Road map for peace

http://dbpedia.org/resource/Road_map_for_peace an entity of type: Place

El Full de Ruta per a la pau és el nom amb què es coneix el pla dissenyat en 2003 per a resoldre el conflicte entre Israel i Palestina. Els autors eren un equip internacional format per delegats dels Estats Units, la Unió Europea, Rússia i les Nacions Unides. Malgrat que el pla va quedar congelat, el document ha servit de base per a nombroses negociacions posteriors, entre les quals destaca la Conferència d'Annapolis. rdf:langString
La vojmapo estis politika plano por solvi la israel-palestinan konflikton. La plano estis prezentita kiel la realigo de la vizio prezentita de usona prezidento George W. Bush en sia parolado la 24-an de junio 2002. La programo proponis laŭgradan, plurŝtupan kaj plurjaran solvon de la israela-palestina konflikto, sub la superrigardo kaj asistado de la Kvarteto, kaj ĝia celo estis fina kaj ampleksa solvo de la israela-palestina konflikto ĝis 2005. La plano estis skribita en la Ŝtata Departemento ĉe la Blanka Domo. Israela ĉefministro Ariel Ŝaron sciigis sian subtenon por la plano en 2002. rdf:langString
The Roadmap for peace or road map for peace (Hebrew: מפת הדרכים Mapa had'rakhim, Arabic: خارطة طريق السلام Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) was a plan to resolve the Israeli–Palestinian conflict proposed by the Quartet on the Middle East: the United States, the European Union, Russia and the United Nations. The principles of the plan, originally drafted by U.S. Foreign Service Officer Donald Blome, were first outlined by U.S. President George W. Bush in a speech on 24 June 2002, in which he called for an independent Palestinian state living side by side with Israel in peace. A draft version from the Bush administration was published as early as 14 November 2002. The final text was released on 30 April 2003. The process reached a deadlock early in phase I and the plan was never implemented. rdf:langString
Peta jalan damai (bahasa Ibrani: מפת הדרכים‎ Mapa had'rakhim, bahasa Arab: خارطة طريق السلام‎ Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) adalah sebuah rencana untuk menyelesaikan konflik Israel-Palestina yang dicetuskan oleh Kuartet Timur Tengah: Amerika Serikat, Uni Eropa, Rusia dan Perserikatan Bangsa-Bangsa. Prinsip-prinsip dari rencana tersebut, yang awalnya dirancang oleh Menteri Luar Negeri AS Donald Blome, mula-mula dijelaskan oleh Presiden AS George W. Bush dalam sebuah pidato pada 24 Juni 2002, dimana ia menyerukan negara Palestina independen hidup berdampingan dengan Israel dalam keadaan damai. rdf:langString
Une « Feuille de route » (traduction littérale de « road map ») a été adoptée par un quartette diplomatique réuni le 30 avril 2003 pour tenter de mettre un terme au conflit israélo-palestinien. Le quartette (ou quatuor) était composé de l’Organisation des Nations unies, de l’Union européenne, des États-Unis d’Amérique et de la fédération de Russie. Cette feuille de route était destinée à aboutir, par étapes, à un règlement permanent du conflit israélo-palestinien sur la base du principe de l'existence de deux États. rdf:langString
