Sandy Lyle

rdf:langString Sandy Lyle

rdf:langString Alexander Walter Barr "Sandy" Lyle, född 9 februari 1958 i Shrewsbury i Shropshire, är en brittisk (skotsk) golfspelare. Han föddes i England men representerar Skottland. Tillsammans med Nick Faldo och Ian Woosnam tillhörde han det brittiska toppskiktet av golfare under 1980-talet. Lyle introducerades i golfen av sin far och han började att spela med miniklubbor när han var tre år gammal. Som amatör vann han English Amateur Stroke Play 1975 och 1977. Han var även med i -laget. Han blev professionell 1977 och han blev skotsk nationalhjälte då han vann majortävlingen The Open Championship på Sandwich 1985 vilket var den första brittiska segern i den tävlingen sedan Tony Jacklin 1969. Lyle var med i det europeiska Ryder Cup-laget fem gånger mellan 1979 och 1987, bland annat i det lag som vann på hösten 1985. Han var även med i samtliga -finaler mellan 1985 och 1990. För många golfare är han känd för sitt bunkerslag på det 18:e hålet på slutrundan i The Masters Tournament 1988 när han blev den förste brittiske spelare någonsin som vann den tävlingen. Han vann även samma år efter att ha förlorat finaler i flera upplagor tidigare. Lyle vann Europatourens penningliga 1979, 1980 och 1985. Han slutade bland de tio bästa nio gånger mellan 1979 och 1992. Han var även medlem på den amerikanska PGA-touren i många år där han slutade på 17:e plats i penningligan 1988. 1989 tappade Lyle formen och frånsett ett bra år på Europatouren 1992 då han blev 8:a på Europatourens penningliga så har han inte lyckats så bra sedan dess. Hans storhetstid avslutades i 30-årsåldern vilket är ovanligt för en professionell golfspelare. Som spelare är Lyle känd för sitt lugna och kalla sinnelag och hans framgångar inspirerade rivaler som Nicka Faldo och Ian Woosnam att förbättra sitt spel och vinna majortävlingar.