Sea

http://dbpedia.org/resource/Sea an entity of type: Thing

البحر يطلق على أي تجمع كبير للمياه المالحة يتصل بالمحيط أو على البحيرات المالحة غير المتصلة ببحار أو محيطات أخرى كبحر قزوين والبحر الميت كما يعد مصطلح البحر مسمى عاماً لكل تجمع لابحري أكبر من الخور وأصغر من المحيط. كان العرب قديماً يستخدمون مصطلح بحر على أي تجمع للماء الكثير مالحاً كان أو عذباً ولم يستخدموا كلمة محيط فقد كانوا يطلقون على المحيط الأطلسي مسمى بحر الظلمات. rdf:langString
Θάλασσα ονομάζεται μια μεγάλη έκταση αλμυρού ύδατος και η έννοια συνδέεται με έναν ωκεανό ή μια μεγάλη λίμνη, συνήθως με αλμυρό νερό, που δεν έχει φυσική έξοδο. Ο όρος συχνά χρησιμοποιείται ως υποκατάστατο του όρου Ωκεανός, αν και η χρήση της στη Γεωγραφία είναι αυστηρά καθορισμένη, (βλ. για παράδειγμα Τροπικές θάλασσες). Κατά την ελληνική μυθολογία, η Θάλασσα ήταν αρχέγονη, ιδεατή ανθρωπόμορφη θεότητα που κατέληξε δευτερεύουσα μετά τον Ποσειδώνα. rdf:langString
Is réimse ollmhór sáile í an fharraige, a chlúdaíonn an mhórchuid de dhromchla an Domhain. rdf:langString
海(うみ、英: the sea または the ocean)は、地球上の陸地以外の部分で、海水に満たされたところ。 大小さまざまな広がり方があり、特に大きな広がり(だけ)は海洋(the ocean)とも言い、主な海洋としては太平洋、大西洋、インド洋などがある。一方、地中海や黒海も紛れもなく海であり、海峡で大西洋と繋がっており海水は行き来している。 rdf:langString
Il mare è una vasta distesa di acqua salata, idrograficamente connessa con un oceano, che lambisce le coste di isole e terre continentali. Il termine è ampiamente usato anche come sinonimo di oceano quando esprime un concetto generico, per esempio quando si parla dei mari tropicali, di acqua di mare o di biologia marina; equivale a oceano anche quando lo si contrappone alle terre emerse. In pochi casi, molto particolari, lo stesso termine è usato per indicare laghi, di notevole estensione, come il Mar Caspio oppure, anche se piccoli, costituiti di acqua salata, come il Mar Morto. rdf:langString
Een zee is een grote hoeveelheid water, die in verbinding staat met een andere zee of met een oceaan, die ook als zee kan worden aangeduid, zij het dat een oceaan een zelfstandig geheel vormt met een eigen circulatie (zeestroom). Een zee daarentegen, heeft een bodem die bij een continent behoort (continentaal plat). Als de verbinding tussen zeeën smal is en uit een of meer zeestraten bestaat, spreekt men van een binnenzee. Zeeën worden gevoed door rivieren en door regenwater. rdf:langString
Мо́ре — частина океану, яка відокремлена від нього суходолом, підвищеннями підводного рельєфу або островами і має своєрідний гідрометеорологічний режим, вирізняється властивостями та складом води (солоністю, прозорістю, температурою, біологічним складом). Ділянки акваторії моря, що глибоко вдаються в сушу, — це затоки, серед яких вирізняють бухти, естуарії, фіорди, лагуни, лимани, губи rdf:langString
La mar o el mar és una massa d'aigua salada (coneguda com a aigua de mar) que cobreix una gran part de la superfície de la Terra. Les grans masses d'aigua que separen els continents s'anomenen oceans, mentre que les divisions d'aquests oceans més o menys tancades per parts dels continents o per illes i arxipèlags són conegudes simplement com a mars, les quals alhora se subdivideixen en masses d'aigua més petites anomenades golfs i badies i es connecten a través d'estrets. També s'anomenen mars els grans llacs interiors, habitualment salats, que no desguassen enlloc, com ara la mar d'Aral. rdf:langString
Moře je velká plocha slané či brakické vody, spojená se světovým oceánem, a také s řekami. Moře na okrajích oceánů, částečně ohraničené pevninou (například ostrovy, souostrovími či poloostrovy), se nazývají okrajová moře (např. Severní moře, Karibské moře). Okrajová moře se svými systémy proudů, slaností vody či usazeninami příliš neliší od zbytku oceánu. Obklopuje-li pevnina moře téměř zcela, používá se pro ně označení (Středozemní moře, Baltské moře, Rudé moře). Vnitřní moře mívají kvůli nadměrnému vypařování a malému přítoku říční vody, nebo naopak, výrazně vyšší (Rudé moře) či nižší (Baltské moře) slanost než je obvyklých 35 ‰ a i v mnoha dalších ohledech se od okrajových moří odlišují. Slanost (salinitu) mořské vody sledují oceánologové velice bedlivě, jelikož případné rychlé výkyvy rdf:langString
Ĝenerale maro, mondoceano, aŭ simple la oceano, estas la ligita korpo de sala akvo kiu kovras 70.8% de la surfaco de la Tero. La maro moderigas la klimaton de la Tero kaj ludas gravajn rolojn en la akvocirkulado, karbonciklo, kaj nitrogencirkulado. Kvankam la maro estis travojaĝata kaj esplorata ekde prahistorio, la moderna scienca studo de la maro - oceanografio - datas larĝe ekde la brita ekspedicio Challenger de la 1870-aj jaroj.. La maro estas konvencie dividita en kvar aŭ kvin grandaj sekcioj, kiaj ekzemple Pacifiko, nomitaj oceanoj dum pli malgrandaj sekcioj, kiel ekzemple Mediteranea Maro, estas konataj pli precize kiel maroj. Tiele maro estas parto de monda oceano, apartigita de ĝi per tero aŭ subakva montara reliefo. Maro diferencas de oceano per hidrologia kaj meteorologia reĝimo rdf:langString
Unter Meer (Niederdeutsch: die See) versteht man die miteinander verbundenen Gewässer der Erde, welche die Kontinente umgeben, auch „die Ozeane“. Wird diese marine Wassermasse als ein Gewässer verstanden, spricht man von dem Weltmeer. rdf:langString
Itsasoa ur gaziko hedadura zabala da, kostatik haratago dagoena, eta Lurraren azaleraren % 71 estaltzen duena (361.132.000 km², eta bolumena osoa 1.332.000.000 km³ inguru). Itsasoek hidrosferaren azaleraren % 97,2 hartzen dute. Lurreko klima erregulatzen du eta eginkizun garrantzitsua du uraren zikloan, bai eta karbonoarenean eta nitrogenoarenean. Geografian, itsasoa ur eremua da, ozeanoa baino txikiagoa edo harexen zatia dena, eta batzuetan laku handiei ere itsaso deitzen zaie. Gizakiak historiaurretik baliatu izan dira itsasoaz, aztertuz, ustiatuz eta garraiobidetzat erabiliz. Itsasoaren azterketa zientifiko modernoa ozeanografia da. rdf:langString
