Solstice

http://dbpedia.org/resource/Solstice an entity of type: Thing

Slunovrat (latinsky solstitium) je astronomický termín pro okamžik, kdy Slunce má vůči světovému rovníku největší (v případě letního slunovratu) a nejmenší (v případě zimního) deklinaci. Letní slunovrat nastává na severní polokouli obvykle okolo 21. června a zimní 21. prosince, přičemž jejich přesný čas se může mírně měnit. rdf:langString
Ηλιοστάσιο ονομάζεται η χρονική στιγμή κατά την οποία ο άξονας της Γης εμφανίζεται στραμμένος όσο περισσότερο προς ή μακριά από τον Ήλιο, συμβαίνει κατά την ετήσια τροχιά της Γης γύρω από αυτόν. rdf:langString
절기 중 분점인 하지(夏至) 또는 동지(冬至)를 가리킨다. 지점(至點,solstice)은 천문학에서 하지점과 동지점을 통틀어 이르는 말이다.하지(summer solstice) 또는 동지(winter solstice)는 지구의 자전 축이 가장 태양 쪽으로 가깝거나 멀리 기울어져 있는 상태이며 따라서 낮이 가장 길거나 밤이 가장 긴 시간의 지점이기도 하다.한편 하지와 동지인 지점(solstice,솔스티스)은 이러한 반복 주기의 전환점이기도 하다. rdf:langString
至点(してん、solstice)とは1年に2回、天球上において太陽の赤道面からの距離が最大となる瞬間、またはその時の太陽の位置を指す語である。至点を意味する英語の solstice はラテン語の solstitium という語に由来する。これは sol (太陽)と動詞 sistere (静止する)を語源としており、至点では太陽の赤緯の増減が止まり、最大または最小の値に達することによる。太陽が至点に達する日(夏至・冬至)は分点に達する日(春分・秋分)とともに季節に関連している。いくつかの言語圏ではこれらの日がそれぞれの季節の始まりを表す日として用いられている。また、これらの日を各季節の中間とする文化圏もある(例として、北半球の英語圏では夏至の日の前後の期間を midsummer と呼び、夏至の2、3日後である6月24日を Midsummer's Day と呼んでいる)。 rdf:langString
Przesilenie, solstycjum (łac. solstitium – „przesilenie (letnie)”) w astronomii oznacza skrajny punkt odchylenia Słońca od równika. W ciągu roku na Ziemi pojawiają się dwa przesilenia: * przesilenie czerwcowe w okolicach 20–21 czerwca, gdy Słońce góruje w zenicie na szerokości zwrotnika Raka; na półkuli północnej występuje wtedy przesilenie letnie, a na półkuli południowej przesilenie zimowe * przesilenie grudniowe w okolicach 21–22 grudnia, gdy Słońce góruje w zenicie na szerokości zwrotnika Koziorożca; na półkuli północnej występuje wtedy przesilenie zimowe, a na półkuli południowej przesilenie letnie rdf:langString
Solstånd eller solstitier (singularis solstitium) kallas de två punkter på en planets omloppsbana där dess vinkel mot riktningen till solen är minst. På jorden talar man om sommarsolstånd och vintersolstånd. rdf:langString
Сонцестояння — момент часу, у який центр Сонця проходить або через найпівнічнішу точку екліптики, що має схилення +23° 27' (точка літнього сонцестояння), або через найпівденнішу її точку, що має схилення -23° 27' (точка зимового сонцестояння). У році два сонцестояння — зимове й літнє. rdf:langString
二至點(亦稱至點)可以是太陽在一年之中離地球赤道最遠的兩個事件中的任何一個,英文的字源(solstice) 來自拉丁文的太陽(sol)和保持直立(sistere),因為在至點時太陽直射的地球緯度是他能抵達的最南或最北的極值,而至點所在之日是一年之中日夜長短差異最大的一天。至點和分點通常與季節有關,在一些區域他們被做為季節的起點或分界點,有些區域則將之作為中間點。例如在北半球的英國,在六月至點前後的一段時期被稱為仲夏,而仲夏日被訂為夏至之後2或3日的6月24日。 rdf:langString
الانقلاب الشمسي يحدث مرتين في السنة. يحدث الانقلاب الشمسي الشتوي في نصف الكرة الارضية الشمالي يوم 21 أو 22 ديسمبر حيث تصل الشمس إلى أدنى ارتفاع خلال الظهر فوق الأفق. أما الانقلاب الشمسي الصيفي فيحدث يوم 21 يونيو في نصف الكرة الارضية الشمالي حيث تكون الشمس في أعلى ارتفاع لها ظهرا فوق الأفق. وتكون الأوضاع بالنسبة إلى نصف الكرة الأرضية الجنوبي بالعكس، بينما يكون في نصف الكرة الشمالي شتاء يكون صيفا في نصف الكرة الأرضية الجنوبي، وإذا كان صيفا في نصف الكرة الشمالي يكون شتاء في نصف الكرة الأرضية الجنوبي. rdf:langString
El solstici és cadascun dels dos moments de l'any en què el Sol té la màxima declinació (distància angular) respecte a l'equador celeste. En el solstici d'estiu de l'hemisferi nord, el Sol arriba al zenit al migdia sobre el tròpic de Càncer i en el solstici d'hivern arriba al zenit al migdia sobre el tròpic de Capricorn. rdf:langString
