Sustainable transport

http://dbpedia.org/resource/Sustainable_transport an entity of type: Thing

Mugikortasun iraunkorra ingurumenean inpaktu txikia duten mugikortasun moduen multzoari deritzo. Pertsonen zein ondasunen joan-etorriez aritzean, batez ere jasangarritasunaren alorrean, gero eta gehiago hitz egiten da mugikortasunaz eta ez garraio hutsaz, oinezkoen bidaiak ere kontuan hartzen dituen kontzeptu zabalagoa baita lehena. rdf:langString
L'espressione mobilità sostenibile indica delle modalità di spostamento (e in generale un sistema di mobilità urbana) in grado di diminuire gli impatti ambientali, sociali ed economici generati dai veicoli privati e cioè: * l'inquinamento atmosferico * l'inquinamento acustico; * la congestione stradale; * l'incidentalità; * il degrado delle aree urbane (causato dallo spazio occupato dagli autoveicoli a scapito dei pedoni); * il consumo di territorio (causato dalla realizzazione delle strade e infrastrutture); * i costi degli spostamenti (sia a carico della comunità sia del singolo). rdf:langString
النقل المستدام (أو وسائل النقل الخضراء) هو مفهوم يشير إلى أي وسيلة نقل ذات تأثير منخفض على البيئة، ويشمل النقل غير الميكانيكي، والمشي وركوب الدراجات وتنمية العبور (transit oriented development)، والمركبات الخضراء (green vehicles)، ومشاركة السيارات (CarSharing)، وبناء أو حماية أنظمة النقل في المناطق الحضرية ذات الكفاءة في استهلاك الوقود (fuel-efficient)، وحفظ المساحة وتعزيز أنماط الحياة الصحية.ان نظم النقل المستدام تقدم مساهمة إيجابية للاستدامة البيئية الاجتماعية الاقتصادية والمجتمعات المحلية التي تخدمها. وجدت نظم النقل لتوفير الصلات الاجتماعية والاقتصادية، عندها سيأخذ الناس الفرص التي تتيحها زيادة التنقل بسرعة. ومزايا زيادة التنقل تحتاج إلى موازنة التكاليف البيئية والاجتماعية والاقتصادية التي تشكل نظم النقل.ان نظم النقل لها تأثيرات هامة على البيئة، وهو ما يمثل ما بين 20٪ و 25٪ من استهلاك ا rdf:langString
Mobilitat sostenible és un concepte nascut com a reacció als resultats visiblement equivocats en les polítiques de transport, pràctica i actuació a una part important del món durant l'última meitat del segle xx. Els sistemes de transport urbà basats en el cotxe han resultat insostenibles, consumint una energia excessiva, els efectes sobre la salut de la població, i un empitjorament del servei malgrat les inversions creixents; a més en algunes grans ciutats com Madrid els usuaris del transport privat motoritzat perden cada dia 329.000 hores, xifra que suposa una despesa de 3,4 milions d'euros diaris. Molts d'aquests impactes negatius són significativament menys visibles en aquells grups socials que no disposen ni condueixen cotxes. El transport representa una quarta part de les emissions de rdf:langString
Udržitelná doprava je taková doprava, která usiluje o udržitelnost, tedy taková, která se snaží minimalizovat svůj dopad na životní prostředí a využívat spíše obnovitelné zdroje energie. Za typické příklady takové dopravy je považována chůze, jízda na kole, veřejná doprava nebo sdílení automobilů. Konkurence těchto druhů dopravy je vyjádřena podílem na přepravním výkonu rdf:langString
Η βιώσιμη κινητικότητα ορίζεται ως η βιώσιμη μετακίνηση ανθρώπων και αγαθών στο αστικό και . Η βιωσιμότητα έχει τρεις βασικές συνιστώσες: την περιβαλλοντική, την κοινωνική και την οικονομική. Αντιστοίχως μπορούν να αποδοθούν αντίστοιχες περιβαλλοντικές, κοινωνικές και οικονομικές διαστάσεις στην έννοια της βιώσιμης κινητικότητας. Για μία σαφέστερη προσέγγιση της βιώσιμης κινητικότητας, θα πρέπει να αναζητηθούν οι πιθανές παράμετροι που χαρακτηρίζουν τη περιβαλλοντική, κοινωνική και οικονομική διάσταση της έννοιας: rdf:langString
Sanfte Mobilität steht für ein politisches Konzept, das als nachhaltige, umwelt­schonende, sozial verträgliche und unfallarm bezeichnete Fortbewegungsarten wie zu Fuß gehen, Radfahren und die Benutzung öffentlicher Verkehrsmittel (ausgenommen Flugverkehr; vgl. Umweltverbund) insbesondere im Rahmen einer Verkehrswende fördern will. rdf:langString
Daŭripova transporto aŭ daŭrigebla transporto rilatas al la larĝa koncepto de transporto kaj estas daŭrigebla en la signifoj de sociaj, mediaj kaj klimataj efikoj kaj la kapablo, ene de la tutmonda apliko, liveri la fontenergion senfine. Komponentoj por analizado de daŭripovo inkludas la specialajn veturilojn uzitajn por voja, akva aŭ flug-transporto; la fonton de energio; kaj la infrastrukturon kutime alĝustigita al la transporto (ŝoseoj, fervojoj, aervojoj, akvovojoj, kanaloj kaj terminaloj). Alia komponento por taksado estas duktoj por transportado de likvaĵoj aŭ gasmaterialoj. Ankaŭ transportoperacioj kaj loĝistiko same kiel transit-orientita evoluo estas engaĝitaj en taksado. Transporta daŭripovo plejparte estas mezurita per transportsistema efikeco kaj akurateco same kiel la mediaj k rdf:langString
Movilidad urbana sostenible o sustentable, es un concepto nacido para contrarrestar los problemas medioambientales y sociales de la Movilidad Urbana. Ayuda a reducir dichos efectos negativos, con prácticas como desplazarse a pie y en bicicleta (movilidad activa) así como en transporte público masivo como trenes, autobuses o tranvías; impulsar opciones como BRT, Tren ligero, Tranvía o Tren-tram, compartir un coche entre varias personas, y el desarrollo de tecnologías que amplíen las opciones de movilidad sostenible por parte de empresas o decisiones de gobierno u otros agentes sociales para sensibilizar a la población y promover dichas prácticas. rdf:langString