중동 평화 로드맵은 중동 지역의 평화를 위한 단계적 이행안으로써 미국와 유엔, 러시아, 유럽연합(EU) 등 이른바 "쿼텃"(quartet)이 이스라엘, 팔레스타인 사이의 유혈 사태를 종식시키 위해 작성한 중동 평화 계획이다. 미국은 2003년 4월 30일 아리엘 샤론 이스라엘 총리와 마흐무드 압바스 팔레스타인 신임총리에게 각각 전달하였고, 이 로드맵은 2005년 팔레스타인 국가 창성을 목표로 3단계로 나눠 이스라엘, 팔레스타인 양측이 단계적으로 이행해야할 평화실현의 청사진을 나타내고 있다. 단계별로 살펴보면 즉시 이행목표인 1단계에서는 팔레스타인의 폭력포기와 이-팔 양측의 안보협력의 재개 등이 목표로 제시되어 있다. 2003년 6월부터 연말까지의 2단계에서는 팔레스타인 독립국 창설에 초점을 맞추어 경제회복의 지원과 독립국 창설을 위한 과정을 개시하는 등이 목표로 제시되었다. 마지막 2004년부터 2005년까지의 3단계의 목표는 팔레스타인 개혁의 공고화, 기구 안정화, 지속가능하고 효율적인 안보능력의 담보, 2005년 영구적인 지위협정을 위한 이-팔 양측의 협상 등이다. 그러나 이 로드맵은 빛도 보기 전에 이스라엘과 팔레스타인의 잇따른 폭력사태로 사문화되었다. rdf:langString
La Road map for peace (in inglese letteralmente la "tabella di marcia per la pace") è un piano per risolvere il conflitto israelo-palestinese proposto dal Quartetto di enti internazionali: gli Stati Uniti, l'Unione europea, Russia e Nazioni Unite. I principi del piano sono stati delineati dal Presidente degli Stati Uniti George W. Bush in un discorso pronunciato il 24 giugno 2002, in cui ha annunciato proposte per uno Stato di Palestina (Stato palestinese) indipendente che viva fianco a fianco con Israele, in pace. rdf:langString
План «Дорожная карта» — план по продвижению к постоянному урегулированию палестино-израильского конфликта в соответствии с принципом сосуществования двух государств на основе оценки выполнения сторонами своих обязательств, разработанный в 2003 году. rdf:langString
Plan pokojowy dla Bliskiego Wschodu potocznie nazywany „mapą drogową” – harmonogram działań, który został przedstawiony 1 maja 2003 roku, premierom Izraela i Autonomii Palestyńskiej. Plan ten został opracowany przez Stany Zjednoczone, ONZ, Unię Europejską i Rosję, w celu pokojowego rozwiązania konfliktu izraelsko-palestyńskiego. rdf:langString
Färdplanen för fred är en plan som behandlar hur Israel/Palestina-konflikten ska lösas. Den presenterades först av USA:s tidigare president George W. Bush under ett tal den 24 juni 2002. Den stöds av som består av USA, EU, Ryssland och FN. Planens princip är en självständig palestinsk stat sida vid sida med Israel. George W. Bush är den första amerikanske president som officiellt stödjer att en palestinsk stat bildas. rdf:langString
和平路线图(希伯来语:מפת הדרכי Mapa had'rakhim,阿拉伯语:خارطة طريق السلام ,Khāriṭa ṭarīq as-salāmu)是中東問題有關四方(美国国旗、欧洲联盟、俄罗斯和联合国)提出的解决以巴冲突的计划。该计划最初由美国外交官起草,美国总统乔治·W·布什在2002年6月24日的一次演讲中首次提出,他在演讲中呼吁建立一个独立的巴勒斯坦国,与以色列和平共处 。2002年11月14日,布什政府公布和平路線圖草案。2003年4月30日公布了最终文本。该进程在第一阶段初期就陷入了僵局,故而该计划从未得到执行。 rdf:langString
