Roman concrete

http://dbpedia.org/resource/Roman_concrete an entity of type: WikicatBuildingMaterials

Opus caementum či Opus caementitium je název pro druh římského litého zdiva, převzatého od Řeků, kteří ho nazývali emplekton. Opus v latině znamená práci nebo činnost a caementum lomový kámen, zdivo nebo také přidaný materiál. Toto zdivo bylo tedy zpočátku bráno jako náhrada za zdivo z kamene nebo pálených cihel. Později se ve středověku názvem „caementum“, „cimentium“ nebo „ciment“ označovala mletá moučka z cihelných střepů. V dnešní době se pak názvu cement používá pro hydraulické práškové pojivo. rdf:langString
Opus caementicium [opus cementikum] estis romia tekniko por konstrui uzante cementon. Ĝi estis uzata ekde la Romia respubliko tra la tuta historio de la Romia imperio. Opus caementicium estis pretigita el miksaĵo de agregaĵo kaj ligaĵo, kiu rigidiĝis miksiĝante kun akvo. Oni uzis ligaĵon en la romia epoko gipson kaj , sed ankaŭ la pucolano (trovita en meza Italio) estis favorita. Oni ne uzis pluajn rigidigajn elementojn (kiel ŝtalon). rdf:langString
Opus caementicium (im Deutschen außer in archäologischen Fachpublikationen meist Opus caementitium geschrieben, auch Gussmauerwerk oder Römischer Beton genannt) ist die lateinische Bezeichnung für eine betonähnliche Substanz bzw. ein bestimmtes Herstellungsverfahren, mithilfe derer die Römer spätestens seit dem 3. Jahrhundert v. Chr. Teile von Mauern, später ganze Bauwerke errichteten. Der ähnlich zusammengesetzte Opus signinum enthielt feinere Zuschlagstoffe und wurde als wasserdichter Estrichmörtel verwendet und zu dekorativem Sichtestrich verarbeitet. rdf:langString
Romeins beton, ofwel opus caementicium, was een materiaal dat werd gebruikt in de bouw tijdens de late Romeinse Republiek door de hele geschiedenis van het Romeinse Rijk. Romeins beton is gebaseerd op hydraulisch bindende kalk waarbij veel van de materiaalkwaliteiten soortgelijk zijn aan modern Portlandcement. rdf:langString
ローマン・コンクリート(ラテン語: Opus caementicium オプス・カエメンティキウム, 英: Roman concrete)または古代コンクリート(こだいコンクリート)とは、ローマ帝国の時代に使用された建築材料。セメントおよびポッツオーリ(イタリア・ナポリの北にある町)の塵と呼ばれる火山灰を主成分とした。現代のコンクリートは、カルシウム系バインダーを用いたポルトランドセメントであるが、古代コンクリートはアルミニウム系バインダーを用いたに類似する。ローマのコロッセオには古代コンクリートも使用されている。ローマ帝国滅亡後の中世ヨーロッパでは使われず、大型建築は石造が主流となった。現代のようなコンクリートが利用されるようになったのは、産業革命後である。 rdf:langString
Opus caementicium – rzymska technika budowy murów z drobnych kamieni, spajanych zaprawą z naturalnego cementu (tj. tufu wulkanicznego, wiążącego pod wpływem wody). Popularny w starożytnym Rzymie; jako mało efektowny, stosowany głównie do fundamentów lub też oblicowywany. rdf:langString
Opus caementicium (так званий римський бетон або лита кладка) — латинська назва бетоноподібної речовини або певного виробничого процесу, який римляни використовували з 3 століття до нашої ери для зведення частини стін, а пізніше цілих споруд. Подібний склад Opus signinum містив більш дрібні заповнювачі і використовувався як водонепроникний розчин для стяжки та виготовлявся для декоративної стяжки. rdf:langString
Opus caementicium, também chamado de cimento romano, é uma técnica de construção civil utilizada pelos antigos romanos a partir do final da República Romana até a decadência do Império Romano. As pedras eram unidas com cimento e, na maioria dos casos, a estrutura das construções era revestida, a fim de se tornar mais atraente, do ponto de vista estético. rdf:langString