Transportasi berkelanjutan mengacu pada subjek luas dari transportasi yang berkelanjutan dalam arti dampak sosial, lingkungan dan iklim. Komponen untuk mengevaluasi keberlanjutan meliputi kendaraan tertentu yang digunakan untuk transportasi jalan, air atau udara; sumber energi; dan infrastruktur yang digunakan untuk mengakomodasi transportasi (jalan, rel kereta api, , , kanal dan terminal). Operasi transportasi dan logistik serta pengembangan berorientasi transit juga terlibat dalam evaluasi dari transportasi berkelanjutan. Keberlanjutan transportasi diukur sebagian besar oleh efektivitas dan efisiensi sistem transportasi serta dampak lingkungan dan iklim dari sistem tersebut. rdf:langString
Sustainable transport refers to ways of transportation that are sustainable in terms of their social and environmental impacts. Components for evaluating sustainability include the particular vehicles used for road, water or air transport; the source of energy; and the infrastructure used to accommodate the transport (roads, railways, airways, waterways, canals and terminals). Transport operations and logistics as well as transit-oriented development are also involved in evaluation. Transportation sustainability is largely being measured by transportation system effectiveness and efficiency as well as the environmental and climate impacts of the system. Transport systems have significant impacts on the environment, accounting for between 20% and 25% of world energy consumption and carbon d rdf:langString
L'écomobilité ou la mobilité durable est une notion apparue dans le sillage des questions de développement durable, qui comprend la conception, la mise en place et la gestion de modes de transport moins nuisibles à l'environnement et à la santé humaine, en particulier à moindre contribution aux émissions de gaz à effet de serre et à la pollution de l'air. Dans les pays importateurs de combustibles fossiles, l'écomobilité est également un enjeu important de souveraineté énergétique. Lorsqu'elle repose sur des moyens de transport actifs, elle permet en outre de lutter contre la sédentarité et ses effets sur la santé publique. rdf:langString
Transport zrównoważony – ujęcie transportu w perspektywie długoterminowej stabilności ekologicznej i ekonomicznej, zgodnie z nurtem szans na przetrwanie (sustainability). Wiąże się z promocją transportu efektywnego, spełniającego oczekiwania społeczeństwa i wydajnego ekonomicznie, a jednocześnie minimalizującego nie najlepszy lub wręcz szkodliwy wpływ środków transportu na zdrowie publiczne, środowisko przyrodnicze, gospodarkę i urbanistykę. Skupia się zarówno na kontroli emisji szkodliwych związków występujących w spalinach, jak również (w dłuższej perspektywie czasowej) na przejściu ze środków transportu opartych na spalaniu paliw kopalnych do pojazdów wykorzystujących energię odnawialną. Transport zrównoważony zakłada także zmniejszenie skali i skutków zdominowania przestrzeni (szczegól rdf:langString
Усто́йчивый тра́нспорт (или зелёный тра́нспорт) — любой способ или организационная форма передвижения, позволяющие снизить уровень воздействия на окружающую среду. К нему можно отнести пешеходное и велосипедное движение, экологичные автомобили, транзитно-ориентированное проектирование, аренда транспортных средств, а также системы городского транспорта, которые являются экономичными, способствуют сохранению жизненного пространства и пропаганде здорового образа жизни. rdf:langString
Hållbart resande menar "utveckling som tillgodoser­ ­dagens behov utan att ­äventyra kommande ­generationers ­möjligheter att ­tillgodose sina behov­." enligt en FN-rapport från 1987, den så kallade Brundtlandrapporten eller "Vår gemensamma framtid". När ledare för 193 av världens länder den 25 september 2015 kom överens om 17 globala mål (och 169 delmål) i det som kallas Agenda 2030 definierades begreppet ytterligare och då utifrån tre aspekter, ekologisk hållbarhet (vilket inkluderar klimat, planet, biodiversitet osv), social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. rdf:langString
可持续交通系统(英語:sustainable transport)又稱绿色交通(英語:green transport)或是綠運輸(英語:green transportation),是指所有对环境影响小的运输方式,包括步行、骑车、大眾運輸導向型發展、绿色车辆、共享汽車,以及通过节能、空间储备、促进健康的生活方式来建设和保护城市交通系统。 可持续交通系统为保护环境和维持它们所在社区的社会和经济可持续发展做出了积极的贡献。交通系统的存在促进了社会和经济的联系,人们也抓住了流动增加的这个机会。流动性增加的优势需要权衡交通系统为环境,社会和经济成本带来的效应。交通系统对环境具有重大影响,其中20%到25%的世界能源消费和二氧化碳排放量都是交通造成的。其带来的温室气体排放量的增长速度也超过了其它领域的能源消耗。公路运输也是造成当地空气污染和烟雾的主要因素。 交通带来的社会消极影响包括:道路交通事故、空气污染、体能活动不足、因通勤而减少与家人团聚的时间、燃料价格上涨。这多多少少对那些没有车或者不开车的人造成了负面影响。因为交通挤塞对人们时间的浪费和运输货物和服务速度的降低造成了经济成本的消耗。 rdf:langString
rdf:langString Sustainable transport
rdf:langString نقل مستدام
rdf:langString Mobilitat sostenible
rdf:langString Udržitelná doprava
rdf:langString Sanfte Mobilität
rdf:langString Βιώσιμη κινητικότητα
rdf:langString Daŭripova transporto
rdf:langString Movilidad sostenible
rdf:langString Mugikortasun iraunkor
rdf:langString Pengangkutan berkelanjutan
rdf:langString Écomobilité
rdf:langString Mobilità sostenibile
rdf:langString Zrównoważony transport
rdf:langString Hållbart resande
rdf:langString Устойчивый транспорт
rdf:langString 可持续交通系统
xsd:integer 1002744
xsd:integer 1122924073
rdf:langString right
rdf:langString Vehicle-miles traveled in the United States up to March 2009.