Eine Sonnenwende oder Sonnwende, auch Solstitium (lateinisch für „Sonnenstillstand“) genannt, findet zweimal im Jahreslauf statt. Zu diesem Datum wird in geographischen Breiten außerhalb der zwischen den Wendekreisen liegenden Tropen der höchste beziehungsweise der niedrigste mittägliche Sonnenstand erreicht: rdf:langString
Solstico estas astronomia evento, kiu okazas kiam la ŝajna pozicio de la Suno vidata de la Tero atingas sian plej nordan (junie) aŭ sudan (decembre) ekstreman pozicion. Ĉe la solsticoj, la suno atingas sian plej grandan altecon super (junie) aŭ sub (decembre) la ĉiela ekvatoro - proksimume 23°12", egala al la aksa angulo de la tero. La vorto "solstico" venas el la fakto ke la pozicio de la suno je meztago ŝajnas resti fiksita dum pluraj tagoj. Efektive, ĝi venas de la latina sol ("suno") kaj sistere ("stari senmove"). * * * * * * rdf:langString
Solstizioa (latinez: solstitium; etimoa: sol sistere, «eguzki geldia») ekliptikaren gainean itxuraz duen mugimenduan, eguzkia ekuatoretik urrunen dagoen aldia da; orduan du eguzkiak ekuatorekiko deklinaziorik (angelu) handiena edo txikiena. Udako solstizioari (+23º 27’) handiena dagokio, eta neguko solstizioari (−23º 27’), txikiena. Urtero bitan gertatzen da: Ipar hemisferioan udakoa ekainaren 20 edo 21ean eta negukoa abenduaren 21 edo 22an. Hego hemisferioan alderantziz da. rdf:langString
Los solsticios son los momentos del año en los que el Sol alcanza su mayor excursión (declinación astronómica) hacia el norte o el sur relativa al ecuador celestial en la esfera celeste, y la duración del día o de la noche son las máximas del año. Geográficamente, los solsticios son los momentos en los que el Sol alcanza la máxima latitud norte (+23° 26’) o sur (−23° 26’) con respecto al ecuador terrestre. rdf:langString
An uair den bhliain is faide an lá is ea grianstad an tsamhraidh, nó is faide an oíche (grianstad an gheimhridh). An dá lá den bhliain a soilsíonn an ghrian * níos faide (grianstad samhraidh sa leathsféar thuaidh, timpeall 21 Meitheamh) nó * níos giorra (grianstad geimhridh sa leathsféar thuaidh, timpeall 22 Nollaig), ná aon lá eile i rith na bliana. Ar an dá lá, bíonn an ghrian ag foircinn thuaidh is theas a haistir dhealraithigh sa spéir. De bhrí go bhfuil ais an domhain claonta le plána a fhithise timpeall na gréine a tharlaíonn na grianstadanna. rdf:langString
Le solstice est un événement astronomique qui se produit lorsque la position apparente du Soleil vu de la Terre atteint son extrême méridional ou septentrional en fonction du plan de l'équateur céleste ou terrestre. Il s'oppose ainsi à l'équinoxe, qui se produit lorsque la position apparente du Soleil est située sur l'équateur céleste. Tandis que les équinoxes se caractérisent par une durée égale entre le jour et la nuit sur toute la planète, les solstices correspondent à une durée de jour et de nuit maximales, alternativement et de façon opposée entre les hémisphères nord et sud. rdf:langString
A solstice is an event that occurs when the Sun appears to reach its most northerly or southerly excursion relative to the celestial equator on the celestial sphere. Two solstices occur annually, around June 21 and December 21. In many countries, the seasons of the year are determined by the solstices and the equinoxes. rdf:langString
Titik balik Matahari adalah peristiwa yang terjadi ketika Matahari tampak mencapai ekskursi paling utara atau selatan relatif terhadap ekuator langit pada bola langit. Dua titik balik matahari terjadi setiap tahun, yakni sekitar 21 Juni dan 22 Desember. Di banyak negara, musim dalam setahun ditentukan dengan mengacu pada titik balik matahari dan ekuinoks. rdf:langString
