Surveyor program

http://dbpedia.org/resource/Surveyor_program an entity of type: Work

Program Surveyor byl program amerických bezpilotních sond určených pro měkké přistání na Měsíci. V letech 1966–1968 jej řídila agentura NASA v rámci přípravy přistání lidí v programu Apollo. rdf:langString
Surveyor (englisch für Landvermesser) ist der Name einer Serie US-amerikanischer Raumsonden der NASA, die zwischen 1966 und 1968 auf dem Mond landeten. rdf:langString
El Programa Surveyor fue el tercer y último programa estadounidense de sondas lunares automáticas con capacidad fotográfica, de análisis químico y excavación del suelo. rdf:langString
サーベイヤー計画(サーベイヤーけいかく、英語: Surveyor program)は、アメリカ航空宇宙局が行った無人月探査計画。1966年から1968年に7機が打ち上げられた。 rdf:langString
서베이어 계획(Surveyor Program)은 미국 항공우주국의 무인 계획으로, 1966년부터 1968년까지 달 표면의 사진을 찍고 분석하고자, 에서 까지 7대의 탐사선을 쏘아올렸다. 달표면에 연착륙한 뒤에는 카메라로 주변의 풍경을 찍고, 엑스선 분석과 화학 분석을 했으며, 유성티끌 등을 조사한 뒤에 자료를 보내왔다. 1호에서 7호까지의 계획이 성공적으로 끝남으로써 인간이 달에 살 수 있는 가능성을 열어 주었다. rdf:langString
Il Programma Surveyor fu un programma della NASA che dal 1966 al 1968 lanciò nello spazio sette lander lunari. Lo scopo principale era dimostrare la reale fattibilità di un atterraggio morbido e la raccolta di immagini del sito di atterraggio per preparare le future missioni Apollo. Lo sviluppo delle sonde fu affidato al JPL e non prevedeva nessun rientro a Terra. Alcune parti del Surveyor 3 furono riportate a terra dagli astronauti dell'Apollo 12. rdf:langString
«Сервейер» (NASA) (также встречается написание «Сервейор», «Сюрвейер»; англ. Surveyor — топограф, инспектор) — программа НАСА, в рамках которой была осуществлена первая мягкая посадка космического аппарата США на Луну 2 июня 1966 года. rdf:langString
O Programa Surveyor consistiu do envio de sete espaçonaves não tripuladas para a Lua entre maio de 1966 e janeiro de 1968, com alunissagem suave e sem retorno (embora a Surveyor 6 tenha se tornado a primeira espaçonave a decolar da superfície lunar). O projeto foi conduzido por uma associação entre a NASA e o JPL, tendo como principal fornecedor a Hughes Aircraft. A negociação original, previa o custo de US$ 67 milhões mas acabou custando 5,4 vezes mais, totalizando: US$ 365 milhões. rdf:langString
«Серве́єр» (англ. Surveyor — «Топограф») — програма розробки і запусків американських автоматичних міжпланетних станцій для дослідження Місяця, яка тривала з 1966 по 1968. Мета запусків полягала в польотах на Місяць за траєкторією зіткнення, що тривали 63-65 годин, і закінчувалися уповільненням приблизно за три хвилини до м'якої посадки. П'ять «Сервеєрів» успішно здійснили м'яку посадку на Місяць, зокрема перший. Два запуски були невдалі: Сервеєр-2 розбився на великій швидкості після невдалої корекції курсу, Сервеєр-4 припинив передачу радіосигналу за 2,5 хвилини до запланованого приземлення. rdf:langString
Surveyorprogrammet (engelska: Surveyor Program) var ett NASA-program som skickade sju obemannade rymdsonder till månens yta mellan år 1966 och 1969. Det främsta målet var att visa att mjuka landningar på månen var möjliga. Programmet utfördes av NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) som förberedelse för Apolloprogrammet. Farkosterna är fortfarande kvar på månen, inget av uppdragen inkluderade en återfärd till jorden. Vissa delar av Surveyor 3 hämtades dock hem av Apollo 12. Dess kamera finns utställd på National Air and Space Museum. rdf:langString