rdf:langString Oil price trend, 1939–2007, both nominal and adjusted to inflation
rdf:langString vertical
rdf:langString Annual_average_crude_oil_prices.png
rdf:langString US_vehicle_miles_travelled.gif
xsd:integer 200
rdf:langString Udržitelná doprava je taková doprava, která usiluje o udržitelnost, tedy taková, která se snaží minimalizovat svůj dopad na životní prostředí a využívat spíše obnovitelné zdroje energie. Za typické příklady takové dopravy je považována chůze, jízda na kole, veřejná doprava nebo sdílení automobilů. Konkurence těchto druhů dopravy je vyjádřena podílem na přepravním výkonu Doprava jako taková má velký vliv na životní prostředí, na celosvětové spotřebě energií a emisích oxidu uhličitého se podílí z 20%-25%. Ze všech energetických sektorů se právě v dopravě zvyšuje produkce skleníkových plynů. Silniční doprava je také významným původcem smogu. Mezi méně přímé nepříznivé jevy, kterými společnost platí za dopravu, patří dopravní nehody, nedostatek fyzické aktivity, čas zmařený dojížděním a zranitelnost vůči nárůstu cen paliv. Důležitá je také uhlíková "stopa" této činnosti. V rámci udržitelné dopravy je snaha nepříznivé jevy co nejvíce potlačit. Zahrnuje to i omezování samotné dopravy — zatímco klasický přístup dopravního plánování primárně usiluje o co největší míru mobility obecně, v rámci snahy o udržitelný rozvoj je doprava prostředek a nikoliv cíl, je zde snaha plánovat města a jejich dopravní tepny tak, aby se zbytečná doprava omezila.
rdf:langString Mobilitat sostenible és un concepte nascut com a reacció als resultats visiblement equivocats en les polítiques de transport, pràctica i actuació a una part important del món durant l'última meitat del segle xx. Els sistemes de transport urbà basats en el cotxe han resultat insostenibles, consumint una energia excessiva, els efectes sobre la salut de la població, i un empitjorament del servei malgrat les inversions creixents; a més en algunes grans ciutats com Madrid els usuaris del transport privat motoritzat perden cada dia 329.000 hores, xifra que suposa una despesa de 3,4 milions d'euros diaris. Molts d'aquests impactes negatius són significativament menys visibles en aquells grups socials que no disposen ni condueixen cotxes. El transport representa una quarta part de les emissions de gasos amb efecte d'hivernacle i gasta el 36% del consum d'energia en Espanya. S'entén per promoció de la mobilitat sostenible aquelles actuacions de les administracions per a facilitar l'accés dels ciutadans al treball, a l'estudi, als serveis i a l'oci mitjançant diversos mètodes de transport: , amb bicicleta i en transport públic. L'accés universal sense discriminacions, la reducció de la congestió i el respecte al medi ambient han generalitzat polítiques denominades de mobilitat sostenible que intenten conjugar la màxima llibertat d'accés amb l'estabilització o reducció del consum de combustibles fòssils (per a evitar l'escalfament global) o d'energia nuclear (per a evitar el dany al medi ambient provocat per la generació d'electricitat mitjançant centrals nuclears) per a vehicles elèctrics o híbrids. El moviment a favor de la mobilitat sostenible, és part del moviment ecologista, que ha guanyat gradualment en importància des de l'any 1990 aproximadament, i ha provocat que comenci a haver-hi despesa pública i accions més enllà d'edificis i subministraments, i més en gestió. Els valors de respecte pel medi ambient i l'ús responsable dels recursos naturals són molt importants, amb graus variables d'urgència expressada per diferents actors i interessos. Es tracta encara d'un moviment molt minoritari i moltes de les despeses reals en el sector estan determinades per criteris diferents de la sostenibilitat. És clar és que el transport sostenible principalment fa referència al comportament humà, i no a la tecnologia. En aquest sentit, un enfocament conductual considera no solament el binomi no-contaminar i usar el , sense tenir en compte el mitjà i la tecnologia utilitzada, però també un conjunt d'incentius tant individuals com socials per promoure aquestes opcions. El Parlament Europeu, el Club de Roma i l'Agenda 21, recomanen la utilització per anar a treballar, a l'escola, al mercat o les nits d'oci, del ferrocarril, el metro, l'autobús i el taxi i que junt a la bicicleta i el caminar, són els únics mitjans sostenibles, solidaris i ètics.
rdf:langString Sanfte Mobilität steht für ein politisches Konzept, das als nachhaltige, umwelt­schonende, sozial verträgliche und unfallarm bezeichnete Fortbewegungsarten wie zu Fuß gehen, Radfahren und die Benutzung öffentlicher Verkehrsmittel (ausgenommen Flugverkehr; vgl. Umweltverbund) insbesondere im Rahmen einer Verkehrswende fördern will. Vertreter einer sanften Mobilität sehen als Ursache für die Entwicklung von Verkehrsaufkommen und Infrastruktur (räumliche Verteilung von Mobilitätszielen wie Arbeitsplatz, Wohnung, Einkaufsmöglichkeiten, Freizeiteinrichtungen, Erholungsgebiete …) hauptsächlich die Verkehrspolitik und die Verkehrsplanung. Konsequenterweise fordern sie daher von der Verkehrspolitik und -planung, in die Entwicklung des Verkehrsaufkommens und der Infrastruktur einzugreifen und diese so zu steuern, dass unnötiges Verkehrsaufkommen vermieden wird, und nötiges Verkehrsaufkommen in einem möglichst hohen Anteil über sanfte Mobilitätsformen abgewickelt werden kann. Im Gegensatz dazu sehen Vertreter einer „konventionellen“ Verkehrspolitik und -planung die Entwicklung des Verkehrsaufkommens als weitgehend unbeeinflussbar: für sie besteht die Aufgabe der Verkehrspolitik und -planung darin, dem vorhandenen oder prognostizierten Verkehrsaufkommen nachzukommen (etwa durch Straßenbau und Stilllegung als unrentabel bezeichneter öffentlicher Verkehrsmittel).