El mar —considerado de forma genérica, como el conjunto de los mares y océanos​​​—, también llamado océano mundial o simplemente el océano, es el cuerpo de agua salada interconectada que cubre más del 70% de la superficie de la Tierra (361 132 000 km², con un volumen total de aproximadamente 1 332 000 000 km³).​ Modera el clima del planeta y tiene papeles importantes en los ciclos del agua, del carbono y del nitrógeno. Se ha viajado y explorado desde la antigüedad, mientras que el estudio científico del mar, la oceanografía, se remonta a los viajes del capitán James Cook para explorar el océano Pacífico entre 1768 y 1779. rdf:langString
La mer est l'étendue d’eau salée, qui couvre la plus grande partie (environ 71 %) de la surface terrestre. Globalement interconnectée, avec alors le sens d'océan mondial, elle peut être ouverte comme la mer du Nord et la mer de Chine orientale ou partiellement enclavée comme la mer Méditerranée et la mer du Japon. Lorsqu'elle est totalement enclavée, comme la mer Caspienne et la mer Morte, c'est une mer fermée et même plutôt un lac salé. Depuis Magellan on y distingue les océans par leurs immenses étendues et leurs profondeurs abyssales. rdf:langString
The sea, connected as the world ocean or simply the ocean, is the body of salty water that covers approximately 71% of the Earth's surface. The word sea is also used to denote second-order sections of the sea, such as the Mediterranean Sea, as well as certain large, entirely landlocked, saltwater lakes, such as the Caspian Sea. The sea moderates Earth's climate and has important roles in the water, carbon, and nitrogen cycles. Humans harnessing and studying the sea have been recorded since ancient times, and evidenced well into prehistory, while its modern scientific study is called oceanography. The most abundant solid dissolved in seawater is sodium chloride. The water also contains salts of magnesium, calcium, potassium, and mercury, amongst many other elements, some in minute concentra rdf:langString
Laut adalah sebuah perairan asin besar yang dikelilingi secara menyeluruh atau sebagian oleh daratan. Dalam arti yang lebih luas, "laut" adalah sistem perairan samudra berair asin yang saling terhubung di Bumi yang dianggap sebagai satu samudra global atau sebagai beberapa samudra utama. Laut mempengaruhi iklim Bumi dan memiliki peran penting dalam , , dan . Meskipun laut telah dan sejak zaman prasejarah, kajian ilmiah modern terhadap laut yaitu baru dimulai pada masa ekspedisi HMS Challenger dari Britania Raya pada tahun 1870-an. Laut pada umumnya dibagi menjadi lima samudra besar yang meliputi empat samudra yang diakui Organisasi Hidrografi Internasional (Samudra Atlantik, Pasifik, Hindia, dan Arktik) dan Samudra Selatan. rdf:langString
( 다른 뜻에 대해서는 바다 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 바다 또는 해양(영어: Sea)은 지구 표면에서 전체 또는 일부가 육지로 둘러싸인 거대한 소금물이다. 또한 얼어붙은 바다는 유빙이라고 부른다. 일반적으로 대양과 연결된 넓은 해역을 의미하며, 카스피해나 사해처럼 육지에 둘러싸인 경우도 바다로 분류하기도 한다. 그 나라가 영유하고 있는 바다는 영해라고 부른다. 바다는 지구 표면의 70.8%를 차지하고 있으며, 해양의 면적은 3억 6,105만km2에 이르고, 해수의 부피는 13억 7,030만 km3에 이른다. 해양의 깊이를 평균하면 4,117m가 되며, 최대 깊이는 11,034m이다. 바다에는 소금이 덮여 있기 때문에 어는점이 평균 섭씨 -1.91도로 담수보다 어는점이 낮지만, 캐나다나 러시아 등 한대 기후 지역에 위치한 바다는 얼어붙기 쉽다. rdf:langString
Morze – naturalny zbiornik wodny, część oceanu, mniej lub bardziej wyraźnie oddzielona od pozostałych jego części brzegami kontynentu, wyspami lub wzniesieniem dna. Ze względu na utrudnioną wymianę wód morza charakteryzują się indywidualnymi cechami, zbiór tych cech nazywa się ustrojem hydrologicznym. Ogólna powierzchnia mórz na Ziemi wynosi ok. 40 mln km² (co stanowi ok. 11% powierzchni oceanu światowego), liczba mórz na świecie wynosi 71 (nie licząc Morza Kaspijskiego i Morza Martwego, które są jeziorami słonymi). rdf:langString
Mar é um grande corpo de água salgada cercado por terra em parte ou em totalidade. Mais amplamente, o mar — com o artigo definido — é o sistema interconectado de águas dos oceanos, considerado um oceano global ou o conjunto das várias divisões oceânicas principais. Ele modera o clima da Terra e desempenha importante papel nos ciclos , e . Embora tenha sido canal para e desde a pré-história, seu estudo científico contemporâneo, a , data da expedição Challenger britânica, durante a década de 1870. O mar é, por convenção, dividido por até cinco grandes seções oceânicas, entre elas as instituídas pela Organização Hidrográfica Internacional, que são o Atlântico, Pacífico, Índico e Ártico, mais o Antártico. rdf:langString
Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område. Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten. Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter; omkring 90 procent av haven utgörs av djuphav. Det största djupet är Challengerdjupet i Marianergraven som når cirka 11 034 meter under havsytan. Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent. rdf:langString
Мо́ре — часть Мирового океана, обособленная сушей или возвышениями подводного рельефа. Отличается от Мирового океана также гидрологическим, метеорологическим и климатическим режимами, что связано с их окраинным положением относительно океанов и замедлением водообмена из-за ограниченности связи с открытой частью. Моря также отделяют друг от друга в соответствии с их флорой и фауной (например, Эгейское море находится в Средиземном море). Для фауны морей характерно наличие эндемиков. rdf:langString