خارطة الطريق هو الاسم الذي أطلق على مبادرة سلام في الشرق الأوسط اقترحتها اللجنة الرباعية: الولايات المتحدة، والاتحاد الأوروبي، وروسيا والأمم المتحدة. كان هدف المبادرة لبدء محادثات لتوصل إلى حل نهائي لتسوية سلمية من خلال إقامة دولة فلسطينية بحلول 2005. تشتمل خارطة الطريق على ثلاث مراحل: 1. تلبية الشروط المسبقة لإقامة دولة فلسطينية؛ 2. إنشاء دولة فلسطينية بحدود مؤقتة؛ 3. حول اتفاق الوضع الدائم، الاعتراف بدولة فلسطينية ذات حدود دائمة وإنهاء الصراع. 1. 2. لا تقدم للمرحلة التالية قبل الوقف الكامل للإرهاب والعنف والتحريض. لا يوجد مدة زمنية محددة لتنفيذ خارطة الطريق. rdf:langString
Der Begriff Roadmap (englisch road map für „Straßenkarte“, „Routenplan“, „Fahrplan“) wird bildlich dafür benutzt, einen politischen Handlungsplan zu bezeichnen. Der vom sogenannten Nahost-Quartett (UNO, USA, EU und Russland) ausgearbeitete Friedensplan mit dem Ziel, den Konflikt über die von Israel besetzten Gebiete zu lösen, wurde als Roadmap bezeichnet. Die Grundsätze des Friedensplans wurden vom damaligen US-Präsidenten George W. Bush in einer Rede vom 24. Juni 2002 vorgestellt, in der er ein friedliches Nebeneinander Israels mit einem unabhängigen palästinensischen Staat forderte. Ihr Zeitplan wurde nicht eingehalten. Die Roadmap selbst wurde am Rande einer internationalen Konferenz erarbeitet und im September 2002 vorgelegt. Der ehemalige israelische Ministerpräsident Ehud Olmert hat rdf:langString
El 30 de abril de 2003, el Cuarteto de Madrid, constituido por Estados Unidos, la Unión Europea, Rusia y las Naciones Unidas, presentó una Hoja de Ruta para la Paz (en hebreo: מפת הדרכים Mapa had'rakhim, en árabe: خارطة طريق السلام Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) con el fin de acabar con el conflicto entre Israel y Palestina y crear un Estado de Palestina independiente y soberano, para lo que fijó como plazo máximo el año 2005. Los principios básicos del plan fueron diseñados originalmente por Donald Blome, funcionario del Departamento de Estado de los Estados Unidos, y se presentaron por primera vez en público en un discurso de George W. Bush el 24 de junio de 2002, en el que pedía la creación de un Estado de Palestina independiente que viva en paz con Israel.​​ Un boceto de la administración Bu rdf:langString
rdf:langString خارطة طريق السلام
rdf:langString Full de ruta per a la pau
rdf:langString Roadmap (Nahostkonflikt)
rdf:langString Vojmapo por paco (politiko)
rdf:langString Hoja de Ruta para la Paz
rdf:langString Peta jalan damai
rdf:langString Feuille de route pour la paix
rdf:langString Road map for peace
rdf:langString 중동 평화 로드맵
rdf:langString Plan pokojowy dla Bliskiego Wschodu z 2003 roku
rdf:langString Road map for peace
rdf:langString План «Дорожная карта»
rdf:langString Färdplanen för fred
rdf:langString 和平路線圖
xsd:integer 236947
xsd:integer 1090322409
rdf:langString El Full de Ruta per a la pau és el nom amb què es coneix el pla dissenyat en 2003 per a resoldre el conflicte entre Israel i Palestina. Els autors eren un equip internacional format per delegats dels Estats Units, la Unió Europea, Rússia i les Nacions Unides. Malgrat que el pla va quedar congelat, el document ha servit de base per a nombroses negociacions posteriors, entre les quals destaca la Conferència d'Annapolis.
