Salt March

http://dbpedia.org/resource/Salt_March an entity of type: Thing

Solný pochod (také Pochod do Dándí) byl protestní pochod, tzv. padajátra, který v roce 1930 vedl Mahátma Gándhí. Cesta vedla z Ahmadábádu do přímořské vesnice v Gudžarátu a měřila necelých 400 km. Jednalo se o jednu z událostí boje za indickou nezávislost na Spojeném království. Protest byl namířen proti britskému monopolu na výrobu soli. rdf:langString
La Salomarŝo aŭ Salo-Satyagraha estis kampanjo de Mohandas Karamchand Gandhi en la jaro 1930, por rompi la salomonopolon de la britoj kaj fine kondukis al la sendepenco de Hindujo. La salomarŝo estis la plej spektakla kampanjo inter tiuj iniciitaj de Gandhi dum sia batalo por sendependeco. rdf:langString
La marcha de la sal (conocida en inglés como the Salt March, the Salt Satyagraha, Dandi March y the Dandi Satyagraha) fue una manifestación dirigida por Mahatma Gandhi y llevada a cabo entre el 12 de marzo y el 6 de abril de 1930. Esta marcha se convirtió en uno de los más importantes acontecimientos que condujeron a la independencia de la India del Imperio británico. rdf:langString
La « marche du sel » est une manifestation entamée par Mohandas Karamchand Gandhi le 12 mars 1930, en vue d'arracher l'indépendance de l'Inde aux Britanniques. rdf:langString
塩の行進(しおのこうしん、Salt March / Dandi Satyagraha)とは、1930年にマハトマ・ガンディー並びに彼の支持者がイギリス植民地政府による塩の専売に反対し、製塩の為にグジャラート州アフマダーバードから同州南部ダーンディー海岸までの約386kmを行進した抗議行動のことである。この行進は3月12日から4月6日まで続き、インドのイギリスからの独立運動における重要な転換点となった。 rdf:langString
De zoutmars was een protestmars van 390 kilometer die in 1930 werd afgelegd door Mahatma Gandhi en zijn volgelingen. Met de mars wilde Gandhi bij de oceaan bij zelf zout gaan maken om zo te protesteren tegen het Britse zoutmonopolie in India. De mars was het grootste protest tegen de Britse overheersing sinds de ongehoorzaamheidsbeweging in 1920-22 en vormde een belangrijk onderdeel in de Indische strijd voor onafhankelijkheid. Het hele protest moest volgens Gandhi's principe van satyagraha geweldloos verlopen. Hoewel Gandhi voor zijn aandeel in de zoutmars werd gearresteerd, trok zijn mars wereldwijd de aandacht van de pers en leidde tot massale opstanden in India. Daarmee werd het effect van burgerlijke ongehoorzaamheid als protestmiddel tegen politiek onrecht bewezen. rdf:langString
A Marcha do Sal, também conhecida como Sal Satyagraha, Dandi March e Dandi Satyagraha, foi um ato de desobediência civil não-violenta na Índia colonial liderada por Mahatma Gandhi. A marcha de vinte e quatro dias durou de 12 de março de 1930 a 6 de abril de 1930 como uma campanha de ação direta de resistência fiscal e protesto não violento contra o monopólio britânico do sal. rdf:langString
食鹽進軍,又稱為食鹽長征,發生於1930年,為印度國父聖雄甘地領導的不合作運動之一。該抗爭英國殖民政府的和平示威活動,於24日後獲得局部性勝利。 1930年初,殖民印度的英國政府制定了《》,希望同時提高食鹽價格與稅收,引起印度人民普遍不滿。1930年3月12日,聖雄甘地與其支持者為反對此法律,舉行徒步抗議活動,該活動即「食鹽進軍」。 聖雄甘地帶領群眾步行至海邊,親自煮海水以取得海鹽。運動舉行整整24天,步行約390公里。聖雄甘地亦趁勢召開群眾大會,宣傳自己「非暴力、不合作」的一貫主張。該和平抗爭活動,獲得印度不少民眾支持。同年4月,英國殖民政府迫於輿論壓力,同意廢除《食鹽專營法》。 rdf:langString
«Соляний похід» — епізод сатьяграхи в Індії у 1930 році. 12 березня — 5 квітня М. К. Ганді з 79 своїми послідовниками пройшов пішки від міста Ахмадабад (в Гуджараті, Західна Індія) до селища Данді на березі Аравійського моря, де вони демонстративно, на знак порушення колоніальної соляної монополії, три тижні випарювали сіль з морської води. Похід мав пропагандистське значення і поклав початок масовій кампанії громадянської непокори англійській колоніальній владі в Індії у 1941 році. rdf:langString
كانت مسيرة الملح، والمعروفة أيضًا باسم عصيان الملح ومسيرة داندي وعصيان داندي، عصيانًا مدنيًا لاعنفيًا شهدته مستعمرة الهند بقيادة موهانداس كرمشاند غاندي. استمرت المسيرة لأربع وعشرين يومًا بين 12 مارس من عام 1930 وحتى 6 أبريل من نفس العام، كحملة إجرائية مباشرة لمقاومة الضريبة، وكاحتجاج سلمي على الإجراءات البريطانية بالاحتكار المطلق للملح. rdf:langString
Es coneix com a Marxa de la sal la manifestació empresa per Mohandas Gandhi el 12 de març de 1930 amb l'objectiu d'aconseguir la independència de l'Índia respecte a l'Imperi Britànic. En els anys precedents, el Mahatma havia multiplicat les manifestaciones no-violentes i les vagues de fam per obtenir per a l'Imperi de les Índies un estatut d'autonomia anàleg al concedit a les colònies de població europea com el Canadà i Austràlia. Desencertat en aquell temps en l'oposició parlamentària, Winston Churchill ironitza sobre el faquir sediciós que puja mig nu les escales del palau del virrei. rdf:langString
Der Salzmarsch oder die Salz-Satyagraha von 1930 war eine Kampagne Mahatma Gandhis, die das Salzmonopol der Briten brechen sollte und letztlich zur Unabhängigkeit Indiens von Großbritannien führte. Der Salzmarsch war die spektakulärste Kampagne, die Gandhi während seines Kampfes um Unabhängigkeit initiierte. Diese Aktion sollte den zivilen Ungehorsam beflügeln und ein Zeichen gegen die Abhängigkeit von zu hohen Steuern durch Großbritannien setzen. rdf:langString