rdf:langString النقل المستدام (أو وسائل النقل الخضراء) هو مفهوم يشير إلى أي وسيلة نقل ذات تأثير منخفض على البيئة، ويشمل النقل غير الميكانيكي، والمشي وركوب الدراجات وتنمية العبور (transit oriented development)، والمركبات الخضراء (green vehicles)، ومشاركة السيارات (CarSharing)، وبناء أو حماية أنظمة النقل في المناطق الحضرية ذات الكفاءة في استهلاك الوقود (fuel-efficient)، وحفظ المساحة وتعزيز أنماط الحياة الصحية.ان نظم النقل المستدام تقدم مساهمة إيجابية للاستدامة البيئية الاجتماعية الاقتصادية والمجتمعات المحلية التي تخدمها. وجدت نظم النقل لتوفير الصلات الاجتماعية والاقتصادية، عندها سيأخذ الناس الفرص التي تتيحها زيادة التنقل بسرعة. ومزايا زيادة التنقل تحتاج إلى موازنة التكاليف البيئية والاجتماعية والاقتصادية التي تشكل نظم النقل.ان نظم النقل لها تأثيرات هامة على البيئة، وهو ما يمثل ما بين 20٪ و 25٪ من استهلاك العالم من الطاقة وانبعاثات ثاني أكسيد الكربون. كما ان انبعاثات غازات الدفيئة من قطاع النقل تتزايد بمعدل أسرع من أي قطاع من القطاعات الأخرى المستخدمة للطاقة. ويعد النقل البري مساهما رئيسيا في تلوث الهواء المحلي والضباب الدخاني أيضا.اما بالنسبة للتكاليف الاجتماعية للنقل تشمل حوادث الطرق وتلوث الهواء وقلة النشاط البدني، والوقت الضائع من الاسر والافراد في التنقل وبالإضافة للتعرض إلى ارتفاع أسعار الوقود. كما ان هذه الآثار السلبية تقع على تلك الفئات الاجتماعية التي تمتلك فرص أقل في امتلاك وقيادة السيارات. ان الاختناقات المرورية تفرض بعضا من التكاليف الاقتصادية من مثل إضاعة وقت الشعب، وتباطؤ وصول السلع والخدمات.تهدف خطط النقل التقليدي إلى تحسين القدرة على الحركة (mobility) خاصة بالنسبة للسيارات لكن قد تفشل في استيعاب الاثر الأوسع لها. ولكن الغرض الحقيقي من النقل هو الوصول - إلى العمل ومكان التعليم والسلع والخدمات، والأهل والأصدقاء – في المقابل هناك وجود لتقنيات مجربة تحسن الوصولية وتقلل من الآثار البيئية والاجتماعية في الوقت ذاته كما وتدير الاختناقات المرورية، ان المجتمعات التي تعزز استدامة شبكات النقل الخاصة بها بنجاح تعد جزءا من برنامج واسع لخلق مدن مستدامة أكثر حيوية وملائمة للعيش.
rdf:langString Η βιώσιμη κινητικότητα ορίζεται ως η βιώσιμη μετακίνηση ανθρώπων και αγαθών στο αστικό και . Η βιωσιμότητα έχει τρεις βασικές συνιστώσες: την περιβαλλοντική, την κοινωνική και την οικονομική. Αντιστοίχως μπορούν να αποδοθούν αντίστοιχες περιβαλλοντικές, κοινωνικές και οικονομικές διαστάσεις στην έννοια της βιώσιμης κινητικότητας. Εφαρμόζοντας τη βασική αρχή του ορισμού για τη βιώσιμη ανάπτυξη στην κινητικότητα, είναι δυνατόν να διατυπωθεί ότι βιώσιμη κινητικότητα είναι η κινητικότητα που ικανοποιεί τις ανάγκες μετακίνησης των σημερινών γενεών χωρίς να θέτει σε κίνδυνο το δικαίωμα των επόμενων γενεών να ικανοποιήσουν τις δικές τους ανάγκες κινητικότητας. Όμως ο ορισμός αυτός είναι ασαφής και πιθανώς λανθασμένος. Π.χ., το γεγονός ότι κατασκευάζονται σήμερα σε μία πόλη αυτοκινητόδρομοι δεν στερεί το δικαίωμα στην επόμενη γενιά να τους χρησιμοποιήσει ως ποδηλατόδρομους, ως διαδρόμους για τη δημόσια συγκοινωνία, ως πεζόδρομους, ως χώρους πρασίνου, εν τέλει να διαχειριστεί τις ανάγκες κινητικότητάς της με τις δικές της αξίες και εμπνεύσεις. Για μία σαφέστερη προσέγγιση της βιώσιμης κινητικότητας, θα πρέπει να αναζητηθούν οι πιθανές παράμετροι που χαρακτηρίζουν τη περιβαλλοντική, κοινωνική και οικονομική διάσταση της έννοιας: • περιβαλλοντική βιωσιμότητα: αναφέρεται στην πρόκληση ρύπανσης από τις μεταφορικές δραστηριότητες σε ρυθμούς βιώσιμους, καθώς και στην χρήση ανανεώσιμων και μη φυσικών πηγών σε ρυθμούς βιώσιμους. • κοινωνική βιωσιμότητα: αναφέρεται στην κοινωνική δικαιοσύνη σε αυτή τη γενιά στον τομέα των μεταφορών, δηλαδή στο δικαίωμα στην κινητικότητα των ανθρώπων. Αφορά όμως και μία ισοκατανομή του κόστους και των ωφελειών της κινητικότητας (όσο και της ίδιας της κινητικότητας) ανάμεσα στα αναπτυσσόμενα και τα αναπτυγμένα κράτη καθώς και ανάμεσα στα διάφορα κοινωνικά στρώματα. • οικονομική βιωσιμότητα: αναφέρεται στην αναπροσαρμογή των έως σήμερα οικονομικών θεωρήσεων των μεταφορών (π.χ. τις φορολογήσεις και τις επιδοτήσεις των διαφόρων μεταφορικών μέσων, τις οικονομικές αναλύσεις που γίνονται για την εύρεση της οικονομικής σκοπιμότητας επενδύσεων σε μεταφορικά μέσα και υποδομές, τις αναλύσεις που γίνονται με στόχο τον υπολογισμό των οικονομικών ωφελειών από κάποιο νέο έργο υποδομής στον τομέα μεταφορών κ.