Urban decay

http://dbpedia.org/resource/Urban_decay an entity of type: Abstraction100002137

Is éard is meathlú uirbeach ann ná radharcanna nó an suíomh uirbeach ag titim as a chéile. Déantar a lua san ealaín, sa agus go leor réimsí den saol. rdf:langString
都心の荒廃(としんのこうはい、urban decay)とは、都心全体、または一部が荒廃した状況に陥ることである。 rdf:langString
城市衰退(英語:urban decay)是一個城市、或城市的一部分,逐漸變得失修、荒廢的過程。通常伴隨這個過程產生的現象包括去工業化、去城市化、人口流失、財產放棄、高失業率與犯罪率、家庭分離等。整個城市也因為缺乏建設的關係,呈現出殘破寂寥之景。 造成城市衰退的原因有很多,這些原因彼此也相互影響。例如現代社會,新的都市計畫或交通建設,使原本位於交通中途點的城市失去功能;或工業社會裡,原本具優勢的產業逐漸蕭條,而當地社會又未發展出其他足以支撐原經濟規模的新產業;也可能是戰爭或種族糾紛造成人口遷移。 rdf:langString
Ο αστικός μαρασμός είναι μια διαδικασία κατά την οποία μια πόλη, ή τμήμα αυτής, περιέρχεται σε κατάσταση χρήζουσας επισκευής. Χαρακτηρίζεται από μείωση πληθυσμού, οικονομικό μαρασμό, εγκατάλειψη, υψηλά ποσοστά ανεργίας, διεσπασμένες οικογένειες, στέρηση πολιτικών δικαιωμάτων, εγκληματικές ενέργειες, καθώς και υποβαθμισμένο αστικό περιβάλλον. rdf:langString
Stadtverfall kennzeichnet Mangelerscheinungen der physischen Struktur einer Stadt, die von leichten Beeinträchtigungen der Funktion oder des äußeren Erscheinungsbildes bis hin zur völligen Zerstörung derselben reichen können. Die notwendigen baulichen Investitionen zur Erhaltung der physischen Struktur werden nicht mehr getätigt. Städtische Strukturen werden abgenutzt und altern, Gebäude werden abbruchreif, funktionsuntüchtig oder bleiben als Brachflächen zurück. Dies betrifft besonders die historische Bausubstanz, aber auch abgewohnte Großwohnanlagen oder betriebliche Anlagen, die nicht mehr genutzt werden. rdf:langString
Obsolescencia urbana o decadencia urbana es el deterioro, desuso o falta de calidad de los espacios, calles, infraestructuras y edificios que conforman una o varias ciudades. Este término se utiliza al referirse especialmente a los barrios y zonas industriales construidos más allá de un centro histórico urbano y/o de un centro industrial urbano, es decir en los crecimientos urbanos, sean éstos periféricos o concentrados; que empiezan sobre todo a generarse a partir del inicio de la industrialización hasta los principios de los años 50 en Europa, y con el traslado de los complejos industriales existentes de Estados Unidos a zonas con condiciones más favorables para el empresario a inicios de los 80. rdf:langString
Le déclin urbain, contrairement à la notion de décroissance urbaine, induit l'irréversibilité du processus. Ces deux notions sont malgré tout employées comme synonymes l'une de l'autre. Ce phénomène se répercute sur trois principaux critères : démographique (décroissance démographique), économique (diminution des activités et du nombre d'actifs) et social (hausse de la précarité et de l'insécurité). rdf:langString
Urban decay (also known as urban rot, urban death or urban blight) is the sociological process by which a previously functioning city, or part of a city, falls into disrepair and decrepitude. There is no single process that leads to urban decay which is why it can be hard to encapsulate its magnitude. Urban decay can include the following aspects: rdf:langString
Urban decay (stadsverval, stedelijk verval, stedelijke verkrotting of verpaupering van stedelijke bebouwing) is het proces waarbij een voormalig functionerende stad, of deel van een stad, in verval raakt, veelal gekenmerkt door , ontvolking of vervanging van de bevolking, herstructurering, verlaten gebouwen, hoge werkloosheid, gebroken families, gebrek aan politiek engagement, misdaad en een desolaat, onherbergzaam stadslandschap. In de Verenigde Staten komt stadsverval veel voor in de Manufacturing Belt, bijvoorbeeld in Detroit en Flint in de staat Michigan. rdf:langString