測量員計畫是美國國家航空暨太空總署在1966年至1968年,發射7艘機器人太空船登陸月球表面的計畫。它的主要目的就是展示在月球軟著陸的可行性,這個計畫是由美國國家航空暨太空總署的噴射推進實驗室(JPL)為實現阿波羅計畫所做的準備。這些太空船仍留在月球上,沒有任何一個任務打算將他們送回地球。測量員3號的部分零件被阿波羅12號帶回地球,其中的攝影機展示在。 rdf:langString
كان برنامج سيرفيور (بالإنجليزية: Surveyor Program) أحد برامج ناسا الذي قامت به خلال الأعوام 1966 حتى 1968، حيث قامت بإرسال 7 مسبارات للهبوط على سطح القمر. وكان الغرض الرئيسي منها هو التحكم في الهبوط الهادئ على سطح القمر وقد قام بصنع المسبارات من نوع سيرفيور مختبر الدفع النفاث Jet Propulsion Laboratory استعدادا لتنفيذ برنامج أبولو. rdf:langString
El programa Surveyor de la NASA és un programa d'exploració de la Lluna per mitjà de màquines automàtiques que van tenir un paper important en la preparació de les missions del programa Apollo. En el 1960, el centre espacial de la JPL oficialment va posar en marxa un projecte d'estudi científic del satèl·lit implementant una sonda espacial capaç d'allunar per estudiar la Lluna in situ. Els responsables de la NASA van reorientar el projecte en el 1961 en un programa de reconeixement per preparar-se per l'allunatge de l'home a la Lluna. Diverses sondes Surveyor van ser programades amb l'objectiu principal de desenvolupar un mètode d'aterratge suau i estudiar el sòl lunar i la seva topografia. La Lluna era poc coneguda llavors, i els científics no tenien certesa sobre la consistència del sòl rdf:langString
Το Πρόγραμμα Surveyor (Επιθεωρητής) αφορούσε διαστημικό πρόγραμμα της NASA, στα πλαίσια του οποίου, μεταξύ των ετών 1966 και 1968, απεστάλησαν επτά διαστημικά σκάφη στην Σελήνη. Αρχικός στόχος του ήταν να καταδείξει τη δυνατότητα πραγματοποίησης μιας ομαλής προσσελήνωσης. Το πρόγραμμα εκτελέσθηκε από το (JPL) της NASA ως προκαταρκτική άσκηση για το πρόγραμμα Απόλλων. rdf:langString
Surveyor programa Ilargirako espazio-zunda automatikoen hirugarren eta azken programa estatubatuarra izan zen, argazkiak ateratzeko ahalmena, azterketa kimikoak eta lurzoruaren zulatzeko gai zena. 7 misioetan zetzan programa eta horietatik 5 arrakastatsuak izan ziren. 1966ko maiatzaren 31tik 1968ko urtarrilaren 7ra jaurti ziren zundak ilargiratze leunak egiteko posibilitatea frogatu nahian. Behin Ilargian pausatuta base bihurtu zen eta Apollo programara bideratutako datuak jasoko zituen gainazalari buruz. rdf:langString
Is éard a bhí i gceist leis an gclár Surveyor céim NASA (ina Saotharlann Scairdtiomána) i 1966-1968 chun spásárthaigh róbatacha a chur i dtír go bog ar dhromchla na Gealaí mar ullmhúchán d'aistir Apollo a mbeadh spásairí orthu. D'éirigh le 5 iarracht as 7 gcinn teacht i dtír go rathúil, agus rinne siad tréithe na n-ionaid tuirlingthe a thomhas is íomhánna lánléargais a tharchur ar ais ar Domhan. Rinne siad anailís cheimiceach ar na carraigeacha, ag cinntiú gur carraig bhasaltach a bhí ann i bhfad roimh fhilleadh spásairí Apollo le samplaí tástála. rdf:langString