α.) ώστε να λαμβάνεται υπόψη το κριτήριο της ρύπανσης του περιβάλλοντος και της εξάντλησης των φυσικών πηγών. Όσον αφορά την τιμολόγηση του συστήματος των μεταφορών, το ζήτημα είναι αν ο κάθε χρήστης πληρώνει ή όχι το οριακό κοινωνικό κόστος της επιλογής του, ώστε να υπάρξει μια διαφοροποίηση στις τιμές των διάφορων μεταφορικών επιλογών που να αντικατοπτρίζει τις διαφορετικής σοβαρότητας περιβαλλοντικές επιπτώσεις κάθε μεταφορικού μέσου. Η έννοια της βιώσιμης κινητικότητας μπορεί να είναι αντιφατική και αμφιλεγόμενη ενώ πολλές φορές χρησιμοποιείται για την υλοποίηση πολιτικών μεταφορών που είναι αντικρουόμενες μεταξύ τους, τόσο στις αστικές όσο και στις υπεραστικές μεταφορές. Η μετάβαση σε ένα βιώσιμο σύστημα μεταφορών στην Ευρώπη είναι μία διαδικασία ρευστή, η οποία έρχεται σε σύγκρουση με τη δραστηριότητα της αυτοκινητοβιομηχανίας και την εξάπλωση της ιδιοκτησίας και της χρήσης του ΙΧ αυτοκινήτου στις , καθώς και με τη διόγκωση των οδικών μεταφορών στις . Για να υπάρξει βιώσιμη κινητικότητα, η πόλη του 21ου αιώνα πρέπει να εγκαταλείψει το μοντέλο του 20ού που στηριζόταν στο αυτοκίνητο και να στραφεί στα , στο ποδήλατο, στους . Αυτό προϋποθέτει συνολική αναμόρφωση του οδικού περιβάλλοντος της πόλης, που µπορεί να επιτευχθεί µέσω χρηματοδότησης η οποία θα προέλθει από το ίδιο το αυτοκίνητο. Δράσεις και πολιτικές που προάγουν τη βιώσιμη κινητικότητα εντοπίζονται σε πολεοδομικό επίπεδο (π.χ. πολιτικές χρήσεων γης, συνδυασμένου πολεοδομικού και κυκλοφοριακού σχεδιασμού), σε κυκλοφοριακό επίπεδο (π.χ. πολιτικές ήπιας κυκλοφορίας, ενίσχυσης ποδηλάτου- περπατήματος, προώθηση βιώσιμης ) και σε περιβαλλοντικό (π.χ. πολιτικές βελτίωσης του μικροκλίματος των οδών, μείωση φαινομένου αστικής θερμικής νησίδας, πράσινα οχήματα). Ένα πρόσφατο εργαλείο στρατηγικού σχεδιασμού για τη βιώσιμη κινητικότητα στις ευρωπαϊκές πόλεις είναι το Σχέδιο Βιώσιμης Αστικής Κινητικότητας.
rdf:langString Daŭripova transporto aŭ daŭrigebla transporto rilatas al la larĝa koncepto de transporto kaj estas daŭrigebla en la signifoj de sociaj, mediaj kaj klimataj efikoj kaj la kapablo, ene de la tutmonda apliko, liveri la fontenergion senfine. Komponentoj por analizado de daŭripovo inkludas la specialajn veturilojn uzitajn por voja, akva aŭ flug-transporto; la fonton de energio; kaj la infrastrukturon kutime alĝustigita al la transporto (ŝoseoj, fervojoj, aervojoj, akvovojoj, kanaloj kaj terminaloj). Alia komponento por taksado estas duktoj por transportado de likvaĵoj aŭ gasmaterialoj. Ankaŭ transportoperacioj kaj loĝistiko same kiel transit-orientita evoluo estas engaĝitaj en taksado. Transporta daŭripovo plejparte estas mezurita per transportsistema efikeco kaj akurateco same kiel la mediaj kaj klimataj efikoj de la sistemo. Mallongperspektiva agado ofte antaŭenigas pliigan plibonigon en fuelekonomio kaj veturilemisiaj kontroloj dum longperspektivaj celoj inkludas migran transportadon de fosili-bazita energio ĝis aliaj alternativoj kiel ekzemple renoviĝanta energio kaj uzado de aliaj renovigeblaj resursoj. La tuta vivociklo de transportsistemoj estas kondiĉigita de daŭripova mezurado kaj optimumigo. Daŭrigeblaj transportsistemoj faras pozitivan kontribuon al la media, socia kaj ekonomia daŭripovo de la komunumoj kiujn ili servas. Transportsistemoj ekzistas por disponigi sociajn kaj ekonomiajn ligojn, kaj homoj rapide eluzas supren la eblecojn ofertitajn per pliigita moviĝeblo. La avantaĝoj de pliigita moviĝeblo devas esti mezuritaj kontraŭ la mediaj, sociaj kaj ekonomiaj kostoj kiuj transportsistemoj metas. Transportsistemoj havas signifajn efikojn sur la medio, respondecante pri inter 20% kaj 25% de la monda energikonsumo kaj karbondioksidaj emisioj. Forcejgasaj emisioj kaŭzitaj de transporto pliiĝas ĉe pli granda rapideco ol iu alia energiuzanta sektoro. Ankaŭ aŭtotransporto estas grava kontribuanto al loka aer-poluo kaj fumnebulo. La sociaj kostoj de transporto inkludas vojkraŝojn, aerpoluon, fizikan neaktivecon, tempon prenitan for de la familio navedante kaj vundeblecon al fuelprezpliiĝoj. Multaj el tiuj negativaj efikoj atakas misproporcie tiujn sociajn grupojn kiuj ankaŭ malplej posedas supozeble kaj povas veturi per aŭtoj. Trafikŝtopiĝo trudas ekonomiajn kostojn malŝparante la tempon de homoj kaj bremsante la liveron de varoj kaj servoj. Tradicia transportplanado planas plibonigi moviĝeblon, precipe por veturiloj, kaj povas malsukcesi adekvate pripensi pli larĝajn efikojn. Sed la reala celo de transporto estas aliro - al laboro, eduko, varoj kaj servoj, amikoj kaj familioj - kaj tie estas pruvitaj teknikoj por plibonigi aliron dum samtempe redukti mediajn kaj sociajn efikojn, kaj administrante trafikŝtopiĝon. Komunumoj kiuj sukcese plibonigas la daŭripovon de siaj transportretoj faras tion kiel parto de pli larĝa programo de kreado de pli viglaj, loĝeblaj, daŭrigeblaj grandurboj.