Decadência urbana ou deterioração urbana é o processo pelo qual a área de uma cidade, ou até mesmo uma cidade inteira, cai em desuso ou decrepitude. As causas podem ser variadas, como desindustrialização, declínio populacional, aumento do desemprego, instabilidade política e altas taxas de criminalidade, resultando numa paisagem inóspita e desoladora. Desde a década de 1970 e 1980, a deterioração urbana tem sido associada com as cidades ocidentais, especialmente da América do Norte e partes da Europa. Desde essa época, importantes mudanças estruturais nas economias globais, transportes e políticas governamentais criaram as condições econômicas, e em seguida sociais, que resultaram na decadência urbana. rdf:langString
Urbant förfall, engelska urban decay (även urban rot och urban blight) är en process där en tidigare fungerande stad eller delar av den förfaller. Bland orsaker till urbant förfall hör avindustrialisering, avfolkning, övergivna byggnader, hög arbetslöshet, kriminalitet och bildandet övergivna och otrygga stadslandskap. rdf:langString
Деградация городской среды (англ. urban decay) — упадок успешного в прошлом города или городского района, который проявляется в оттоке населения, запустении объектов инфраструктуры, разрушении отдельных зданий, банкротстве ключевых предприятий и деиндустриализации, высоком уровне безработицы, разгуле преступности, обилии мусора и граффити. * Трущобы Манилы * Мёртвый торговый центр в Мексике * Закрывшаяся фабрика в Испании * Сандаун — потерявший популярность курорт на острове Уайт * Заброшенный дом культуры в Кашире rdf:langString
rdf:langString Urban decay
rdf:langString Stadtverfall
rdf:langString Αστικός μαρασμός
rdf:langString Obsolescencia urbana
rdf:langString Meathlú uirbeach
rdf:langString Déclin urbain
rdf:langString Degrado urbano
rdf:langString 都心の荒廃
rdf:langString Urban decay
rdf:langString Decadência urbana
rdf:langString Urbant förfall
rdf:langString Деградация городской среды
rdf:langString 都市衰退
xsd:integer 1758541
xsd:integer 1124726071
rdf:langString Ο αστικός μαρασμός είναι μια διαδικασία κατά την οποία μια πόλη, ή τμήμα αυτής, περιέρχεται σε κατάσταση χρήζουσας επισκευής. Χαρακτηρίζεται από μείωση πληθυσμού, οικονομικό μαρασμό, εγκατάλειψη, υψηλά ποσοστά ανεργίας, διεσπασμένες οικογένειες, στέρηση πολιτικών δικαιωμάτων, εγκληματικές ενέργειες, καθώς και υποβαθμισμένο αστικό περιβάλλον. Αρχικά, ο αστικός μαρασμός συνδεόταν με τις πόλεις του δυτικού πολιτισμού, ιδίως στη Νότια Αμερική και μέρη της Ευρώπης κατά το 1970 και 1980. Κατά την περίοδο αυτή, ευρείες μεταβολές στις , τις μεταφορές και κυβερνητικές πολιτικές καταστάσεις ευνόησαν την ανάπτυξη του φαινομένου. Οι επιπτώσεις του μαρασμού έρχονται σε αντίθεση με τα αναπτυξιακά μοντέλα στις περισσότερες πόλεις της ανεπτυγμένης Ευρώπης, και χώρες πέραν της νότιας Αμερικής, όπου οι υποβαθμισμένες περιοχές συνήθως εντοπίζονται στα των μεγάλων μητροπόλεων, ενώ το κέντρο της πόλης διατηρεί υψηλές κτηματικές αξίες και σταθερά ή αυξανόμενα ποσοστά πληθυσμού. Αντιθέτως, οι πόλεις της νότιας Αμερικής συχνά αντιμετώπισαν μια μετακίνηση του πληθυσμού προς τα προάστια ή τα περίχωρα της πόλης. Αυτή η μόδα άρχισε να αναστρέφεται σε κάποιες πόλεις, όπου εύρωστα τμήματα του πληθυσμού επέστρεψαν σε πρώην υποβαθμισμένες γειτονιές. Δεν υπάρχει συγκεκριμένη αιτία του αστικού μαρασμού, αν και μπορεί να προκληθεί από ένα συνδυασμό αλληλοσυσχετιζόμενων παραγόντων όπως πολεοδομικός σχεδιασμός, φτώχεια, η ανάπτυξη αυτοκινητοδρόμων και σιδηροδρόμων, η , διαχωρισμός στις αστικές τάξεις, περιορισμοί μετανάστευσης και .