Program Surveyor adalah sebuah program NASA dari tahun 1966 sampai 1968, mengirimkan tujuh pesawat robot ruang angkasa ke permukaan Bulan. Tujuan utamanya adalah untuk menunjukkan kelayakan pendaratan lembut di Bulan. Misi menyerukan pesawat untuk perjalanan langsung ke Bulan pada dampak lintasan, pada sebuah perjalanan yang berlangsung 63-65 jam, dan berakhir dengan perlambatan lebih dari tiga menit untuk pendaratan-lunak. Program ini dilaksanakan oleh NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL) untuk mempersiapkan program Apollo. Total biaya program Surveyor secara resmi $ 469.000.000. rdf:langString
The Surveyor program was a NASA program that, from June 1966 through January 1968, sent seven robotic spacecraft to the surface of the Moon. Its primary goal was to demonstrate the feasibility of soft landings on the Moon. The Surveyor craft were the first American spacecraft to achieve soft landing on an extraterrestrial body. The missions called for the craft to travel directly to the Moon on an impact trajectory, a journey that lasted 63 to 65 hours, and ended with a deceleration of just over three minutes to a soft landing. rdf:langString
Le programme Surveyor de la NASA est un programme d'exploration de la Lune par des engins automatiques qui a joué un rôle important dans la préparation des missions du programme Apollo. En 1960, le Jet Propulsion Laboratory (JPL) lance officiellement un projet d'étude scientifique de notre satellite qui doit mettre en œuvre une sonde spatiale capable d'effectuer un atterrissage sur le sol lunaire pour l'étudier in situ. Le programme Surveyor consistant à construire et à lancer 7 sondes spatiales Surveyor vers la Lune coûte au total 469 millions de dollars américains. rdf:langString
Het Surveyorprogramma was een Amerikaans ruimtevaart-project dat bestond uit zeven onbemande vluchten naar de Maan. De Surveyor 1 werd gelanceerd op 30 mei 1966 en de laatste missie van het programma, Surveyor 7 werd gelanceerd op 7 januari 1968. rdf:langString
Program Surveyor – amerykański program księżycowych lądowników obejmujący 7 misji bezzałogowych, których zasadniczym celem było osiągnięcie powierzchni Księżyca poprzez tzw. miękkie lądowanie. Generalnie, misje programu Surveyor były kontynuacją programu badawczego zapoczątkowanego przez sondy Ranger, i miały w planie przeprowadzenie szerokiej dokumentacji fotograficznej miejsca lądowania oraz przeprowadzenie badań mechaniki gruntu księżycowego ze stwierdzeniem jego wpływu na stabilność pojazdu. rdf:langString
rdf:langString Surveyor program
rdf:langString برنامج سيرفيور
rdf:langString Programa Surveyor
rdf:langString Program Surveyor
rdf:langString Surveyor
rdf:langString Πρόγραμμα Surveyor
rdf:langString Programa Surveyor
rdf:langString Surveyor programa
rdf:langString Surveyor
rdf:langString Program Surveyor
rdf:langString Programme Surveyor
rdf:langString Programma Surveyor
rdf:langString サーベイヤー計画
rdf:langString 서베이어 계획
rdf:langString Program Surveyor
rdf:langString Surveyorprogramma
rdf:langString Programa Surveyor
rdf:langString Сервейер (программа)
rdf:langString Surveyorprogrammet
rdf:langString 測量員計畫
rdf:langString Сервеєр
rdf:langString Surveyor program
xsd:integer 79403
xsd:integer 1053245042
xsd:integer 5
rdf:langString None, see contemporaneous program Lunar Orbiters
rdf:langString Landing sites of American Surveyor and Apollo programs, together with Soviet Luna program.