rdf:langString Movilidad urbana sostenible o sustentable, es un concepto nacido para contrarrestar los problemas medioambientales y sociales de la Movilidad Urbana. Ayuda a reducir dichos efectos negativos, con prácticas como desplazarse a pie y en bicicleta (movilidad activa) así como en transporte público masivo como trenes, autobuses o tranvías; impulsar opciones como BRT, Tren ligero, Tranvía o Tren-tram, compartir un coche entre varias personas, y el desarrollo de tecnologías que amplíen las opciones de movilidad sostenible por parte de empresas o decisiones de gobierno u otros agentes sociales para sensibilizar a la población y promover dichas prácticas. Ayuda a combatir los efectos ocasionados por la generalización, durante la segunda mitad del siglo XX, de un modelo de transporte urbano basado en el vehículo particular, frecuentemente el coche o turismo. Los inconvenientes de aquel modelo, entre los que destacan la contaminación del aire, el consumo excesivo de energía, los efectos sobre la salud de la población o la saturación de las vías de circulación, han provocado una voluntad colectiva por encontrar alternativas que ayuden a paliar los efectos negativos de este modelo y a idear un nuevo modelo de ciudad sostenible. Las políticas de movilidad sostenible llevadas a cabo por las administraciones públicas se centran en reducir la congestión de las vías al mismo tiempo que se reduce el consumo de combustibles fósiles contaminantes, por lo que a menudo impulsan el uso de vehículos de propulsión alternativa a través de ayudas a la compra, que gestionan las comunidades autónomas. Si bien en un comienzo estas políticas iban enfocadas para las zonas urbanas, posteriormente se fue desarrollando un movimiento por el transporte alternativo que incluye trenes interurbanos que utilizan energías renovables y otros medios de transporte con una neutralidad de carbono para cubrir mayores distancias. Las políticas para potenciar una movilidad sostenible deben contemplar varios objetivos: * configurar un modelo de transporte más eficiente para mejorar la competitividad del sistema productivo. * mejorar la integración social de los ciudadanos aportando una accesibilidad más universal. * incrementar la calidad de vida de los ciudadanos. * no comprometer las condiciones de salud de los ciudadanos. * aportar más seguridad en los desplazamientos.
rdf:langString Mugikortasun iraunkorra ingurumenean inpaktu txikia duten mugikortasun moduen multzoari deritzo. Pertsonen zein ondasunen joan-etorriez aritzean, batez ere jasangarritasunaren alorrean, gero eta gehiago hitz egiten da mugikortasunaz eta ez garraio hutsaz, oinezkoen bidaiak ere kontuan hartzen dituen kontzeptu zabalagoa baita lehena.
rdf:langString L'écomobilité ou la mobilité durable est une notion apparue dans le sillage des questions de développement durable, qui comprend la conception, la mise en place et la gestion de modes de transport moins nuisibles à l'environnement et à la santé humaine, en particulier à moindre contribution aux émissions de gaz à effet de serre et à la pollution de l'air. Dans les pays importateurs de combustibles fossiles, l'écomobilité est également un enjeu important de souveraineté énergétique. Lorsqu'elle repose sur des moyens de transport actifs, elle permet en outre de lutter contre la sédentarité et ses effets sur la santé publique. L'écomobilité est plus simple à mettre en œuvre, donc plus souvent pratiquée, en milieu urbain et périurbain qu'à la campagne. Des moyens techniques et des alternatives ont été et sont développés, et des mesures politiques ont montré des effets positifs dans certaines villes ou régions, mais un défi majeur reste la transition écologique, qui implique de mettre en place les conditions du changement et de l'acceptabilité des alternatives aux transports « non durables ». Ces conditions impliquent une mise en œuvre de haute qualité de systèmes innovants et performants, et nécessitent de trouver la confiance et l'acceptation de nombreuses parties prenantes ainsi qu'une participation active. Le covoiturage fait partie des solutions, notamment là où l'offre de services de transport durable est insuffisante. La relance du transport ferroviaire (train, métro, tramway, tram-train), de la bicyclette et de ses évolutions (vélo à assistance électrique, vélo cargo) figure parmi les mesures mises en œuvre pour lutter contre le réchauffement climatique et la pollution de l'air. En France, elles sont notamment préconisées par l'Agence de l'environnement et de la maîtrise de l'énergie (Ademe). En effet, ces moyens de transport présentent une très bonne efficacité énergétique. D'autres modes de transport économes en énergie comme la trottinette électrique font aussi leur apparition en milieu urbain.
rdf:langString Transportasi berkelanjutan mengacu pada subjek luas dari transportasi yang berkelanjutan dalam arti dampak sosial, lingkungan dan iklim. Komponen untuk mengevaluasi keberlanjutan meliputi kendaraan tertentu yang digunakan untuk transportasi jalan, air atau udara; sumber energi; dan infrastruktur yang digunakan untuk mengakomodasi transportasi (jalan, rel kereta api, , , kanal dan terminal). Operasi transportasi dan logistik serta pengembangan berorientasi transit juga terlibat dalam evaluasi dari transportasi berkelanjutan. Keberlanjutan transportasi diukur sebagian besar oleh efektivitas dan efisiensi sistem transportasi serta dampak lingkungan dan iklim dari sistem tersebut. Aktivitas jangka pendek sering mendorong peningkatan dan secara bertahap, sementara tujuan jangka panjang meliputi migrasi transportasi dari energi berbasis fosil ke alternatif lain seperti energi terbarukan dan penggunaan lainnya. Seluruh siklus hidup sistem transportasi tunduk pada dan optimalisasi keberlanjutan. Sistem transportasi berkelanjutan memberikan kontribusi positif bagi keberlanjutan lingkungan, sosial dan ekonomi masyarakat yang dilayaninya. Sistem transportasi ada untuk menyediakan koneksi sosial dan ekonomi, dan orang-orang dengan cepat mengambil peluang yang ditawarkan oleh yang meningkat, dengan rumah tangga miskin mendapat manfaat besar dari opsi transportasi . Keuntungan dari peningkatan mobilitas perlu dipertimbangkan terhadap biaya lingkungan, sosial dan ekonomi yang ditimbulkan oleh sistem transportasi. Sistem transportasi memiliki dampak signifikan terhadap lingkungan, terhitung antara 20% dan 25% dari dan emisi karbon dioksida. Mayoritas emisi, hampir 97%, berasal dari pembakaran langsung bahan bakar fosil. Emisi gas rumah kaca dari transportasi meningkat pada laju yang lebih cepat daripada sektor penggunaan energi lainnya. Transportasi jalan juga merupakan kontributor utama pencemaran udara dan asbut lokal. United Nations Environment Programme (UNEP) memperkirakan bahwa setiap tahun 2,4 juta kematian dini akibat polusi udara luar ruangan dapat dihindari. Emisi yang sangat berbahaya bagi kesehatan adalah emisi karbon hitam, komponen dari materi partikulat, yang diketahui sebagai penyebab penyakit