rdf:langString خارطة الطريق هو الاسم الذي أطلق على مبادرة سلام في الشرق الأوسط اقترحتها اللجنة الرباعية: الولايات المتحدة، والاتحاد الأوروبي، وروسيا والأمم المتحدة. كان هدف المبادرة لبدء محادثات لتوصل إلى حل نهائي لتسوية سلمية من خلال إقامة دولة فلسطينية بحلول 2005. تشتمل خارطة الطريق على ثلاث مراحل: 1. تلبية الشروط المسبقة لإقامة دولة فلسطينية؛ 2. إنشاء دولة فلسطينية بحدود مؤقتة؛ 3. حول اتفاق الوضع الدائم، الاعتراف بدولة فلسطينية ذات حدود دائمة وإنهاء الصراع. * المرحلة الأولى (تنتهي في مدة أقصاها مايو 2003) اعتراف متبادل؛ وقف فوري وغير مشروط لإطلاق نار من أجل إنهاء النشاط المسلح وجميع أعمال العنف ضد الإسرائلييين أين ما كانوا؛ يقوم الفلسطينيين بإصلاح سياسي شامل، بما في ذلك صياغة دستور فلسطيني وإجراء انتخابات؛ تنسحب إسرائيل من جميع المناطق الفلسطينية التي تحتلها منذ 28 سبتمبر 2000 (الخطة لا تتحدث عن مزيد من الانسحابات). تتجنب إسرائيل القيام بعمليات الترحيل وشن الهجمات ضد المدنيين وهدم المنازل والممتلكات الفلسطينية. إعادة فتح المؤسسات الفلسطينية في القدس الشرقية؛ تحسين الوضع الإنساني بما في ذلك تطبيق توصيات تقرير برتيني وتخفيف القيود المفروضة على حركة الأشخاص والبضائع؛ تجميد التوسع الإستيطاني وتفكيك جميع البؤر الإستيطانية التي تمت إقامتها منذ مارس 2001. * المرحلة الثانية (يونيو–ديسمبر 2003): عقد مؤتمر دولي لدعم إنعاش الاقتصاد الفلسطيني وإطلاق عملية تفضي إلى إنشاء دولة فلسطينية مستقلة ذات حدود مؤقتة؛ إحياء الاتصالات المتعددة الأطراف بشأن قضايا مثل موارد المياه الإقليمية، والبيئة، والتنمية الاقتصادية، واللاجئين، وتحديد الأسلحة؛ تعيد الدولة العربية الصلات التي كانت قائمة بينها وبين إسرائيل قبل الانتفاضة (المكاتب التجارية، إلخ). * المرحلة الثالثة (2004–2005): المؤتمر الدولي الثاني؛ اتفاق الوضع الدائم وإنهاء الصراع؛ اتفاق حول الحدود النهائية، توضيح المسائل الخلافية حول مصير القدس واللاجئين والمستوطنات؛ تقبل الدول العربية إقامة علاقات طبيعية كاملة مع إسرائيل. ملاحظة: لذا فإن الدولة المؤقتة ستشمل جميع المستوطنات الموجودة وتستنثي القدس الشرقية. على الرغم من التأخر الشديد في تقديم الخطة فإن الجدول الزمني الأصلي لم يكن ملائماً. أعرب رئيس الوزراء الفلسطيني آنذاك محمود عباس عن قبوله لخارطة الطريق مرغماً، في حين عارض وزراء إسرائيليون من اليمين المتطرف الخارطة. أبدى أرييل شارون تحفظه عليها وقبوله بعض بنودها فقط. قدمت الحكومة الإسرائيلية ما لا يقل عن 14 تحفظاً: 1. * قيام الفلسطينيين بحل أجهزة أمن السلطة الفلسطينية وإصلاح الهياكل؛ * على الفلسطينيين نبذ «العنف» و«التحريض» وتعليم السلام؛ * يجب على الفلسطينيين تفكيك حماس نهائياً وجماعات مسلحة أخرى وبنيتها التحتية، ومصادر جميع الأسلحة غير المشروعة؛ * لا تقدم إلى المرحلة الثانية بدون تحقيق جميع الشروط المذكورة أعلاه؛ * (بعكس الفلسطينيين) إسرائيل غير ملزمة بنبذ العنف والتحريض ضد الطرف الآخر، وفقاً لخارطة الطريق. 2. لا تقدم للمرحلة التالية قبل الوقف الكامل للإرهاب والعنف والتحريض. لا يوجد مدة زمنية محددة لتنفيذ خارطة الطريق. 3. استبدال وإصلاح القيادة الحالية في السلطة الفلسطينية (بما فيهم ياسر عرفات). غير ذلك لا تقدم للمرحلة الثانية. 