Rogation days

http://dbpedia.org/resource/Rogation_days an entity of type: Thing

Prosebné dny jsou v křesťanské tradici dny tradičně spojené s posty, procesími či společnými obřady s prosebnými modlitbami. Byly oblíbené zejména mezi zemědělci. Tradičních prosebných dnů bylo několik druhů. rdf:langString
Las rogaciones son, en la cristiandad occidental, oraciones, penitencias y procesiones propiciatorias, realizadas en determinados días, para el éxito de la cosecha. Se dividen en "rogación mayor", observada el 25 de abril y "rogaciones menores" para los tres días anteriores, lunes, martes y miércoles, a la Fiesta de la Ascensión. Estos tres días previos al día de la Ascensión son para el rito romano (ocho días en el rito ambrosiano). De acuerdo con la definición del Papa Benedicto XIV (1740-1758), las rogaciones eran apropiadas para defender la vida de los hombres de la ira de un Dios que atemoriza por todas partes. Su propósito era "eliminar los flagelos de la justicia de Dios y atraer las bendiciones de su misericordia sobre los frutos de la tierra".​ rdf:langString
Rogation days are days of prayer and fasting in Western Christianity. They are observed with processions and the Litany of the Saints. The so-called major rogation is held on 25 April; the minor rogations are held on Monday to Wednesday preceding Ascension Thursday. The word rogation comes from the Latin verb rogare, meaning "to ask", which reflects the beseeching of God for the appeasement of his anger and for protection from calamities. rdf:langString
Le rogazioni sono, nel cattolicesimo, processioni propiziatorie sulla buona riuscita delle seminagioni, arricchite di preghiere e atti di penitenza. Hanno la finalità di attirare la benedizione divina sull'acqua, il lavoro dell'uomo e i frutti della terra.Si distinguono in "maggiori" nella giornata del 25 aprile e "minori" nei tre giorni che precedono la festa dell'Ascensione nel rito romano (otto giorni nel rito ambrosiano). rdf:langString
De kruisdagen zijn in de Katholieke Kerk de maandag, dinsdag en woensdag voor Hemelvaartsdag. Deze dagen vormen samen met 25 april, het feest van de Evangelist Marcus dagen waarop men met een bidprocessie en litanie smeekt om zegen over de vruchten van de aarde. rdf:langString
Dni błagalne (łac. dies rogationum), dni krzyżowe – sięgają początkami starożytności chrześcijańskiej. Należą do nich litania maior – przypadająca 25 kwietnia, oraz litaniae minores, zajmujące trzy dni przed uroczystością Wniebowstąpienia Pańskiego, w ciągu których w ramach własnych obchodów liturgicznych wierni modlą się w różnych intencjach. W te dni udawano się na pola procesyjne ze śpiewem litanii do świętych dla uproszenia u Boga dobrych urodzajów. rdf:langString
Die Bitttage (lateinisch rogationes oder litaniae minores ‚kleine Litaneien‘) sind Gebets- und Prozessionstage vor dem Fest Christi Himmelfahrt. Die Woche, in der die Bitttage liegen, wird auch als Gangwoche, Betwoche, Bittwoche oder Kreuzwoche – weil den Prozessionen an diesen Tagen das Kreuz vorangetragen wurde – bezeichnet. Den Namen litaniae erhielten die Bitttage, weil die Prozessionen mit dem Gesang der Allerheiligenlitanei begannen und von inständigem Bittgebet begleitet wurden. rdf:langString
Les jours des Rogations sont, dans le calendrier romain tridentin, les trois jours précédant immédiatement le jeudi de l'Ascension, c'est-à-dire les 37e, 38e et 39e jours après Pâques. Ce terme est encore utilisé aujourd'hui par les Églises catholique, anglicane et quelques Églises orthodoxes. Les Rogations consistent à l'origine en des rituels apotropaïques et propitiatoires (chants religieux, prières d'intercession, processions) pour favoriser la prospérité des moissons. Analogues aux anciens rituels printaniers de fécondité adressés aux dieux du feu et aux déesses de la fertilité, et ayant lieu dans diverses sociétés de subsistance de par le monde, ces pratiques consistent à implorer la pluie, le mûrissement et la moisson des grains, ou la protection contre des maladies des céréales qui rdf:langString
