Rufus King

http://dbpedia.org/resource/Rufus_King an entity of type: Thing

Rufus KING estis usona politikisto. Lia partio estis la Federalista Partio de Usono, la unua esprimiĝo de usona politika konservatismo. En 1816 li kunkonkuris pri la usona prezidanta elekto, sed li malvenkis: la prezidanto de Usono fine restis James Madison. rdf:langString
Rufus King, né le 24 mars 1755 à Scarborough et mort le 29 avril 1827 à Jamaica, est un homme politique américain. Il est l'un des Pères fondateurs des États-Unis en tant que membre du Congrès continental pour le Massachusetts et signataire de la Constitution des États-Unis. Il a été aussi sénateur de l'État de New York (1789-1796) et ambassadeur américain en Angleterre en 1796. En 1813, il est retourné au Sénat et est resté en fonction jusqu'à 1825, puis de nouveau nommé ambassadeur au Royaume-Uni par John Quincy Adams. Il est candidat malheureux à élection présidentielle américaine de 1816 pour le Parti fédéraliste. rdf:langString
루퍼스 킹(영어: Rufus King, 1755년 3월 24일 ~ 1827년 4월 29일)은 미국의 정치인이다. 1816년 미국 대통령 선거에서 연방당 후보로 출마했으나 민주공화당의 제임스 먼로에게 패배한다. rdf:langString
ルーファス・キング(Rufus King, 1755年3月24日 - 1827年4月29日)は、アメリカ合衆国の弁護士、政治家、外交官。マサチューセッツ代表として大陸会議および合衆国憲法制定会議に参加した他、ニューヨーク州選出連邦上院議員と駐イギリス公使を務めた。連邦党に所属し、1804年と1808年に副大統領候補、1816年に大統領候補に推された。 rdf:langString
Rufus King (Scarborough, 24 marzo 1755 – New York, 29 aprile 1827) è stato un diplomatico, politico e avvocato statunitense. Ricoprì la carica di delegato dello Stato del Massachusetts presso il Congresso Continentale e rappresentò di seguito lo Stato di New York presso il Senato. Fu anche inviato come diplomatico in Gran Bretagna. Si candidò per le cariche di Vicepresidente degli Stati Uniti nel 1804 e nel 1808 e come candidato alla presidenza nel 1816. rdf:langString
Rufus King (Scarborough, Massachusetts, 24 maart 1755 – New York, 29 april 1827) was een Amerikaans politicus. Hij was senator, een van de ondertekenaars van de Amerikaanse grondwet en ambassadeur naar Groot-Brittannië. Verder was King tweemaal kandidaat voor het vicepresidentschap en eenmaal voor het presidentschap. rdf:langString
Rufus King (24 de março de 1755 — 29 de abril de 1827) foi um advogado, político e diplomata norte-americano. Ele era deputado de Massachusetts. Também participou da Constituinte e foi um dos signatários da Constituição dos Estados Unidos em 17 de setembro de 1787, em Filadélfia, Pensilvânia. King representou Nova Iorque no Senado dos Estados Unidos e foi candidato a Vice-Presidente (1804 e 1808) e a presidente dos Estados Unidos (1816) pelo Partido Federalista. rdf:langString
Руфус Кинг (англ. Rufus King; 24 марта 1755 — 29 апреля 1827) — американский политик, адвокат и дипломат. rdf:langString
روفوس كينغ (بالإنجليزية: Rufus King)‏ (24 مارس 1755 – 29 أبريل 1827) هو محامي وسياسي ودبلوماسي أمريكي. وكان مندوبا عن مستعمرة ماساتشوستس إلى الكونغرس القاري ومؤتمر فيلادلفيا وكانت إحدى الولايات التي وقعت على دستور الولايات المتحدة في عام 1787. مثل لاحقا ولاية نيويورك في مجلس الشيوخ الأمريكي. وقد برز كعضو مهم في الحزب الفيدرالى وكان أخر مرشح رئاسي للحزب للرئاسة وكان ذلك في انتخابات عام 1816. rdf:langString