海是由大量鹹水組成的水體,四周邻接陆地。廣義上的海指由地球海洋鹹水水域組成的部分,一般把它看待為一整個世界洋,或是由若干大洋組合而成的水体。較小的次要海區(如地中海)或大型盐湖(如里海),則一般以「海」命名。这些海与大洋相比,没有独立的潮汐以及海流。海可调节地球的氣候,在、、中均扮演着重要的角色。雖然人類從史前時代就開始在大海中並未知的海域,不過從1870年代英國的挑戰者號遠征才開始。 由於大陸漂移,北半球現在的陸地和海洋之間的比例較为平均(約為2:3),但南半球絕大多數的地方都被海洋覆蓋(1:4.7)。海水中溶解的物质主要是氯化鈉,約佔全部溶解物質的85%,剩下的还有镁、钙、钾、汞等构成的盐类。開放水域的(鹽類物質的質量)一般在3.5%左右,不过靠近内陆的水域、附近的盐度较低,深海中的盐度则较高。海洋中各區域鹽分及溫度有差異,因而產生溫鹽環流。的形成歸因於受風和所推動的,局部的變化則是因月球和太陽的引力所致:这些的方向都會受到地球和,以及地球的自转(科里奥利力)所影响。火山喷发、大陆板块移动造成的海底地震、大型山体滑坡、陨石撞击等均可引发海啸。 rdf:langString
rdf:langString Sea
rdf:langString بحر
rdf:langString Mar
rdf:langString Moře
rdf:langString Meer
rdf:langString Θάλασσα
rdf:langString Maro
rdf:langString Mar
rdf:langString Itsaso
rdf:langString Farraige
rdf:langString Laut
rdf:langString Mer
rdf:langString Mare
rdf:langString 바다
rdf:langString
rdf:langString Zee
rdf:langString Morze
rdf:langString Море
rdf:langString Mar
rdf:langString Море
rdf:langString Hav
rdf:langString
xsd:integer 18842323
xsd:integer 1123790345
rdf:langString Moře je velká plocha slané či brakické vody, spojená se světovým oceánem, a také s řekami. Moře na okrajích oceánů, částečně ohraničené pevninou (například ostrovy, souostrovími či poloostrovy), se nazývají okrajová moře (např. Severní moře, Karibské moře). Okrajová moře se svými systémy proudů, slaností vody či usazeninami příliš neliší od zbytku oceánu. Obklopuje-li pevnina moře téměř zcela, používá se pro ně označení (Středozemní moře, Baltské moře, Rudé moře). Vnitřní moře mívají kvůli nadměrnému vypařování a malému přítoku říční vody, nebo naopak, výrazně vyšší (Rudé moře) či nižší (Baltské moře) slanost než je obvyklých 35 ‰ a i v mnoha dalších ohledech se od okrajových moří odlišují. Slanost (salinitu) mořské vody sledují oceánologové velice bedlivě, jelikož případné rychlé výkyvy množství soli ve sledovaných oblastech signalizují potenciální významné změny v mořských biotopech. Pro účely sledování a vyhodnocování slanosti se používají salinitní mapy generované přístroji zvanými , jejichž rozborem lze poměrně přesně predikovat změny mořské fauny a flóry. Někdy může být jako moře tradičně, ale nepřesně označeno též velké vnitrozemské (zpravidla slané) jezero, kterému schází přirozený odtok (např. Kaspické moře nebo Mrtvé moře). Zde však není splněna jedna ze základních vlastností, totiž spojitost s ostatními moři. Moře a oceány pokrývají celkem 361 milionů km², čili 71 % povrchu planety Země a jejich objem dosahuje 1 370 milionů km³ vody. Mořská voda tak představuje 96,5 % planetárního vodstva. Střední hloubka světového oceánu je přibližně 3 790 m.
rdf:langString La mar o el mar és una massa d'aigua salada (coneguda com a aigua de mar) que cobreix una gran part de la superfície de la Terra. Les grans masses d'aigua que separen els continents s'anomenen oceans, mentre que les divisions d'aquests oceans més o menys tancades per parts dels continents o per illes i arxipèlags són conegudes simplement com a mars, les quals alhora se subdivideixen en masses d'aigua més petites anomenades golfs i badies i es connecten a través d'estrets. També s'anomenen mars els grans llacs interiors, habitualment salats, que no desguassen enlloc, com ara la mar d'Aral. Segons el grau de tancament de les mars, aquestes es divideixen en: * mars costaneres, parcialment tancades per illes, arxipèlags o penínsules i en què els corrents són causats pels vents marins, com la mar del Nord o la mar del Japó; * mars continentals, més tancades i amb un intercanvi d'aigua amb l'oceà limitat, en què els corrents són deguts a diferències de salinitat i temperatura més que no pas a la força del vent, com és el cas de la mar Mediterrània o la mar Roja; * mars interiors o tancades, totalment voltades de terra, que poden rebre o no aigua dolça a través de diversos emissaris però no arriben a desguassar a l'oceà, com ara la mar Càspia o la mar Morta. L'autoritat mundial que defineix els límits de mars i oceans és l'Organització Hidrogràfica Internacional (OHI), el document vigent de la qual és la publicació especial S-23, Límits d'oceans i mars Arxivat 2008-12-30 a Wayback Machine. (en anglès), 3a edició, 1953. La segona edició fou la del 1937, i la primera era del 1928. El 1986 se'n va publicar una quarta edició, però a causa de diverses disputes nominals encara no ha estat ratificada. El Dia Marítim Mundial, acordat per l'Assemblea General de les Nacions Unides, se celebra el quart dijous de setembre de cada any. Pescadors i navegants, corallers, mestres d'aixa i calafats, , corders, xarxaires, peixaters, estibadors i amarradors, pilots, faroners, armadors, gent de mar. Tots ells es guanyen la vida al mar.
rdf:langString البحر يطلق على أي تجمع كبير للمياه المالحة يتصل بالمحيط أو على البحيرات المالحة غير المتصلة ببحار أو محيطات أخرى كبحر قزوين والبحر الميت كما يعد مصطلح البحر مسمى عاماً لكل تجمع لابحري أكبر من الخور وأصغر من المحيط. كان العرب قديماً يستخدمون مصطلح بحر على أي تجمع للماء الكثير مالحاً كان أو عذباً ولم يستخدموا كلمة محيط فقد كانوا يطلقون على المحيط الأطلسي مسمى بحر الظلمات.
rdf:langString Θάλασσα ονομάζεται μια μεγάλη έκταση αλμυρού ύδατος και η έννοια συνδέεται με έναν ωκεανό ή μια μεγάλη λίμνη, συνήθως με αλμυρό νερό, που δεν έχει φυσική έξοδο. Ο όρος συχνά χρησιμοποιείται ως υποκατάστατο του όρου Ωκεανός, αν και η χρήση της στη Γεωγραφία είναι αυστηρά καθορισμένη, (βλ. για παράδειγμα Τροπικές θάλασσες). Κατά την ελληνική μυθολογία, η Θάλασσα ήταν αρχέγονη, ιδεατή ανθρωπόμορφη θεότητα που κατέληξε δευτερεύουσα μετά τον Ποσειδώνα.