羅馬混凝土是古羅馬時期使用的一種建築材料。羅馬混凝土的基礎材料是水泥,由於混合了火山灰,因此非常耐久。羅馬混凝土的出現令建築界出現革命,促成了建築結構的複雜化。如萬神殿的圓頂是世界最大和最古老的的非鋼筋混凝土圓頂。羅馬混凝土何時開始使用不得而知,但自西元前150年時已廣泛使用。 rdf:langString
الخرسانة الرومانية (باللاتينية: Opus caementicium)، هي مادة اُستخدمت في البناء خلال الفترة المتأخرة للجمهورية الرومانية حتى تضاؤل الامبراطورية الرومانية. كانت الخرسانة الرومانية تقوم على الأسمنت الهيدروليكي، وقد تم الاكتشاف بالآونة الأخيرة أن هذا النوع من الخرسانة يختلف بعدة أمور عن الخرسانة الحديثة المبنية على الأسمنت البورتلاندي، كما تُعتبر الخرسانة الرومانية متينة نظرًا لدمجها بالرماد البركاني، الذي يمنع من انتشار الشقوق. لقد ساهمت التطورات المبتكرة في هذه المادة، والتي سُميت ثورة الخرسانة، في أشكال معقدة هيكليًا، مثل قبة البانتيون، أكبر وأقدم قبة خرسانية غير مُسلحة في العالم. rdf:langString
L'opus caementicium o betó romà (del llatí caementum, 'pedra sense tallar, runa') és un tipus d'obra feta de morter i de pedres de tota classe (de runa, per exemple) i té l'aparença del formigó. La barreja es feia a peu d'obra, alternant palades de morter amb còdols. rdf:langString
El opus caementicium u hormigón romano (del latín = caementum: escombros, piedra en bruto) es un tipo de material de construcción hecho de mortero y de piedras de todo tipo (de residuos, por ejemplo) que tiene la apariencia del hormigón. La mezcla se hacía a pie de obra, alternando paladas de mortero con guijarros.​ rdf:langString
Roman concrete, also called opus caementicium, is a material that was used in construction in ancient Rome. Roman concrete was based on a hydraulic-setting cement. It is durable due to its incorporation of pozzolanic ash, which prevents cracks from spreading. By the middle of the 1st century the material was used frequently, often brick-faced, although variations in aggregate allowed different arrangements of materials. Further innovative developments in the material, called the concrete revolution, contributed to structurally complicated forms, such as the Pantheon dome, the world's largest and oldest unreinforced concrete dome. rdf:langString
L'opus caementicium (du latin caementum : moellon, pierre brute, agrégat) était une maçonnerie de blocage constituée par un mélange de mortier et de pierres tout venant (appelées caementa, moellons, fragments de pierre, déchets de taille) coffré à la manière du pisé entre deux banches ou entre deux parements dressés avec soin faisant office de coffrage perdu. Le mélange a permis la réalisation de voûte monobloc (dite voûte concrète) d'une portée de plusieurs dizaines de mètres, comme pour la basilique de Maxence ou le Panthéon de Rome. rdf:langString
L'opera cementizia (in latino opus caementicium) è una tecnica edilizia inventata e ampiamente utilizzata dai Romani. È caratterizzata dall'utilizzo del cementizio. La malta a sua volta è composta da calce mescolata con sabbia. L'introduzione del cementizio per la costruzione di edifici risale agli inizi del III secolo, e vi fu una rielaborazione degli spazi interni e non solo. rdf:langString
Римский бетон (лат. opus caementicium). Слово Caementum означало «бутовый камень», «тёсаный камень» и также каменные составляющие для наполнения полостей несущих стен. Состоял из смеси промытого песка и связующего компонента, с наполнителем из щебёнки. В качестве связующего вещества применяли известь с добавлением природной или искусственной керамики (пуццолан, пемза, кирпич). Эти компоненты насколько возможно тонко измельчали, смешивали с песком, добавляли воду, перемешивали до полной однородности, затем добавляли наполнитель и перемешивали, полученную пластичную смесь заливали в опалубку и уплотняли трамбовкой. После затвердевания бетона опалубку снимали. Соотношение в смеси песок — связующее зависело от её назначения (массив, стяжка, кладка, штукатурка) и колебалось от 3:1 до 2:1. Эта т rdf:langString
