Radio wave

http://dbpedia.org/resource/Radio_wave an entity of type: Thing

Rádiové vlny (též rádiové záření) jsou částí spektra elektromagnetického záření s vlnovými délkami od 1 milimetru až po tisíce kilometrů. Vzniká mimo jiné v obvodu střídavého proudu, k němuž je připojena anténa. Rychlost šíření rádiových vln je v prostoru přibližně rovna rychlosti světla ve vakuu. V případě jiných prostředí závisí na indexu lomu. rdf:langString
Ραδιοκύματα είναι τα ηλεκτρομαγνητικά κύματα με συχνότητα από περίπου 3 Hz έως 300 GHz. Ειδικότερα τα ηλεκτρομαγνητικά κύματα με συχνότητες μεταξύ 300 MHz και 300 GHz ονομάζονται μικροκύματα. Μεγαλύτερες συχνότητες εμπίπτουν στο φάσμα της υπέρυθρης ακτινοβολίας. rdf:langString
Radioondo estas elektromagneta ondo en frekvenca skalo de kelkaj kHz ĝis 3 GHz (tiuj radiofrekvencoj, nomitaj RF, kovras la gamon de malaltaj frekvencoj, ekz. LF-j, al tiuj de la mikroondojn, kiuj respondas al ankoraŭ pli altaj frekvencoj). Radioondoj povas esti naturaj (ekz. kvazaroj) aŭ teknike produktitaj (radiofonio, radaro). Ili ne estas pruveblaj sen teknikaj helpiloj (detektiloj). Radioondoj estas kutime uzataj en telekomunikado per modulado de portanta frekvenco per amplitudmodulado (AM) aŭ frekvencmodulado (FM) de transmisiata signalo. rdf:langString
Radaíocht leictreamaighnéadach le tonnfhaid níos mó ná timpeall 10 cm. Éiríonn siad ó shruthanna leictreacha ailtéarnacha in aeróga, agus taistealaíonn ar luas forleata an tsolais. Baintear feidhm as tonnta modhnaithe raidió i dteileachumarsáid. rdf:langString
Le onde radio o radioonde, in fisica, sono radiazioni elettromagnetiche, appartenenti allo spettro elettromagnetico, nella frequenza compresa tra 0 e 300 GHz, ovvero con lunghezza d'onda maggiore di 1 mm. rdf:langString
전파(電波, 영어: radio waves)는 전자기파의 일종으로, 진동수 3KHz부터 3THz까지의 전자기파를 의미한다. 전파는 공기 중에서도 진공 속과 거의 같은 속도로 퍼지기 때문에, 먼 거리에서도 아주 짧은 시간에 통신이 가능하다. 이러한 성질을 이용하여 전파는 주로 라디오·지상파 텔레비전·레이다 등의 전자기파를 이용하여 신호와 정보를 보내는 무선 전기 통신에서 사용된다. rdf:langString
電波(でんぱ、(英: radio wave)とは、電磁波のうち、比較的周波数の低いもの。日本の電波法などでは300万メガヘルツ以下のものと定義される。 rdf:langString
Radiovågor eller radiosignal är den näst mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning. Radiovågor har frekvenser från 300 GHz ner till 3 kHz, och motsvarande våglängder mellan 1 millimeter och 100 kilometer. rdf:langString
موجات الراديو هي نوع من الموجات الكهرومغناطيسية مع أطوال موجية في الطيف الكهرومغناطيسي أطول من ضوء الأشعة تحت الحمراء. موجات الراديو لها ترددات تتراوح بين 30 هرتز 300 غيغاهرتز. عند تردد 300 غيغاهرتز، يبلغ الطول الموجي المقابل 1 مم، وعند 30 هرتز يبلغ الطول الموجي 10 آلاف كيلومتر. مثل كل الموجات الكهرومغناطيسية الأخرى، تنتقل الموجات الراديوية بسرعة الضوء في الفراغ. تُولَّد بواسطة الشحنات الكهربائية التي تخضع للتسارع، مثل التيارات الكهربائية المتغيرة مع الزمن. تصدر موجات الراديو التي تحدث بشكل طبيعي عن طريق البرق والأجرام الفلكية. rdf:langString
Les ones de ràdio son un tipus de radiació electromagnètica amb longituds d'ona en l'espectre electromagnètic més llarg que la llum infraroja. Les ones de ràdio es propaguen des de freqüències de 10 THz fins a 10 kHz, de les quals les longituds d'ona són des dels 100 micrometres (0.0039 pulgades) fins a els 100 kilòmetres. Com totes les ones electromagnètiques si viatges pel buit o per l'aire, les ones de ràdio viatges a la velocitat de la llum (300.000 km/s). Les ones de ràdio poden ser creades de manera natural per fenòmens naturals com els llamps, o per objectes astronòmics. També poden ser generades de manera artificial i són utilitzades per comunicacions de ràdio fixa i móvil, radiofusió, radar i altres sistemes de navegació, satèl·lits de comunicacions, reds telemàtiques i moltes alt rdf:langString