Il solstizio (dal latino sostitium, composto da sol-, “sole” e -sistere, “fermarsi”) è, in astronomia, il momento in cui il Sole raggiunge, nel suo moto apparente lungo l’eclittica, il punto di declinazione massima o minima. Il fenomeno è dovuto all’inclinazione dell’asse di rotazione terrestre rispetto all’eclittica; il valore di declinazione raggiunta coincide con l’angolo di inclinazione terrestre e varia con un periodo di 41 000 anni tra 22°6’ e 24°30’.Attualmente l′angolo è di 23°27’ ed è in diminuzione. rdf:langString
De zonnewende (Latijn: solstitium oftewel zonnestilstand) is de gebeurtenis waarbij de zon, gezien vanaf de aarde, haar noordelijkste of zuidelijkste positie bereikt. De zon staat dan recht boven een van beide keerkringen: de Kreeftskeerkring in het noorden of de Steenbokskeerkring in het zuiden. Het middelpunt tussen beide punten wordt bereikt als de zon precies loodrecht boven de evenaar staat. Er is dan sprake van een equinox of dag-en-nachtevening. Dag en nacht zijn dan overal op aarde even lang. Zie ook Dagduur rdf:langString
Na astronomia, solstício (do latim sol + sistere, que não se mexe) é o momento em que o Sol, durante seu movimento aparente na esfera celeste, atinge a maior declinação em latitude, medida a partir da linha do equador. Os solstícios ocorrem duas vezes por ano: em junho e dezembro. O dia e hora exatos variam de um ano para outro. Quando ocorre no verão significa que a duração do dia é a mais longa do ano. Analogamente, quando ocorre no inverno, significa que a duração da noite é a mais longa do ano. rdf:langString
Солнцестоя́ние (древнеславянское название: солнцеворо́т) — астрономическое событие, при котором Солнце над горизонтом в истинный полдень находится на максимальной (летнее солнцестояние) или минимальной высоте (зимнее солнцестояние). В ходе солнцестояний Солнце достигает максимального склонения к северу или югу относительно экватора Земли. Непосредственно происхождение термина «солнцестояние» связано с тем, что во время этого явления высота полуденного Солнца над горизонтом несколько дней почти не изменяется — Солнце словно «стоит на месте». «Солнцеворотом» солнцестояние называется потому, что после него полуденная высота Солнца начинает изменяться в противоположную сторону (росла — начинает убывать, уменьшалась — начинает расти). rdf:langString
rdf:langString Solstice
rdf:langString انقلاب شمسي
rdf:langString Solstici
rdf:langString Slunovrat
rdf:langString Sonnenwende
rdf:langString Ηλιοστάσιο
rdf:langString Solstico
rdf:langString Solsticio
rdf:langString Solstizio
rdf:langString Grianstad
rdf:langString Solstice
rdf:langString Titik balik matahari
rdf:langString Solstizio
rdf:langString 至点
rdf:langString 지점
rdf:langString Przesilenie
rdf:langString Zonnewende
rdf:langString Solstício
rdf:langString Солнцестояние
rdf:langString Solstånd
rdf:langString 至點
rdf:langString Сонцестояння
xsd:integer 28483
xsd:integer 1122429084
rdf:langString དགུན་ཉི་ལྡོག
rdf:langString དབྱར་ཉི་ལྡོག
xsd:integer 20
rdf:langString 冬至
rdf:langString 夏至
rdf:langString 동지
rdf:langString 하지
rdf:langString winter's extreme
rdf:langString summer's extreme
rdf:langString 冬至
rdf:langString 夏至
rdf:langString yes
rdf:langString 冬至
rdf:langString 夏至
rdf:langString Hạ chí
rdf:langString Đông chí
rdf:langString Slunovrat (latinsky solstitium) je astronomický termín pro okamžik, kdy Slunce má vůči světovému rovníku největší (v případě letního slunovratu) a nejmenší (v případě zimního) deklinaci. Letní slunovrat nastává na severní polokouli obvykle okolo 21. června a zimní 21. prosince, přičemž jejich přesný čas se může mírně měnit.