Gångdagar är – efter Åke Ohlmarks beskrivning – "en medeltida beteckning för bönsöndagen med efterföljande måndag och tisdag, då under äldre katolsk tid processioner gick ut på åkrarna för att medelst klockringning och böner avvärja missväxt och landsplågor. Då ett svart kors bars i processionens spets kallades gångdagarna också 'svarta korsets tre dagar'." I Sverige avskaffades gångdagarna och flera andra helgdagar år 1772 som ett resultat av kung Gustav III:s Förordning den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Motiveringen var främst att gudstjänsterna under vissa helgdagar hade dåligt med besökare, och att många istället använde ledigheten till att dricka rusdrycker. rdf:langString
rdf:langString Prosebné dny
rdf:langString Bitttage
rdf:langString Rogaciones
rdf:langString Rogazioni
rdf:langString Jours des Rogations
rdf:langString Kruisdagen
rdf:langString Dni błagalne
rdf:langString Rogation days
rdf:langString Gångdagar
rdf:langString Rogation days
xsd:integer 541568
xsd:integer 1089223856
rdf:langString "Monday", "Tuesday", "Wednesday"
rdf:langString Rogation days
rdf:langString Violet
rdf:langString Christians
<second> 3369600.0
rdf:langString Blessing the Fields on Rogation Sunday at Hever, Kent in 1967
xsd:gMonthDay --04-25
rdf:langString Monday, Tuesday, and Wednesday preceding Ascension Thursday
<second> 345600.0
rdf:langString annual
rdf:langString christian
rdf:langString Prosebné dny jsou v křesťanské tradici dny tradičně spojené s posty, procesími či společnými obřady s prosebnými modlitbami. Byly oblíbené zejména mezi zemědělci. Tradičních prosebných dnů bylo několik druhů.
rdf:langString Die Bitttage (lateinisch rogationes oder litaniae minores ‚kleine Litaneien‘) sind Gebets- und Prozessionstage vor dem Fest Christi Himmelfahrt. Die Woche, in der die Bitttage liegen, wird auch als Gangwoche, Betwoche, Bittwoche oder Kreuzwoche – weil den Prozessionen an diesen Tagen das Kreuz vorangetragen wurde – bezeichnet. Den Namen litaniae erhielten die Bitttage, weil die Prozessionen mit dem Gesang der Allerheiligenlitanei begannen und von inständigem Bittgebet begleitet wurden. In der evangelischen Gottesdienstordnung wird der 5. Sonntag nach Ostern, Vocem jucunditatis, auch Rogate (lat. rogate „betet/bittet“) oder Bittsonntag genannt, in Anklang an die vorreformatorische Tradition der Bitttage.
rdf:langString Las rogaciones son, en la cristiandad occidental, oraciones, penitencias y procesiones propiciatorias, realizadas en determinados días, para el éxito de la cosecha. Se dividen en "rogación mayor", observada el 25 de abril y "rogaciones menores" para los tres días anteriores, lunes, martes y miércoles, a la Fiesta de la Ascensión. Estos tres días previos al día de la Ascensión son para el rito romano (ocho días en el rito ambrosiano). De acuerdo con la definición del Papa Benedicto XIV (1740-1758), las rogaciones eran apropiadas para defender la vida de los hombres de la ira de un Dios que atemoriza por todas partes. Su propósito era "eliminar los flagelos de la justicia de Dios y atraer las bendiciones de su misericordia sobre los frutos de la tierra".​
rdf:langString Rogation days are days of prayer and fasting in Western Christianity. They are observed with processions and the Litany of the Saints. The so-called major rogation is held on 25 April; the minor rogations are held on Monday to Wednesday preceding Ascension Thursday. The word rogation comes from the Latin verb rogare, meaning "to ask", which reflects the beseeching of God for the appeasement of his anger and for protection from calamities.