rdf:langString Unter Meer (Niederdeutsch: die See) versteht man die miteinander verbundenen Gewässer der Erde, welche die Kontinente umgeben, auch „die Ozeane“. Wird diese marine Wassermasse als ein Gewässer verstanden, spricht man von dem Weltmeer. Das Meer ist eine zusammenhängende, reich gegliederte Wassermasse, die rund 71 % der Erdoberfläche bedeckt. 31,7 % des Weltmeeres sind 4000–5000 m tief. Die tiefste Stelle mit etwa 11.000 m Meerestiefe liegt im Marianengraben, einer Tiefseerinne im Pazifik. Flache Meeresregionen liegen dagegen meist auf dem Schelf (Flachmeere, wie z. B. der größte Teil der Nordsee). Die Meeresflora produziert ungefähr 70 % des in der Erdatmosphäre vorhandenen Sauerstoffs. Insgesamt hat das Meer ein Volumen von 1,338 Mrd. km³ und damit einen Anteil von 96,5 % am Weltwasservorkommen. Meerwasser ist wegen des hohen Salzgehaltes von rund 3,5 % für den Gebrauch als Trink- und Bewässerungswasser nicht direkt geeignet. Nur 3,5 % des gesamten Wasservorrates auf der Erde ist Süßwasser. Wissenschaftlich erforscht werden die Meere in den Meereswissenschaften, zusammenfassend Meereskunde genannt.
rdf:langString Ĝenerale maro, mondoceano, aŭ simple la oceano, estas la ligita korpo de sala akvo kiu kovras 70.8% de la surfaco de la Tero. La maro moderigas la klimaton de la Tero kaj ludas gravajn rolojn en la akvocirkulado, karbonciklo, kaj nitrogencirkulado. Kvankam la maro estis travojaĝata kaj esplorata ekde prahistorio, la moderna scienca studo de la maro - oceanografio - datas larĝe ekde la brita ekspedicio Challenger de la 1870-aj jaroj.. La maro estas konvencie dividita en kvar aŭ kvin grandaj sekcioj, kiaj ekzemple Pacifiko, nomitaj oceanoj dum pli malgrandaj sekcioj, kiel ekzemple Mediteranea Maro, estas konataj pli precize kiel maroj. Tiele maro estas parto de monda oceano, apartigita de ĝi per tero aŭ subakva montara reliefo. Maro diferencas de oceano per hidrologia kaj meteorologia reĝimoj. Ju pli la maro estas izolita per terpecoj, des pli ĝi diferencas de oceano. Laŭ grado de izoliteco de oceanoj, maroj povas esti internaj, periferiaj kaj interinsulaj. Pro la nuna stato de kontinenta drivo, la Norda Hemisfero nun estas ĝuste same dividita inter tero kaj maro (rilatumo de proksimume 2:3) sed la Suda Hemisfero estas superforte oceana (1:4.7). Saleco en la malferma oceano estas ĝenerale en mallarĝa gamo proksimume 3.5% laŭ maao, kvankam tio povas varii en pli malfermaj akvoj, proksime de la elfluejoj de grandaj riveroj, aŭ ĉe grandaj profundoj. Proksimume 85% de la solidoj en la malferma maro estas natrio kaj klorido. Altamaraj fluoj estas produktitaj per diferencoj en saleco kaj temperaturo. Surfacaj fluoj estas formitaj per la frikcio de ondoj produktitaj per la vento kaj per tajdoj, dum la ŝanĝoj en loka marnivelo produktiĝas per la gravito de la Luno kaj Suno. La direkto de ĉiuj el tiuj estas regita fare de surfacaj kaj submaraj termasoj kaj per la rotacio de la Tero (la koriolisforto). Iamaj ŝanĝoj en la marniveloj lasis kontinentbretojn, malprofundajn areojn en la maro proksimaj al tero. Tiuj nutraĵ-riĉaj akvoj abundas je vivo, kiuj provizas homojn per grandaj provizoj de manĝaĵo - plejparte fiŝoj, sed ankaŭ mariskoj, mamuloj, kaj algoj - kiuj estas same rikoltitaj kaj en natura medio kaj farmitaj. La plej diversspecaj areoj ĉirkaŭas grandajn tropikajn koralajn rifojn. Balenĉasado en la alta maro oftis ĝis kiam komuna ĉaŝado kaj la malkreskantaj numeroj de balenoj ekigis internaciajn konservado-iniciatojn kaj finfine moratorion sur plej multe de la komerca balenĉasado. Oceanografio establis ke ne ĉiu vivo estas limigita al la subsunaj surfacaj akvoj: eĉ sub grandegaj profundoj kaj premoj, nutraĵoj fluantaj el hidrotermikaj fluoj apogas sian propran unikan ekosistemon. Vivo eble komenciĝis tie kaj akvaj mikrobaj matoj estas ĝenerale supozitaj kiel kaŭzantoj de la oksigenigo de la atmosfero de la Tero; kaj plantoj kaj bestoj unue evoluis en la maro. La maro estas esenca aspekto de homa komerco, vojaĝado, mineral-ekstraktado, kaj elektro-produktado. Tio ankaŭ igis ĝin esenca al militado kaj forlasis gravajn grandurbojn eksponitaj al sismoj kaj vulkanoj de proksimaj faŭltoj; potencaj cunamoj minacas; kaj uraganoj, tifonoj, kaj ciklonoj produktitaj en la tropikoj. Tiu graveco kaj dueco influis homan kulturon, de fruaj Mar-dioj ĝis la epopeo Odiseado de Homero ĝis la ŝanĝoj stimulitaj fare de la Kolumbia Interŝanĝo, de vikingaj mar-entombigoj ĝis hajkoj de Basho aŭ al hiperrealista mara arto, kaj inspiris muzikon gaman de la shanties de The Complaynt of Scotland al "La Maro kaj la Ŝipo de Sinbad" de Nikolaj Rimskij-Korsakov al "Aŭskulti la Maron" de A-mei. Ĝi estas la sceno de libertempaj agadoj inkluzive de naĝado, plonĝado, surfado, kaj velnavigado. Tamen, loĝantarkresko, industriigo, kaj intensa agrikulturo ĉiuj kontribuis al aktuala mara poluo. Atmosfera karbondioksido estas absorbita en kreskantaj kvantoj, malaltigante sian pH en procezo konata kiel oceana acidiĝo. La komuna naturo de la maro faris troan fiŝkaptadon kreskanta problemo. Kondiĉe kaj pli precize el geografia vidpunkto, oni nomas "maro" kelkajn malfermitajn partojn de oceano, ekz. Sargasa Maro, kaj grandajn lagojn - Kaspia Maro, Arala Maro, Morta Maro.