rdf:langString الانقلاب الشمسي يحدث مرتين في السنة. يحدث الانقلاب الشمسي الشتوي في نصف الكرة الارضية الشمالي يوم 21 أو 22 ديسمبر حيث تصل الشمس إلى أدنى ارتفاع خلال الظهر فوق الأفق. أما الانقلاب الشمسي الصيفي فيحدث يوم 21 يونيو في نصف الكرة الارضية الشمالي حيث تكون الشمس في أعلى ارتفاع لها ظهرا فوق الأفق. وتكون الأوضاع بالنسبة إلى نصف الكرة الأرضية الجنوبي بالعكس، بينما يكون في نصف الكرة الشمالي شتاء يكون صيفا في نصف الكرة الأرضية الجنوبي، وإذا كان صيفا في نصف الكرة الشمالي يكون شتاء في نصف الكرة الأرضية الجنوبي. هذا بسبب ميل محور دوران الأرض حول محورها بزاوية نحو 3و23 درجة بالنسبة إلى مستوي مدارها حول الشمس (أنظر الرسم). تكون الشمس عمودية يوم 21 يونيو على مدار السرطان (وهو خط دائرة عرض 3و23 درجة شمال خط الاستواء) وابتداء من يوم 22 تتحرك عموديتها جنوبا رويدا رويدا خلال الصيف إلى أن تصبح عمودية على خط الاستواء. ثم تتعداه جنوبا حتى تصبح عمودية على مدار الجدي ظهرا (وهو دائرة عرض 3و23 درجة جنوبا ) يوم 21 ديسمبر. عندما تكون أشعة الشمس عمودية على مدار السرطان أي في 21 يونيو نقول أن الصيف قد بدأ في نصف الكرة الشمالي، وبالتالي يكون بداية فصل الشتاء في الجنوب. لهذ الاصطلاح «انقلاب» من الربيع إلى الصيف، وعندما تكون الشمس عمودية على مدار الجدي في 21 ديسمبر نقول أن الشتاء قد بدأ في نصف الكرة الأرضية الشمالي، ويكون الانقلاب صيفيا لدى نصف الكرة الأرضية الجنوبي.
rdf:langString El solstici és cadascun dels dos moments de l'any en què el Sol té la màxima declinació (distància angular) respecte a l'equador celeste. En el solstici d'estiu de l'hemisferi nord, el Sol arriba al zenit al migdia sobre el tròpic de Càncer i en el solstici d'hivern arriba al zenit al migdia sobre el tròpic de Capricorn. Una altra manera d'entendre el significat de solstici és de referir-nos a la durada del dia (en astronomia, el dia comprèn el temps en el qual el Sol es troba per damunt de l'horitzó, és a dir, el temps que transcorre entre la sortida del sol i la posta). Aquesta durada és variable al llarg de l'any. Hi ha dos dies a l'any en què arriba als valors extrems: el dia més llarg correspon al solstici d'estiu, i el més curt, al solstici d'hivern. El solstici d'estiu marca el pas de la primavera a l'estiu, alhora que el solstici d'hivern marca el passatge de la tardor a l'hivern. A l'hemisferi sud, se'n diu solstici d'estiu del solstici del mes de desembre, i solstici d'hivern, del solstici del mes de juny, prenent en compte la diferència d'estacions entre els dos hemisferis.
rdf:langString Ηλιοστάσιο ονομάζεται η χρονική στιγμή κατά την οποία ο άξονας της Γης εμφανίζεται στραμμένος όσο περισσότερο προς ή μακριά από τον Ήλιο, συμβαίνει κατά την ετήσια τροχιά της Γης γύρω από αυτόν.
rdf:langString Solstico estas astronomia evento, kiu okazas kiam la ŝajna pozicio de la Suno vidata de la Tero atingas sian plej nordan (junie) aŭ sudan (decembre) ekstreman pozicion. Ĉe la solsticoj, la suno atingas sian plej grandan altecon super (junie) aŭ sub (decembre) la ĉiela ekvatoro - proksimume 23°12", egala al la aksa angulo de la tero. Ankaŭ la momento, kiam la suno atingas la solstican punkton, nomiĝas solstico, samkiel la tago, en kiu ĝi okazas, kiu estas la plej longa aŭ mallonga tago de la jaro, inter la 20-a kaj la 23-a de junio kaj decembro. Naturreligioj kiel novpaganismo kaj viko festas solsticojn kiel ŝabatojn (vidu Julo kaj Somermezo), kaj en pluraj landoj la solsticoj estas konsiderataj la tradiciaj komenciĝoj de somero kaj vintro. En la junia solstico, la suno estas rekte superkapa (ĉe la zenito) je tagmezo ĉe la Tropiko de Kankro (latitudo 23° 26' 22" norde de ekvatoro), kaj en la decembra solstico, je tagmezo ĉe la Tropiko de Kaprikorno. (latitudo 23° 26' 22" sude de ekvatoro) Vidu tropiko por havi pli da informoj. La vorto "solstico" venas el la fakto ke la pozicio de la suno je meztago ŝajnas resti fiksita dum pluraj tagoj. Efektive, ĝi venas de la latina sol ("suno") kaj sistere ("stari senmove"). Tamen, pro la elipsa naturo de la tera orbito, kiu rezultigas variadon en la tera rapideco de revolucio, la tago de la solstico ne konformas al la tago, kiam la suno leviĝas kaj subiras la plej malfruan aŭ la plej fruan. Alivorte, la tempo de la tago, dum kiu la suno estas videbla, ŝanĝiĝas iomete inter meze de decembro kaj fruaj januaro ; kaj inter meze de junio kaj komence de julio, tiel ke dum ĉi tiuj periodoj la mallongigo kaj posta plilongigo (aŭ kontraŭa) de la sunluma daŭro ne atingiĝas per simetriaj varioj en la leviĝanta kaj subiranta tempo de la suno. * * * * * *