rdf:langString Les jours des Rogations sont, dans le calendrier romain tridentin, les trois jours précédant immédiatement le jeudi de l'Ascension, c'est-à-dire les 37e, 38e et 39e jours après Pâques. Ce terme est encore utilisé aujourd'hui par les Églises catholique, anglicane et quelques Églises orthodoxes. Les Rogations consistent à l'origine en des rituels apotropaïques et propitiatoires (chants religieux, prières d'intercession, processions) pour favoriser la prospérité des moissons. Analogues aux anciens rituels printaniers de fécondité adressés aux dieux du feu et aux déesses de la fertilité, et ayant lieu dans diverses sociétés de subsistance de par le monde, ces pratiques consistent à implorer la pluie, le mûrissement et la moisson des grains, ou la protection contre des maladies des céréales qui provoquent depuis l'époque néolithique de grands dégâts sur les plantes cultivées. Au Moyen-Âge, les aléas climatiques et les attaques de ravageurs de plantes favorisent cette pratique religieuse issue de la christianisation de la fête religieuse romaine des Robigalia, et qui perdure dans les campagnes jusqu'à la seconde moitié du XXe siècle. Le mot « rogation » est un emprunt au latin rogare, qui signifie « demander ». Il est à noter que, dans les régions de langues d'oïl en France, le mot Rogations cohabite avec voire est supplanté par les appellations traditionnelles Rouvaisons ou Rouaisons, ces derniers mot étant, quant à eux, des descendants naturels du même étymon latin rogatione(m) via l'ancien français rovaison, roaison. Rogations sert à qualifier cette période de l'année car l'Évangile du dimanche précédent comprend le passage « demandez ce que voudrez et cela vous sera accordé » (Jn 15,7). Le terme rogation, en latin rogatio, signifiait originellement « demande » et a pris le sens de « prière, supplique » en bas latin et de « prière accompagnée de processions » en latin ecclésiastique.
rdf:langString Le rogazioni sono, nel cattolicesimo, processioni propiziatorie sulla buona riuscita delle seminagioni, arricchite di preghiere e atti di penitenza. Hanno la finalità di attirare la benedizione divina sull'acqua, il lavoro dell'uomo e i frutti della terra.Si distinguono in "maggiori" nella giornata del 25 aprile e "minori" nei tre giorni che precedono la festa dell'Ascensione nel rito romano (otto giorni nel rito ambrosiano).
rdf:langString De kruisdagen zijn in de Katholieke Kerk de maandag, dinsdag en woensdag voor Hemelvaartsdag. Deze dagen vormen samen met 25 april, het feest van de Evangelist Marcus dagen waarop men met een bidprocessie en litanie smeekt om zegen over de vruchten van de aarde.
rdf:langString Dni błagalne (łac. dies rogationum), dni krzyżowe – sięgają początkami starożytności chrześcijańskiej. Należą do nich litania maior – przypadająca 25 kwietnia, oraz litaniae minores, zajmujące trzy dni przed uroczystością Wniebowstąpienia Pańskiego, w ciągu których w ramach własnych obchodów liturgicznych wierni modlą się w różnych intencjach. W te dni udawano się na pola procesyjne ze śpiewem litanii do świętych dla uproszenia u Boga dobrych urodzajów.
rdf:langString Gångdagar är – efter Åke Ohlmarks beskrivning – "en medeltida beteckning för bönsöndagen med efterföljande måndag och tisdag, då under äldre katolsk tid processioner gick ut på åkrarna för att medelst klockringning och böner avvärja missväxt och landsplågor. Då ett svart kors bars i processionens spets kallades gångdagarna också 'svarta korsets tre dagar'." I Sverige avskaffades gångdagarna och flera andra helgdagar år 1772 som ett resultat av kung Gustav III:s Förordning den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Motiveringen var främst att gudstjänsterna under vissa helgdagar hade dåligt med besökare, och att många istället använde ledigheten till att dricka rusdrycker. Gångdagar, som även kallas rogationsdagar, har varit en slags förberedelsetid med fastekaraktär. Om gudstjänst firas gäller liturgisk färg lila. Böneämne under dessa dagar är särskilt för årets skörd.
rdf:langString Fasting and processions
xsd:nonNegativeInteger 17552

data from the linked data cloud