Gatzaren martxa, Salt Satyagraha, Dandi martxa edo Dandi Satyagraha, 1930eko martxoaren 12tik apirilaren 6ra Mahatma Gandhi eta bere jarraitzaileek burututako manifestazio bat izan zen ia 300 kilometroko luzera izan zuena. Martxa hau India Britainiar Inperiotik independizatzea ahalbideratu zuten gertakari garrantzitsuenetako bat izan zen. Bigarren satyagraha edo egia aurkitu arteko laguntza izenarekin ezagutzen da gertakizun hau (Marti, 2012). rdf:langString
Tharla Máirseáil an tSalainn, nó Dandi Satyagraha, in India i Márta na bliana 1930, Sheol an gníomhaí síochána, Mahatma Gandhi "satyagraha" i gcoinne na gcánacha ar shalann a bhí i bhfeidhm. D'fhág an mháirseáil Ahmedabad ar 12 Márta, agus shiúil Gandhi agus a lucht leanúna 400 cm go dtí Dandi sa Ghúisearáit, áit a shroich siad arr 5 Aibreán 1930. Shiúil na mílte Indiach in éineacht le Gandhi chun na farraige, mar ghníomh dúshlánach in aghaidh Rialtas na Breataine. Ba chuspóir léi ná athshealbhú a dhéanamh ar shalann na hIndia do mhuintir na hIndia. rdf:langString
The Salt March, also known as the Salt Satyagraha, Dandi March and the Dandi Satyagraha, was an act of nonviolent civil disobedience in colonial India led by Mahatma Gandhi. The twenty-four day march lasted from 12 March to 6 April 1930 as a direct action campaign of tax resistance and nonviolent protest against the British salt monopoly. Another reason for this march was that the Civil Disobedience Movement needed a strong inauguration that would inspire more people to follow Gandhi's example. Gandhi started this march with 78 of his trusted volunteers. The march spanned 385 kilometres (239 mi), from Sabarmati Ashram to Dandi, which was called Navsari at that time (now in the state of Gujarat). Growing numbers of Indians joined them along the way. When Gandhi broke the British Raj salt la rdf:langString
Pawai Dandi, yang juga dikenal dengan nama Satyagraha Garam, dimulai pada 12 Maret 1930 dan merupakan bagian peting dari gerakan kemerdekaan India. Kegiatan tersebut merupakan sebuah kampanye aksi langsung dari dan perlawanan tanpa kekerasan melawan monopoli garam Inggris di , dan berkembang menjadi Gerakan Pembangkangan Sipil. Peristiwa tersebut merupakan perlawanan terorganisir paling signifikan terhadap otoritas Inggris sejak 1920–22, dan secara langsung disusul dengan deklarasi kemerdekaan oleh Kongres Nasional India pada 26 Januari 1930. rdf:langString
소금 행진(영어: Salt March) 또는 소금 사트야그라하(영어: Salt Satyagraha)는 영국 식민지 하의 인도에서 폐지를 주장하며 일어난 비폭력적 시민 불복종 행진(사트야그라하)이다. 마하트마 간디가 이끈 행진대는 에서 구자라트 주의 단디까지 행진하였다. 행진은 1930년 3월 12일에서 4월 6일까지 진행되었다. 마하트마 간디는 소금 사트야그라하에 참여한 60,000명쯤되는 사람들을 이끌고 240마일(390 킬로미터)까지 걸었다. 1930년 3월 12일 영국의 소금 독점에 대한 세금 저항과 비폭력 행진 캠페인으로시작하여 인도 독립운동에 자극을 주었고, 이때문에 세계 관심을 받게 되었다. 하지만 영국 당국자들은 소금 사트야그라하를 중단 시키기 위해 많은 힘을 쏟아부었다. 1920-22년의 비협력 운동은 영국 당국에 가장 중대한 도전이었고, 1930년 1월 26일 "인도 전국대회"(Indian National Congress)에서 푸르나 스와 라즈(Purna Swaraj)가 주권과 자기 통치를 선언한 직후였다. rdf:langString
La marcia del sale (in inglese Salt Satyagraha o Salt March, in hindi दांडी मार्च) fu una manifestazione non-violenta che si svolse dal 12 marzo al 5 aprile 1930 in India ad opera del Mahatma Gandhi, nell'ambito della Satyagraha. rdf:langString
Marsz solny – akt obywatelskiego nieposłuszeństwa zorganizowany przez Mahatmę Gandhiego, który miał miejsce między 12 marca a 6 kwietnia 1930 roku. Ze względu na swoją spektakularność często nazywany jest jako „druga satjagraha”. Marsz stanowił wyraz rosnącego zniecierpliwienia Indyjskiego Kongresu Narodowego własną bezsilnością, natomiast bezpośrednim bodźcem, który go wywołał, była brytyjska odmowa przyznania Indiom statusu dominium. rdf:langString
Saltmarschen var en politisk manifestation i Indien 1930, ledd av Mahatma Gandhi. Den brittiska kolonialmakten hade monopol på framställning och försäljning av salt och intäkterna bidrog till att finansiera Brittiska Indiens offentliga sektor. Detta monopol var för många indier den enda skatt som de betalade, eftersom få betalade inkomstskatt och det inte fanns mervärdesskatt eller importtullar. Saltmarschen efterföljdes av en ickevåldsräd mot saltverket i Dharasana, även kallat Dharasana Satyagraha. rdf:langString
«Соляно́й похо́д», также известный как Соляной сатьяграха, Данди-марш и Данди-сатьяграха — один из эпизодов сатьяграхи в Индии, когда 12 марта — 5 апреля 1930 года Махатма Ганди с 79 своими последователями прошёл пешком от Сабармати Ашрама в Ахмадабаде (штат Гуджарат, Западная Индия) до побережья Аравийского моря близ селения Данди. После окончания 390-километрового похода, в ходе которого к группе протестующих присоединялись всё новые последователи, его участники принялись демонстративно выпаривать соль из морской воды. При этом, в знак нарушения колониальной соляной монополии, участники Соляного похода не уплачивали налог на соль. rdf:langString