Opus caementicium, ibland Romersk betong, är romarnas byggnadsteknik där man använde betong. Opus caementicium tillverkades liksom andra sorters betong av krossat bergmaterial och ett bindemedel som, när det blandas med vatten, hårdnar över tiden. På den romerska tiden användes gips och bränd kalk som bindemedel, men vulkanisk aska som puzzolan (som finns i centrala Italien) föredrogs när man hade tillgång till sådan. Armerande material (som armeringsjärn i moderna konstruktioner) användes inte. rdf:langString
rdf:langString خرسانة رومانية
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Opus caementum
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Beton Romawi
rdf:langString Opera cementizia
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString ローマン・コンクリート
rdf:langString Romeins beton
rdf:langString Roman concrete
rdf:langString Opus caementicum
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Opus caementicium
rdf:langString Римский бетон
rdf:langString Римський бетон
rdf:langString 羅馬混凝土
xsd:integer 13222289
xsd:integer 1124558783
rdf:langString L'opus caementicium o betó romà (del llatí caementum, 'pedra sense tallar, runa') és un tipus d'obra feta de morter i de pedres de tota classe (de runa, per exemple) i té l'aparença del formigó. La barreja es feia a peu d'obra, alternant palades de morter amb còdols. El betó romà es podia emprar tot sol, donant-li forma dins d'una carcassa, o emprar-lo per omplir els espais entre parets i voltes o entre dues parets de blocs rectangulars de pedra (d'opus quadratum, opus vittatum i opus reticulatum). A mesura que s'anava pujant la paret, s'hi podien posar filades de maons travessades a l'ample de la paret, fet que permetia regularitzar i reforçar el conjunt per l'efecte d'encadenament. L'opus caementicium és una de les claus de l'èxit arquitectònic de les construccions romanes, per la seva velocitat d'execució i la solidesa de la construcció un cop acabada. Va permetre la realització d'un tipus de volta monobloc (anomenada volta de betó), amb una obertura o òcul de diverses desenes de metres, com a la Basílica de Maxenci o el Panteó d'Agripa.
rdf:langString الخرسانة الرومانية (باللاتينية: Opus caementicium)، هي مادة اُستخدمت في البناء خلال الفترة المتأخرة للجمهورية الرومانية حتى تضاؤل الامبراطورية الرومانية. كانت الخرسانة الرومانية تقوم على الأسمنت الهيدروليكي، وقد تم الاكتشاف بالآونة الأخيرة أن هذا النوع من الخرسانة يختلف بعدة أمور عن الخرسانة الحديثة المبنية على الأسمنت البورتلاندي، كما تُعتبر الخرسانة الرومانية متينة نظرًا لدمجها بالرماد البركاني، الذي يمنع من انتشار الشقوق. لقد ساهمت التطورات المبتكرة في هذه المادة، والتي سُميت ثورة الخرسانة، في أشكال معقدة هيكليًا، مثل قبة البانتيون، أكبر وأقدم قبة خرسانية غير مُسلحة في العالم. كانت الخرسانة الرومانية تُغلف عادةً بالحجر أو الطوب، كما كان يمكن تزيين الديكورات الداخلية بالجص أو اللوحات الجصية أو ألواح رقيقة من الرخام الملون. وكانت تتكون من الركام والاسمنت، كما هو بالخرسانة الحديثة، إلا أنها تختلف في أن قطع الركام كانت عادة أكبر بكثير مما هو بالخرسانة الحديثة. لا يُعرف متى تم البدء باستخدام هذه الخرسانة وتطويرها بالضبط، إلا إنه من الواضح أن الاستخدام المُعتاد لها كان ابتداءاً من 150 ق.م، إلا أن بعض الباحثين يعقتدون بأنها قد اُستخدمت قبل قرن من ذلك.