rdf:langString El mar —considerado de forma genérica, como el conjunto de los mares y océanos​​​—, también llamado océano mundial o simplemente el océano, es el cuerpo de agua salada interconectada que cubre más del 70% de la superficie de la Tierra (361 132 000 km², con un volumen total de aproximadamente 1 332 000 000 km³).​ Modera el clima del planeta y tiene papeles importantes en los ciclos del agua, del carbono y del nitrógeno. Se ha viajado y explorado desde la antigüedad, mientras que el estudio científico del mar, la oceanografía, se remonta a los viajes del capitán James Cook para explorar el océano Pacífico entre 1768 y 1779. La palabra «mar» también se usa para indicar secciones más pequeñas del océano, en parte interiores, y para algunos grandes lagos salados, totalmente interiores, como el mar Caspio, el mar Muerto o el mar de Aral. Se habla entonces de mar cerrado o interior, aunque el término correcto sería el de lago endorreico. La salinidad varía ampliamente, siendo más baja cerca de la superficie y en las desembocaduras de los grandes ríos y más alta en las profundidades del océano; sin embargo, las proporciones relativas de sales disueltas varían poco en los océanos. El sólido disuelto en agua de mar más abundante es el cloruro de sodio. El agua también contiene sales de magnesio, calcio y potasio, entre muchos otros elementos, algunos en concentraciones mínimas. Los vientos que soplan sobre la superficie del mar producen olas que se rompen cuando entran en aguas poco profundas. Los vientos también crean corrientes superficiales a través de la fricción, estableciendo circulaciones de agua lentas pero estables a través de los océanos. Las direcciones de la circulación se rigen por factores que incluyen las formas de los continentes y la rotación de la Tierra (el efecto Coriolis). Las corrientes de aguas profundas, conocidas como la cinta transportadora global, transportan agua fría desde cerca de los polos a todos los océanos. Las mareas, generalmente el aumento y la caída del nivel del mar dos veces al día, son causadas por la rotación de la Tierra y los efectos gravitacionales de la Luna y, en menor medida, del Sol. Las mareas pueden tener un rango muy alto en bahías o estuarios. Los que surgen de los movimientos de las placas tectónicas debajo de los océanos pueden provocar tsunamis destructivos, al igual que los volcanes, los grandes deslizamientos de tierra o el impacto de grandes meteoritos. Una gran variedad de organismos, incluyendo bacterias, protistas, algas, plantas, hongos y animales, viven en el mar, que ofrece una amplia gama de hábitats y ecosistemas marinos, que se extienden, verticalmente, desde la superficie iluminada por el Sol y la costa hasta las grandes profundidades y presiones de la fría y oscura zona abisal, y latitudinalmente desde las frías aguas bajo los casquetes polares hasta la colorida diversidad de los arrecifes de coral en las regiones tropicales. Muchos de los principales grupos de organismos evolucionaron en el mar y la vida pudo haber comenzado allí. El mar proporciona suministros sustanciales de alimentos para los humanos, principalmente peces, pero también mariscos, mamíferos y algas, ya sea capturados por pescadores o cultivados bajo el agua. Otros usos humanos del mar incluyen el comercio, los viajes, la extracción de minerales, la generación de energía, la guerra y actividades de ocio como la natación, la vela y el buceo. Muchas de estas actividades crean contaminación marina. El mar es importante en la cultura humana, con importantes apariciones en la literatura al menos desde La Odisea de Homero, en el , en el cine, en el teatro y en la música clásica. Simbólicamente, el mar aparece como monstruos como Scylla en la mitología y representa a la en la interpretación de los sueños.Ateniéndose al uso que de la palabra se hace en español, cabe observar que la gente de mar y los poetas tienden a atribuirle el género femenino (la mar). Fuera de esos dos ámbitos, se ha generalizado el uso masculino de la palabra («el mar»). El ​ es el 8 de junio y el Día Marítimo Mundial es el 26 de septiembre.​ En 2008, la Comisión Europea propuso la fecha del 20 de mayo para celebrar el mar en Europa,​ con el fin de promover la cultura y el patrimonio marítimo. Ese día podrá resultar en operaciones de «puertas abiertas» (puertos abiertos), acciones ambientales que involucren a museos y acuarios, conferencias, etc. La Comisión organiza cada año un Día Marítimo Europeo (en inglés, European Maritime Day, DME)​ en una ciudad diferente.
rdf:langString Itsasoa ur gaziko hedadura zabala da, kostatik haratago dagoena, eta Lurraren azaleraren % 71 estaltzen duena (361.132.000 km², eta bolumena osoa 1.332.000.000 km³ inguru). Itsasoek hidrosferaren azaleraren % 97,2 hartzen dute. Lurreko klima erregulatzen du eta eginkizun garrantzitsua du uraren zikloan, bai eta karbonoarenean eta nitrogenoarenean. Geografian, itsasoa ur eremua da, ozeanoa baino txikiagoa edo harexen zatia dena, eta batzuetan laku handiei ere itsaso deitzen zaie. Gizakiak historiaurretik baliatu izan dira itsasoaz, aztertuz, ustiatuz eta garraiobidetzat erabiliz. Itsasoaren azterketa zientifiko modernoa ozeanografia da. Itsasoko uretan disolbatutako solido ugariena sodio kloruroa da. Horrez gain, urak magnesio-, kaltzio-, potasio- eta merkurio-gatzak ere baditu, eta besteak asko, horietako batzuk oso kontzentrazio txikietan. Gazitasuna asko aldatzen da, txikiagoa urazaletik eta ibai handien bokaleetatik hurbil eta handiagoa hondo sakonetan; hala ere, disolbatutako gatzen proportzio erlatiboak gutxi aldatzen dira itsasoan zehar. Gizakiak elikagaiz hornitzen da itsasotik, batez ere arrainak, baina baita itsaskiak, ugaztunak eta algak ere, arrantzaleek harrapatuz edo urpean haziz. Itsasoak beste hainbat erabilera ere baditu, horien artean merkataritza, bidaiak, meatzaritza, energiaren sorrera, gerra eta aisialdiko jarduerak, hala nola igeriketa, bela eta urpekaritza. Jarduera horietako askok itsas kutsadura sortzen dute.
rdf:langString Is réimse ollmhór sáile í an fharraige, a chlúdaíonn an mhórchuid de dhromchla an Domhain.
rdf:langString La mer est l'étendue d’eau salée, qui couvre la plus grande partie (environ 71 %) de la surface terrestre. Globalement interconnectée, avec alors le sens d'océan mondial, elle peut être ouverte comme la mer du Nord et la mer de Chine orientale ou partiellement enclavée comme la mer Méditerranée et la mer du Japon. Lorsqu'elle est totalement enclavée, comme la mer Caspienne et la mer Morte, c'est une mer fermée et même plutôt un lac salé. Depuis Magellan on y distingue les océans par leurs immenses étendues et leurs profondeurs abyssales. En astronomie, on parle de mer lunaire pour désigner une grande étendue sombre à la surface de la Lune.