rdf:langString مسيرة الملح
rdf:langString Marxa de la sal
rdf:langString Solný pochod
rdf:langString Salzmarsch
rdf:langString Salomarŝo
rdf:langString Gatzaren martxa
rdf:langString Marcha de la sal
rdf:langString Máirseáil an tSalainn (1930)
rdf:langString Pawai Garam
rdf:langString Marche du sel
rdf:langString Marcia del sale
rdf:langString 塩の行進
rdf:langString 소금 행진
rdf:langString Zoutmars
rdf:langString Marsz solny
rdf:langString Salt March
rdf:langString Marcha do Sal
rdf:langString Saltmarschen
rdf:langString Соляной поход
rdf:langString 食盐进军
rdf:langString Соляний похід
rdf:langString Dandhi Salt March caption=Gandhi picked up grains of salt at the end of his march. Behind hi is his second son Manilal Gandhi and Mithuben Petit.
xsd:integer 677641
xsd:integer 1124879390
rdf:langString Gandhi leading his followers on the famous Salt March to abolish the British Salt Laws.
xsd:gMonthDay --03-12
rdf:langString Dandi Salt Satyagraha
rdf:langString Sabarmati, Ahmedabad, Gujarat, India
rdf:langString Salt March
rdf:langString Solný pochod (také Pochod do Dándí) byl protestní pochod, tzv. padajátra, který v roce 1930 vedl Mahátma Gándhí. Cesta vedla z Ahmadábádu do přímořské vesnice v Gudžarátu a měřila necelých 400 km. Jednalo se o jednu z událostí boje za indickou nezávislost na Spojeném království. Protest byl namířen proti britskému monopolu na výrobu soli.
rdf:langString Es coneix com a Marxa de la sal la manifestació empresa per Mohandas Gandhi el 12 de març de 1930 amb l'objectiu d'aconseguir la independència de l'Índia respecte a l'Imperi Britànic. En els anys precedents, el Mahatma havia multiplicat les manifestaciones no-violentes i les vagues de fam per obtenir per a l'Imperi de les Índies un estatut d'autonomia anàleg al concedit a les colònies de població europea com el Canadà i Austràlia. En no aconseguir resultats, alguns membres del seu partit, el Partit del Congrés Nacional Indi, s'impacienten i amenacen de desencadenar una guerra a favor de la independència. Gandhi adverteix el virrei de l'Índia que la seva propera campanya de desobediència civil tindrà com a objectiu la independència. Així doncs deixa el seu asram dels voltants d'Ahmedabad, al nord-oest del país, acompanyat d'algunes desenes de deixebles i d'un seguici de periodistes. Després d'un recorregut a peu de 300 quilòmetres, arriba el 6 d'abril de 1930 a la costa de l'Oceà Índic. Avança dins de l'aigua i recull a les seves mans una mica de sal. Amb aquest gest irrisori i altament simbòlic, Gandhi encoratja els seus compatriotes a violar el monopoli de l'estat sobre la distribució de sal. Aquest monopoli obliga tots els consumidors indis, inclosos els més pobres, a pagar un impost sobre la sal i els prohibeix recollir-la ells mateixos. Aquest impost és anàleg a la gabella que, sota l'Antic Règim gravava la sal a França. A la platja la gentada, nodrida de diversos milers de simpatitzants, imita el Mahatma i recull aigua salada en recipients. El seu exemple és seguit per tot el país. De Karachi a Mumbai els indis evaporen l'aigua i recullen la sal a plena llum del dia, desafiant els britànics. Aquests últims omplen les seves presons amb 60.000 'lladres de sal'. Els indis, fidels a les recomanacions de Gandhi, no es resisteixen. El mateix Mahatma és detingut i passa nou mesos a presó. Finalment, el virrei reconeix la seva impotència per imposar la llei britànica. Cedint a les peticions de Gandhi, allibera tots els presoners i reconeix als indis el dret de recollir ells mateixos la sal. Desencertat en aquell temps en l'oposició parlamentària, Winston Churchill ironitza sobre el faquir sediciós que puja mig nu les escales del palau del virrei. Gandhi és rebut triomfalment a Londres pels liberals britànics que accepten una pròxima independència de l'Índia. Aquesta serà ajornada per la Segona Guerra Mundial i les dissensions entre hindús i musulmans. El 15 d'agost de 1947, l'Imperi de les Índies es convertirà per fi en independent però al preu d'una salvatge guerra religiosa i de la separació de l'Índia i el Pakistan. En el context d'aquest conflicte, Gandhi perdrà la vida el 30 de gener de 1948, víctima d'un fanàtic de dretes hindú. La Marxa de la sal suposa per als hindús l'equivalent al motí del te a Boston que va conduir els Estats Units a la independència. Al llarg de la marxa, Gandhi i els seus seguidors entonen a tall d'himne el mantra Raghupati.