rdf:langString Stadtverfall kennzeichnet Mangelerscheinungen der physischen Struktur einer Stadt, die von leichten Beeinträchtigungen der Funktion oder des äußeren Erscheinungsbildes bis hin zur völligen Zerstörung derselben reichen können. Die notwendigen baulichen Investitionen zur Erhaltung der physischen Struktur werden nicht mehr getätigt. Städtische Strukturen werden abgenutzt und altern, Gebäude werden abbruchreif, funktionsuntüchtig oder bleiben als Brachflächen zurück. Dies betrifft besonders die historische Bausubstanz, aber auch abgewohnte Großwohnanlagen oder betriebliche Anlagen, die nicht mehr genutzt werden. Stadtverfall kann sich ausbreiten: Wenn in einen Stadtteil oder in ein Gebäude nicht mehr investiert wird, dann steigt die Wahrscheinlichkeit, dass auch in das Nachbargebäude oder in den benachbarten Stadtteil weniger investiert wird. Insbesondere dann, wenn eine marktgesteuerte Stadtentwicklung dominiert, breitet sich Stadtverfall leichter aus. Die englische Bezeichnung für Stadtverfall, blight (sinngemäß: „Pilzbefall“), drückt diesen Effekt der „Ansteckung“ implizit aus. Die Umstände, die zum Stadtverfall führen können, sind vielfältig. Die fehlende Investitionstätigkeit hat unterschiedlich Gründe: * Zu geringe Nachfrage nach Wohnraum – beispielsweise als Folge einer sinkenden Bevölkerungszahl – sorgt für fallende Preise und steigenden Leerstand. Die Erträge für Hausbesitzer sinken und es steht zu wenig Kapital für Erneuerung zur Verfügung. * Durch äußere Einflüsse wie z. B. Verkehrslärm oder Emissionen der Industrie werden Wohngebiete unattraktiv. * Der rechtliche Rahmen sorgt für eine Limitierung der Mieteinnahmen und der sonstigen Immobilienerträge. Damit unterbleiben gleichzeitig eine Investitionstätigkeit. * Bewusst mangelnde Instandsetzung um Mieter zum Auszug zu bewegen oder den Wunsch nach Abbruch zu bewirken (z. B. bei Bauten, die aus Denkmalschutzgründen eigentlich erhalten werden sollen). * Die planerischen und städtebaulichen Aktivitäten (Ausbau der Infrastruktur, Förderungen, öffentlicher Neubau) konzentrieren sich auf die Stadterweiterung und vernachlässigen die abgewohnten Stadtviertel. * Alte Nutzungen finden in Gebäuden oder Stadtvierteln nicht mehr statt und sind Leerstände (z. B. Detroit: Aufgegebene Produktionsstätte des Autoherstellers Packard), neue Nutzungen sind noch nicht vorhanden. Stadtverfall wird dabei zu einem Phänomen der zones in transition. * Bauliche Fehlentwicklungen wie z. B. in der Stadt Sansibar durch massive Plattenwohnhäuser. Intensive Gegenmaßnahmen in diesem Bereich werden u. a. durch städtebaulichen Bewegungen des New Urbanism und der Gentrifizierung erreicht sowie durch örtliche politische Vertreter oder durch staatliche Programme. Da heute viele Menschen wieder daran interessiert sind in die City zurückzukehren, wurden in Stadtzentren zahlreiche ältere Gebäude saniert oder wiederhergestellt. Vor allem in Nordamerika waren gleichzeitig dadurch Teile der Umlandgebiete dem Verfall ausgesetzt sind. In Deutschland wurde seit 1969 durch die Programme zur Städtebauförderung im Rahmen des Städtebauförderungsgesetzes und seit 1991 durch ergänzende Programme des städtebaulichen Denkmalschutzes, des Stadtumbaus, der Sozialen Stadt und der Entwicklung neuer Stadtteile in besonderen städtebaulichen Lagen durch Bund, Länder und Städte sowie privater Bauherren große Erfolge gegen den Verfall erreicht werden. Als ein besonders bekanntes Beispiel für Stadtverfall in der Moderne gilt der Niedergang von Detroit nach dem Wegzug der Autofabriken.