rdf:langString Los solsticios son los momentos del año en los que el Sol alcanza su mayor excursión (declinación astronómica) hacia el norte o el sur relativa al ecuador celestial en la esfera celeste, y la duración del día o de la noche son las máximas del año. Geográficamente, los solsticios son los momentos en los que el Sol alcanza la máxima latitud norte (+23° 26’) o sur (−23° 26’) con respecto al ecuador terrestre. Ocurre dos veces por año: en junio y en diciembre. En el solsticio de junio el Sol y el cinturón de lluvias tropicales alcanza el cenit al mediodía sobre el trópico de Cáncer y marca el inicio del verano en el hemisferio norte, por lo que, en este hemisferio el solsticio de junio, se llama solsticio de verano. En el hemisferio sur, marca el inicio del invierno. En el solsticio de diciembre el Sol y el cinturón de lluvias tropicales alcanza el cenit al mediodía sobre el trópico de Capricornio y marca el inicio del verano en este hemisferio y del invierno en el norte. En zonas templadas, los solsticios se pueden determinar por la duración del día y la noche y la posición el sol al alba y al ocaso. En la mayoría de las culturas antiguas se celebraban festivales conmemorativos de los solsticios, especialmente en el solsticio de invierno. En los lugares de la Tierra que se ubican fuera de la zona intertropical, el Sol y el cinturón de lluvias tropicales parece alcanzar su punto más alto en el cielo durante los solsticios, sin llegar nunca al cenit, como sí sucede en los países tropicales, donde el Sol y el cinturón de lluvias tropicales cruza el cenit dos veces por año y no durante los solsticios.
rdf:langString Eine Sonnenwende oder Sonnwende, auch Solstitium (lateinisch für „Sonnenstillstand“) genannt, findet zweimal im Jahreslauf statt. Zu diesem Datum wird in geographischen Breiten außerhalb der zwischen den Wendekreisen liegenden Tropen der höchste beziehungsweise der niedrigste mittägliche Sonnenstand erreicht: * Zur Sommersonnenwende hat die Sonne die größte Mittagshöhe über dem Horizont. Auf der Nordhalbkugel der Erde erreicht die Sonne den Sommerpunkt am 20., 21. oder 22. Juni. * Zur Wintersonnenwende hat die Sonne die geringste Mittagshöhe über dem Horizont. Auf der Nordhalbkugel der Erde erreicht die Sonne den Winterpunkt am 21. oder 22. Dezember. Auf der Südhalbkugel sind die Verhältnisse umgekehrt: Während des Nordwinters herrscht auf der Südhalbkugel Sommer und umgekehrt. Über Orten am Äquator verläuft die scheinbare Sonnenbahn zu den Tag- und Nachtgleichen genau durch den Zenit. Während des Nordsommers verläuft die Bahn etwas nördlicher, während des Südsommers etwas südlicher, in beiden Fällen daher nicht ganz so hoch wie der Zenit. Zweimal im Lauf eines tropischen Jahres nimmt die Sonne bei ihrer scheinbaren Bewegung entlang der Ekliptik nördlich oder südlich des Himmelsäquators Positionen mit größtem Winkelabstand ein, jeweils zur Sonnenwende (Solstitium). Nach Passage dieser Punkte extremer Deklination – im Sommerpunkt beziehungsweise im Winterpunkt – nähert sich ihre Stellung wieder dem Himmelsäquator an, der im Frühlingspunkt und im Herbstpunkt erreicht wird, jeweils zur Tagundnachtgleiche (auch Äquinoktium oder Equinox genannt). Anfang und Ende der astronomischen Jahreszeiten werden nach den vier Punkten bestimmt; die Verbildungslinie der Äquinoktialpunkte und die Verbindungslinie der Solstitialpunkte schneiden sich im rechten Winkel.