rdf:langString Surveyor 3 resting on the surface of the Moon, taken by Apollo 12 astronauts
<usDollar> 4.69E8
rdf:langString United States
xsd:integer 260
xsd:integer 270
rdf:langString Demonstrate soft landing on the Moon
rdf:langString Completed
xsd:integer 270
rdf:langString كان برنامج سيرفيور (بالإنجليزية: Surveyor Program) أحد برامج ناسا الذي قامت به خلال الأعوام 1966 حتى 1968، حيث قامت بإرسال 7 مسبارات للهبوط على سطح القمر. وكان الغرض الرئيسي منها هو التحكم في الهبوط الهادئ على سطح القمر وقد قام بصنع المسبارات من نوع سيرفيور مختبر الدفع النفاث Jet Propulsion Laboratory استعدادا لتنفيذ برنامج أبولو. لا تزال مسبارات سيرفيور على سطح القمر، ولم يكن من مخطط ناسا إعادة المسبارات إلى الأرض. وخلال بعثة أبولو 12 إلى القمر اختير مكان سيرفيور 3، والذي هبط بسلام على سطح القمر وقام بتحاليل للتربة، ليكون مكانا لهبوط رواد الفضاء في بعثة أبولو 12. وقد عاد رواد الفضاء ألان بين وشارلز كونراد وزميلهما الثالث ريشارد جوردن وأحضروا معهم الكاميرا التي كانت مثبتة على سيرفيور 3، وهي معروضة الآن في المتحف الوطني للطيران وأبحاث الفضاء.
rdf:langString El programa Surveyor de la NASA és un programa d'exploració de la Lluna per mitjà de màquines automàtiques que van tenir un paper important en la preparació de les missions del programa Apollo. En el 1960, el centre espacial de la JPL oficialment va posar en marxa un projecte d'estudi científic del satèl·lit implementant una sonda espacial capaç d'allunar per estudiar la Lluna in situ. Els responsables de la NASA van reorientar el projecte en el 1961 en un programa de reconeixement per preparar-se per l'allunatge de l'home a la Lluna. Diverses sondes Surveyor van ser programades amb l'objectiu principal de desenvolupar un mètode d'aterratge suau i estudiar el sòl lunar i la seva topografia. La Lluna era poc coneguda llavors, i els científics no tenien certesa sobre la consistència del sòl lunar. Era imprescindible conèixer aquest paràmetre per validar el disseny del tren d'aterratge dels mòduls lunars. La JPL va dissenyar un tipus de sonda espacial allunitzadora fabricada a càrrec de l'empresa . El projecte es va enfrontar a molts problemes: sobrecostos, impassos tècnics i revisions dramàtiques de les especificacions. Les sondes Surveyor, a l'època, els motors complexos i innovadors: aquestes foren les primeres sondes dissenyades per allunar suaument en un altre cos celeste. Van ser construïdes amb malles de tubs d'alumini en forma d'aranya, van requerir el desenvolupament de diversos dispositius electrònics i motors innovadors: un gran de gran rendiment, els d'empenyiment modulable, dos radars les dades dels quals són usades pel sistema d'aterratge automàtic que ha de ser capaç de posar la sonda en un terreny amb característiques desconegudes. Aquestes sondes són gairebé una tona més pesants que moltes sondes nord-americanes que les van precedir i que no van excedir de 300 kg. Quan es va iniciar el programa, encara no existia un coet americà prou potent per llançar aquesta massa; la NASA va decidir utilitzar el llançador Atlas associat amb una etapa Centaur en curs de desenvolupament; s'introdueix l'ús de l'hidrogen que permet de tripliclar el rendiment del llançador Atlas-Agena utilitzat fins ara. No obstant això, el desenvolupament va durar molt més del que s'esperava i el primer llançament de la sonda Surveyor, inicialment programada pel 1963, no es va portar a terme fins en 1966. Entre 1966 i 1968, set sondes Surveyor van ser llançades de les quals cinc van completar la seva missió amb èxit. Van proporcionar informació tranquil·litzadora sobre les propietats mecàniques del sòl lunar, el que demostrava les capacitats de suport del mòdul lunar Apollo. Per contra, els beneficis científics del programa van ser limitats pel fet que molts instruments científics inicialment previstos no es van instal·lar per falta d'una etapa Centaure prou potent. La càmera present en totes les sondes podia prendre més de 87000 fotografies del sòl lunar i les últims tres sondes van transportar un instrument per analitzar la composició química del sòl. Donada la complexitat de la missió assignada a les sondes, i malgrat els retards i els costos addicionals, el programa es considera un èxit del programa espacial americà.