rdf:langString كانت مسيرة الملح، والمعروفة أيضًا باسم عصيان الملح ومسيرة داندي وعصيان داندي، عصيانًا مدنيًا لاعنفيًا شهدته مستعمرة الهند بقيادة موهانداس كرمشاند غاندي. استمرت المسيرة لأربع وعشرين يومًا بين 12 مارس من عام 1930 وحتى 6 أبريل من نفس العام، كحملة إجرائية مباشرة لمقاومة الضريبة، وكاحتجاج سلمي على الإجراءات البريطانية بالاحتكار المطلق للملح. بدأ مهاتما غادي مسيرة الملح برفقة 80 شخصٍ من المتطوعين الموثوق بهم. مشى المشاركون في المسيرة لعشرة أميال في اليوم لمدة 24 يومًا، فبلغت المسافة الكلية التي قطعها المشاركون في المسيرة 240 ميلًا (384 كم)، من منطقة سابارماتي أشرم وحتى قرية داندي التي كان يُطلق عليها حينها اسم نافاساري (تقع الآن ضمن ولاية كجرات الهندية). تزايدت أعداد الهنود المشاركين في المسيرة على طول الطريق. أشعل غاندي، عند خرقه لقوانين الملح في الساعة 6:30 من صباح 6 أبريل عام 1930، عصيانًا مدنيًا واسع النطاق ضد قوانين الملح في الهند البريطانية، شارك فيه ملايين الهنود على مستوى البلاد. بعد صناعة الملح عن طريق التبخير في بلدة ناندي، واصل غاندي مسيرته نحو الجنوب على طول الساحل، وصنع الملح وعقد اجتماعات على الطريق. خطط حزب المؤتمر لتنظيم عصيان في مصنع داراسانا للملح، الواقع على بعد 25 ميل إلى الجنوب من داندي. أُلقي القبض على غاندي في منتصف ليلة 4-5 من شهر مايو 1930، قبل أيام فقط من إطلاق النشاط المخطط له في داراسانا. لفتت مسيرة داندي مع عصيان دارسانا أنظار العالم إلى حركة الاستقلال الهندية من خلال التغطية الصحفية الواسعة لها. استمر العصيان ضد ضريبة الملح لمدة عام واحد تقريبًا، وانتهى بإطلاق سراح غاندي من السجن، وإطلاق مفاوضات مع نائب الملك، اللورد إيروين، في مؤتمر الطاولة المستديرة الثاني. سُجن ما يزيد عن 60 ألف هنديٍ للمشاركة في عصيان الملح. فشل العصيان على الرغم من ذلك، في إجبار البريطانيين على تقديم تنازلات كبيرة. اعتمدت حملة عصيان الملح على مبادئ غاندي في الاحتجاجات السلمية التي يُطلق عليها اسم ساتياغراها والتي تترجم بشكل فضفاض على أنّها «قوة الحقيقة». تتكون كلمة ساتياغراها من كلمتين سنسكريتين، هما «ساتيا» التي تعني «الحقيقة»، و «أغراها» التي تعني «الإصرار». اختار المؤتمر الوطني الهندي، في أوائل عام 1930، العصيان (ساتياغراها) كتكتيك رئيسي لكسب السيادة الهندية وتحقيق والاستقلال عن الحكم البريطاني والتوصل إلى حكم ذاتي للبلاد، وعُيّن المهاتما غادي مُنظمًا للحملة. اختار غاندي قانون الملح البريطاني الصادر عام 1882 كهدف أولي للعصيان. أظهرت مسيرة الملح نحو داندي، وتعرض الشرطة البريطانية لمئات الهنود المتظاهرين السلميين بالضرب في دارسانا، وهو ما حظي بتغطية إعلامية واسعة على مستوى العالم، الاستخدامَ الفعال للعصيان المدني كأسلوب من أساليب محاربة الظلم الاجتماعي والسياسي. كان لتعاليم العصيان التي وضعها غاندي، إضافة إلى المسيرة نحو داندي، تأثير كبير على النشطاء الأمريكيين مارتن لوثر كينغ جونيور، وجيمس بيفل وغيرهم، وكانت دافعًا لهم لإطلاق حركة الحقوق المدنية لتحصيل الحقوق القانونية للأمريكيين الأفارقة وغيرهم من الأقليات الأخرى في ستينيات القرن العشرين. كانت مسيرة الملح أهم تحدٍ منظم للسلطة البريطانية منذ حركة عدم التعاون التي انطلقت في 1 أغسطس من عام 1920، واستمرت حتى عام 1922، وتلت إعلانَ بورنا سواراج (إعلان استقلال الهند) للسيادة والحكم الذاتي الصادر عن المؤتمر الوطني الهندي في 26 يناير من عام 1930. حظيت المسيرة باهتمامٍ عالمي، وهو ما أعطى حركة الاستقلال الهندية دافعًا للاستمرار، وبدأت بعدها حركة العصيان المدني على مستوى البلاد.