rdf:langString Opus caementum či Opus caementitium je název pro druh římského litého zdiva, převzatého od Řeků, kteří ho nazývali emplekton. Opus v latině znamená práci nebo činnost a caementum lomový kámen, zdivo nebo také přidaný materiál. Toto zdivo bylo tedy zpočátku bráno jako náhrada za zdivo z kamene nebo pálených cihel. Později se ve středověku názvem „caementum“, „cimentium“ nebo „ciment“ označovala mletá moučka z cihelných střepů. V dnešní době se pak názvu cement používá pro hydraulické práškové pojivo.
rdf:langString Opus caementicium [opus cementikum] estis romia tekniko por konstrui uzante cementon. Ĝi estis uzata ekde la Romia respubliko tra la tuta historio de la Romia imperio. Opus caementicium estis pretigita el miksaĵo de agregaĵo kaj ligaĵo, kiu rigidiĝis miksiĝante kun akvo. Oni uzis ligaĵon en la romia epoko gipson kaj , sed ankaŭ la pucolano (trovita en meza Italio) estis favorita. Oni ne uzis pluajn rigidigajn elementojn (kiel ŝtalon).
rdf:langString Opus caementicium (im Deutschen außer in archäologischen Fachpublikationen meist Opus caementitium geschrieben, auch Gussmauerwerk oder Römischer Beton genannt) ist die lateinische Bezeichnung für eine betonähnliche Substanz bzw. ein bestimmtes Herstellungsverfahren, mithilfe derer die Römer spätestens seit dem 3. Jahrhundert v. Chr. Teile von Mauern, später ganze Bauwerke errichteten. Der ähnlich zusammengesetzte Opus signinum enthielt feinere Zuschlagstoffe und wurde als wasserdichter Estrichmörtel verwendet und zu dekorativem Sichtestrich verarbeitet.
rdf:langString El opus caementicium u hormigón romano (del latín = caementum: escombros, piedra en bruto) es un tipo de material de construcción hecho de mortero y de piedras de todo tipo (de residuos, por ejemplo) que tiene la apariencia del hormigón. La mezcla se hacía a pie de obra, alternando paladas de mortero con guijarros.​ El hormigón romano se podía emplear solo, dándole forma dentro de un encofrado,​ o usarlo para llenar los espacios entre paredes y bóvedas rellenando el espacio entre dos paredes de bloques rectangulares de piedra que funcionan como encofrado perdido (opus quadratum, opus vittatum y opus reticulatum). A medida que se iba subiendo la pared, se podían poner hiladas de ladrillos atravesadas a lo ancho de la pared, lo que permitía trabar ambas paredes exteriores, para que la distancia entre ambas permanezca constante y aumentar la resistencia del conjunto. El opus caementicium es una de las claves del éxito arquitectónico de las construcciones romanas, por su velocidad de ejecución y la solidez de la construcción una vez terminada. Permitió la realización de un tipo de cúpula de una sola pieza, llamada bóveda de hormigón, con un vano de varias decenas de metros, como la Basílica de Majencio o el Panteón de Agripa.