rdf:langString Program Surveyor byl program amerických bezpilotních sond určených pro měkké přistání na Měsíci. V letech 1966–1968 jej řídila agentura NASA v rámci přípravy přistání lidí v programu Apollo.
rdf:langString Surveyor (englisch für Landvermesser) ist der Name einer Serie US-amerikanischer Raumsonden der NASA, die zwischen 1966 und 1968 auf dem Mond landeten.
rdf:langString Το Πρόγραμμα Surveyor (Επιθεωρητής) αφορούσε διαστημικό πρόγραμμα της NASA, στα πλαίσια του οποίου, μεταξύ των ετών 1966 και 1968, απεστάλησαν επτά διαστημικά σκάφη στην Σελήνη. Αρχικός στόχος του ήταν να καταδείξει τη δυνατότητα πραγματοποίησης μιας ομαλής προσσελήνωσης. Το πρόγραμμα εκτελέσθηκε από το (JPL) της NASA ως προκαταρκτική άσκηση για το πρόγραμμα Απόλλων. Τα διαστημικά σκάφη παρέμειναν στη Σελήνη, αφού καμία από τις αποστολές δεν προέβλεπε την επιστροφή τους στη γη. Μόνο το Απόλλων 12 συνέλεξε μερικά τμήματα του Surveyor 3 τα οποία και επέστρεψε στη γη. Η φωτογραφική μηχανή του είναι ένα από τα εκθέματα του εθνικού μουσείου αεροδιαστημικής .
rdf:langString Surveyor programa Ilargirako espazio-zunda automatikoen hirugarren eta azken programa estatubatuarra izan zen, argazkiak ateratzeko ahalmena, azterketa kimikoak eta lurzoruaren zulatzeko gai zena. 7 misioetan zetzan programa eta horietatik 5 arrakastatsuak izan ziren. 1966ko maiatzaren 31tik 1968ko urtarrilaren 7ra jaurti ziren zundak ilargiratze leunak egiteko posibilitatea frogatu nahian. Behin Ilargian pausatuta base bihurtu zen eta Apollo programara bideratutako datuak jasoko zituen gainazalari buruz. 1961ko martxoaren 1ean lehenengo zundaren deseinua egin zuen Hughes Aircraft Company enpresak eta Ryan Electronics, Santa Barbara Research Center, National Waterlift Corp eta Thiokol Chemical Corporationek fabrikatu zituzten zundak.
rdf:langString El Programa Surveyor fue el tercer y último programa estadounidense de sondas lunares automáticas con capacidad fotográfica, de análisis químico y excavación del suelo.
rdf:langString Is éard a bhí i gceist leis an gclár Surveyor céim NASA (ina Saotharlann Scairdtiomána) i 1966-1968 chun spásárthaigh róbatacha a chur i dtír go bog ar dhromchla na Gealaí mar ullmhúchán d'aistir Apollo a mbeadh spásairí orthu. D'éirigh le 5 iarracht as 7 gcinn teacht i dtír go rathúil, agus rinne siad tréithe na n-ionaid tuirlingthe a thomhas is íomhánna lánléargais a tharchur ar ais ar Domhan. Rinne siad anailís cheimiceach ar na carraigeacha, ag cinntiú gur carraig bhasaltach a bhí ann i bhfad roimh fhilleadh spásairí Apollo le samplaí tástála. D'éirigh leis na spásairí ó Apollo 12 an ceamara is an scúp ó Suirbhéir 3 a fháil ar ais óna ionad tuirlingthe in Aigéan na Stoirmeacha.