4. تشرف الولايات المتحدة على مراقبة العملية (وليس الرباعية). 5. طابع الدولة الفلسطينية المؤقتة سيجري تحديده من خلال المفاوضات. الدولة المؤقتة ستكون منزوعة السلاح بحدود مؤقتة وتتمتع ب«بعض جوانب السيادة»، وخاضعة للسيطرة الإسرائيلية حيث تحدد دخول وخروج جميع الأشخاص والبضائع، بالإضافة إلى مجالها الجوي وطيفها الكهرومغناطيسي (من راديو وتلفزيون وإنترنت ورادار، إلخ.) 6. الاعتراف بإسرائيل كدولة يهودية وكذلك التنازل عن حق عودة اللاجئين إلى إسرائيل. 7. قبيل البدء بمحادثات التسوية النهائية (في مفاوضات الوضع النهائي، المرحلة الثالثة) لن يتم التطرق إلى المستوطنات والقدس والحدود. تقتصر المحادثات على تجميد البناء في المستوطنات والبؤر الإستيطانية غير القانونية. 8. عدم الإشارة إلى أحكام أخرى غير قراري الأمم المتحدة 242 و338. عدم الإشارة إلى مبادرات سلام أخرى (غير الواضح إذا كانت اتفاقية أوسلو من ضمن تلك المبادرات) 9. الانسحاب إلى ما قبل 28 سبتمبر 2000 سيكون مشروطاً. 10. إسرائيل غير معنية بتقرير برتيني القاضي بتحسين الأوضاع الإنسانية للفلسطينيين. 11. الدول العربية ستساعد في هذا العملية من خلال إدانة النشاط الإرهابي.
rdf:langString La vojmapo estis politika plano por solvi la israel-palestinan konflikton. La plano estis prezentita kiel la realigo de la vizio prezentita de usona prezidento George W. Bush en sia parolado la 24-an de junio 2002. La programo proponis laŭgradan, plurŝtupan kaj plurjaran solvon de la israela-palestina konflikto, sub la superrigardo kaj asistado de la Kvarteto, kaj ĝia celo estis fina kaj ampleksa solvo de la israela-palestina konflikto ĝis 2005. La plano estis skribita en la Ŝtata Departemento ĉe la Blanka Domo. Israela ĉefministro Ariel Ŝaron sciigis sian subtenon por la plano en 2002.
rdf:langString Der Begriff Roadmap (englisch road map für „Straßenkarte“, „Routenplan“, „Fahrplan“) wird bildlich dafür benutzt, einen politischen Handlungsplan zu bezeichnen. Der vom sogenannten Nahost-Quartett (UNO, USA, EU und Russland) ausgearbeitete Friedensplan mit dem Ziel, den Konflikt über die von Israel besetzten Gebiete zu lösen, wurde als Roadmap bezeichnet. Die Grundsätze des Friedensplans wurden vom damaligen US-Präsidenten George W. Bush in einer Rede vom 24. Juni 2002 vorgestellt, in der er ein friedliches Nebeneinander Israels mit einem unabhängigen palästinensischen Staat forderte. Ihr Zeitplan wurde nicht eingehalten. Die Roadmap selbst wurde am Rande einer internationalen Konferenz erarbeitet und im September 2002 vorgelegt. Der ehemalige israelische Ministerpräsident Ehud Olmert hat durch seinen sogenannten Konvergenz-Plan den Palästinensern angeboten, gegen Festschreibung des Verlaufs des zurzeit jenseits der Grünen Linie in palästinensischem Gebiet gebauten Grenzzauns einen palästinensischen Staat zu akzeptieren. Die Palästinenser haben dieser Lösung nicht zugestimmt.