rdf:langString Laut adalah sebuah perairan asin besar yang dikelilingi secara menyeluruh atau sebagian oleh daratan. Dalam arti yang lebih luas, "laut" adalah sistem perairan samudra berair asin yang saling terhubung di Bumi yang dianggap sebagai satu samudra global atau sebagai beberapa samudra utama. Laut mempengaruhi iklim Bumi dan memiliki peran penting dalam , , dan . Meskipun laut telah dan sejak zaman prasejarah, kajian ilmiah modern terhadap laut yaitu baru dimulai pada masa ekspedisi HMS Challenger dari Britania Raya pada tahun 1870-an. Laut pada umumnya dibagi menjadi lima samudra besar yang meliputi empat samudra yang diakui Organisasi Hidrografi Internasional (Samudra Atlantik, Pasifik, Hindia, dan Arktik) dan Samudra Selatan. Akibat pergeseran benua, saat ini Belahan Bumi Utara memiliki rasio antara luas daratan dan laut yang lebih seimbang (sekitar 2:3) daripada Belahan Bumi Selatan yang nyaris keseluruhan merupakan samudra (1:4,7). Kadar di samudra lepas secara umum bernilai sekitar 3,5%, tetapi variasi dapat ditemukan di perairan yang lebih dikelilingi daratan, di dekat muara sungai besar, atau di kedalaman besar. Sekitar 85% dari zat yang terlarut di lautan lepas adalah natrium klorida. Perbedaan salinitas dan suhu di antara wilayah-wilayah laut menimbulkan arus termohalin. Pengaruh , yang dihasilkan oleh angin dan oleh , menimbulkan . Arah aliran arus diatur oleh daratan di dan serta oleh efek Coriolis akibat rotasi Bumi. Perubahan ketinggian permukaan laut pada masa lalu meninggalkan landas benua, yaitu wilayah dangkal di laut yang dekat dengan darat. Wilayah yang kaya akan nutrien ini dihuni oleh yang menjadi sumber bagi manusia seperti ikan, mamalia, krustasea, moluska, dan rumput laut, baik yang ditangkap dari alam liar maupun yang dikembangkan dalam tambak. Keanekaragaman hayati laut yang paling beragam berada di wilayah terumbu karang tropis. Dahulu, perburuan paus di laut lepas umum dilakukan, tetapi jumlah paus yang kian menurun memicu upaya konservasi dari berbagai negara yang menghasilkan sebuah moratorium terhadap perburuan paus komersial. Kehidupan di laut juga dapat ditemukan di kedalaman yang jauh dari jangkauan sinar matahari. Ekosistem di laut dalam didukung oleh keterdapatan nutrien dari celah-celah hidrotermal. Kehidupan di Bumi kemungkinan bermula dari sana dan air umumnya dianggap sebagai pemicu peristiwa peningkatan oksigen zaman dahulu di atmosfer Bumi. Baik tumbuhan maupun hewan mula-mula berevolusi di laut. Laut juga merupakan unsur penting bagi aktivitas , , dan manusia serta sebagai . Hal-hal tersebut membuat laut diperhitungkan dalam strategi . Di sisi lain, laut juga dapat menjadi sumber ancaman bencana seperti dan siklon tropis. Pengaruh-pengaruh tersebut menjadikan laut sebagai aspek penting dalam . Mulai dari berbagai dewa-dewa laut yang dapat ditemukan di berbagai kebudayaan, puisi epos karya penulis Yunani Kuno yaitu Homeros, atau penguburan manusia di laut hingga perubahan yang ditimbulkan oleh Pertukaran Kolumbus, seni kelautan hiperealis, dan musik yang terinspirasi dari laut seperti "Laut dan Kapal Sinbad" karya Nikolai Rimsky-Korsakov. Laut juga menjadi tempat manusia seperti berenang, menyelam, selancar, dan berlayar. Akan tetapi, pertumbuhan penduduk, industrialisasi, dan pertanian intensif kini menimbulkan . Karbon dioksida di atmosfer yang makin meningkat jumlahnya menurunkan nilai pH laut melalui proses . Pemancingan berlebihan juga menjadi masalah bagi laut yang merupakan kepemilikan bersama.
rdf:langString The sea, connected as the world ocean or simply the ocean, is the body of salty water that covers approximately 71% of the Earth's surface. The word sea is also used to denote second-order sections of the sea, such as the Mediterranean Sea, as well as certain large, entirely landlocked, saltwater lakes, such as the Caspian Sea. The sea moderates Earth's climate and has important roles in the water, carbon, and nitrogen cycles. Humans harnessing and studying the sea have been recorded since ancient times, and evidenced well into prehistory, while its modern scientific study is called oceanography. The most abundant solid dissolved in seawater is sodium chloride. The water also contains salts of magnesium, calcium, potassium, and mercury, amongst many other elements, some in minute concentrations. Salinity varies widely, being lower near the surface and the mouths of large rivers and higher in the depths of the ocean; however, the relative proportions of dissolved salts vary little across the oceans. Winds blowing over the surface of the sea produce waves, which break when they enter the shallow water near land. Winds also create surface currents through friction, setting up slow but stable circulations of water throughout the oceans. The directions of the circulation are governed by several factors including the shapes of the continents and Earth's rotation (through the Coriolis effect). Deep-sea currents, known as the global conveyor belt, carry cold water from near the poles to every ocean. Tides, the generally twice-daily rise and fall of sea levels, are caused by Earth's rotation and the gravitational effects of the Moon and, to a lesser extent, of the Sun. Tides may have a very high range in bays or estuaries. Submarine earthquakes arising from tectonic plate movements under the oceans can lead to destructive tsunamis, as can volcanoes, huge landslides, or the impact of large meteorites. A wide variety of organisms, including bacteria, protists, algae, plants, fungi, and animals, lives in the sea, which offers a wide range of marine habitats and ecosystems, ranging vertically from the sunlit surface and shoreline to the great depths and pressures of the cold, dark abyssal zone, and in latitude from the cold waters under polar ice caps to the warm waters of coral reefs in tropical regions. Many of the major groups of organisms evolved in the sea and life may have started there. The sea provides substantial supplies of food for humans, mainly fish, but also shellfish, mammals and seaweed, whether caught by fishermen or farmed underwater. Other human uses of the sea include trade, travel, mineral extraction, power generation, warfare, and leisure activities such as swimming, sailing, and scuba diving. Many of these activities create marine pollution. The sea has been an integral element for humans throughout history and culture.
