aire se aproxima o toca la zona posterior del paladar también llamada velo. Puesto que la región velar de la parte superior de la boca es relativamente extensa y los movimientos del dorso de la lengua no son muy precisos, las velares fácilmente sufren asimilación fonética, desplazando su punto de articulación atrás o adelante dependiendo del timbre de los sonidos adyacentes, especialmente las vocales. Frecuentemente las velares sufren cambios fonéticos adelantándose parcial o totalmente convirtiéndose en una palatalizada o palatal ante vocales anteriores o palatales. Las vocales posteriores tienden a veces a atrasar las velares. rdf:langString
Konsonan langit-langit belakang atau konsonan velar adalah konsonan yang bersumber dari bagian belakang lidahmenyentuh langit-langit lembut, yaitu bagian belakang langit-langit mulut, juga dikenal sebagai velum. * l * * s rdf:langString
Velars are consonants articulated with the back part of the tongue (the dorsum) against the soft palate, the back part of the roof of the mouth (known also as the velum). Since the velar region of the roof of the mouth is relatively extensive and the movements of the dorsumare not very precise, velars easily undergo assimilation, shifting their articulation back or to the frontdepending on the quality of adjacent vowels. They often become automatically fronted, that is partly or completely palatal before a following front vowel, and retracted, that is partly or completely uvular before back vowels. rdf:langString
Velaar of velair is in de fonetiek de naam voor elke spraakklank die wordt geproduceerd door met de achterkant van de tong het zachte verhemelte (Latijn: velum) te naderen of aan te raken. Afhankelijk van de druk waarmee dit wordt gedaan, de bijkomende kromming van de tong en de mate waarin lucht wordt doorgelaten, zal de geproduceerde klank het vaakst een medeklinker zijn die gaat van een /ng/, /g/ (zacht of hard) over naar /gh/, /h/, /ch/ (zoals in loch), /kh/ en ten slotte /k/. Een velare klank kan echter ook een klinker zijn, zoals /u/ of de /a/ van het Franse bas. rdf:langString
rdf:langString طبقي
rdf:langString Consonant velar
rdf:langString Velární souhláska
rdf:langString Velar
rdf:langString Velsono
rdf:langString Consonante velar
rdf:langString Kontsonante belar
rdf:langString Konsonan langit-langit belakang
rdf:langString Consonne vélaire
rdf:langString Consonante velare
rdf:langString 연구개음
rdf:langString 軟口蓋音
rdf:langString Velaar
rdf:langString Spółgłoska miękkopodniebienna
rdf:langString Заднеязычные согласные
rdf:langString Consoante velar
rdf:langString Velar consonant
rdf:langString Velar konsonant
rdf:langString 软腭音
rdf:langString Задньоязиковий приголосний
xsd:integer 32819
xsd:integer 1116156310
rdf:langString الأصوات الطَّبَقِيَّة هي الصوامت التي يقارب فيها مؤخّر اللسان الطّبَق (أي الحنك الرخو) أو يلامسه. مثل نطق الكاف ⟨ك⟩ [k] في اللغة العربية عامةً، نطق الجيم ⟨ج⟩ [g] في اللهجة المصرية، نطق القاف ⟨ق⟩ [g] في أغلب لهجات الجزيرة العربية. والأصوات الطبقية تضم أيضاً أحد طرق نطق الخاء ⟨خ⟩ [x] والغين ⟨غ⟩ [ɣ] في أغلب اللهجات العربية الحديثة، إضافةً إلى النطق اللهوي لهما.
rdf:langString Una consonant velar (o simplement velar en l'àmbit de la fonètica) és aquella consonant que s'articula tocant amb la base de la llengua a la part posterior del paladar. Les velars són un tipus de sons molt comuns, només s'han registrat dues llengües que no en tinguin (el tahitià i el ) i la [k] és la consonant més freqüent en termes estadístics a tots els idiomes. Molts sons velars pateixen palatalització en funció del context en què es trobin.
rdf:langString Velára, též zadopatrová souhláska, je v artikulační fonetice druh souhlásek, u kterých je zvuk při řeči tvořen přiblížením nebo kontaktem hřbetu jazyka se zadním neboli měkkým patrem (lat. velum (palatum), doslova „(patrová) plachta“). Velární souhlásky v češtině jsou g, k, ch.