Rufus King (* 24. März 1755 in Scarborough, Province of Massachusetts Bay; † 29. April 1827 in Jamaica, New York) war ein US-amerikanischer Jurist, Politiker und Diplomat. Als einer der Unterzeichner der Verfassung gehört er zu den Gründervätern der Vereinigten Staaten. rdf:langString
Rufus King (24 de marzo de 1755 - 29 de abril de 1827) fue un diplomático y político estadounidense. Delegado al Congreso Continental y a la Convención de Filadelfia, firmó la Constitución de los Estados Unidos en 1787. Después de la formación del nuevo Congreso representó a Nueva York en el Senado. Surgió como miembro principal del Partido Federalista, sirviendo como el último nominado presidencial del partido en las elecciones presidenciales de 1816. rdf:langString
Rufus King (March 24, 1755 – April 29, 1827) was an American Founding Father, lawyer, politician, and diplomat. He was a delegate for Massachusetts to the Continental Congress and the Philadelphia Convention and was one of the signers of the United States Constitution in 1787. After formation of the new Congress, he represented New York in the United States Senate. He emerged as a leading member of the Federalist Party and served as the party's last presidential nominee during the 1816 presidential election. rdf:langString
Rufus King (ur. 24 marca 1755, zm. 29 kwietnia 1827) – amerykański prawnik, dyplomata i polityk (Partia Federalistyczna). King urodził się w Scarborough, wtedy leżącym w stanie Massachusetts, teraz zaś w Maine. Studiował prawo w Harvardzie, lecz gdy wybuchła wojna z Brytyjczykami w 1776 walczył pod Rhode Island. Gdy Brytyjczycy opuścili Boston wrócił na studia i w 1777 roku ukończył je. W latach 1784–1787 uczestniczył w obradach Kongresu Kontynentalnego jako delegat z Massachusetts. Był abolicjonistą. rdf:langString
Rufus King, född 24 mars 1755 i Scarborough, Massachusetts (numera i Maine), död 29 april 1827 i Queens (numera i New York City), var en amerikansk politiker och diplomat. Han var en av de två första ledamöterna av USA:s senat från delstaten New York. Han var USA:s minister i Storbritannien 1796-1803 och 1825-1826. Han var Federalistpartiets vicepresidentkandidat 1804 och 1808. I presidentvalet i USA 1816 var han federalisternas presidentkandidat. Demokrat-republikanen James Monroe vann valet med 183 elektorsröster mot 34 för Rufus King. rdf:langString
Руфус Кінг (Кінґ; англ. Rufus King; 24 березня 1755 — 29 квітня 1827) — американський політик, адвокат і дипломат. Народився на території сучасного штату Мен. Старший син заможного фермера і крамаря, закінчив Гарвардський університет. Вивчав право та адвокатував у Массачусетсі. Блискучий промовець, один із перших борців проти рабства, обирався до конгресу штату Массачусетс і Континентального конгресу. Один з наймолодших делегатів Філадельфійського конвенту. Один з найкращих речників сильного федерального уряду. Його нотатки про події на конвенті стали у пригоді історикам. rdf:langString
rdf:langString Rufus King
rdf:langString روفوس كينغ
rdf:langString Rufus King (Politiker)
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Rufus King (homme politique)
rdf:langString Rufus King (politico)
rdf:langString 루퍼스 킹
rdf:langString ルーファス・キング (連邦党員)
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Кинг, Руфус
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Руфус Кінг
rdf:langString Rufus King
rdf:langString Jamaica, New York, U.S.