rdf:langString Der Salzmarsch oder die Salz-Satyagraha von 1930 war eine Kampagne Mahatma Gandhis, die das Salzmonopol der Briten brechen sollte und letztlich zur Unabhängigkeit Indiens von Großbritannien führte. Der Salzmarsch war die spektakulärste Kampagne, die Gandhi während seines Kampfes um Unabhängigkeit initiierte. Diese Aktion sollte den zivilen Ungehorsam beflügeln und ein Zeichen gegen die Abhängigkeit von zu hohen Steuern durch Großbritannien setzen. Dabei zog Gandhi mit 78 seiner Anhänger ab dem 12. März 1930 von seinem Wohnort Sabarmati-Aschram bei Ahmedabad über 385 Kilometer nach Dandi am Arabischen Meer. Dort kam er 24 Tage später an und hob als Symbolhandlung einige Körner Salz auf, um damit gegen das britische Salzmonopol zu demonstrieren. Salz war seit jeher ein bedeutender Wirtschaftsfaktor Indiens und zudem für die Bevölkerung notwendig, um einerseits das Grundnahrungsmittel Reis zuzubereiten, andererseits im heißen Klima den täglichen Elektrolytverlust auszugleichen. Gandhi forderte seine Landsleute auf, es ihm unter Verzicht von Gewalt gleichzutun, was in ganz Indien geschah: Nicht nur seine Anhänger begannen, ihr Salz selbst zu gewinnen, indem sie Salzwasser in einer Schüssel in die Sonne stellten und verdunsten ließen, sondern auch andere Inder beteiligten sich. Hinzu kam, dass sie das gewonnene Salz nicht nur für private Zwecke benutzten, sondern es auch steuerfrei weiterverkauften. Weil jede Form der Salzgewinnung, des Salztransports und des Salzhandels den Briten vorbehalten war, wurden an die 50.000 Inder in der Folge verhaftet, darunter fast alle Führer der Kongresspartei Indiens, was den Erfolg der Aktion außergewöhnlich und sehr gute
rdf:langString La Salomarŝo aŭ Salo-Satyagraha estis kampanjo de Mohandas Karamchand Gandhi en la jaro 1930, por rompi la salomonopolon de la britoj kaj fine kondukis al la sendepenco de Hindujo. La salomarŝo estis la plej spektakla kampanjo inter tiuj iniciitaj de Gandhi dum sia batalo por sendependeco.
rdf:langString La marcha de la sal (conocida en inglés como the Salt March, the Salt Satyagraha, Dandi March y the Dandi Satyagraha) fue una manifestación dirigida por Mahatma Gandhi y llevada a cabo entre el 12 de marzo y el 6 de abril de 1930. Esta marcha se convirtió en uno de los más importantes acontecimientos que condujeron a la independencia de la India del Imperio británico.
rdf:langString Gatzaren martxa, Salt Satyagraha, Dandi martxa edo Dandi Satyagraha, 1930eko martxoaren 12tik apirilaren 6ra Mahatma Gandhi eta bere jarraitzaileek burututako manifestazio bat izan zen ia 300 kilometroko luzera izan zuena. Martxa hau India Britainiar Inperiotik independizatzea ahalbideratu zuten gertakari garrantzitsuenetako bat izan zen. Bigarren satyagraha edo egia aurkitu arteko laguntza izenarekin ezagutzen da gertakizun hau (Marti, 2012). Gatzaren martxa nazio mailan emandako protesta izan zen, eta hau martxan jartzeko arrazoia, besteak beste, Indiako Kongresu Nazionalaren haserrea izan zen, Britainia Handiak ez ziolako Indiari aitortzen. Egoeraz kontziente, Indiaren independentzia lortzeko, Gandhik India guztiari eragiten zion egoera baten aurka ekitea erabaki zuen. Horrela, gobernu britainiarrak gatzari ezartzen zizkion zergen aurka egin zuen, India osoa zeharkatuz bere .
rdf:langString La « marche du sel » est une manifestation entamée par Mohandas Karamchand Gandhi le 12 mars 1930, en vue d'arracher l'indépendance de l'Inde aux Britanniques.
rdf:langString Tharla Máirseáil an tSalainn, nó Dandi Satyagraha, in India i Márta na bliana 1930, Sheol an gníomhaí síochána, Mahatma Gandhi "satyagraha" i gcoinne na gcánacha ar shalann a bhí i bhfeidhm. D'fhág an mháirseáil Ahmedabad ar 12 Márta, agus shiúil Gandhi agus a lucht leanúna 400 cm go dtí Dandi sa Ghúisearáit, áit a shroich siad arr 5 Aibreán 1930. Shiúil na mílte Indiach in éineacht le Gandhi chun na farraige, mar ghníomh dúshlánach in aghaidh Rialtas na Breataine. Ba chuspóir léi ná athshealbhú a dhéanamh ar shalann na hIndia do mhuintir na hIndia. Bhí Gandhi ag iarraidh cearta sibhialta agus neamhspleáchas na hIndia a bhaint amach do na hIndiaigh. Bhí an feachtas 'Satyagraha' i measc na bhfeachtas ba rathúla maidir le smacht na Breataine ar an India a laghdú; chuir an Bhreatain breis agus 60,000 duine i bpríosún mar thoradh air.