rdf:langString Obsolescencia urbana o decadencia urbana es el deterioro, desuso o falta de calidad de los espacios, calles, infraestructuras y edificios que conforman una o varias ciudades. Este término se utiliza al referirse especialmente a los barrios y zonas industriales construidos más allá de un centro histórico urbano y/o de un centro industrial urbano, es decir en los crecimientos urbanos, sean éstos periféricos o concentrados; que empiezan sobre todo a generarse a partir del inicio de la industrialización hasta los principios de los años 50 en Europa, y con el traslado de los complejos industriales existentes de Estados Unidos a zonas con condiciones más favorables para el empresario a inicios de los 80. Dados los crecimientos demográficos que se están dando a nivel mundial, originados en las mejores condiciones sanitarias y de alimentación, aparte de la concentración de población en los núcleos urbanos principales y del cambio poblacional, con el traslado del habitante rural al entorno urbano, junto con la combinación de ciertas "mejoras" del urbanismo moderno: altura, grandes distancias entre edificicaciones, zonificación de usos, desplazamiento motorizado, carencia de identidad de los espacios urbanos, y el hecho de que la mayor parte de las zonas libres no hayan tenido tratamiento alguno, han influido en la dificultad de integración metropolitana de estos barrios. Esta dificultad se ve incrementada al tratarse en muchos casos de ser entornos urbanos habitados por una serie de individuos socialmente vulnerables, lo que los conduce a crear entornos habitacionales socialmente deprimidos. El resultado final son lugares rápidamente degradados y barrios deprimidos.
rdf:langString Is éard is meathlú uirbeach ann ná radharcanna nó an suíomh uirbeach ag titim as a chéile. Déantar a lua san ealaín, sa agus go leor réimsí den saol.
rdf:langString Le déclin urbain, contrairement à la notion de décroissance urbaine, induit l'irréversibilité du processus. Ces deux notions sont malgré tout employées comme synonymes l'une de l'autre. Ce phénomène se répercute sur trois principaux critères : démographique (décroissance démographique), économique (diminution des activités et du nombre d'actifs) et social (hausse de la précarité et de l'insécurité). En France, le phénomène reste limité à 20 % environ des aires urbaines. Il concerne surtout les petites villes (deux mille à cinquante mille habitants), taille variant selon les institutions et les chercheurs) et les villes moyennes (moins de cinquante mille habitants) situées dans les anciens bassins industriels (Lorraine, pourtour du Massif Central, Nord). Il est provoqué par une perte d'attractivité. Il se traduit par une baisse de la population. Cette baisse intervient depuis 1970 environ pour les grandes villes centres (Saint-Étienne, Le Havre), depuis 1990 environ pour les communes de périphérie. Cette décroissance n'est pas neutre socialement, car les populations aisées partent plus facilement ; elle provoque une paupérisation des habitats et des habitants, et une spécialisation ethnique. Jusque dans les années 1970-1980, le déclin urbain concerne principalement les pays développés qui rassemblent 70 % des villes en déclin. Le phénomène touche notamment les États-Unis, le Japon et l’Europe (Allemagne, Royaume-Uni). Dans les années 1990, le nombre de villes en déclin explose : à l’échelle mondiale, plus d’un quart des villes de plus de cent mille habitants sont en décroissance. En France métropolitaine, on considère que moins 10 % de la population urbaine est touchée par le déclin urbain.
rdf:langString Urban decay (also known as urban rot, urban death or urban blight) is the sociological process by which a previously functioning city, or part of a city, falls into disrepair and decrepitude. There is no single process that leads to urban decay which is why it can be hard to encapsulate its magnitude. Urban decay can include the following aspects: * Deindustrialization * Depopulation * Counterurbanization * Economic Restructuring * Abandoned buildings or infrastructure * High local unemployment * Increased poverty * Fragmented families * Low overall living standards or quality of life * Political disenfranchisement * Crime * Elevated levels of pollution * Desolate cityscape known as greyfield land or urban prairie Since the 1970s and 1980s, urban decay has been a phenomenon associated with some Western cities, especially in North America and parts of Europe. Cities have experienced population flights to the suburbs and exurb commuter towns; often in the form of white flight. Another characteristic of urban decay is blight - the visual, psychological, and physical effects of living among empty lots, buildings, and condemned houses. Urban decay has no single cause. It results from combinations of inter-related socio-economic conditions, including the city's urban planning decisions, the poverty of the local populace, the construction of freeways and railroad lines that bypass or run through the area, depopulation by suburbanization of peripheral lands, real estate neighborhood redlining, and immigration restrictions.