rdf:langString Scarborough, Massachusetts, British America
xsd:integer 261268
xsd:integer 1122206256
rdf:langString Rufus king signature.svg
xsd:date 1755-03-24
rdf:langString Portrait by Gilbert Stuart, c. 1820
xsd:integer 10
rdf:langString United Kingdom
xsd:date 1827-04-29
rdf:langString Harvard University
rdf:langString Seat established
rdf:langString Mary Alsop
xsd:date 1796-05-23
xsd:date 1803-05-16
xsd:date 1825-03-03
xsd:date 1826-06-16
xsd:date 1789-07-25
xsd:date 1796-07-27
xsd:date 1813-03-04
xsd:date 1825-11-11
rdf:langString Offices and distinctions
rdf:langString Other articles and topics related to Rufus King
rdf:langString King, Rufus
rdf:langString روفوس كينغ (بالإنجليزية: Rufus King)‏ (24 مارس 1755 – 29 أبريل 1827) هو محامي وسياسي ودبلوماسي أمريكي. وكان مندوبا عن مستعمرة ماساتشوستس إلى الكونغرس القاري ومؤتمر فيلادلفيا وكانت إحدى الولايات التي وقعت على دستور الولايات المتحدة في عام 1787. مثل لاحقا ولاية نيويورك في مجلس الشيوخ الأمريكي. وقد برز كعضو مهم في الحزب الفيدرالى وكان أخر مرشح رئاسي للحزب للرئاسة وكان ذلك في انتخابات عام 1816. كينغ هو ابن تاجر ثري من ماساتشوستس، ودرس القانون قبل أن يتطوع للميليشيات في حرب الاستقلال الأمريكية. وفاز بالانتخابات لمحكمة ماساتشوستس العامة في عام 1783 ولكونغرس الاتحاد في العام التالي. شارك في مؤتمر فيلادلفيا عام 1771، وبرز فيه كقيادي قومي ودعا إلى زيادة سلطات الحكومة الاتحادية. عاد كينغ بعدها إلى ماساتشوستس حيث استغل نفوذه لكسب الدعم للتصديق على الدستور الجديد. تخلى عن عمله القانوني وانتقل إلى مدينة نيويورك بناء على طلب ألكسندر هاميلتون. ترشح كينغ وفاز بانتخابات مجلس الشيوخ ممثلا عن نيويورك في 1789، وبقي في منصبه حتى عام 1796. في ذلك العام، قبل تعيين الرئيس جورج واشنطن له سفيرا في بريطانيا. واحتفظ كينغ بمنصبه حتى بعد فوز جيفرسون في انتخابات الرئاسة عام 1800، رغم أنه كان مواليا للفيدرالين وهاميلتون. ترشح كينغ لمنصب نائب الرئيس عن الحزب الفيدرالي في انتخابات 1804 و 1808، حيث رافق ترشيح تشارلز كوتسوورث بينكني من ولاية كارولينا الجنوبية والذي لم ينجح. ورغم أن معظم الفدراليين دعموا الديمقراطي الجمهوري ديويت كلينتون في الانتخابات الرئاسية عام 1812، إلا أن كينغ (الذي لم يدعمه حزبه) فاز بأصوات الفيدراليين الذين لم يرغبوا بدعم ترشيح كلينتون. في عام 1813، عاد إلى مجلس الشيوخ وظل في منصبه حتى عام 1825. وكان كينغ مرشحا غير رسمي عن الحزب الفيدرالي للرئاسة في عام 1816، وتلقى هزيمة ساحقة أمام جيمس مونرو. أصبح الحزب الفيدرالي شبه منحل على المستوى الوطني بعد عام 1816، وكان كينغ آخر مرشح للرئاسة عن الحزب. ومع ذلك، تمكن كينغ من البقاء في مجلس الشيوخ حتى عام 1825 بسبب الانقسام داخل الحزب الديمقراطي الجمهوري في نيويورك. قبل كينغ بعدها تعيين جون كوينسي آدامز لفترة أخرى سفيرا في بريطانيا، ولكن صحته أجبرته على التقاعد من المناصب الحكومية، وتوفي في عام 1827. كان لكينغ خمسة أطفال عاشوا حتى سن البلوغ، وله العديد من الأحفاد البارزين.
rdf:langString Rufus KING estis usona politikisto. Lia partio estis la Federalista Partio de Usono, la unua esprimiĝo de usona politika konservatismo. En 1816 li kunkonkuris pri la usona prezidanta elekto, sed li malvenkis: la prezidanto de Usono fine restis James Madison.