rdf:langString Pawai Dandi, yang juga dikenal dengan nama Satyagraha Garam, dimulai pada 12 Maret 1930 dan merupakan bagian peting dari gerakan kemerdekaan India. Kegiatan tersebut merupakan sebuah kampanye aksi langsung dari dan perlawanan tanpa kekerasan melawan monopoli garam Inggris di , dan berkembang menjadi Gerakan Pembangkangan Sipil. Peristiwa tersebut merupakan perlawanan terorganisir paling signifikan terhadap otoritas Inggris sejak 1920–22, dan secara langsung disusul dengan deklarasi kemerdekaan oleh Kongres Nasional India pada 26 Januari 1930. Mohandas Karamchand Gandhi (yang umumnya dikenal sebagai Mahatma Gandhi) memimpin pawai Dandi dari pangkalannya, dekat Ahmedabad, sampai desa pesisir Dandi, yang terletak di sebuah kota yang bernama Navsari, di negara bagian Gujarat. Pada saat ia mengadakan pawai selama 24 hari dengan jarak 240 mil (390 km) sampai untuk memproduksi haram tanpa membayar pajak, orang-orang India yang ikut bergabung dengannya bertambah jumlahnya di sepanjang jalan. Ketika Gandhi meruntuhkan hukum garam pada pukul 6:30 am pada 6 April 1930, tindakan tersebut menjadi aksi berskala besar dari pembangkangan sipil melawan yang dilakukan oleh jutaan orang India. Kampanye tersebut memiliki dampak yang signifikan terhadap perubahan dunia dan sikap Inggris menjelang kemerdekaan India dan menyebabkan sejumlah besar orang India ikut bergabung dalam perlawanan untuk pertama kalinya. Setelah membuat garam di Dandi, Gandhi melanjutkan perjalanan di sepanjang pesisir, memproduksi garam dan mengadakan pertemuan di tengah perjalanan. Partai Kongres berencana untuk melakukan satyagraha di Tempat Pengerjaan Garam Dharasana yang berjarak 25 mil dari selatan Dandi. Namun, Gandhi ditangkap pada tengah malam 4–5 Mei 1930, tepat beberapa hari sebelum aksi tersebut direncanakan di Dharasana. Pawai Dandi dan mendapatkan sambutan di seluruh dunia terhadap gerakan kemerdekaan India melalui sorotan surat kabar dan penyiaran berita. Satyagraha melawan pajak garam berlanjut selama sekitar setahun, yang berakhir dengan pembebasan Gandhi dari penjara dan negotiasi dengan Viceroy di Konferensi Meja Bundar Kedua. Lebih dari 80,000 orang India dipenjara akibat Satyagraha Garam tersebut.
rdf:langString The Salt March, also known as the Salt Satyagraha, Dandi March and the Dandi Satyagraha, was an act of nonviolent civil disobedience in colonial India led by Mahatma Gandhi. The twenty-four day march lasted from 12 March to 6 April 1930 as a direct action campaign of tax resistance and nonviolent protest against the British salt monopoly. Another reason for this march was that the Civil Disobedience Movement needed a strong inauguration that would inspire more people to follow Gandhi's example. Gandhi started this march with 78 of his trusted volunteers. The march spanned 385 kilometres (239 mi), from Sabarmati Ashram to Dandi, which was called Navsari at that time (now in the state of Gujarat). Growing numbers of Indians joined them along the way. When Gandhi broke the British Raj salt laws at 8:30 am on 6 April 1930, it sparked large scale acts of civil disobedience against the salt laws by millions of Indians. After making the salt by evaporation at Dandi, Gandhi continued southward along the coast, making salt and addressing meetings on the way. The Congress Party planned to stage a satyagraha at the Dharasana Salt Works, 40 km (25 mi) south of Dandi. However, Gandhi was arrested on the midnight of 4–5 May 1930, just days before the planned action at Dharasana. The Dandi March and the ensuing Dharasana Satyagraha drew worldwide attention to the Indian independence movement through extensive newspaper and newsreel coverage. The satyagraha against the salt tax continued for almost a year, ending with Gandhi's release from jail and negotiations with Viceroy Lord Irwin at the Second Round Table Conference. Although over 60,000 Indians were jailed as a result of the Salt Satyagraha, the British did not make immediate major concessions. The Salt Satyagraha campaign was based upon Gandhi's principles of non-violent protest called satyagraha, which he loosely translated as "truth-force". Literally, it is formed from the Sanskrit words satya, "truth", and agraha, "insistence". In early 1920 the Indian National Congress chose satyagraha as their main tactic for winning Indian sovereignty and self-rule from British rule and appointed Gandhi to organise the campaign. Gandhi chose the 1882 British Salt Act as the first target of satyagraha. The Salt March to Dandi, and the beating by the colonial police of hundreds of nonviolent protesters in Dharasana, which received worldwide news coverage, demonstrated the effective use of civil disobedience as a technique for fighting social and political injustice. The satyagraha teachings of Gandhi and the March to Dandi had a significant influence on American activists Martin Luther King Jr., James Bevel, and others during the Civil Rights Movement for civil rights for African Americans and other minority groups in the 1960s. The march was the most significant organised challenge to British authority since the Non-cooperation movement of 1920–22, and directly followed the Purna Swaraj declaration of sovereignty and self-rule by the Indian National Congress on 26 January 1930. It gained worldwide attention which gave impetus to the Indian independence movement and started the nationwide Civil Disobedience movement which continued until 1934 in Sabarmati, Ahemdabad, Gujarat, India.