rdf:langString Urban decay (stadsverval, stedelijk verval, stedelijke verkrotting of verpaupering van stedelijke bebouwing) is het proces waarbij een voormalig functionerende stad, of deel van een stad, in verval raakt, veelal gekenmerkt door , ontvolking of vervanging van de bevolking, herstructurering, verlaten gebouwen, hoge werkloosheid, gebroken families, gebrek aan politiek engagement, misdaad en een desolaat, onherbergzaam stadslandschap. Sinds de jaren 1970 en 1980 komt urban decay steeds vaker voor in steden, waaronder die in Noord-Amerika en delen van Europa. Structurele veranderingen in de wereldeconomie, transport en beleid creëerden de economische en sociale omstandigheden die resulteerden in urban decay. Buiten Europa en Noord-Amerika treedt stadsverval hoofdzakelijk op in de perifere sloppenwijken aan de randen van de metropolen, terwijl de binnensteden een hoge vastgoedwaarde behouden en een toenemend inwonertal kennen. Noord-Amerikaanse en Britse steden hebben veeleer te kampen met een bevolkingsafname in de binnensteden ten gevolge van suburbanisatie en .Een ander kenmerk van stadsverval bestaat uit de visuele, psychische en psychologische effecten van het wonen te midden van braakliggende terreinen (stadsprairies) en leegstaande panden. Het vervallen straatbeeld draagt bij aan de sociale onveiligheid in stadswijken omdat dit een aanzuigende werking heeft op straatbendes en andere criminelen. De oorzaak van stadsverval is meervoudig. Het is het resultaat van een combinatie van onderling samenhangende sociaaleconomische factoren, waaronder de planologische besluitvorming van de stad, armoede onder de bevolking, de aanleg van wegen en spoorlijnen die een barrière in het gebied vormen, ontvolking door suburbanisatie, , en immigratiebeperkingen. In de Verenigde Staten komt stadsverval veel voor in de Manufacturing Belt, bijvoorbeeld in Detroit en Flint in de staat Michigan.
rdf:langString 都心の荒廃(としんのこうはい、urban decay)とは、都心全体、または一部が荒廃した状況に陥ることである。
rdf:langString Urbant förfall, engelska urban decay (även urban rot och urban blight) är en process där en tidigare fungerande stad eller delar av den förfaller. Bland orsaker till urbant förfall hör avindustrialisering, avfolkning, övergivna byggnader, hög arbetslöshet, kriminalitet och bildandet övergivna och otrygga stadslandskap. Sedan 1970- och 1980-talet har urbant förfall förknippats med städer i västvärlden, särskilt i USA med bland annat följderna av Rostbältet men även städer i bland annat Storbritannien och Frankrike har drabbat av urbant förfall. I USA blev fenomenet utbrett under 1970-talets ekonomiska recession och kris inom delar av verkstadsindustrin. Detta tillsammans med den sedan 1950-talet pågående utflyttningen till förorter (engelska urban sprawl och även white flight) utarmade centrala delar av städer på invånare. Begreppet "Urban decay" blev ett begrepp. Utmärkande för det urbana förfallet var att städernas kärnor (centrum) utarmades när invånare valde att flytta ut till förorter, vilket skedde i bland annat Detroit. Detta möjliggjordes bland annat genom massbilism framgångar på bekostnad av kollektivtrafik. Senare under 1970-talet skedde en förslumning som följden av industrinedläggningar och påföljande ekonomiska kriser i städer och bland invånarna. 1970-talets ekonomiska kris bidrog till försämrade förutsättningar för innerstadsdelarna i städer som drabbades av industrikriser. I Storbritannien drabbades Birmingham, Manchester, Liverpool, Newcastle och östra London av urbant förfall under 1970-talet.
rdf:langString Decadência urbana ou deterioração urbana é o processo pelo qual a área de uma cidade, ou até mesmo uma cidade inteira, cai em desuso ou decrepitude. As causas podem ser variadas, como desindustrialização, declínio populacional, aumento do desemprego, instabilidade política e altas taxas de criminalidade, resultando numa paisagem inóspita e desoladora. Desde a década de 1970 e 1980, a deterioração urbana tem sido associada com as cidades ocidentais, especialmente da América do Norte e partes da Europa. Desde essa época, importantes mudanças estruturais nas economias globais, transportes e políticas governamentais criaram as condições econômicas, e em seguida sociais, que resultaram na decadência urbana. A decadência é resultado de diversas condições sócio-econômicas. Uma ferrovia ou obra viária construída em má localização, o aumento da pobreza da população local, despovoamento e mudanças de empresas das áreas centrais para a periferia, suburbanização e até xenofobia podem causar a degradação de regiões inteiras.