rdf:langString Rufus King (* 24. März 1755 in Scarborough, Province of Massachusetts Bay; † 29. April 1827 in Jamaica, New York) war ein US-amerikanischer Jurist, Politiker und Diplomat. Als einer der Unterzeichner der Verfassung gehört er zu den Gründervätern der Vereinigten Staaten. Seine Erfolge erreichte King als Vertreter der Föderalistischen Partei in den 1780er und 1790er Jahren, als er als Delegierter für Massachusetts an der Verfassung arbeitete und seinen Bundesstaat in der Folge für deren Annahme überzeugte. Von 1789 bis 1796 war er neben Philip Schuyler der erste Senator für New York. 1796 wurde er von George Washington zum Botschafter in Großbritannien ernannt und setzte in dieser Funktion den Jay-Vertrag durch; 1803 bat er bei Thomas Jefferson um seine Entlassung. Danach kandidierte King während der Ära des Niedergangs der Föderalisten aussichtslos bei den Wahlen 1804 und 1808 für das Amt des Vizepräsidenten sowie ebenso erfolglos als Unabhängiger bei den Präsidentschaftswahlen 1812 und, dieses Mal nominiert, als der historisch letzte föderalistische Präsidentschaftskandidat bei den Wahlen 1816. Zwischen 1813 und 1825 saß er nochmals für New York im Senat; 1825 wurde er von John Quincy Adams wieder zum Botschafter in Großbritannien ernannt, musste aber aus gesundheitlichen Gründen bereits 1826 zurücktreten.
rdf:langString Rufus King (24 de marzo de 1755 - 29 de abril de 1827) fue un diplomático y político estadounidense. Delegado al Congreso Continental y a la Convención de Filadelfia, firmó la Constitución de los Estados Unidos en 1787. Después de la formación del nuevo Congreso representó a Nueva York en el Senado. Surgió como miembro principal del Partido Federalista, sirviendo como el último nominado presidencial del partido en las elecciones presidenciales de 1816. Hijo de un mercante próspero, estudió Derecho antes de alistarse a la milicia en la Guerra de Independencia. Ganó un escaño en la Corte General de Massachusetts en 1783 y en el Congreso de la Confederación el año siguiente. En la Convención de Filadelfia de 1787, surgió como un nacionalista principal, exigiendo poderes aumentados para el gobierno federal. Tras la convención, King volvió a Massachusetts, donde usó su influencia para asegurar que su estado ratificara la nueva Constitución. A instancias de Alexander Hamilton, abandonó su bufete y se mudó a Nueva York. Ganó un escaño en el Senado en 1789, y permaneció allí hasta 1796. Ese año, aceptó el nombramiento de George Washington a la posición de Ministro a Gran Bretaña. Aunque King apoyaba a los federalistas de Hamilton, el presidente demócrata-republicano Thomas Jefferson lo mantuvo en su cargo. King sirvió como el candidato vicepresidencial de los Federalistas en las elecciones de 1804 y 1808, compitiendo sin éxito con Charles Cotesworth Pinckney de Carolina del Sur. En las elecciones de 1812, King ganó unos votos de federalistas que no estaban dispuestos a apoyar la candidatura de DeWitt Clinton. En 1813, volvió al Senado y permaneció allí hasta 1825. King fue el nominado de facto de los federalistas en 1816, y perdió rotundamente contra James Monroe. Después de 1816, el Partido Federalista era difunto en el nivel nacional. No obstante, King permaneció en el Senado hasta 1825, siendo el último senador federalista. Después aceptó el nombramiento de John Quincy Adams a servir como embajador en Gran Bretaña, pero la enfermedad lo obligó a jubilarse, y murió en 1827.
