Succession to Muhammad

http://dbpedia.org/resource/Succession_to_Muhammad an entity of type: Thing

خلافة محمد هي أحد أهم القضايا التي وقعت عقب وفاة النبي محمد والتي أدت إلى انقسام صفوف المسلمين إلى فرقتين تجمعهما أصول الدين الواحدة ويفرّقهما الخلاف حول هوية الشخص الذي سيخلف الرسول محمد بن عبد الله. rdf:langString
Преемственность Мухаммеда — центральный вопрос, расколовший раннее мусульманское общество в первом веке истории ислама на несколько школ и течений, наиболее заметными из которых являются шиизм и суннизм. Шииты считают, что единственными возможными преемниками пророка на посту главы мусульманской общины являются зять Мухаммеда, Али ибн Абу Талиб и его потомки. Сунниты же настаивают на законности избрания халифом Абу Бакра ас-Сиддика. rdf:langString
La successió de Mahoma és és el tema central que va dividir a la comunitat musulmana a diverses branques en el primer segle de la història islàmica, sent les més prominents entre aquestes sectes les branques xiïtes i sunnites de l'Islam. L'islam xiïta sosté que Ali ibn Abi Talib va ser el successor nomenat del profeta islàmic Mahoma com a cap de la comunitat. L'islam sunnita manté a Abu Bakr com el primer líder després de Mahoma sobre la base de les eleccions. A més d’aquestes dues opinions principals, també hi ha altres opinions sobre la successió de Mahoma. rdf:langString
La sucesión de Mahoma es el tema central que dividió a la comunidad musulmana en varias ramas en el primer siglo de la historia islámica, siendo las más prominentes entre estas sectas las ramas chiitas y suníes del Islam. El islam chiita sostiene que Ali ibn Abi Talib fue el sucesor designado del profeta islámico Mahoma como cabeza de la comunidad. El islam suní mantiene que Abu Bakr as-Siddiq es el primer líder después de Mahoma sobre la base de la elección. Además de estos dos puntos de vista principales, también hay otras opiniones sobre la sucesión de Mahoma. rdf:langString
Penerus Nabi Muhammad merupakan isu sentral yang memecah umat Muslim menjadi beberapa cabang di abad pertama sejarah Islam. Beberapa bulan sebelum kematiannya, Muhammad menyampaikan khotbah di Ghadir Khum di mana ia mengumumkan bahwa Ali bin Abi Thalib akan menjadi penerusnya. Setelah khotbah tersebut, Muhammad memerintahkan kepada kaum Muslim untuk bersumpah setia kepada Ali. Baik sumber Syiah maupun Sunni sepakat bahwa Abu Bakar, Umar bin Khattab, dan Utsman bin Affan termasuk di antara sekian banyak orang yang bersumpah setia kepada Ali saat peristiwa ini. Namun sesaat setelah Muhammad wafat, sekelompok Muslim mengadakan pertemuan di Saqifah, di mana sahabat Muhammad, yaitu Umar berjanji setia kepada Abu Bakar. Abu Bakar kemudian mengambil alih kekuasaan politik, dan para pendukungnya d rdf:langString
The succession to Muhammad is the central issue that split the Muslim community into several divisions in the first century of Islamic history, with the most prominent among these sects being the Shia and Sunni branches of Islam. Sunni Islam maintains that Abu Bakr was the legitimate successor to Muhammad on the basis of election. Shia Islam holds that Ali ibn Abi Talib was the designated successor to the Islamic prophet Muhammad. rdf:langString
Efterträdandet av Muhammed som ledare för det muslimska samfund som denne hade grundat på Arabiska halvön under första hälften av 600-talet hade ett händelseförlopp som gav upphov till att muslimerna blev uppdelade i två grenar – den sunnitiska och den shiitiska, en uppdelning som ännu består. De muslimer som tog fasta på de världsliga budskapen i profetens förkunnelse och som stödde sig på sunna vann valet av efterträdare och styrde valet av de tre första kaliferna. De som emellertid såg Muhammed främst som religiös ledare var samlade i ett parti (shia) och ville att Muhammeds egna släktingar skulle överta ledarskapet. Under tidernas lopp uppstod mellan de båda motsatta parterna en väsentlig skillnad även med avseende på vissa bland de viktigaste troslärorna inom islam. rdf:langString
rdf:langString خلافة النبي محمد
rdf:langString Successió de Mahoma
rdf:langString Sucesión de Mahoma
rdf:langString Penerus Nabi Muhammad
rdf:langString Succession to Muhammad
rdf:langString Efterträdandet av Muhammed
rdf:langString Преемственность Мухаммеда
xsd:integer 1751742
xsd:integer 1123981878
rdf:langString Laura Veccia Vaglieri
rdf:langString Laura
rdf:langString Veccia Vaglieri
xsd:integer 381
rdf:langString ʿAlī b. Abī Ṭālib
xsd:integer 1
rdf:langString La successió de Mahoma és és el tema central que va dividir a la comunitat musulmana a diverses branques en el primer segle de la història islàmica, sent les més prominents entre aquestes sectes les branques xiïtes i sunnites de l'Islam. L'islam xiïta sosté que Ali ibn Abi Talib va ser el successor nomenat del profeta islàmic Mahoma com a cap de la comunitat. L'islam sunnita manté a Abu Bakr com el primer líder després de Mahoma sobre la base de les eleccions. Les opinions contrastades sobre la successió es basen principalment en diferents interpretacions dels esdeveniments de la història islàmica primitiva, així com dels hadits (dites de Mahoma). Els sunnites creuen que Mahoma no tenia cap successor designat i, en canvi, pretenia que la comunitat musulmana escollís un líder entre ells. Accepten el govern d’Abu Bakr, que va ser elegit a Saqifah, i el dels seus successors, que junts s’anomenen califes Rashidun. Per contra, els xiïtes creuen que Ali havia estat nomenat anteriorment per Mahoma com a hereu, sobretot durant l'esdeveniment de Ghadir Khumm. Principalment veuen els governants que van seguir Mahoma com a il·legítims, sent els únics líders musulmans legítims Ali i els seus descendents lineals, els Dotze Imams, que són vistos com a nomenats divinament. A més d’aquestes dues opinions principals, també hi ha altres opinions sobre la successió de Mahoma.