Las ondas de radio son un tipo de radiación electromagnética​ con longitudes de onda en el espectro electromagnético más largo que la luz infrarroja. Estas ondas se propagan desde frecuencias de 10 kHz hasta 10 THz, cuyas correspondientes longitudes de onda son desde los 100 kilómetros hasta los 100 micrómetros. Como todas las ondas electromagnéticas, si viajan por el vacío o por el aire, las ondas de radio viajan a la velocidad de la luz.​ rdf:langString
Radiowellen, auch Funkwellen, oder Hertzsche Wellen sind in Artikel 1.15 der Vollzugsordnung für den Funkdienst (VO Funk) der Internationalen Fernmeldeunion (ITU) als „elektromagnetische Wellen definiert, deren Frequenzen vereinbarungsgemäß unterhalb 3000 GHz liegen, und die sich ohne künstliche Führung im freien Raum ausbreiten.“ Radiowellen können natürlichen oder technischen Ursprungs sein. Ihre Frequenz liegt weit außerhalb des Bereichs, in dem das Auge empfindlich ist. Sie sind daher unsichtbar. rdf:langString
Irrati-uhinak erradiazio elektromagnetiko mota bat dira, espektro elektromagnetikoan argi infragorria baino uhin-luzera handiagoa duenak. Irrati-uhinen maiztasuna 30 hertzio (Hz) eta 300 gigahertzio (GHz) bitartean egoten da. 300 gigahertziotan uhin-luzera 1 milimetrokoa (mm) eta 30 hertziotan 10.000 kilometrokoa (km) da. Euriak eragindako uhin-indargabetzeak gutxiago eragiten dio uhin horiei. Ahotsa garraiatzeko erabiltzen dira batez ere. rdf:langString
Une onde radioélectrique, communément abrégée en onde radio, est une onde électromagnétique dont la fréquence est inférieure à 300 GHz. Si la longueur d'onde dans le vide est supérieure à 1 mètre (fréquences inférieures à 300 MHz) on parle d'ondes « radiofréquences ». Si la longueur d'onde dans le vide comprise entre à 1 millimètre et 1 mètre (fréquences comprises entre 300 MHz et 300 GHz) on parle d'ondes « hyperfréquences ». Adaptées au transport de signaux issus de la voix et de l'image, les ondes radio permettent les radiocommunications (talkie-walkies, téléphone sans fil, téléphonie mobile…), la radiodiffusion et les radars. Avec les micro-ondes, les radiofréquences font partie des rayonnements non-ionisants. Leurs effets biologiques et environnementaux, à certaines fréquences et inte rdf:langString
Gelombang radio adalah salah satu jenis radiasi elektromagnetik dengan panjang gelombang dalam spektrum elektromagnetik lebih panjang dari radiasi inframerah.Pembentukannya dimulai ketika benda yang mengandung muatan listrik mengalami peningkatan frekuensi dengan tingkat frekuensi radio. Gelombang radio terbentuk pada suatu spektrum elektromagnetik. Perambatan gelombang radiasinya melalui osilasi secara kelistrikan maupun magnetik. Pengiriman gelombang radio pertama kali dilakukan pada tahun 1901 oleh Guglielmo Marconi. Frekuensi pengiriman saat itu sebesar 1 MegaHertz. Jangkauannya melewati samudra Atlantik. Lapisan atmosfer Bumi memiliki sifat konduktif sehingga gelombang radio terpantul dan merambat mengikuti kelengkungan Bumi. Gelombang radio dapat dipancarkan dari stasiun radio dan te rdf:langString
Radio waves are a type of electromagnetic radiation with the longest wavelengths in the electromagnetic spectrum, typically with frequencies of 300 gigahertz (GHz) and below. At 300 GHz, the corresponding wavelength is 1 mm (shorter than a grain of rice); at 30 Hz the corresponding wavelength is 10,000 kilometers (6,200 miles) (longer than the radius of the Earth). Like all electromagnetic waves, radio waves in a vacuum travel at the speed of light, and in the Earth's atmosphere at a close, but slightly lower speed. Radio waves are generated by charged particles undergoing acceleration, such as time-varying electric currents. Naturally occurring radio waves are emitted by lightning and astronomical objects, and are part of the blackbody radiation emitted by all warm objects. rdf:langString