rdf:langString Rufus King (March 24, 1755 – April 29, 1827) was an American Founding Father, lawyer, politician, and diplomat. He was a delegate for Massachusetts to the Continental Congress and the Philadelphia Convention and was one of the signers of the United States Constitution in 1787. After formation of the new Congress, he represented New York in the United States Senate. He emerged as a leading member of the Federalist Party and served as the party's last presidential nominee during the 1816 presidential election. The son of a prosperous Massachusetts merchant, King studied law before he volunteered for the militia during the American Revolutionary War. He won election to the Massachusetts General Court in 1783 and to the Congress of the Confederation the following year. At the 1787 Philadelphia Convention, he emerged as a leading nationalist and called for increased powers for the federal government. After the convention, King returned to Massachusetts, where he used his influence to help ratify the Constitution. At the urging of Alexander Hamilton, he then abandoned his law practice and moved to New York City. He won election to represent New York in the United States Senate in 1789 and remained in office until 1796. That year, he accepted President George Washington's appointment to the position of Minister to Great Britain. Though King aligned with Hamilton's Federalist Party, the Democratic-Republican President Thomas Jefferson retained King's services after Jefferson's victory in the 1800 presidential election. King served as the Federalist vice-presidential candidate in the 1804 and 1808 elections and ran on an unsuccessful ticket with Charles Cotesworth Pinckney of South Carolina. Though most Federalists supported the Democratic-Republican DeWitt Clinton in the 1812 presidential election, King, without the support of his party, won the few votes of the Federalists who were unwilling to support Clinton's candidacy. In 1813, King returned to the Senate and remained in office until 1825. King, the de facto Federalist nominee for president in 1816, lost in a landslide to James Monroe. The Federalist Party became defunct at the national level after 1816, and King was the last presidential nominee whom the party fielded. Nonetheless, King was able to remain in the Senate until 1825, which made him the last Federalist senator because of a split in the New York Democratic-Republican Party. King then accepted President John Quincy Adams's appointment to serve another term as ambassador to Great Britain, but ill health forced King to retire from public life, and he died in 1827. King had five children who lived to adulthood, and he has had numerous notable descendants.
rdf:langString Rufus King, né le 24 mars 1755 à Scarborough et mort le 29 avril 1827 à Jamaica, est un homme politique américain. Il est l'un des Pères fondateurs des États-Unis en tant que membre du Congrès continental pour le Massachusetts et signataire de la Constitution des États-Unis. Il a été aussi sénateur de l'État de New York (1789-1796) et ambassadeur américain en Angleterre en 1796. En 1813, il est retourné au Sénat et est resté en fonction jusqu'à 1825, puis de nouveau nommé ambassadeur au Royaume-Uni par John Quincy Adams. Il est candidat malheureux à élection présidentielle américaine de 1816 pour le Parti fédéraliste.
rdf:langString 루퍼스 킹(영어: Rufus King, 1755년 3월 24일 ~ 1827년 4월 29일)은 미국의 정치인이다. 1816년 미국 대통령 선거에서 연방당 후보로 출마했으나 민주공화당의 제임스 먼로에게 패배한다.
rdf:langString ルーファス・キング(Rufus King, 1755年3月24日 - 1827年4月29日)は、アメリカ合衆国の弁護士、政治家、外交官。マサチューセッツ代表として大陸会議および合衆国憲法制定会議に参加した他、ニューヨーク州選出連邦上院議員と駐イギリス公使を務めた。連邦党に所属し、1804年と1808年に副大統領候補、1816年に大統領候補に推された。
rdf:langString Rufus King (Scarborough, 24 marzo 1755 – New York, 29 aprile 1827) è stato un diplomatico, politico e avvocato statunitense. Ricoprì la carica di delegato dello Stato del Massachusetts presso il Congresso Continentale e rappresentò di seguito lo Stato di New York presso il Senato. Fu anche inviato come diplomatico in Gran Bretagna. Si candidò per le cariche di Vicepresidente degli Stati Uniti nel 1804 e nel 1808 e come candidato alla presidenza nel 1816.
rdf:langString Rufus King (Scarborough, Massachusetts, 24 maart 1755 – New York, 29 april 1827) was een Amerikaans politicus. Hij was senator, een van de ondertekenaars van de Amerikaanse grondwet en ambassadeur naar Groot-Brittannië. Verder was King tweemaal kandidaat voor het vicepresidentschap en eenmaal voor het presidentschap.
rdf:langString Rufus King (24 de março de 1755 — 29 de abril de 1827) foi um advogado, político e diplomata norte-americano. Ele era deputado de Massachusetts. Também participou da Constituinte e foi um dos signatários da Constituição dos Estados Unidos em 17 de setembro de 1787, em Filadélfia, Pensilvânia. King representou Nova Iorque no Senado dos Estados Unidos e foi candidato a Vice-Presidente (1804 e 1808) e a presidente dos Estados Unidos (1816) pelo Partido Federalista.