pernapasan dan karsinogenik dan merupakan kontributor signifikan terhadap perubahan iklim global. Keterkaitan antara emisi gas rumah kaca dan materi partikulat menjadikan transportasi rendah karbon menjadi investasi yang semakin berkelanjutan di tingkat lokal — baik dengan mengurangi tingkat emisi dan dengan demikian memitigasi perubahan iklim; dan dengan meningkatkan kesehatan masyarakat melalui kualitas udara yang lebih baik. Biaya sosial transportasi termasuk kecelakaan di jalan, polusi udara, inaktivitas fisik, kehilangan waktu bersama keluarga karena menglaju dan kerentanan terhadap . Banyak dari dampak negatif ini dialami secara tidak proporsional pada kelompok sosial yang juga paling tidak mungkin memiliki dan mengendarai mobil. Kemacetan lalu lintas membebankan biaya ekonomi dengan membuang waktu orang dan memperlambat pengiriman barang dan jasa. Perencanaan transportasi tradisional bertujuan untuk meningkatkan mobilitas, terutama untuk kendaraan, dan dapat gagal mempertimbangkan dampak yang lebih luas. Tetapi tujuan sebenarnya dari transportasi adalah akses – untuk bekerja, pendidikan, barang dan jasa, teman dan keluarga – dan ada teknik yang terbukti untuk meningkatkan akses sekaligus mengurangi dampak lingkungan dan sosial, dan mengelola kemacetan lalu lintas. Masyarakat yang berhasil meningkatkan keberlanjutan jaringan transportasinya melakukannya sebagai bagian dari program yang lebih luas untuk menciptakan , bersemangat, dan layak huni.
rdf:langString Sustainable transport refers to ways of transportation that are sustainable in terms of their social and environmental impacts. Components for evaluating sustainability include the particular vehicles used for road, water or air transport; the source of energy; and the infrastructure used to accommodate the transport (roads, railways, airways, waterways, canals and terminals). Transport operations and logistics as well as transit-oriented development are also involved in evaluation. Transportation sustainability is largely being measured by transportation system effectiveness and efficiency as well as the environmental and climate impacts of the system. Transport systems have significant impacts on the environment, accounting for between 20% and 25% of world energy consumption and carbon dioxide emissions. The majority of the emissions, almost 97%, came from direct burning of fossil fuels. In 2019, about 95% of the fuel came from fossil sources. The main source of greenhouse gas emissions in the European Union is transportation. In 2019 it contributes to about 31% of global emissions and 24% of emissions in the EU. In addition, up to the COVID-19 pandemic, emissions have only increased in this one sector. Greenhouse gas emissions from transport are increasing at a faster rate than any other energy using sector. Road transport is also a major contributor to local air pollution and smog. Sustainable transport systems make a positive contribution to the environmental, social and economic sustainability of the communities they serve. Transport systems exist to provide social and economic connections, and people quickly take up the opportunities offered by increased mobility, with poor households benefiting greatly from low carbon transport options. The advantages of increased mobility need to be weighed against the environmental, social and economic costs that transport systems pose. Short-term activity often promotes incremental improvement in fuel efficiency and vehicle emissions controls while long-term goals include migrating transportation from fossil-based energy to other alternatives such as renewable energy and use of other renewable resources. The entire life cycle of transport systems is subject to sustainability measurement and optimization. The United Nations Environment Programme (UNEP) estimates that each year 2.4 million premature deaths from outdoor air pollution could be avoided. Particularly hazardous for health are emissions of black carbon, a component of particulate matter, which is a known cause of respiratory and carcinogenic diseases and a significant contributor to global climate change. The links between greenhouse gas emissions and particulate matter make low carbon transport an increasingly sustainable investment at local level—both by reducing emission levels and thus mitigating climate change; and by improving public health through better air quality. The social costs of transport include road crashes, air pollution, physical inactivity, time taken away from the family while commuting and vulnerability to fuel price increases. Many of these negative impacts fall disproportionately on those social groups who are also least likely to own and drive cars. Traffic congestion imposes economic costs by wasting people's time and by slowing the delivery of goods and services. Traditional transport planning aims to improve mobility, especially for vehicles, and may fail to adequately consider wider impacts. But the real purpose of transport is access – to work, education, goods and services, friends and family – and there are proven techniques to improve access while simultaneously reducing environmental and social impacts, and managing traffic congestion. Communities which are successfully improving the sustainability of their transport networks are doing so as part of a wider program of creating more vibrant, livable, sustainable cities.
rdf:langString L'espressione mobilità sostenibile indica delle modalità di spostamento (e in generale un sistema di mobilità urbana) in grado di diminuire gli impatti ambientali, sociali ed economici generati dai veicoli privati e cioè: * l'inquinamento atmosferico * l'inquinamento acustico; * la congestione stradale; * l'incidentalità; * il degrado delle aree urbane (causato dallo spazio occupato dagli autoveicoli a scapito dei pedoni); * il consumo di territorio (causato dalla realizzazione delle strade e infrastrutture); * i costi degli spostamenti (sia a carico della comunità sia del singolo).
rdf:langString Transport zrównoważony – ujęcie transportu w perspektywie długoterminowej stabilności ekologicznej i ekonomicznej, zgodnie z nurtem szans na przetrwanie (sustainability). Wiąże się z promocją transportu efektywnego, spełniającego oczekiwania społeczeństwa i wydajnego ekonomicznie, a jednocześnie minimalizującego nie najlepszy lub wręcz szkodliwy wpływ środków transportu na zdrowie publiczne, środowisko przyrodnicze, gospodarkę i urbanistykę. Skupia się zarówno na kontroli emisji szkodliwych związków występujących w spalinach, jak również (w dłuższej perspektywie czasowej) na przejściu ze środków transportu opartych na spalaniu paliw kopalnych do pojazdów wykorzystujących energię odnawialną. Transport zrównoważony zakłada także zmniejszenie skali i skutków zdominowania przestrzeni (szczególnie miejskiej) przez indywidualny transport samochodowy – czego konsekwencją jest m.in. eksurbanizacja, wielkie parkingi oraz samochody zajmujące chodniki i inną przestrzeń dla pieszych.