rdf:langString L'opus caementicium (du latin caementum : moellon, pierre brute, agrégat) était une maçonnerie de blocage constituée par un mélange de mortier et de pierres tout venant (appelées caementa, moellons, fragments de pierre, déchets de taille) coffré à la manière du pisé entre deux banches ou entre deux parements dressés avec soin faisant office de coffrage perdu. Le mortier antique était dans le meilleur des cas de la chaux grasse mêlée à de la pouzzolane (ou des tuileaux — fragments de terre cuite — qui contribuaient à rendre le mortier hydraulique), auquel cas il pouvait prendre l'apparence du béton de ciment moderne. Toutefois, il était très souvent constitué d'argile (les Grecs nommaient cette maçonnerie emplekton) additionnée de chaux quand cela était possible. La définition fournie par l'archéologue Jean-Pierre Adam oscille dès lors entre celle d'une concrétion inébranlable fondée sur l'utilisation de la chaux — définition qu'a principalement retenu l'histoire — et d'autre part celle de la structure tripartite « parements-noyau », dans lequel la partie centrale — le remplissage, le noyau, le blocage — était constituée principalement par les caementa liés de manière solide par une bonne chaux ou, de manière sommaire, par une terre argileuse. L'opus caementicium — maçonnerie liée au mortier de chaux — est l'une des clés de la réussite de la construction romaine, qui s'est développée à la fin du IIIe siècle av. J.-C. dans le Latium et en Campanie et s’est rapidement diffusée dans l'ensemble du monde romain. Son succès s'explique par l'emploi de matériaux — les caementa — dont la préparation n'exigeait pas de compétence particulière. Il pouvait dès lors être réalisé par une main-d’œuvre servile abondante. Beaucoup de constructions réalisées en bonne maçonnerie, comme le Panthéon, nous sont parvenues quasi intactes. Le mélange a permis la réalisation de voûte monobloc (dite voûte concrète) d'une portée de plusieurs dizaines de mètres, comme pour la basilique de Maxence ou le Panthéon de Rome.
rdf:langString Roman concrete, also called opus caementicium, is a material that was used in construction in ancient Rome. Roman concrete was based on a hydraulic-setting cement. It is durable due to its incorporation of pozzolanic ash, which prevents cracks from spreading. By the middle of the 1st century the material was used frequently, often brick-faced, although variations in aggregate allowed different arrangements of materials. Further innovative developments in the material, called the concrete revolution, contributed to structurally complicated forms, such as the Pantheon dome, the world's largest and oldest unreinforced concrete dome. Roman concrete was normally faced with stone or brick, and interiors might be further decorated by stucco, fresco paintings, or thin slabs of fancy colored marbles. Made up of aggregate and a two-part cementitious system it differs significantly from modern concrete. The aggregates were typically far larger than in modern concrete as well, often amounting to rubble, and as a result it was laid rather than poured. Some Roman concretes were able to be set underwater, which was useful for bridges and other waterside construction. It is uncertain when Roman concrete was developed, but it was clearly in widespread and customary use from about 150 BC; some scholars believe it was developed a century before that.
rdf:langString Romeins beton, ofwel opus caementicium, was een materiaal dat werd gebruikt in de bouw tijdens de late Romeinse Republiek door de hele geschiedenis van het Romeinse Rijk. Romeins beton is gebaseerd op hydraulisch bindende kalk waarbij veel van de materiaalkwaliteiten soortgelijk zijn aan modern Portlandcement.
rdf:langString ローマン・コンクリート(ラテン語: Opus caementicium オプス・カエメンティキウム, 英: Roman concrete)または古代コンクリート(こだいコンクリート)とは、ローマ帝国の時代に使用された建築材料。セメントおよびポッツオーリ(イタリア・ナポリの北にある町)の塵と呼ばれる火山灰を主成分とした。現代のコンクリートは、カルシウム系バインダーを用いたポルトランドセメントであるが、古代コンクリートはアルミニウム系バインダーを用いたに類似する。ローマのコロッセオには古代コンクリートも使用されている。ローマ帝国滅亡後の中世ヨーロッパでは使われず、大型建築は石造が主流となった。現代のようなコンクリートが利用されるようになったのは、産業革命後である。
rdf:langString L'opera cementizia (in latino opus caementicium) è una tecnica edilizia inventata e ampiamente utilizzata dai Romani. È caratterizzata dall'utilizzo del cementizio. La malta a sua volta è composta da calce mescolata con sabbia. L'introduzione del cementizio per la costruzione di edifici risale agli inizi del III secolo, e vi fu una rielaborazione degli spazi interni e non solo. In origine si trattava di una tecnica economica, utilizzata per costruzioni private o per riempimenti, che utilizzava una malta non ancora perfezionata (ci sono esempi a Pompei che sembrano risalire alla metà del III secolo a.C.; esempi di una tecnica simile, ma con l'uso di gesso al posto della malta sono stati riscontrati in ambito orientale). Una tecnica affine, ma senza l'uso di malta, sostituita dal fango, era nel mondo greco l'emplèkton, attestato in epoca ellenistica.