rdf:langString 塩の行進(しおのこうしん、Salt March / Dandi Satyagraha)とは、1930年にマハトマ・ガンディー並びに彼の支持者がイギリス植民地政府による塩の専売に反対し、製塩の為にグジャラート州アフマダーバードから同州南部ダーンディー海岸までの約386kmを行進した抗議行動のことである。この行進は3月12日から4月6日まで続き、インドのイギリスからの独立運動における重要な転換点となった。
rdf:langString 소금 행진(영어: Salt March) 또는 소금 사트야그라하(영어: Salt Satyagraha)는 영국 식민지 하의 인도에서 폐지를 주장하며 일어난 비폭력적 시민 불복종 행진(사트야그라하)이다. 마하트마 간디가 이끈 행진대는 에서 구자라트 주의 단디까지 행진하였다. 행진은 1930년 3월 12일에서 4월 6일까지 진행되었다. 마하트마 간디는 소금 사트야그라하에 참여한 60,000명쯤되는 사람들을 이끌고 240마일(390 킬로미터)까지 걸었다. 1930년 3월 12일 영국의 소금 독점에 대한 세금 저항과 비폭력 행진 캠페인으로시작하여 인도 독립운동에 자극을 주었고, 이때문에 세계 관심을 받게 되었다. 하지만 영국 당국자들은 소금 사트야그라하를 중단 시키기 위해 많은 힘을 쏟아부었다. 1920-22년의 비협력 운동은 영국 당국에 가장 중대한 도전이었고, 1930년 1월 26일 "인도 전국대회"(Indian National Congress)에서 푸르나 스와 라즈(Purna Swaraj)가 주권과 자기 통치를 선언한 직후였다. 간디는 아마디 바드시 근처에 있는 간디의 기지 "사바마티 아스람"(Sabarmati Ashram)에서 소금 사트야그라하를 이끌었다. 처음에는 79명이 간디와 행진을 시작하였다. 간디는 구자랏(Gujarat)의 나브사리(Navsari)라는 작은 마을에 위치한 해안 마을까지 240마일을 걸었다. 그리고 간디와 많은 다른 사람들이 세금을 내지 않고 소금을 생산하는 24 일 행진을 계속하면서, 점점 더 많은 인도인들이 그 길을 따라 합류했다. 간디는 1930년 4월 6일 6시 30분에 간염법을 어기고 수백만 명의 인도인들에 의한 영국의 소금 법에 대한 대규모 불법 행위를 촉발 시켰다. 소금 사트야그라하 선거 운동은 인도의 주권과 자기 통치에 대한 세계와 영국의 태도 변화에 중요한 영향을 미쳤고, 많은 인도인들이 처음으로 싸움에 참여하게만들었다. 소금을 만들고 난 후 간디는 해안을 따라 남쪽으로 계속 가면서 소금을 생산하는 도중에 회의를 했다. 의회당은 남쪽으로 25 마일 떨어진 다라 사나 소금공장(Dharasana Salt Works)를 계획했다. 그러나 간디는 1930년 5월 4일에서 5일 자정에 다라 사나에서 계획된 조치가 있기 바로 며칠 전에 체포되었다. 소금 사트야그라하에서 계속되는 광범위한 신문과 뉴스는 릴 커버리지를 통해 인도 독립 운동에 전 세계적으로 관심을 끌었다. 소금과 세금에 대한 사트야그라하는 간디가 감옥에서 석방되고 두 번째 원탁 회의에서 총독(Viceroy Lord Irwin)과 협상을하는게 거의 1년 동안 계속되었다.
rdf:langString La marcia del sale (in inglese Salt Satyagraha o Salt March, in hindi दांडी मार्च) fu una manifestazione non-violenta che si svolse dal 12 marzo al 5 aprile 1930 in India ad opera del Mahatma Gandhi, nell'ambito della Satyagraha. La manifestazione si svolse contro la tassa sul sale, su cui vigeva un assoluto monopolio imperiale, imposta dal governo britannico a tutti i sudditi dell'India, residenti europei compresi. Consistette in una marcia di oltre trecento chilometri a piedi da Ahmedabad a Dandi, nello stato del Gujarat, sull'Oceano Indiano, con lo scopo di raccogliere una manciata di sale dalle saline, rivendicando simbolicamente il possesso di questa risorsa preziosa al popolo indiano.
rdf:langString De zoutmars was een protestmars van 390 kilometer die in 1930 werd afgelegd door Mahatma Gandhi en zijn volgelingen. Met de mars wilde Gandhi bij de oceaan bij zelf zout gaan maken om zo te protesteren tegen het Britse zoutmonopolie in India. De mars was het grootste protest tegen de Britse overheersing sinds de ongehoorzaamheidsbeweging in 1920-22 en vormde een belangrijk onderdeel in de Indische strijd voor onafhankelijkheid. Het hele protest moest volgens Gandhi's principe van satyagraha geweldloos verlopen. Hoewel Gandhi voor zijn aandeel in de zoutmars werd gearresteerd, trok zijn mars wereldwijd de aandacht van de pers en leidde tot massale opstanden in India. Daarmee werd het effect van burgerlijke ongehoorzaamheid als protestmiddel tegen politiek onrecht bewezen.
rdf:langString «Соляно́й похо́д», также известный как Соляной сатьяграха, Данди-марш и Данди-сатьяграха — один из эпизодов сатьяграхи в Индии, когда 12 марта — 5 апреля 1930 года Махатма Ганди с 79 своими последователями прошёл пешком от Сабармати Ашрама в Ахмадабаде (штат Гуджарат, Западная Индия) до побережья Аравийского моря близ селения Данди. После окончания 390-километрового похода, в ходе которого к группе протестующих присоединялись всё новые последователи, его участники принялись демонстративно выпаривать соль из морской воды. При этом, в знак нарушения колониальной соляной монополии, участники Соляного похода не уплачивали налог на соль. После выпаривания соли в Данди группа двинулась по побережью к югу, продолжая действия против соляного налога, намереваясь провести акцию на солеварнях в Дхарасане. Однако за несколько дней до предполагаемой акции, в ночь с 4 на 5 мая, Ганди был арестован. События Соляного похода привлекли внимание средств массовой информации и общественности по всему миру, сатьяграха против соляной монополии длилась почти год, закончившись освобождением Ганди. Всего в результате «соляной сатьяграхи» было арестовано и заключено в тюрьмы свыше 80 тыс. индийцев. Поход имел важное пропагандистское значение и заложил основы массовой кампании гражданского неповиновения английским колониальным властям в Индии, дав толчок новым протестам против соляных налогов.