rdf:langString Rufus King (ur. 24 marca 1755, zm. 29 kwietnia 1827) – amerykański prawnik, dyplomata i polityk (Partia Federalistyczna). King urodził się w Scarborough, wtedy leżącym w stanie Massachusetts, teraz zaś w Maine. Studiował prawo w Harvardzie, lecz gdy wybuchła wojna z Brytyjczykami w 1776 walczył pod Rhode Island. Gdy Brytyjczycy opuścili Boston wrócił na studia i w 1777 roku ukończył je. W latach 1784–1787 uczestniczył w obradach Kongresu Kontynentalnego jako delegat z Massachusetts. Był delegatem stanu Massachusetts na Kongres Konstytucyjny w 1787 roku, na którym współpracował z Alexandrem Hamiltonem. W latach 1789–1796 i 1813–1825 reprezentował stan Nowy Jork w senacie Stanów Zjednoczonych. Dwukrotnie kandydował na wiceprezydenta USA, w 1804 i 1808 oraz raz na prezydenta w 1816 roku. W latach 1796–1803 i znów w latach 1825–1826 minister pełnomocny USA w Wielkiej Brytanii. Podczas pierwszej misji z lat 1796-1803 udało mu się wykorzystać podstawę negocjacyjna jaką dawał Traktat Jaya i doprowadzić do znacznego polepszenia stosunków z Londynem. Choć był federalistą (jednym z liderów partii), demokrata Thomas Jefferson utrzymał go na tym urzędzie, dopóki w 1803 roku King sam nie złożył dymisji. Stosunki z Wielką Brytania były wtedy jak najlepsze, choć po 1805 zaczęły się psuć. Będąc w Londynie King poznał południowoamerykańskiego rewolucjonistę Francisco de Miranda, któremu ułatwił podróż do USA w celu zebrania sił i środków na wyprawę zbrojną do hiszpańskiej wówczas Wenezueli. Wyprawa Mirandy z 1806 roku nie powiodła się. Był abolicjonistą.
rdf:langString Rufus King, född 24 mars 1755 i Scarborough, Massachusetts (numera i Maine), död 29 april 1827 i Queens (numera i New York City), var en amerikansk politiker och diplomat. Han var en av de två första ledamöterna av USA:s senat från delstaten New York. Han var ledamot av kontinentala kongressen 1784-1787. Han var delegat från Massachusetts till 1787 års konstitutionskonvent. Han lydde Alexander Hamiltons råd och flyttade till New York. När delstaten New Yorks lagstiftande församling inte kunde komma överens om vem som skulle bli delstatens andra ledamot av USA:s senat i den första kongressen, föreslog guvernör George Clinton Rufus King som en kompromisskandidat. King representerade New York i senaten 1789-1796 och 1813-1825. Han var USA:s minister i Storbritannien 1796-1803 och 1825-1826. Han var Federalistpartiets vicepresidentkandidat 1804 och 1808. I presidentvalet i USA 1816 var han federalisternas presidentkandidat. Demokrat-republikanen James Monroe vann valet med 183 elektorsröster mot 34 för Rufus King.
rdf:langString Руфус Кінг (Кінґ; англ. Rufus King; 24 березня 1755 — 29 квітня 1827) — американський політик, адвокат і дипломат. Народився на території сучасного штату Мен. Старший син заможного фермера і крамаря, закінчив Гарвардський університет. Вивчав право та адвокатував у Массачусетсі. Блискучий промовець, один із перших борців проти рабства, обирався до конгресу штату Массачусетс і Континентального конгресу. Один з наймолодших делегатів Філадельфійського конвенту. Один з найкращих речників сильного федерального уряду. Його нотатки про події на конвенті стали у пригоді історикам. 1788 року переїхав до Нью-Йорка, де брав активну участь у політичному житті; кілька разів обирався до Сенату. Був директором Першого банку Сполучених Штатів і послом у Великій Британії. Двічі балотувався на посаду віце-президента, одного разу на президента, але всі три рази зазнав поразки.
rdf:langString Руфус Кинг (англ. Rufus King; 24 марта 1755 — 29 апреля 1827) — американский политик, адвокат и дипломат.
rdf:langString United States Senator
rdf:langString United States
xsd:integer 1
xsd:nonNegativeInteger 36099

data from the linked data cloud