rdf:langString Program Surveyor adalah sebuah program NASA dari tahun 1966 sampai 1968, mengirimkan tujuh pesawat robot ruang angkasa ke permukaan Bulan. Tujuan utamanya adalah untuk menunjukkan kelayakan pendaratan lembut di Bulan. Misi menyerukan pesawat untuk perjalanan langsung ke Bulan pada dampak lintasan, pada sebuah perjalanan yang berlangsung 63-65 jam, dan berakhir dengan perlambatan lebih dari tiga menit untuk pendaratan-lunak. Program ini dilaksanakan oleh NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL) untuk mempersiapkan program Apollo. Total biaya program Surveyor secara resmi $ 469.000.000. Lima dari pesawat Surveyor berhasil mendarat-soft di bulan, termasuk yang pertama. Dua lainnya gagal: Surveyor 2 jatuh pada kecepatan tinggi setelah koreksi di tengah jalan gagal, dan Surveyor 4 hilang untuk menghubungi (mungkin meledak ) 2,5 menit sebelum dijadwalkan sentuhan-down. Ketujuh pesawat ruang angkasa masih di Bulan, tidak satupun dari misi termasuk mengembalikan mereka ke Bumi. Beberapa bagian dari Surveyor 3 yang kembali ke bumi oleh awak Apollo 12, yang mendarat dekat itu pada tahun 1969. Kamera dari pesawat ini dipamerkan di Air and Space Museum Nasional di Washington, DC.
rdf:langString The Surveyor program was a NASA program that, from June 1966 through January 1968, sent seven robotic spacecraft to the surface of the Moon. Its primary goal was to demonstrate the feasibility of soft landings on the Moon. The Surveyor craft were the first American spacecraft to achieve soft landing on an extraterrestrial body. The missions called for the craft to travel directly to the Moon on an impact trajectory, a journey that lasted 63 to 65 hours, and ended with a deceleration of just over three minutes to a soft landing. The program was implemented by NASA's Jet Propulsion Laboratory (JPL) to prepare for the Apollo program, and started in 1960. JPL selected Hughes Aircraft in 1961 to develop the spacecraft system. The total cost of the Surveyor program was officially $469 million. Five of the Surveyor craft successfully soft-landed on the Moon, including the first one. The other two failed: Surveyor 2 crashed at high velocity after a failed mid-course correction, and Surveyor 4 lost contact (possibly exploding) 2.5 minutes before its scheduled touch-down. All seven spacecraft are still on the Moon; none of the missions included returning them to Earth. Some parts of Surveyor 3 were returned to Earth by the crew of Apollo 12, which landed near it in 1969. The camera from this craft is on display at the National Air and Space Museum in Washington, DC.
rdf:langString Le programme Surveyor de la NASA est un programme d'exploration de la Lune par des engins automatiques qui a joué un rôle important dans la préparation des missions du programme Apollo. En 1960, le Jet Propulsion Laboratory (JPL) lance officiellement un projet d'étude scientifique de notre satellite qui doit mettre en œuvre une sonde spatiale capable d'effectuer un atterrissage sur le sol lunaire pour l'étudier in situ. Les responsables de la NASA orientent ce projet en 1961 pour en faire un programme de reconnaissance afin de préparer le débarquement de l'homme sur la Lune. Plusieurs sondes Surveyor sont programmées avec désormais comme objectif principal la mise au point d'une méthode d'atterrissage en douceur ainsi que l'étude du sol lunaire et de sa topographie. La Lune est à l'époque mal connue et les scientifiques n'ont pas de certitude sur la consistance du sol lunaire. Il est impératif de connaître ce paramètre pour valider la conception du train d'atterrissage des modules lunaires Apollo. Le JPL conçoit une sonde spatiale de type atterrisseur dont la fabrication est confiée à la société Hughes Aircraft. Le projet rencontre de nombreux problèmes : surcoûts, impasses techniques et révisions dramatiques du cahier des charges. Les sondes Surveyor sont, pour l'époque, des engins complexes et innovants : il s'agit des premières sondes spatiales conçues pour se poser en douceur sur un autre corps céleste. Construites autour d'un treillis de tubes en aluminium qui leur donne une apparence arachnéenne, elles nécessitent la mise au point de plusieurs dispositifs électroniques et moteurs innovants : une grosse rétrofusée aux performances remarquables, des moteurs verniers à poussée modulable, deux radars dont les données sont utilisées par un système