rdf:langString Saltmarschen var en politisk manifestation i Indien 1930, ledd av Mahatma Gandhi. Den brittiska kolonialmakten hade monopol på framställning och försäljning av salt och intäkterna bidrog till att finansiera Brittiska Indiens offentliga sektor. Detta monopol var för många indier den enda skatt som de betalade, eftersom få betalade inkomstskatt och det inte fanns mervärdesskatt eller importtullar. Saltmonopolet blev en symbol för brittiskt styre i Indien. Gandhi vandrade tillsammans med ett antal anhängare en sträcka på 40 mil för att sedan själv börja framställa salt vid kusten. Genom att bryta mot saltframställningslagen inledde Gandhi vad som kom att bli en rad av protesthandlingar mot det brittiska kolonialstyrets kontroll över den indiska saltproduktionen. Saltmarschen efterföljdes av en ickevåldsräd mot saltverket i Dharasana, även kallat Dharasana Satyagraha.
rdf:langString Marsz solny – akt obywatelskiego nieposłuszeństwa zorganizowany przez Mahatmę Gandhiego, który miał miejsce między 12 marca a 6 kwietnia 1930 roku. Ze względu na swoją spektakularność często nazywany jest jako „druga satjagraha”. Marsz stanowił wyraz rosnącego zniecierpliwienia Indyjskiego Kongresu Narodowego własną bezsilnością, natomiast bezpośrednim bodźcem, który go wywołał, była brytyjska odmowa przyznania Indiom statusu dominium. Za pretekst kampanii posłużył Gandhiemu powszechnie znienawidzony podatek solny. Rząd indyjski w owym czasie utrzymywał monopol na wydobycie i handel solą, podstawowym artykułem spożywczym, który obłożył wysokim podatkiem. Ci, którzy używali soli pozyskanej własnymi siłami, byli surowo karani. Wykorzystując tę sytuację, sześćdziesięciojednoletni Gandhi, któremu towarzyszyło 71 zwolenników jego polityki, rozpoczął 12 marca marsz o długości 240 mil (390 km), wyruszając z Sabarmati w Ahmadabadzie (stan Gudźarat) do wioski Dandi na wybrzeżu Morza Arabskiego w pobliżu miasta Navsari w tym samym stanie. Po drodze do manifestantów przyłączyły się tysiące ludzi. Akcja Gandhiego zdobyła szeroki rozgłos nie tylko na subkontynencie, ale także na całym świecie, zyskując uznanie opinii międzynarodowej. Gandhi, aby zachęcić Indusów do omijania przepisów solnych i w miarę możliwości zaopatrywania się na własną rękę, u kresu marszu, nad brzegiem morza, symbolicznie odparował dla siebie garść soli. Gandhi został aresztowany w nocy z 4/5 maja 1930 roku, a w następnych miesiącach ok. 60–90 tys. osób podejrzewanych o udział w marszu oraz całe kierownictwo Kongresu. Po uwolnieniu rok później Gandhi odwołał swoją kampanię bojkotującą rządowy monopol solny i zawarł układ z Edwardem Woodem, hrabią Halifaxu, umożliwiający mu uczestnictwo w konferencji i zezwalającym na wytwarzanie soli dla celów domowych. Układ ten zezwalał także na organizowanie pokojowych demonstracji popierających kampanię na rzecz indyjskiej produkcji. W zamian za to IKN zrezygnował z wysuwanych wcześniej żądań przeprowadzenia dochodzenia w sprawie aresztowań związanych z marszem solnym.
rdf:langString A Marcha do Sal, também conhecida como Sal Satyagraha, Dandi March e Dandi Satyagraha, foi um ato de desobediência civil não-violenta na Índia colonial liderada por Mahatma Gandhi. A marcha de vinte e quatro dias durou de 12 de março de 1930 a 6 de abril de 1930 como uma campanha de ação direta de resistência fiscal e protesto não violento contra o monopólio britânico do sal.
rdf:langString 食鹽進軍,又稱為食鹽長征,發生於1930年,為印度國父聖雄甘地領導的不合作運動之一。該抗爭英國殖民政府的和平示威活動,於24日後獲得局部性勝利。 1930年初,殖民印度的英國政府制定了《》,希望同時提高食鹽價格與稅收,引起印度人民普遍不滿。1930年3月12日,聖雄甘地與其支持者為反對此法律,舉行徒步抗議活動,該活動即「食鹽進軍」。 聖雄甘地帶領群眾步行至海邊,親自煮海水以取得海鹽。運動舉行整整24天,步行約390公里。聖雄甘地亦趁勢召開群眾大會,宣傳自己「非暴力、不合作」的一貫主張。該和平抗爭活動,獲得印度不少民眾支持。同年4月,英國殖民政府迫於輿論壓力,同意廢除《食鹽專營法》。
rdf:langString «Соляний похід» — епізод сатьяграхи в Індії у 1930 році. 12 березня — 5 квітня М. К. Ганді з 79 своїми послідовниками пройшов пішки від міста Ахмадабад (в Гуджараті, Західна Індія) до селища Данді на березі Аравійського моря, де вони демонстративно, на знак порушення колоніальної соляної монополії, три тижні випарювали сіль з морської води. Похід мав пропагандистське значення і поклав початок масовій кампанії громадянської непокори англійській колоніальній владі в Індії у 1941 році.
xsd:nonNegativeInteger 56870

data from the linked data cloud