rdf:langString Solstizioa (latinez: solstitium; etimoa: sol sistere, «eguzki geldia») ekliptikaren gainean itxuraz duen mugimenduan, eguzkia ekuatoretik urrunen dagoen aldia da; orduan du eguzkiak ekuatorekiko deklinaziorik (angelu) handiena edo txikiena. Udako solstizioari (+23º 27’) handiena dagokio, eta neguko solstizioari (−23º 27’), txikiena. Urtero bitan gertatzen da: Ipar hemisferioan udakoa ekainaren 20 edo 21ean eta negukoa abenduaren 21 edo 22an. Hego hemisferioan alderantziz da. Europan, jada Antzinarotik honaino, erritu asko ospatu dira solstizioekin loturikoak: ekainean, Donibane jaia eta abenduan, Eguberria.
rdf:langString Le solstice est un événement astronomique qui se produit lorsque la position apparente du Soleil vu de la Terre atteint son extrême méridional ou septentrional en fonction du plan de l'équateur céleste ou terrestre. Il s'oppose ainsi à l'équinoxe, qui se produit lorsque la position apparente du Soleil est située sur l'équateur céleste. Tandis que les équinoxes se caractérisent par une durée égale entre le jour et la nuit sur toute la planète, les solstices correspondent à une durée de jour et de nuit maximales, alternativement et de façon opposée entre les hémisphères nord et sud. Par extension, les solstices désignent les jours de l'année pendant lesquels ces événements astronomiques se produisent. Les jours avoisinant le solstice d'été sont les plus longs de l'année, tandis que ceux proches du solstice d'hiver sont les plus courts de l'année. La date des solstices correspond au début de l'été ou de l'hiver astronomique. Dans les régions tempérées, les solstices — comme les équinoxes — sont souvent utilisés pour définir les saisons du calendrier : ils peuvent servir à délimiter le début de l'été et de l'hiver, ou bien à marquer le milieu de ces deux saisons. Tout comme les saisons, les dates des solstices d'hiver et d'été sont inversées pour les hémisphères nord et sud. Une année connaît deux solstices : dans le calendrier grégorien, le premier est proche du 21 juin, le second est proche du 21 décembre[réf. souhaitée]. Ces dates changent légèrement au cours des années. Elles évoluent aussi sur les grandes périodes de temps en fonction des légers mouvements de l'axe de rotation terrestre.
rdf:langString An uair den bhliain is faide an lá is ea grianstad an tsamhraidh, nó is faide an oíche (grianstad an gheimhridh). An dá lá den bhliain a soilsíonn an ghrian * níos faide (grianstad samhraidh sa leathsféar thuaidh, timpeall 21 Meitheamh) nó * níos giorra (grianstad geimhridh sa leathsféar thuaidh, timpeall 22 Nollaig), ná aon lá eile i rith na bliana. Ar an dá lá, bíonn an ghrian ag foircinn thuaidh is theas a haistir dhealraithigh sa spéir. De bhrí go bhfuil ais an domhain claonta le plána a fhithise timpeall na gréine a tharlaíonn na grianstadanna. Sa leathsféar theas, is ar 21 Meitheamh a bhíonn an grianstad samhraidh agus an grianstad geimhridh ar 22 Nollaig. Ag grianstad an tsamhraidh, bíonn an ghrian díreach os cionn na trópaice thuaidh, ag dul isteach faoi chornhartha stoidiacach an Phortáin (mar an gcéanna, maidir leis an trópaic theas, ag grianstad an tsamhraidh ó dheas, agus an gheimhridh ó thuaidh).
rdf:langString Titik balik Matahari adalah peristiwa yang terjadi ketika Matahari tampak mencapai ekskursi paling utara atau selatan relatif terhadap ekuator langit pada bola langit. Dua titik balik matahari terjadi setiap tahun, yakni sekitar 21 Juni dan 22 Desember. Di banyak negara, musim dalam setahun ditentukan dengan mengacu pada titik balik matahari dan ekuinoks. Istilah titik balik matahari juga dapat digunakan dalam arti yang lebih luas, seperti hari ketika peristiwa ini terjadi. Hari titik balik matahari di kedua belahan bumi memiliki sinar matahari paling banyak dalam setahun (titik balik musim panas) atau sinar matahari paling sedikit dalam setahun (titik balik musim dingin) untuk tempat lain selain di Khatulistiwa. Istilah alternatif, tanpa ambiguitas mengenai belahan bumi mana yang merupakan konteksnya, adalah "titik balik Juni" dan "titik balik Desember", mengacu pada bulan di mana hal ini terjadi setiap tahun. Kata solstice berasal dari bahasa Latin sol ("matahari") dan sistere ("berhenti"), karena pada titik balik matahari, deklinasi Matahari tampak "berhenti"; yaitu, pergerakan musiman gerak semu harian Matahari (seperti yang terlihat dari Bumi) berhenti di batas utara atau selatan sebelum berbalik arah.