d'atterrissage automatique qui doit être capable de poser la sonde sur un terrain aux caractéristiques inconnues. Ces sondes de près d'une tonne sont bien plus lourdes que les véhicules spatiaux américains qui les ont précédées et qui ne dépassent pas 300 kg. Lorsque le programme débute, il n'existe pas de lanceur américain assez puissant pour lancer une telle masse ; la NASA choisit d'utiliser le lanceur Atlas associé à un étage Centaur en cours de développement ; celui-ci inaugure l'utilisation de l'hydrogène liquide qui permet de tripler les performances du lanceur Atlas-Agena utilisé jusque-là. Mais sa mise au point est beaucoup plus longue que prévu et le premier lancement d'une sonde Surveyor, initialement programmé pour 1963, n'a lieu qu'en 1966. Entre 1966 et 1968, sept sondes Surveyor sont lancées parmi lesquelles cinq remplissent leur mission avec succès. Elles fournissent des informations rassurantes sur les propriétés mécaniques du sol lunaire qui se révèle apte à supporter le module lunaire Apollo. Par contre, les retombées scientifiques du programme sont limitées car les nombreux instruments scientifiques prévus initialement ne sont pas installés faute d'un étage Centaur suffisamment puissant. La caméra présente sur toutes les sondes permet néanmoins de prendre plus de 87 000 photos du sol lunaire et les trois dernières sondes emportent un instrument qui permet d'analyser la composition chimique du sol. Compte tenu de la complexité de la mission assignée aux sondes et malgré les retards et les surcoûts, le programme est considéré comme une réussite du programme spatial américain. Le programme Surveyor consistant à construire et à lancer 7 sondes spatiales Surveyor vers la Lune coûte au total 469 millions de dollars américains.
rdf:langString サーベイヤー計画(サーベイヤーけいかく、英語: Surveyor program)は、アメリカ航空宇宙局が行った無人月探査計画。1966年から1968年に7機が打ち上げられた。
rdf:langString 서베이어 계획(Surveyor Program)은 미국 항공우주국의 무인 계획으로, 1966년부터 1968년까지 달 표면의 사진을 찍고 분석하고자, 에서 까지 7대의 탐사선을 쏘아올렸다. 달표면에 연착륙한 뒤에는 카메라로 주변의 풍경을 찍고, 엑스선 분석과 화학 분석을 했으며, 유성티끌 등을 조사한 뒤에 자료를 보내왔다. 1호에서 7호까지의 계획이 성공적으로 끝남으로써 인간이 달에 살 수 있는 가능성을 열어 주었다.
rdf:langString Het Surveyorprogramma was een Amerikaans ruimtevaart-project dat bestond uit zeven onbemande vluchten naar de Maan. De Surveyor 1 werd gelanceerd op 30 mei 1966 en de laatste missie van het programma, Surveyor 7 werd gelanceerd op 7 januari 1968. In het voorafgaande Rangerprogramma (1961-1965) zouden sondes op het maanoppervlak te pletter slaan en tot op het moment van de "harde landing" gegevens doorseinen; bij het Surveyor-programma ging het daarentegen om het uitvoeren van "zachte landingen" en het verrichten van bodemonderzoek, om meer te weten te komen over de "geologie" van de maan en om geschikte en interessante landingsplaatsen voor de toekomst te verkennen.
rdf:langString Program Surveyor – amerykański program księżycowych lądowników obejmujący 7 misji bezzałogowych, których zasadniczym celem było osiągnięcie powierzchni Księżyca poprzez tzw. miękkie lądowanie. Generalnie, misje programu Surveyor były kontynuacją programu badawczego zapoczątkowanego przez sondy Ranger, i miały w planie przeprowadzenie szerokiej dokumentacji fotograficznej miejsca lądowania oraz przeprowadzenie badań mechaniki gruntu księżycowego ze stwierdzeniem jego wpływu na stabilność pojazdu. Program Surveyor miał także ostatecznie dowieść, że lądowanie załogowe na Srebrnym Globie jest możliwe i bezpieczne. Prawie wszystkie misje Surveyor wylądować miały w pobliżu księżycowego równika. Było to celowe posunięcie, gdyż miejsca lądowań sond tego programu miały być późniejszymi miejscami lądowań misji załogowych. Sonda księżycowa Surveyor była wyposażona w układ sterowania i silniki rakietowe do korekcji kierunku i prędkości lotu oraz do wyhamowania prędkości przed lądowaniem na Księżycu. Po wylądowaniu sonda osiadała na trzech podporach wyposażonych w amortyzatory. W sondzie były zamontowane przyrządy badawcze i kamera do przekazania na Ziemię obrazów z powierzchni Księżyca. Surveyor wyposażony był w panele baterii słonecznych i akumulatory. Dla ochrony aparatury badawczej przed dużymi wahaniami temperatury na Księżycu umieszczono ją w specjalnych pojemnikach, w których była utrzymywana temperatura w granicach od 4°C do 50°C, względnie –18°C do +50°C. Wszystkie sondy Surveyor zostały zaprojektowane i skonstruowane przez firmę Hughes Aircraft Company.