rdf:langString ( 다른 뜻에 대해서는 바다 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 바다 또는 해양(영어: Sea)은 지구 표면에서 전체 또는 일부가 육지로 둘러싸인 거대한 소금물이다. 또한 얼어붙은 바다는 유빙이라고 부른다. 일반적으로 대양과 연결된 넓은 해역을 의미하며, 카스피해나 사해처럼 육지에 둘러싸인 경우도 바다로 분류하기도 한다. 그 나라가 영유하고 있는 바다는 영해라고 부른다. 바다는 지구 표면의 70.8%를 차지하고 있으며, 해양의 면적은 3억 6,105만km2에 이르고, 해수의 부피는 13억 7,030만 km3에 이른다. 해양의 깊이를 평균하면 4,117m가 되며, 최대 깊이는 11,034m이다. 바다에는 소금이 덮여 있기 때문에 어는점이 평균 섭씨 -1.91도로 담수보다 어는점이 낮지만, 캐나다나 러시아 등 한대 기후 지역에 위치한 바다는 얼어붙기 쉽다. 바다는 지구상에 최초로 생명이 탄생한 곳이며, 플랑크톤, 해조류, 어류, 포유류, 파충류, 갑각류 등의 많은 생명체가 살고 있다. 해양은 옛날부터 인간 생활과 밀접한 관계를 맺어 왔다. 세 면이 바다로 둘러싸이고 풍부한 수산 자원을 가진 한국의 경우도 기후 등 이루 헤아릴 수 없이 많은 영향을 받아 왔다. 바다가 없는 나라는 내륙국이라고 부르고 바다가 없는 지역은 내륙 지역(일명 내륙주)이라고 부른다. 바다의 색이 파란 이유는 빛의 산란의 결과이다. 태양빛이 대기 중을 통과하면서 짧은 파장의 빛이 더 많이 산란되는데 푸른색을 띠는 바로 이 짧은 파장의 빛 때문에 바다가 파랗게 보이는 것이다. 바다에 모래나 산호, 물고기 등이 많은 경우 태양빛이 부딪혀 다른 파장의 빛이 산란되어 바닷물의 색이 다양한 색으로 보일 수 있다.
rdf:langString 海(うみ、英: the sea または the ocean)は、地球上の陸地以外の部分で、海水に満たされたところ。 大小さまざまな広がり方があり、特に大きな広がり(だけ)は海洋(the ocean)とも言い、主な海洋としては太平洋、大西洋、インド洋などがある。一方、地中海や黒海も紛れもなく海であり、海峡で大西洋と繋がっており海水は行き来している。
rdf:langString Il mare è una vasta distesa di acqua salata, idrograficamente connessa con un oceano, che lambisce le coste di isole e terre continentali. Il termine è ampiamente usato anche come sinonimo di oceano quando esprime un concetto generico, per esempio quando si parla dei mari tropicali, di acqua di mare o di biologia marina; equivale a oceano anche quando lo si contrappone alle terre emerse. In pochi casi, molto particolari, lo stesso termine è usato per indicare laghi, di notevole estensione, come il Mar Caspio oppure, anche se piccoli, costituiti di acqua salata, come il Mar Morto.
rdf:langString Een zee is een grote hoeveelheid water, die in verbinding staat met een andere zee of met een oceaan, die ook als zee kan worden aangeduid, zij het dat een oceaan een zelfstandig geheel vormt met een eigen circulatie (zeestroom). Een zee daarentegen, heeft een bodem die bij een continent behoort (continentaal plat). Als de verbinding tussen zeeën smal is en uit een of meer zeestraten bestaat, spreekt men van een binnenzee. Zeeën worden gevoed door rivieren en door regenwater.
rdf:langString Morze – naturalny zbiornik wodny, część oceanu, mniej lub bardziej wyraźnie oddzielona od pozostałych jego części brzegami kontynentu, wyspami lub wzniesieniem dna. Ze względu na utrudnioną wymianę wód morza charakteryzują się indywidualnymi cechami, zbiór tych cech nazywa się ustrojem hydrologicznym. Ogólna powierzchnia mórz na Ziemi wynosi ok. 40 mln km² (co stanowi ok. 11% powierzchni oceanu światowego), liczba mórz na świecie wynosi 71 (nie licząc Morza Kaspijskiego i Morza Martwego, które są jeziorami słonymi). Tradycyjnie nazywane morzami duże słone jeziora, takie jak Morze Kaspijskie lub Morze Martwe faktycznie nie są morzami, ponieważ nie posiadają połączenia ze światowym wszechoceanem.
rdf:langString Mar é um grande corpo de água salgada cercado por terra em parte ou em totalidade. Mais amplamente, o mar — com o artigo definido — é o sistema interconectado de águas dos oceanos, considerado um oceano global ou o conjunto das várias divisões oceânicas principais. Ele modera o clima da Terra e desempenha importante papel nos ciclos , e . Embora tenha sido canal para e desde a pré-história, seu estudo científico contemporâneo, a , data da expedição Challenger britânica, durante a década de 1870. O mar é, por convenção, dividido por até cinco grandes seções oceânicas, entre elas as instituídas pela Organização Hidrográfica Internacional, que são o Atlântico, Pacífico, Índico e Ártico, mais o Antártico. Em decorrência do estado da deriva continental, o hemisfério norte apresenta uma razoável proporção entre terra e mar (cerca de 2:3), enquanto que o sul é predominantemente oceânico (1:4.7). A em alto mar é, em geral, de aproximadamente 3.5% de massa, não obstante isso varie em águas fechadas, proximamente a bocas de grandes rios ou a grandes profundidades. Cerca de 85% dos sólidos em mar aberto são cloreto de sódio. As correntes de mar profundo surgem a partir de diferenças salinas e de temperatura; os , por sua vez, são formados pelo atrito de produzidas por ventos e . Já as mudanças locais no originam-se a partir da gravidade da Lua e do Sol. A direção de tudo isso é atribuída às massas de terra e e à rotação da Terra, por meio da força inercial de Coriolis. Antigas mudanças nos níveis marítimos provocaram a formação de plataformas continentais, áreas rasas próximas à terra. As águas dessas áreas, ricas em nutrientes, são abundantes em , provendo aos humanos suprimentos essenciais para — sobretudo peixes, mas também mariscos, mamíferos e macroalgas, por exemplo — que são tanto colhidos em estado selvagem quanto cultivados em viveiro. As áreas mais diversificadas são cercadas por grandes recifes de coral tropicais. A baleação já foi uma atividade comum, mas a redução dos números de tais animais induziu o surgimento de esforços internacionais de conservação e uma consequente moratória à maior parte da caça comercial. A oceanografia estabeleceu que nem toda forma de vida marítima é restrita a águas de superfície iluminada pelo Sol; mesmo a grandes profundidades e pressão, nutrientes que fluem de fontes hidrotermais mantêm seu próprio e único ecossistema. A vida pode ter tido início nesses locais, e microorganismos aquáticos são geralmente creditados pelo grande evento de oxigenação da atmosfera terrestre. Acredita-se que tanto vegetais quanto animais teriam evoluído a partir dos mares. Tem-se o mar como um dos elementos essenciais do , do , da , da e do . Ele é, ainda, um fator determinante na exposição de cidades e populações a terremotos e vulcões de falhas geológicas próximas; a ; e a ciclones produzidos em zonas tropicais. Sua significância e dualidade — construída pela interpretação humana de suas características, tanto benéficas quanto perigosas — tiveram imensurável efeito no desenvolvimento da , das mudanças socioculturais do intercâmbio colombiano à Odisseia de Homero e às divindades aquáticas; dos funerais viquingues à Grande Onda de Kanagawa de Hokusai e aos filmes blockbusters da contemporaneidade; do Holandês Voador de Richard Wagner à Tempestade de William Shakespeare e ao Leviatã. Ele é, também, um local de , estando a natação, o mergulho, o surfe e o iatismo entre as mais populares. O mar sofre, entretanto, constantes danos, como os do fenômeno da absorção de dióxido de carbono atmosférico em grandes quantidades, diminuindo seu pH num processo denominado acidificação oceânica. O crescimento populacional humano e o uso não sustentável dos recursos marítimos advindo da industrialização e da aquacultura intensiva, por exemplo, têm contribuído para a intensificação da e de outros problemas ambientais.