rdf:langString Velsonoj, velaroj, aŭ velaj konsonantoj estas konsonantoj artikulaciataj per la malantaŭa parto de la lango (la langa dorso) kontraŭ la palata velo. Ĉar la vela regiono de la buŝa plafono estas relative vasta kaj la moviĝoj de la langa dorso ne estas tre precizaj, velaroj facile spertas asimiladon, movante sian artikulacion dorsen aŭ frunten dependante de la kvalito de apudaj vokaloj. Ili ofte aŭtomate iĝas "fruntigitaj", tio estas parte aŭ tute palataj antaŭ sekvanta , kaj "retiritaj" antaŭ . Palataligitaj velsonoj (kia la angla /k/ en keen aŭ cube) fojfoje nomatas palatovelaroj. Multaj lingvoj ankaŭ havas velarojn, kia [kʷ], en kiu la artikulacion akompanas rondigo de la lipoj. Ankaŭ ekzistas labial-velaraj konsonantoj, kiuj duoble artikulaciiĝas ĉe la velo kaj ĉe la lipoj, kia [k͡p]. Tiu distingo malaperas ĉe la [w], ĉar labialigo engaĝas la aldonon de labiala alproximiĝa artikulacio al la sono, kaj tiu ambigua situacio ofte nomiĝas labial-velara. La velaraj konsonantoj identigitaj de la Internacia Fonetika Alfabeto estas:
rdf:langString Una consonante velar es un tipo de consonante cuyo punto de articulación o paso más estrecho de la corriente del aire se aproxima o toca la zona posterior del paladar también llamada velo. Puesto que la región velar de la parte superior de la boca es relativamente extensa y los movimientos del dorso de la lengua no son muy precisos, las velares fácilmente sufren asimilación fonética, desplazando su punto de articulación atrás o adelante dependiendo del timbre de los sonidos adyacentes, especialmente las vocales. Frecuentemente las velares sufren cambios fonéticos adelantándose parcial o totalmente convirtiéndose en una palatalizada o palatal ante vocales anteriores o palatales. Las vocales posteriores tienden a veces a atrasar las velares. Muchas lenguas presentan labialización en la articulación de las velares, tal como sucede en la consonante coarticulada [kʷ], en la que la articulación velar es acompañada por un redondeamiento de los labios, estas consonantes son labiovelares. También existe consonantes doblemente articuladas como las consonantes labial-velares, que presentan una doble articulación como sucede en el sonido [k͡p] frecuente en muchas lenguas de África Occidental.
rdf:langString Velar oder velarer Laut (deutsch auch Gaumensegellaut oder Hintergaumenlaut) ist in der Phonetik die Bezeichnung für einen Laut, der gebildet wird, indem der hintere Zungenrücken * am Gaumensegel, dem Velum palatinum, einen vollständigen Verschluss bildet (Buchstaben ⟨k⟩, ⟨ck⟩, ⟨g⟩ = in IPA-Schrift [k] bzw. [ɡ]), * sich dem Gaumensegel nur stark nähert (Buchstabenkombination ⟨ch⟩ = in IPA-Schrift [x]). Auch bei der Vokalbildung wird nach dem jeweils höchsten Punkt des Zungenrückens und nach der Richtung, in der sich dieser ausrichtet, gekennzeichnet. Das „i“, bei dem der Zungenrücken sich dem Palatum durum (dem harten, vorderen Gaumen) nähert, nennt man daher einen palatalen Vokal, während das „u“, bei dem der Zungenrücken sich dem Velum nähert, als velarer Vokal bezeichnet wird. In älteren Darstellungen findet sich auch die nach heutiger Übereinkunft falsche Bezeichnung gutturaler Laut. * Artikulation eines Velars mit Verschluss * Artikulation eines Velars mit Annäherung