rdf:langString A solstice is an event that occurs when the Sun appears to reach its most northerly or southerly excursion relative to the celestial equator on the celestial sphere. Two solstices occur annually, around June 21 and December 21. In many countries, the seasons of the year are determined by the solstices and the equinoxes. The term solstice can also be used in a broader sense, as the day when this occurs. The day of a solstice in either hemisphere has either the most sunlight of the year (summer solstice) or the least sunlight of the year (winter solstice) for any place other than the Equator. Alternative terms, with no ambiguity as to which hemisphere is the context, are "June solstice" and "December solstice", referring to the months in which they take place every year. The word solstice is derived from the Latin sol ("sun") and sistere ("to stand still"), because at the solstices, the Sun's declination appears to "stand still"; that is, the seasonal movement of the Sun's daily path (as seen from Earth) pauses at a northern or southern limit before reversing direction.
rdf:langString 절기 중 분점인 하지(夏至) 또는 동지(冬至)를 가리킨다. 지점(至點,solstice)은 천문학에서 하지점과 동지점을 통틀어 이르는 말이다.하지(summer solstice) 또는 동지(winter solstice)는 지구의 자전 축이 가장 태양 쪽으로 가깝거나 멀리 기울어져 있는 상태이며 따라서 낮이 가장 길거나 밤이 가장 긴 시간의 지점이기도 하다.한편 하지와 동지인 지점(solstice,솔스티스)은 이러한 반복 주기의 전환점이기도 하다.
rdf:langString Il solstizio (dal latino sostitium, composto da sol-, “sole” e -sistere, “fermarsi”) è, in astronomia, il momento in cui il Sole raggiunge, nel suo moto apparente lungo l’eclittica, il punto di declinazione massima o minima. Il fenomeno è dovuto all’inclinazione dell’asse di rotazione terrestre rispetto all’eclittica; il valore di declinazione raggiunta coincide con l’angolo di inclinazione terrestre e varia con un periodo di 41 000 anni tra 22°6’ e 24°30’.Attualmente l′angolo è di 23°27’ ed è in diminuzione. Nel corso di un anno il solstizio ricorre due volte: il Sole raggiunge il valore massimo di declinazione positiva nel mese di giugno (segnando l’inizio dell’estate boreale e dell’inverno australe) e negativa in dicembre (marcando altresì l’inizio dell’inverno boreale e dell’estate australe). Il solstizio ritarda ogni anno di circa 6 ore rispetto all’anno precedente (più precisamente (5h 48′ 46′′) e si riallinea forzosamente ogni quattro anni in corrispondenza dei bisestili, introdotti proprio per evitare la progressiva divergenza delle stagioni con il calendario.A causa di tali variazioni può capitare che i solstizi cadano il 20 o il 21 giugno oppure il 21 o 22 dicembre.
rdf:langString 至点(してん、solstice)とは1年に2回、天球上において太陽の赤道面からの距離が最大となる瞬間、またはその時の太陽の位置を指す語である。至点を意味する英語の solstice はラテン語の solstitium という語に由来する。これは sol (太陽)と動詞 sistere (静止する)を語源としており、至点では太陽の赤緯の増減が止まり、最大または最小の値に達することによる。太陽が至点に達する日(夏至・冬至)は分点に達する日(春分・秋分)とともに季節に関連している。いくつかの言語圏ではこれらの日がそれぞれの季節の始まりを表す日として用いられている。また、これらの日を各季節の中間とする文化圏もある(例として、北半球の英語圏では夏至の日の前後の期間を midsummer と呼び、夏至の2、3日後である6月24日を Midsummer's Day と呼んでいる)。
rdf:langString Przesilenie, solstycjum (łac. solstitium – „przesilenie (letnie)”) w astronomii oznacza skrajny punkt odchylenia Słońca od równika. W ciągu roku na Ziemi pojawiają się dwa przesilenia: * przesilenie czerwcowe w okolicach 20–21 czerwca, gdy Słońce góruje w zenicie na szerokości zwrotnika Raka; na półkuli północnej występuje wtedy przesilenie letnie, a na półkuli południowej przesilenie zimowe * przesilenie grudniowe w okolicach 21–22 grudnia, gdy Słońce góruje w zenicie na szerokości zwrotnika Koziorożca; na półkuli północnej występuje wtedy przesilenie zimowe, a na półkuli południowej przesilenie letnie