Een radiogolf, ook radiofrequente (RF) straling genoemd, is een golf in de vorm van elektromagnetische straling met golflengten uiteenlopend van ruwweg duizend kilometer tot een millimeter, dus in het frequentiegebied van enkele honderden Hz tot enkele honderden GHz. Radiogolven worden gebruikt in de communicatietechniek om informatie over te brengen van een radiozender naar een of meer ontvangers. Radiogolven zijn ontdekt door Heinrich Rudolf Hertz in 1886. De verzonden informatie betreft spraak, muziek, televisiebeelden en andersoortige data. rdf:langString
Fale radiowe, promieniowanie radiowe – fale elektromagnetyczne o częstotliwości od 3 kHz do 3 THz (3·103–3·1012 Hz). Według literatury zachodniej zakres częstotliwości obejmuje fale od 3 Hz. Zależnie od długości dzielą się na pasma radiowe. Według dyrektywy Parlamentu Europejskiego i Rady są to fale elektromagnetyczne o częstotliwości mniejszej niż 3000 GHz, rozchodzące się w przestrzeni bez pomocy sztucznego przewodnika. Źródła fal radiowych dzieli się na: Ze względu na środowisko propagacji wyróżnia się: rdf:langString
Ondas de rádio são um tipo de radiação eletromagnética com comprimento de onda maior (e frequência menor) do que a radiação infravermelha. Como todas as outras ondas eletromagnéticas, viajam à velocidade da luz no vácuo. Elas são geradas naturalmente por raios ou por objetos astronômicos. Artificialmente, as ondas de rádio podem ser geradas para rádios amadores, radiodifusão (rádio e televisão), telefonia móvel, radar e outros sistemas de navegação, comunicação via satélite, redes de computadores e em inúmeras outras aplicações. rdf:langString
Радиово́лны — электромагнитные волны с частотами до 3 ТГц, распространяющиеся в пространстве без искусственного волновода. Радиоволны в электромагнитном спектре располагаются от крайне низких частот вплоть до инфракрасного диапазона. С учётом классификации Международным союзом электросвязи радиоволн по диапазонам, к радиоволнам относят электромагнитные волны с частотами от 0,03 Гц до 3 ТГц, что соответствует длине волны от 10 километров до 0,1 миллиметра. rdf:langString
Радіохви́лі — діапазон електромагнітних хвиль з довжиною хвилі від 10−5 до 1010 метра. В експериментах Герца (1880-ті) вперше були одержані хвилі з довжиною кілька десятків сантиметрів. В 1895-99 О. Попов вперше використав радіохвилі для бездротового зв'язку. З розвитком радіотехніки розширявся і частотний діапазон хвиль, що можуть бути згенеровані чи сприйняті радіоапаратурою. В природі існують і природні джерела радіохвиль у всіх частотних діапазонах. Наприклад таким джерелом може бути будь-яке нагріте тіло. Також радіохвилі можуть генеруватися деякими природними явищами (блискавка) або космічними об'єктами (нейтронні зірки). rdf:langString
rdf:langString موجة راديو
rdf:langString Ones radiofòniques
rdf:langString Rádiové vlny
rdf:langString Radiowelle
rdf:langString Ραδιοκύματα
rdf:langString Radioondo
rdf:langString Ondas de radio
rdf:langString Irrati-uhin
rdf:langString Tonnta raidió
rdf:langString Gelombang radio
rdf:langString Onde radio
rdf:langString Onde radio
rdf:langString 電波
rdf:langString 전파
rdf:langString Radiogolf
rdf:langString Fale radiowe
rdf:langString Radio wave
rdf:langString Onda de rádio
rdf:langString Радиоволны
rdf:langString Radiovågor
rdf:langString Радіохвилі
rdf:langString 无线电波
xsd:integer 98132
xsd:integer 1121447493
rdf:langString June 2022
rdf:langString But some frequencies such as weather radar can't, but instead reflect off certain weather. And some frequencies cannot bend around obstacles, as mentioned earlier.