rdf:langString Kontsonante belarrak mihiaren gibeleko partearekin ahoskatuak dira, aho-sabai bigunaren aurka. Ahoaren sabai bigun edo beloa nahiko zabala denez, eta mihiaren bizkarraren mugimenduak oso zehatzak ez direnez, artikulazio belarrek asimilazioa jasateko joera dute hizkuntza askotan. Asimilazioa hots bat inguruneari egokitzea da, horrekiko antza areagotuz. Asimilazio hori jasatean, ahoskunea mugitzen da, gibelera edo aitzinera, alboko bokalen kalitatearen arabera. Aitzineko bokalekin kontaktuan dauden kontsonante belarrak automatikoki aitzaneratu egiten dira usu, partzialki edo osoki sabaikaritzen direla. Modu berean, atzeko bokal batekin kontaktuan dauden belarrak atzeratu daitezke, partzialki edo osoki ubular bihurtuz. Belar sabaikarituak (ingelesezko /k/ bezala keen edo cube hitzetan) batzuetan sabai-belar deituak dira. Hizkuntza anitzek ere belar ezpainkarituak dituzte, [kʷ] bezala, non ezpainen biribiltzea herskariaren askatzearekin batera gertatzen den. Kontsonante biezpainkari-belarrak ere existitzen dira, aldiberean aho-sabai bigunean eta ezpainen gunean ahoskatuak direnak, [k͡p] bezala. Bereizketa hori [w] kontsonante hurbilkarian desagertzen da, honetan belarizazioa eta ezpainkarizazioa maiz loturik daudelako, diakronikoki /u/-ren ondorengo izateagatik kasu. Hauek usu ezpain-belarrak deituak dira. Dardarkari edo ttak belarrik ezin da ebaki Nazioarteko Alfabeto Fonetikoaren arabera. Belarraren ahoskunean, mihiak gaitasun oso mugatua du dardara anitz edo bakun moduko mugimenduen gauzatzeko, eta mihiaren gorputzak ez du aski fite mugitzeko askatasunik dardarkari belar baten sortzeko.
rdf:langString Une consonne vélaire, ou plus brièvement une vélaire, désigne, en phonétique articulatoire, une consonne dorsale dont le lieu d'articulation se situe au niveau de l'arrière du palais, dit palais « mou » ou voile du palais. Elle est réalisée par un bombement de la partie postérieure de la langue qui se rapproche du palais mou. Le français comprend les vélaires [k] et [ɡ], ainsi que [ŋ] dans des mots d'origine étrangère (à la fin de « parking », par exemple) et dans certains parlers locaux (comme le parler marseillais).
rdf:langString Konsonan langit-langit belakang atau konsonan velar adalah konsonan yang bersumber dari bagian belakang lidahmenyentuh langit-langit lembut, yaitu bagian belakang langit-langit mulut, juga dikenal sebagai velum. Konsonan langit-langit belakang yang dipalatalkan (seperti /k/ dalam keen atau cube, bahasa Inggris) disebut palatovelar (langit-langit-velar). Ada pula bahasa yang konsonan velarnya dibibirkan, seperti [kʷ], yaitu pengucapannya diiringi oleh pembundaran bibir. Juga ada yang berupa , di mana velum dan bibir serentak, seperti [k͡p]. Sifat ini pudar apabila hadirnya bunyi hampiran [w]. * l * * s
rdf:langString Velars are consonants articulated with the back part of the tongue (the dorsum) against the soft palate, the back part of the roof of the mouth (known also as the velum). Since the velar region of the roof of the mouth is relatively extensive and the movements of the dorsumare not very precise, velars easily undergo assimilation, shifting their articulation back or to the frontdepending on the quality of adjacent vowels. They often become automatically fronted, that is partly or completely palatal before a following front vowel, and retracted, that is partly or completely uvular before back vowels. Palatalised velars (like English /k/ in keen or cube) are sometimes referred to as palatovelars.Many languages also have labialized velars, such as [kʷ], in which the articulation is accompanied by rounding of the lips. There are also labial–velar consonants, which are doubly articulated at the velum and at the lips, such as [k͡p]. This distinction disappears with the approximant consonant [w] since labialization involves adding of a labial approximant articulation to a sound, and this ambiguous situation is often called labiovelar. A velar trill or tap is not possible according to the International Phonetics Association: see the shaded boxes on the table of pulmonic consonants. In the velar position, the tongue has an extremely restricted ability to carry out the type of motion associated with trills or taps, and the body of the tongue has no freedom to move quickly enough to produce a velar trill or flap.