rdf:langString El 30 de abril de 2003, el Cuarteto de Madrid, constituido por Estados Unidos, la Unión Europea, Rusia y las Naciones Unidas, presentó una Hoja de Ruta para la Paz (en hebreo: מפת הדרכים Mapa had'rakhim, en árabe: خارطة طريق السلام Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) con el fin de acabar con el conflicto entre Israel y Palestina y crear un Estado de Palestina independiente y soberano, para lo que fijó como plazo máximo el año 2005. Los principios básicos del plan fueron diseñados originalmente por Donald Blome, funcionario del Departamento de Estado de los Estados Unidos, y se presentaron por primera vez en público en un discurso de George W. Bush el 24 de junio de 2002, en el que pedía la creación de un Estado de Palestina independiente que viva en paz con Israel.​​ Un boceto de la administración Bush fue publicado el 14 de noviembre de 2002. El texto definitivo apareció el 30 de abril de 2003. El proceso alcanzó un punto muerto en su primera fase y el plan nunca llegó a implementarse. La Hoja de Ruta para la Paz estaba dividida en 3 fases delimitadas por fechas. La primera fase establece las bases para alcanzar la paz entre ambos países y plantea la creación de instituciones palestinas hasta mediados de 2003. La segunda fase establece la retirada de las fuerzas israelíes de los territorios reocupados por Israel desde septiembre de 2000, el desmantelamiento de organizaciones terroristas y la consolidación de las instituciones palestinas hasta finales de 2003. La tercera fase instaura las bases para un acuerdo de estatus permanente y la conclusión definitiva del conflicto antes del año 2005. Por su parte, el Cuarteto se comprometió a llevar a cabo reuniones periódicas con el fin de evaluar la implicación de ambas partes en su aplicación del Plan. En junio de 2003, el presidente de la Autoridad Nacional Palestina Mahmoud Abbas, el presidente de los Estados Unidos George W. Bush y el primer ministro de Israel Ariel Sharon celebraron una reunión en la ciudad jordana de Aqaba en la que dieron su visto bueno a la puesta en funcionamiento de la Hoja de ruta. Seis meses más tarde nació como complemento el , centrado en la repartición de Jerusalén y los asuntos relacionados con las fronteras. El 19 de noviembre, tras casi 7 meses de su presentación, la ONU decidió adoptar como propia la Hoja de ruta por el escaso apoyo recibido por parte de Israel y Palestina, para lo cual formuló la resolución 1515 del Consejo de Seguridad de las Naciones Unidas, en la que demanda la colaboración de ambas partes con el fin de encontrar una solución al conflicto.
rdf:langString The Roadmap for peace or road map for peace (Hebrew: מפת הדרכים Mapa had'rakhim, Arabic: خارطة طريق السلام Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) was a plan to resolve the Israeli–Palestinian conflict proposed by the Quartet on the Middle East: the United States, the European Union, Russia and the United Nations. The principles of the plan, originally drafted by U.S. Foreign Service Officer Donald Blome, were first outlined by U.S. President George W. Bush in a speech on 24 June 2002, in which he called for an independent Palestinian state living side by side with Israel in peace. A draft version from the Bush administration was published as early as 14 November 2002. The final text was released on 30 April 2003. The process reached a deadlock early in phase I and the plan was never implemented.
rdf:langString Peta jalan damai (bahasa Ibrani: מפת הדרכים‎ Mapa had'rakhim, bahasa Arab: خارطة طريق السلام‎ Khāriṭa ṭarīq as-salāmu) adalah sebuah rencana untuk menyelesaikan konflik Israel-Palestina yang dicetuskan oleh Kuartet Timur Tengah: Amerika Serikat, Uni Eropa, Rusia dan Perserikatan Bangsa-Bangsa. Prinsip-prinsip dari rencana tersebut, yang awalnya dirancang oleh Menteri Luar Negeri AS Donald Blome, mula-mula dijelaskan oleh Presiden AS George W. Bush dalam sebuah pidato pada 24 Juni 2002, dimana ia menyerukan negara Palestina independen hidup berdampingan dengan Israel dalam keadaan damai.
rdf:langString Une « Feuille de route » (traduction littérale de « road map ») a été adoptée par un quartette diplomatique réuni le 30 avril 2003 pour tenter de mettre un terme au conflit israélo-palestinien. Le quartette (ou quatuor) était composé de l’Organisation des Nations unies, de l’Union européenne, des États-Unis d’Amérique et de la fédération de Russie. Cette feuille de route était destinée à aboutir, par étapes, à un règlement permanent du conflit israélo-palestinien sur la base du principe de l'existence de deux États.