rdf:langString Opus caementicium – rzymska technika budowy murów z drobnych kamieni, spajanych zaprawą z naturalnego cementu (tj. tufu wulkanicznego, wiążącego pod wpływem wody). Popularny w starożytnym Rzymie; jako mało efektowny, stosowany głównie do fundamentów lub też oblicowywany.
rdf:langString Opus caementicium (так званий римський бетон або лита кладка) — латинська назва бетоноподібної речовини або певного виробничого процесу, який римляни використовували з 3 століття до нашої ери для зведення частини стін, а пізніше цілих споруд. Подібний склад Opus signinum містив більш дрібні заповнювачі і використовувався як водонепроникний розчин для стяжки та виготовлявся для декоративної стяжки.
rdf:langString Opus caementicium, também chamado de cimento romano, é uma técnica de construção civil utilizada pelos antigos romanos a partir do final da República Romana até a decadência do Império Romano. As pedras eram unidas com cimento e, na maioria dos casos, a estrutura das construções era revestida, a fim de se tornar mais atraente, do ponto de vista estético.
rdf:langString Opus caementicium, ibland Romersk betong, är romarnas byggnadsteknik där man använde betong. Opus caementicium tillverkades liksom andra sorters betong av krossat bergmaterial och ett bindemedel som, när det blandas med vatten, hårdnar över tiden. På den romerska tiden användes gips och bränd kalk som bindemedel, men vulkanisk aska som puzzolan (som finns i centrala Italien) föredrogs när man hade tillgång till sådan. Armerande material (som armeringsjärn i moderna konstruktioner) användes inte. I de flesta fallen ville man dölja den råa betongytan och någon sorts beklädnad användes. Olika tekniker var karakteristiska för olika perioder och bland dessa räknades: * Opus incertum, latin för 'oregelbundet arbete', murverk av otillhuggna stenblock i murbruk, stundom med inlagda tegelskift. * O. reticulatum (rete är latin för 'nät'), murverk, där stenarna står diagonalt på hörnet. * Opus quadratum är murverk av fyrsidigt huggen sten (kvadersten). * Opus latericium är murverk med regelbundna skift av tegelsten. * Opus spicatum (spica är latin för 'ax'), axliknande murförband, där stenarna står på sned mot varandra som småblommorna i ett horisontellt liggande ax. Detta murförband tillhör den klassiska forntiden och den tidigare medeltiden.
rdf:langString Римский бетон (лат. opus caementicium). Слово Caementum означало «бутовый камень», «тёсаный камень» и также каменные составляющие для наполнения полостей несущих стен. Состоял из смеси промытого песка и связующего компонента, с наполнителем из щебёнки. В качестве связующего вещества применяли известь с добавлением природной или искусственной керамики (пуццолан, пемза, кирпич). Эти компоненты насколько возможно тонко измельчали, смешивали с песком, добавляли воду, перемешивали до полной однородности, затем добавляли наполнитель и перемешивали, полученную пластичную смесь заливали в опалубку и уплотняли трамбовкой. После затвердевания бетона опалубку снимали. Соотношение в смеси песок — связующее зависело от её назначения (массив, стяжка, кладка, штукатурка) и колебалось от 3:1 до 2:1. Эта технология в целом жива и сейчас, только вместо смеси извести с вулканическими продуктами применяют портландцемент. На иллюстрации видно, что использование щебня в качестве наполнителя дошло и до наших дней. Виды стенной кладки, в которых применялся бетон: * Opus incertum * Opus reticulatum * Opus quadratum * Opus testaceum
rdf:langString 羅馬混凝土是古羅馬時期使用的一種建築材料。羅馬混凝土的基礎材料是水泥,由於混合了火山灰,因此非常耐久。羅馬混凝土的出現令建築界出現革命,促成了建築結構的複雜化。如萬神殿的圓頂是世界最大和最古老的的非鋼筋混凝土圓頂。羅馬混凝土何時開始使用不得而知,但自西元前150年時已廣泛使用。
xsd:nonNegativeInteger 18507

data from the linked data cloud