rdf:langString 연구개음(軟口蓋音, 문화어: 뒤천장소리) 또는 여린입천장소리는 후설과 연구개 사이에서 조음하는 자음이다.
rdf:langString Velaar of velair is in de fonetiek de naam voor elke spraakklank die wordt geproduceerd door met de achterkant van de tong het zachte verhemelte (Latijn: velum) te naderen of aan te raken. Afhankelijk van de druk waarmee dit wordt gedaan, de bijkomende kromming van de tong en de mate waarin lucht wordt doorgelaten, zal de geproduceerde klank het vaakst een medeklinker zijn die gaat van een /ng/, /g/ (zacht of hard) over naar /gh/, /h/, /ch/ (zoals in loch), /kh/ en ten slotte /k/. Een velare klank kan echter ook een klinker zijn, zoals /u/ of de /a/ van het Franse bas. Wanneer de articulatie van een spraakklank van een plaats elders in het spraakkanaal verschuift in de richting van het zachte verhemelte, heet dit velarisatie.
rdf:langString 軟口蓋音(なんこうがいおん、英: velar)は、後舌面を軟口蓋に接触ないし接近させ、気流を妨げることによって調音される子音。 国際音声記号(IPA)では、軟口蓋音を以下の記号によって記述する。
rdf:langString In fonetica articolatoria, una consonante velare è una consonante, classificata secondo il proprio luogo di articolazione. Essa viene articolata accostando il dorso della lingua al velo del palato, in modo che l'aria, costretta dall'ostacolo, produca un suono nella sua fuoriuscita.
rdf:langString Spółgłoska miękkopodniebienna lub welarna – spółgłoska, której wymowa polega na zbliżeniu języka do podniebienia miękkiego (łac. velum). Takie głoski są bardzo rozpowszechnione – występują właściwie we wszystkich językach ludzkich. Wiele języków ma również labializowane i palatalizowane warianty spółgłosek welarnych.
rdf:langString Uma consoante velar ou simplesmente uma velar é uma consoante que, em sua pronúncia o obstáculo é formado pela aproximação ou o contato da língua com o palato mole, que por vezes é chamado de véu palatino.
rdf:langString En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen. I svenskan finns tre velara konsonanter: * två klusiler: tonande [g], tonlös [k], samt * en nasal: [ŋ]. Därtill finns ett uttal av sje-ljudet, vilket av IPA beskrivs som ”samtidigt postalveolar och velar”: * [ɧ]. I andra språk förekommer även till exempel velara: * frikativor: * [x], tonlöshebreiska : מיכאל [mixel] (Michel) * [ɣ], tonandegrekiska : bokstaven γ * approximanter * [ɰ], spanska : paga [paɰa] (lön) * [ʟ], lateral * implosivor * [ɠ] * ejektivor * [kʼ] Velarisering markeras i IPA med hjälp av [ˠ].
rdf:langString Задньоязико́вий при́голосний — приголосний звук, що утворюється при зімкнені задньої частини язика з м'яким піднебінням.
rdf:langString Заднеязычные согласные (также задненёбные, мягконёбные, веля́рные [от лат. velaris, от velum — завеса]) — согласные, образуемые поднятием задней части спинки языка к заднему (мягкому) нёбу или к задней части твёрдого нёба. В русском языке к заднеязычным относятся согласные, обозначаемые буквами Г, К, Х. В Международном фонетическом алфавите различаются следующие велярные согласные:
rdf:langString 软腭音(英語:Velar consonant、又稱軟腭輔音,古汉语稱为:牙音)是按发音部位分类的一类辅音。发音时,舌面后部接近软腭。一些软腭化的辅音在国际音标中还可以用⟨ˠ⟩表示(就是上标的浊软腭擦音符号⟨ɣ⟩)。 “软腭音”是按分类的说法,按分类则称为“舌面后音”。参见舌根音。
xsd:nonNegativeInteger 10734

data from the linked data cloud