rdf:langString 城市衰退(英語:urban decay)是一個城市、或城市的一部分,逐漸變得失修、荒廢的過程。通常伴隨這個過程產生的現象包括去工業化、去城市化、人口流失、財產放棄、高失業率與犯罪率、家庭分離等。整個城市也因為缺乏建設的關係,呈現出殘破寂寥之景。 造成城市衰退的原因有很多,這些原因彼此也相互影響。例如現代社會,新的都市計畫或交通建設,使原本位於交通中途點的城市失去功能;或工業社會裡,原本具優勢的產業逐漸蕭條,而當地社會又未發展出其他足以支撐原經濟規模的新產業;也可能是戰爭或種族糾紛造成人口遷移。
rdf:langString Деградация городской среды (англ. urban decay) — упадок успешного в прошлом города или городского района, который проявляется в оттоке населения, запустении объектов инфраструктуры, разрушении отдельных зданий, банкротстве ключевых предприятий и деиндустриализации, высоком уровне безработицы, разгуле преступности, обилии мусора и граффити. Тема деградации городов возникла в урбанистике в 1970-е гг. в связи с деиндустриализацией многих западных городов, выросших на волне Промышленной революции. Проблема деградации остро стояла для Рурской области, для старых индустриальных центров Великобритании (Глазго, Манчестер, Шеффилд), для Филадельфии и городов «ржавого пояса» США. В развитых странах для депрессивных городов и районов характерны убыль населения, падение цен на ветшающую недвижимость и рурализация (часто в форме бегства белых). Примером может служить центр американского автомобилестроения Детройт (см. упадок Детройта, банкротство Детройта). В странах третьего мира деградация часто проявляется в превращении благополучных прежде «спальных районов» в трущобы с тяжёлой криминогенной обстановкой и сопутствующими социальными болезнями (наркомания, проституция и т. д.). Города с нисходящими тенденциями городского развития в урбанистике часто именуются «убывающими» (shrinking cities) или депрессивными. Наиболее тяжело переживают деградацию городской среды малые и монопрофильные города, у которых гораздо меньше возможностей диверсификации, чем у мегаполисов. Жители деградирующих городов оказываются в ситуации каждодневного стресса, вызванного психологической травмой проживания среди руин, разбитых дорог и заросших травой пустырей (см. психогеография). При определённых обстоятельствах упадочные урбанистические пейзажи становятся вдохновляющими объектами для созерцания, культурных исследований и различных форм искусства, а также питательной средой для субкультурных течений (в основном молодежного характера). Социально-экономические причины деградации городов многообразны — от изменения транспортных путей до неконтролируемого наплыва малообразованных мигрантов. Отсутствие внимания к проблемам таких территорий нередко выливается в масштабные акции протеста (как, например, «война пригородов» во Франции начала XXI века). В России проблемы деградации городов, особенно с градообразующими предприятиями, стали исследоваться только в начале 1990-х гг. Федеральная программа «Возрождение и развитие малых городов России» выявила 192 стагнирующих и 20 «умирающих» городов, причём почти все «умирающие» города были локализованы в европейской части России. В течение XXI века эти тенденции только обострились: к примеру, за первые 20 лет века население Великих Лук сократилось на четверть. Наиболее действенным «лекарством» от деградации городов считается ревитализация, включающая перепрофилирование и переселение жителей депрессивных районов. В рамках ревитализации в Западной Европе были снесены целые районы безликих бетонных кварталов, построенные на волне урбанизма середины XX века. Для подобных мероприятий обычно требуются значительные инвестиции, которые депрессивным городам сложно привлечь без дополнительного стимулирования со стороны правительства. В крупных городах ревитализация часто сопровождается привлечением в проблемный район состоятельных жителей — джентрификацией. В последние десятилетия XX века джентрификации подверглись неблагополучные районы Барселоны и Роттердама, Восточный Лондон, парижский квартал Марэ. * Трущобы Манилы * Мёртвый торговый центр в Мексике * Закрывшаяся фабрика в Испании * Сандаун — потерявший популярность курорт на острове Уайт * Заброшенный дом культуры в Кашире
xsd:nonNegativeInteger 28459

data from the linked data cloud