rdf:langString خلافة محمد هي أحد أهم القضايا التي وقعت عقب وفاة النبي محمد والتي أدت إلى انقسام صفوف المسلمين إلى فرقتين تجمعهما أصول الدين الواحدة ويفرّقهما الخلاف حول هوية الشخص الذي سيخلف الرسول محمد بن عبد الله.
rdf:langString La sucesión de Mahoma es el tema central que dividió a la comunidad musulmana en varias ramas en el primer siglo de la historia islámica, siendo las más prominentes entre estas sectas las ramas chiitas y suníes del Islam. El islam chiita sostiene que Ali ibn Abi Talib fue el sucesor designado del profeta islámico Mahoma como cabeza de la comunidad. El islam suní mantiene que Abu Bakr as-Siddiq es el primer líder después de Mahoma sobre la base de la elección. Las opiniones contrastadas sobre la sucesión se basan principalmente en las diferentes interpretaciones de los acontecimientos de la historia islámica temprana, así como de los hadices (dichos de Mahoma). Los suníes creen que Mahoma no tenía un sucesor designado, tenía la intención de que la comunidad musulmana eligiera un líder de entre ellos. Aceptan el gobierno de Abu Bakr as-Siddiq, que fue elegido en , y el de sus sucesores, que juntos se denominan los califas de Rashidun. Por el contrario, los chiitas creen que Ali ibn Abi Talib había sido nombrado previamente por Mahoma como heredero, sobre todo durante el acontecimiento de Ghadir al-Jumm. Ellos ven principalmente a los gobernantes que siguieron a Mahoma como ilegítimos, siendo los únicos líderes musulmanes legítimos Ali y sus descendientes directos, los Doce Imanes (según los chiitas duodecimanos), que son vistos como divinamente nombrados. Además de estos dos puntos de vista principales, también hay otras opiniones sobre la sucesión de Mahoma.
rdf:langString Penerus Nabi Muhammad merupakan isu sentral yang memecah umat Muslim menjadi beberapa cabang di abad pertama sejarah Islam. Beberapa bulan sebelum kematiannya, Muhammad menyampaikan khotbah di Ghadir Khum di mana ia mengumumkan bahwa Ali bin Abi Thalib akan menjadi penerusnya. Setelah khotbah tersebut, Muhammad memerintahkan kepada kaum Muslim untuk bersumpah setia kepada Ali. Baik sumber Syiah maupun Sunni sepakat bahwa Abu Bakar, Umar bin Khattab, dan Utsman bin Affan termasuk di antara sekian banyak orang yang bersumpah setia kepada Ali saat peristiwa ini. Namun sesaat setelah Muhammad wafat, sekelompok Muslim mengadakan pertemuan di Saqifah, di mana sahabat Muhammad, yaitu Umar berjanji setia kepada Abu Bakar. Abu Bakar kemudian mengambil alih kekuasaan politik, dan para pendukungnya dikenal sebagai Sunni. Meskipun demikian, sekelompok Muslim lainnya tetap setia kepada Ali, yang kemudian dikenal sebagai kelompok Syiah, yang menyatakan meskipun hak Ali sebagai pemimpin politik telah diambil, dia tetap pemimpin keagamaan dan spiritual sepeninggal Muhammad. Setelah kematian Abu Bakar dan dua pemimpin Sunni lainnya, Umar dan Utsman, kelompok Muslim Sunni kemudian mengikuti Ali untuk kepemimpinan politik. Setelah Ali meninggal, putranya Hasan bin Ali menggantikannya, baik secara politik dan menurut kelompok Syiah, juga secara keagamaan. Namun, setelah enam bulan, ia dipaksa membuat Perjanjian Hasan–Mu'awiyah dengan Muawiyah bin Abu Sufyan, yang menetapkan Muawiyah akan memiliki kekuasaan politik jika dia tidak memilih siapa yang akan menggantikannya. Muawiyah melanggar perjanjian tersebut dan menjadikan putranya sendiri, Yazid sebagai penerus dan membentuk Kekhalifahan Umayyah. Sementara itu, Hasan dan setelah kematiannya, saudaranya yaitu Husain bin Ali, tetap menjadi pemimpin agama, setidaknya menurut Syiah. Dengan demikian menurut kelompok Sunni, siapa pun yang memegang kekuasaan politik dianggap sebagai penerus Muhammad, sementara Syiah mempertahankan bahwa kedua belas Imam (Ali, Hasan, Husain, dan keturunan Husain) adalah penerus Muhammad, bahkan jika mereka tidak memiliki kekuasaan politik. Selain dua cabang utama ini, juga terdapat pendapat-pendapat lain yang muncul mengenai penerus Muhammad.