rdf:langString Hållbart resande menar "utveckling som tillgodoser­ ­dagens behov utan att ­äventyra kommande ­generationers ­möjligheter att ­tillgodose sina behov­." enligt en FN-rapport från 1987, den så kallade Brundtlandrapporten eller "Vår gemensamma framtid". När ledare för 193 av världens länder den 25 september 2015 kom överens om 17 globala mål (och 169 delmål) i det som kallas Agenda 2030 definierades begreppet ytterligare och då utifrån tre aspekter, ekologisk hållbarhet (vilket inkluderar klimat, planet, biodiversitet osv), social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Nätverket Schyst resande som är ett samarbete mellan Union to union, Hotell och restaurangfacket, Unionen, Childhood, FairAction, RealStars och IOGT-NTO, definierar "hållbart resande" som att inför, under och efter en resa, utifrån de tre aspekterna som definieras i Agenda 2030, ta hänsyn till: * Klimat och natur * Barns rättigheter * Allas rätt till frihet från sexuell exploatering * Ett sundare alkoholavtryck * En blomstrande lokal ekonomi * Rättvis tillgång till vatten * Schysta arbetsvillkor Att resa hållbart innebär alltså utifrån den definitionen att inte tära på vare sig planetens eller den lokala destinationens resurser, att välja klimatsmarta färdsätt och försöka se till att de vars tjänster man nyttjar i resan har bra och schysta arbetsvillkor. Konsumentverket hänvisar till riksdagens miljömål när de definierar hållbart resande så här: * Åk mindre bil och flyg. * Välj tåg, tunnelbana, spårvagn och buss när de alternativen finns. * Gå och cykla mer. * Kör en bil som är bränslesnål. * Kör en bil som går på el eller förnybara bränslen. * Låt bli att köpa en egen bil. Hyr bil vid behov i stället, gå med i en bilpool eller samåk med andra. Även Trafikverket ger på sin sajt instruktioner till hur man kan resa hållbart. Där utgår definitionen mer från riskminimering vid infrastrukturprojekt som vägbyggen och kommunaltrafik samt vid planering av gods- och persontransporter.
rdf:langString Усто́йчивый тра́нспорт (или зелёный тра́нспорт) — любой способ или организационная форма передвижения, позволяющие снизить уровень воздействия на окружающую среду. К нему можно отнести пешеходное и велосипедное движение, экологичные автомобили, транзитно-ориентированное проектирование, аренда транспортных средств, а также системы городского транспорта, которые являются экономичными, способствуют сохранению жизненного пространства и пропаганде здорового образа жизни. Устойчивые транспортные системы вносят позитивный вклад в экологическую, социальную и экономическую устойчивость общества, которому они служат. Транспортные системы существуют для обеспечения социальных и экономических связей, и люди быстро овладевают средствами повышения мобильности. Преимущества возросшей мобильности необходимо оценивать с учётом экологических, социальных и экономических издержек, которые создают транспортные системы. Транспортные системы оказывают значительное воздействие на окружающую среду, на них приходится 20—25 % мирового потребления энергии и выбросов углекислого газа. Выбросы парниковых газов от транспорта растут более быстрыми темпами, чем в любом другом энергетическом секторе. Автомобильный транспорт является также одной из основных причин локального загрязнения воздуха и образования смога. Социальная плата за транспорт включает дорожно-транспортные происшествия, загрязнение воздуха, снижение физической активности, возрастание времени вдали от семьи в период маятниковой миграции и уязвимость для возрастания цен на топливо. Многие из этих негативных последствий ложатся непропорциональным бременем на те социальные группы, которые менее других расположены к обладанию автомобилем и езде на нём. Дорожные заторы увеличивают экономические расходы, вызывая трату времени людей и замедление поставок товаров и услуг. Традиционное транспортное планирование направлено на повышение мобильности, чаще всего для транспортных средств, и может неадекватно учитывать более отдалённые последствия. Но реальная цель транспорта — обеспечение доступа: к работе, к месту обучения, к товарам и услугам, к друзьям и семье, и есть проверенные методы для улучшения доступа при одновременном снижении экологических и социальных последствий, а также для предотвращения заторов. Сообщества, которые успешно повышают устойчивость своих транспортных сетей, делают это в рамках более широкой программы создания динамичного, удобного для проживания, стабильного города.
rdf:langString 可持续交通系统(英語:sustainable transport)又稱绿色交通(英語:green transport)或是綠運輸(英語:green transportation),是指所有对环境影响小的运输方式,包括步行、骑车、大眾運輸導向型發展、绿色车辆、共享汽車,以及通过节能、空间储备、促进健康的生活方式来建设和保护城市交通系统。 可持续交通系统为保护环境和维持它们所在社区的社会和经济可持续发展做出了积极的贡献。交通系统的存在促进了社会和经济的联系,人们也抓住了流动增加的这个机会。流动性增加的优势需要权衡交通系统为环境,社会和经济成本带来的效应。交通系统对环境具有重大影响,其中20%到25%的世界能源消费和二氧化碳排放量都是交通造成的。其带来的温室气体排放量的增长速度也超过了其它领域的能源消耗。公路运输也是造成当地空气污染和烟雾的主要因素。 交通带来的社会消极影响包括:道路交通事故、空气污染、体能活动不足、因通勤而减少与家人团聚的时间、燃料价格上涨。这多多少少对那些没有车或者不开车的人造成了负面影响。因为交通挤塞对人们时间的浪费和运输货物和服务速度的降低造成了经济成本的消耗。 传统交通规划的目的是提高流动性,尤其是车辆,这并没有充分考虑其更广泛的影响。交通运输的真正目的是方便人们工作,接受教育,购买商品和服务,拜访亲友,技术的提高也会使其变得更加容易,同时也会减少对环境和社会造成的影响,交通堵塞情况也会得到解决。社会群体已经成功的提高了交通网络的可持续性,并把这当成其更广泛计划的一部分,他们还要创造出更有活力、适宜居住、可持续发展的城市 。
xsd:nonNegativeInteger 81537

data from the linked data cloud