rdf:langString Il Programma Surveyor fu un programma della NASA che dal 1966 al 1968 lanciò nello spazio sette lander lunari. Lo scopo principale era dimostrare la reale fattibilità di un atterraggio morbido e la raccolta di immagini del sito di atterraggio per preparare le future missioni Apollo. Lo sviluppo delle sonde fu affidato al JPL e non prevedeva nessun rientro a Terra. Alcune parti del Surveyor 3 furono riportate a terra dagli astronauti dell'Apollo 12.
rdf:langString «Сервейер» (NASA) (также встречается написание «Сервейор», «Сюрвейер»; англ. Surveyor — топограф, инспектор) — программа НАСА, в рамках которой была осуществлена первая мягкая посадка космического аппарата США на Луну 2 июня 1966 года.
rdf:langString O Programa Surveyor consistiu do envio de sete espaçonaves não tripuladas para a Lua entre maio de 1966 e janeiro de 1968, com alunissagem suave e sem retorno (embora a Surveyor 6 tenha se tornado a primeira espaçonave a decolar da superfície lunar). O projeto foi conduzido por uma associação entre a NASA e o JPL, tendo como principal fornecedor a Hughes Aircraft. A negociação original, previa o custo de US$ 67 milhões mas acabou custando 5,4 vezes mais, totalizando: US$ 365 milhões.
rdf:langString «Серве́єр» (англ. Surveyor — «Топограф») — програма розробки і запусків американських автоматичних міжпланетних станцій для дослідження Місяця, яка тривала з 1966 по 1968. Мета запусків полягала в польотах на Місяць за траєкторією зіткнення, що тривали 63-65 годин, і закінчувалися уповільненням приблизно за три хвилини до м'якої посадки. П'ять «Сервеєрів» успішно здійснили м'яку посадку на Місяць, зокрема перший. Два запуски були невдалі: Сервеєр-2 розбився на великій швидкості після невдалої корекції курсу, Сервеєр-4 припинив передачу радіосигналу за 2,5 хвилини до запланованого приземлення.
rdf:langString Surveyorprogrammet (engelska: Surveyor Program) var ett NASA-program som skickade sju obemannade rymdsonder till månens yta mellan år 1966 och 1969. Det främsta målet var att visa att mjuka landningar på månen var möjliga. Programmet utfördes av NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) som förberedelse för Apolloprogrammet. Farkosterna är fortfarande kvar på månen, inget av uppdragen inkluderade en återfärd till jorden. Vissa delar av Surveyor 3 hämtades dock hem av Apollo 12. Dess kamera finns utställd på National Air and Space Museum.
rdf:langString 測量員計畫是美國國家航空暨太空總署在1966年至1968年,發射7艘機器人太空船登陸月球表面的計畫。它的主要目的就是展示在月球軟著陸的可行性,這個計畫是由美國國家航空暨太空總署的噴射推進實驗室(JPL)為實現阿波羅計畫所做的準備。這些太空船仍留在月球上,沒有任何一個任務打算將他們送回地球。測量員3號的部分零件被阿波羅12號帶回地球,其中的攝影機展示在。
xsd:integer 2
xsd:gMonthDay --05-30
rdf:langString Image:Moon landing map surveyor.svg
xsd:gMonthDay --01-07
xsd:nonNegativeInteger 9996

data from the linked data cloud