rdf:langString The succession to Muhammad is the central issue that split the Muslim community into several divisions in the first century of Islamic history, with the most prominent among these sects being the Shia and Sunni branches of Islam. Sunni Islam maintains that Abu Bakr was the legitimate successor to Muhammad on the basis of election. Shia Islam holds that Ali ibn Abi Talib was the designated successor to the Islamic prophet Muhammad. The contrasting opinions regarding the succession are primarily based on different interpretations of the events in early Islamic history as well as of hadiths (sayings of Muhammad). The Sunni believe that Muhammad had not appointed a successor and had instead intended for the Muslim community to choose a leader from among themselves. They accept the rule of Abu Bakr, who was elected at Saqifah, and that of his successors, who are together referred to as the Rashidun Caliphs. On the other hand, the Twelver Shia believe that Ali had previously been nominated by Muhammad as his heir, most notably during the Event of Ghadir Khumm, following the revelation of verse 5:67 of the central religious text of Islam, the Quran. They view the rulers who followed Muhammad as illegitimate. Instead, the rightful successors of Muhammad are believed to be Ali and eleven divinely-appointed Imams of his lineage. In Twelver Shia belief, the last of these Imams, Mahdi, went into occultation in 260 AH (874 CE), compelled by the hostility of his enemies. The advent of Mahdi is awaited by most Muslims, though different sects hold different views about him.
rdf:langString Efterträdandet av Muhammed som ledare för det muslimska samfund som denne hade grundat på Arabiska halvön under första hälften av 600-talet hade ett händelseförlopp som gav upphov till att muslimerna blev uppdelade i två grenar – den sunnitiska och den shiitiska, en uppdelning som ännu består. De muslimer som tog fasta på de världsliga budskapen i profetens förkunnelse och som stödde sig på sunna vann valet av efterträdare och styrde valet av de tre första kaliferna. De som emellertid såg Muhammed främst som religiös ledare var samlade i ett parti (shia) och ville att Muhammeds egna släktingar skulle överta ledarskapet. Under tidernas lopp uppstod mellan de båda motsatta parterna en väsentlig skillnad även med avseende på vissa bland de viktigaste troslärorna inom islam. Enligt sunniterna var Abu Bakr den rättmätige ledaren över muslimerna då han valdes till kalif i ett rådslag i Saqifa. Enligt shiaislam var Ali ibn Abi Talib den rättmätige ledaren efter profeten enligt kungörandet i Ghadir Khumm. Efter de två efterföljande kaliferna Umar ibn al-Khattab och Usman ibn Affan utsågs Ali till ny kalif. Efter hans död 661 efterträdde Hasan ibn Ali honom politiskt sett, och enligt shiiter även religiöst sett. Efter cirka sex månader slöt han dock ett fredsavtal med Muawiya ibn Abi Sufyan i vilket det stod att Muawiya skulle ha politisk makt så länge som han inte valde sin egen efterträdare. Muawiya bröt mot avtalet och valde ut sin son Yazid som sin efterträdare, vilket utgjorde början på umayyaddynastin. Sunniterna som ansåg att den som hade den politiska makten var efterträdare till profeten, accepterade Muawiya som kalif utan förbehåll. Hasan och hans broder Husayn ibn Ali fortsatte att vara de religiösa ledarna enligt shiiterna. Enligt tolvshiiterna var de tolv imamerna (Ali, Hasan, Husayn och nio ättlingar till Husayn) Muhammeds rättmätiga efterträdare, vare sig de hade den politiska makten eller inte. Vid Muaviyas död gjorde Husayn anspråk på kalifatet, men han och hans anhängare dödades i massakern vid Karbala av Yazids trupper och denne säkrade därvid umayyadernas fortsatta politiska makt över kalifatet. Utöver dessa två grenar har även många andra åsikter formats gällande efterträdandet av profeten.
rdf:langString Преемственность Мухаммеда — центральный вопрос, расколовший раннее мусульманское общество в первом веке истории ислама на несколько школ и течений, наиболее заметными из которых являются шиизм и суннизм. Шииты считают, что единственными возможными преемниками пророка на посту главы мусульманской общины являются зять Мухаммеда, Али ибн Абу Талиб и его потомки. Сунниты же настаивают на законности избрания халифом Абу Бакра ас-Сиддика.
xsd:nonNegativeInteger 89578

data from the linked data cloud