rdf:langString Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område. Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten. Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter; omkring 90 procent av haven utgörs av djuphav. Det största djupet är Challengerdjupet i Marianergraven som når cirka 11 034 meter under havsytan. Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent. Ofta talar man om de större haven som världshav eller oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta i mindre bihav, som kan indelas i medelhav och randhav. Två exempel på bihav är Östersjön, som är ett medelhav, och Arabiska havet, som är ett randhav. Andra hav kallas bara bukter eller vikar, till exempel Bengaliska viken. Havens form påverkas av kontinenternas rörelser (plattektoniken) och förändras i takt med att spridningszoner på havsbottnen ökar havens yta, eller kollisionszoner pressar haven samman och minskar deras yta. Hav som en gång funnits på jorden, men som i dag inte finns i samma form kallas för paleohav, till exempel Iapetushavet och Panthalassa. Livet på jorden tros av en del ha börjat i haven, som i dag rymmer en stor artrikedom – från cyanobakterier till blåvalen, den största nu levande djurarten. Det är tillgången på vatten som varit förutsättningen för liv på jorden och än i dag lever omkring 40 procent av jordens befolkning i närheten av havet.
rdf:langString Мо́ре — частина океану, яка відокремлена від нього суходолом, підвищеннями підводного рельєфу або островами і має своєрідний гідрометеорологічний режим, вирізняється властивостями та складом води (солоністю, прозорістю, температурою, біологічним складом). Ділянки акваторії моря, що глибоко вдаються в сушу, — це затоки, серед яких вирізняють бухти, естуарії, фіорди, лагуни, лимани, губи
rdf:langString Мо́ре — часть Мирового океана, обособленная сушей или возвышениями подводного рельефа. Отличается от Мирового океана также гидрологическим, метеорологическим и климатическим режимами, что связано с их окраинным положением относительно океанов и замедлением водообмена из-за ограниченности связи с открытой частью. Моря также отделяют друг от друга в соответствии с их флорой и фауной (например, Эгейское море находится в Средиземном море). Для фауны морей характерно наличие эндемиков. У различных авторов, в частности, в Библии, морями может называться любое большое водное пространство (реки, озёра, заливы); например, Египетское море (Ис. 11:15) в Библии по разным предположениям обозначает или реку Нил, или часть Чермного моря; кроме того, там называется морем река Евфрат. В толковом словаре Даля море определяется как скопление горько-солёных вод в обширных впадинах или разломах земной поверхности. Таким образом, морем называют все эти произвольно разграниченные воды в противоположность земле (суше, материку). Обычно моря сообщаются с мировым океаном посредством проливов (например, Средиземное, Чёрное и другие) и носят это название правильно. Менее законно придаётся оно солёным или пресным озёрам (например, Каспий, Арал, Мёртвое море, Байкал — «Славное море — священный Байкал»). Кроме того, морем обозначают бездну или пропасть, необъятность. Объекты, именуемые морями, существуют не только на Земле: например, «Южное море» есть на Марсе и на Луне (лунным морем называется (визуально) тёмное пятно на поверхности лунного диска). При охлаждении солёная вода превращается в «морской лёд» — это происходит ниже точки замерзания для пресной воды при температуре около −1,8 °C.
rdf:langString 海是由大量鹹水組成的水體,四周邻接陆地。廣義上的海指由地球海洋鹹水水域組成的部分,一般把它看待為一整個世界洋,或是由若干大洋組合而成的水体。較小的次要海區(如地中海)或大型盐湖(如里海),則一般以「海」命名。这些海与大洋相比,没有独立的潮汐以及海流。海可调节地球的氣候,在、、中均扮演着重要的角色。雖然人類從史前時代就開始在大海中並未知的海域,不過從1870年代英國的挑戰者號遠征才開始。 由於大陸漂移,北半球現在的陸地和海洋之間的比例較为平均(約為2:3),但南半球絕大多數的地方都被海洋覆蓋(1:4.7)。海水中溶解的物质主要是氯化鈉,約佔全部溶解物質的85%,剩下的还有镁、钙、钾、汞等构成的盐类。開放水域的(鹽類物質的質量)一般在3.5%左右,不过靠近内陆的水域、附近的盐度较低,深海中的盐度则较高。海洋中各區域鹽分及溫度有差異,因而產生溫鹽環流。的形成歸因於受風和所推動的,局部的變化則是因月球和太陽的引力所致:这些的方向都會受到地球和,以及地球的自转(科里奥利力)所影响。火山喷发、大陆板块移动造成的海底地震、大型山体滑坡、陨石撞击等均可引发海啸。 陸地向海平面下延伸形成大陆架,為海洋接近陸地的淺海區域,大陆架海域富含養分,是许多的棲息地,向人類提供大量——主要為魚類,並有貝類、海洋哺乳動物及海藻——透過野生捕撈及水產養殖獲取。大型熱帶珊瑚礁的生物多樣性相當高。深海海域捕鯨業,隨著鯨的數量大幅減少,国际社会國簽署條約限制捕撈,国际捕鲸委员会於1986年起禁止大多數商業捕撈。海洋中的生物並非僅生長在陽光照射的到的水域,即使在海底深處,壓力很大的超深淵帶也有生物,其營養來源來自深海熱泉,形成獨特的生態系統,這類生物稱為嗜極生物。無生源論认为,生命起源可能是來是海洋,海洋微生物席符合地球大氣的大氧化事件,而動物及植物的起源也都來自海上。 海洋對人類、、、等方面均相當重要,亦為的場域。位於海岸的城市可能受地震或火山活動造成的影響,熱帶海域為熱帶氣旋、颱風及气旋的活躍區域。海洋對於產生重要影響,從早期神話裡的水神到荷马史詩,再到哥倫布大交換引發的巨大轉變,從海葬到松尾芭蕉的俳句再到超現實主義的海洋藝術;以及《》中船夫号子激勵人心的音樂到尼古拉·安德烈耶维奇·里姆斯基-科萨科夫的《舍赫拉查达》再到張惠妹的《聽海》。海上的包括游泳、潛水、衝浪及帆船運動等。但隨著人口增加、工業化及精耕细作造成現今的,海洋因吸收大氣中增加的二氧化碳,導致PH值下降,即;海洋資源共享造成過度捕魚的問題仍在增加。
xsd:nonNegativeInteger 182764

data from the linked data cloud