rdf:langString De zonnewende (Latijn: solstitium oftewel zonnestilstand) is de gebeurtenis waarbij de zon, gezien vanaf de aarde, haar noordelijkste of zuidelijkste positie bereikt. De zon staat dan recht boven een van beide keerkringen: de Kreeftskeerkring in het noorden of de Steenbokskeerkring in het zuiden. Naarmate de zon schijnbaar in de richting van de Kreeftskeerkring beweegt, worden de dagen op het noordelijk halfrond langer en op het zuidelijk halfrond juist korter. Wanneer de zon schijnbaar naar de Steenbokskeerkring beweegt, is dit andersom. Deze schijnbare beweging keert letterlijk om op het moment van de zonnewende. Het middelpunt tussen beide punten wordt bereikt als de zon precies loodrecht boven de evenaar staat. Er is dan sprake van een equinox of dag-en-nachtevening. Dag en nacht zijn dan overal op aarde even lang. Zie ook Dagduur
rdf:langString Na astronomia, solstício (do latim sol + sistere, que não se mexe) é o momento em que o Sol, durante seu movimento aparente na esfera celeste, atinge a maior declinação em latitude, medida a partir da linha do equador. Os solstícios ocorrem duas vezes por ano: em junho e dezembro. O dia e hora exatos variam de um ano para outro. Quando ocorre no verão significa que a duração do dia é a mais longa do ano. Analogamente, quando ocorre no inverno, significa que a duração da noite é a mais longa do ano. No hemisfério norte o solstício de verão ocorre por volta do dia 21 de junho e o solstício de inverno por volta do dia 21 de dezembro. Estas datas marcam o início das respectivas estações do ano neste hemisfério. Já no hemisfério sul, o fenômeno é simétrico: o solstício de verão ocorre em dezembro e o solstício de inverno ocorre em junho. Os momentos exatos dos solstícios, que também marcam as mudanças de estação, são obtidos por cálculos de astronomia (consulte a tabela abaixo para os valores de alguns anos). Os trópicos de Câncer e Capricórnio são definidos em função dos solstícios. No solstício de verão do hemisfério sul, os raios solares incidem perpendicularmente à superfície da Terra no Trópico de Capricórnio. No solstício de verão do hemisfério norte, ocorre o mesmo fenômeno no Trópico de Câncer.
rdf:langString Solstånd eller solstitier (singularis solstitium) kallas de två punkter på en planets omloppsbana där dess vinkel mot riktningen till solen är minst. På jorden talar man om sommarsolstånd och vintersolstånd.
rdf:langString Солнцестоя́ние (древнеславянское название: солнцеворо́т) — астрономическое событие, при котором Солнце над горизонтом в истинный полдень находится на максимальной (летнее солнцестояние) или минимальной высоте (зимнее солнцестояние). В ходе солнцестояний Солнце достигает максимального склонения к северу или югу относительно экватора Земли. Непосредственно происхождение термина «солнцестояние» связано с тем, что во время этого явления высота полуденного Солнца над горизонтом несколько дней почти не изменяется — Солнце словно «стоит на месте». «Солнцеворотом» солнцестояние называется потому, что после него полуденная высота Солнца начинает изменяться в противоположную сторону (росла — начинает убывать, уменьшалась — начинает расти). Солнцестояние происходит дважды в год 19—22 июня и 20—23 декабря. В день летнего солнцестояния наблюдается самый длинный день и самая короткая ночь, а в день зимнего солнцестояния наоборот — самый короткий день и самая длинная ночь по сравнению с любым другим днём года (за исключением полюсов). В средних широтах даты солнцестояний совпадают с датами астрономического перехода с весны на лето и с осени на зиму. В культуре и мифологии многих народов дни зимнего и летнего солнцестояния имеют мистическое значение, приурочены к различным праздникам и ритуалам.
rdf:langString Сонцестояння — момент часу, у який центр Сонця проходить або через найпівнічнішу точку екліптики, що має схилення +23° 27' (точка літнього сонцестояння), або через найпівденнішу її точку, що має схилення -23° 27' (точка зимового сонцестояння). У році два сонцестояння — зимове й літнє.
rdf:langString 二至點(亦稱至點)可以是太陽在一年之中離地球赤道最遠的兩個事件中的任何一個,英文的字源(solstice) 來自拉丁文的太陽(sol)和保持直立(sistere),因為在至點時太陽直射的地球緯度是他能抵達的最南或最北的極值,而至點所在之日是一年之中日夜長短差異最大的一天。至點和分點通常與季節有關,在一些區域他們被做為季節的起點或分界點,有些區域則將之作為中間點。例如在北半球的英國,在六月至點前後的一段時期被稱為仲夏,而仲夏日被訂為夏至之後2或3日的6月24日。
xsd:nonNegativeInteger 32474

data from the linked data cloud