rdf:langString 중동 평화 로드맵은 중동 지역의 평화를 위한 단계적 이행안으로써 미국와 유엔, 러시아, 유럽연합(EU) 등 이른바 "쿼텃"(quartet)이 이스라엘, 팔레스타인 사이의 유혈 사태를 종식시키 위해 작성한 중동 평화 계획이다. 미국은 2003년 4월 30일 아리엘 샤론 이스라엘 총리와 마흐무드 압바스 팔레스타인 신임총리에게 각각 전달하였고, 이 로드맵은 2005년 팔레스타인 국가 창성을 목표로 3단계로 나눠 이스라엘, 팔레스타인 양측이 단계적으로 이행해야할 평화실현의 청사진을 나타내고 있다. 단계별로 살펴보면 즉시 이행목표인 1단계에서는 팔레스타인의 폭력포기와 이-팔 양측의 안보협력의 재개 등이 목표로 제시되어 있다. 2003년 6월부터 연말까지의 2단계에서는 팔레스타인 독립국 창설에 초점을 맞추어 경제회복의 지원과 독립국 창설을 위한 과정을 개시하는 등이 목표로 제시되었다. 마지막 2004년부터 2005년까지의 3단계의 목표는 팔레스타인 개혁의 공고화, 기구 안정화, 지속가능하고 효율적인 안보능력의 담보, 2005년 영구적인 지위협정을 위한 이-팔 양측의 협상 등이다. 그러나 이 로드맵은 빛도 보기 전에 이스라엘과 팔레스타인의 잇따른 폭력사태로 사문화되었다.
rdf:langString La Road map for peace (in inglese letteralmente la "tabella di marcia per la pace") è un piano per risolvere il conflitto israelo-palestinese proposto dal Quartetto di enti internazionali: gli Stati Uniti, l'Unione europea, Russia e Nazioni Unite. I principi del piano sono stati delineati dal Presidente degli Stati Uniti George W. Bush in un discorso pronunciato il 24 giugno 2002, in cui ha annunciato proposte per uno Stato di Palestina (Stato palestinese) indipendente che viva fianco a fianco con Israele, in pace.
rdf:langString План «Дорожная карта» — план по продвижению к постоянному урегулированию палестино-израильского конфликта в соответствии с принципом сосуществования двух государств на основе оценки выполнения сторонами своих обязательств, разработанный в 2003 году.
rdf:langString Plan pokojowy dla Bliskiego Wschodu potocznie nazywany „mapą drogową” – harmonogram działań, który został przedstawiony 1 maja 2003 roku, premierom Izraela i Autonomii Palestyńskiej. Plan ten został opracowany przez Stany Zjednoczone, ONZ, Unię Europejską i Rosję, w celu pokojowego rozwiązania konfliktu izraelsko-palestyńskiego.
rdf:langString Färdplanen för fred är en plan som behandlar hur Israel/Palestina-konflikten ska lösas. Den presenterades först av USA:s tidigare president George W. Bush under ett tal den 24 juni 2002. Den stöds av som består av USA, EU, Ryssland och FN. Planens princip är en självständig palestinsk stat sida vid sida med Israel. George W. Bush är den första amerikanske president som officiellt stödjer att en palestinsk stat bildas.
rdf:langString 和平路线图(希伯来语:מפת הדרכי Mapa had'rakhim,阿拉伯语:خارطة طريق السلام ,Khāriṭa ṭarīq as-salāmu)是中東問題有關四方(美国国旗、欧洲联盟、俄罗斯和联合国)提出的解决以巴冲突的计划。该计划最初由美国外交官起草,美国总统乔治·W·布什在2002年6月24日的一次演讲中首次提出,他在演讲中呼吁建立一个独立的巴勒斯坦国,与以色列和平共处 。2002年11月14日,布什政府公布和平路線圖草案。2003年4月30日公布了最终文本。该进程在第一阶段初期就陷入了僵局,故而该计划从未得到执行。
xsd:nonNegativeInteger 51988

data from the linked data cloud