rdf:langString Les ones de ràdio son un tipus de radiació electromagnètica amb longituds d'ona en l'espectre electromagnètic més llarg que la llum infraroja. Les ones de ràdio es propaguen des de freqüències de 10 THz fins a 10 kHz, de les quals les longituds d'ona són des dels 100 micrometres (0.0039 pulgades) fins a els 100 kilòmetres. Com totes les ones electromagnètiques si viatges pel buit o per l'aire, les ones de ràdio viatges a la velocitat de la llum (300.000 km/s). Les ones de ràdio poden ser creades de manera natural per fenòmens naturals com els llamps, o per objectes astronòmics. També poden ser generades de manera artificial i són utilitzades per comunicacions de ràdio fixa i móvil, radiofusió, radar i altres sistemes de navegació, satèl·lits de comunicacions, reds telemàtiques i moltes altres aplicacions. Les ones de ràdio están generades per transmisores ràdio i són rebudes per receptors ràdio. Per una altra banda, tenen característiques de propagació diferents en funció de la freqüència. Això vol dir que poden difractar-se al voltant d'obstacles com muntanyes i seguir el contorn de la terra (ones de superfície), les ones més curtes poden refrectar-se a la ionosfera i arribar a punts més enllà de l'horitzó (ones ionosfèriques), mentre que les longituds d'ona molt més curtes es difracten molt poc i viatgen en línia recta. Això es coneix com a propagació en línia de vista, així que les seves distàncies de propagació están limitades a l'horitzó visual. Les ones de ràdio es propaguen des de freqüències de 10 THz fins a 10 kHz, les corresponents longituds dels quals d'ona són des dels 100 micròmetres (0.0039 polzades) fins als 100 quilòmetres (62 milles). Com totes les ones electromagnètiques si viatgen pel buit o per l'aire, les ones de ràdio viatgen a la velocitat de la llum. Les ones de ràdio poden estar creades de manera natural per fenòmens naturals tals com llamps, o per objectes astronòmics. També poden ser generades de manera artificial i són utilitzades per comunicacions de ràdio fixa i móvil, radiofusió, radar i altres sistemes de navegació, satèl·lits de comunicacions, reds telemàtiques i altres moltes aplicacions. Les ones de ràdio estan generades per transmissors ràdio i són rebudes per receptors ràdio. D'altra banda, tenen característiques de propagació diferents en funció de la freqüència. Això significa que poden difractar-se al voltant d'obstacles com a muntanyes i seguir el contorn de la terra (ones de superfície), les ones més curtes poden refractar-se en la ionosfera i aconseguir punts més enllà de l'horitzó (ones ionosféricas), mentre que longituds d'ona molt més curtes es difracten molt poc i viatgen en línia recta. Això es coneix com a propagació en línia de vista, així que les seves distàncies de propagació estan limitades a l'horitzó visual.
rdf:langString Rádiové vlny (též rádiové záření) jsou částí spektra elektromagnetického záření s vlnovými délkami od 1 milimetru až po tisíce kilometrů. Vzniká mimo jiné v obvodu střídavého proudu, k němuž je připojena anténa. Rychlost šíření rádiových vln je v prostoru přibližně rovna rychlosti světla ve vakuu. V případě jiných prostředí závisí na indexu lomu.
rdf:langString موجات الراديو هي نوع من الموجات الكهرومغناطيسية مع أطوال موجية في الطيف الكهرومغناطيسي أطول من ضوء الأشعة تحت الحمراء. موجات الراديو لها ترددات تتراوح بين 30 هرتز 300 غيغاهرتز. عند تردد 300 غيغاهرتز، يبلغ الطول الموجي المقابل 1 مم، وعند 30 هرتز يبلغ الطول الموجي 10 آلاف كيلومتر. مثل كل الموجات الكهرومغناطيسية الأخرى، تنتقل الموجات الراديوية بسرعة الضوء في الفراغ. تُولَّد بواسطة الشحنات الكهربائية التي تخضع للتسارع، مثل التيارات الكهربائية المتغيرة مع الزمن. تصدر موجات الراديو التي تحدث بشكل طبيعي عن طريق البرق والأجرام الفلكية. تتولد موجات الراديو بشكل مصطنع بواسطة أجهزة الإرسال وتُستَقبل بواسطة أجهزة الاستقبال اللاسلكية، باستخدام الهوائيات. تُستخدم الموجات الراديوية على نطاق واسع في التكنولوجيا الحديثة للاتصالات الراديوية الثابتة والمتنقلة والبث اللاسلكي والرادار وأنظمة الملاحة اللاسلكية والأقمار الصناعية للاتصالات وشبكات الكمبيوتر اللاسلكية والعديد من التطبيقات الأخرى. تتميز الترددات المختلفة للأمواج الراديوية بخصائص انتشار مختلفة في الغلاف الجوي للأرض؛ فيمكن أن تنحرف الموجات الطويلة حول عوائق مثل الجبال وتتبع محيط الأرض (تسمى الموجات الأرضية)، ويمكن أن تنعكس الموجات القصيرة عن الأيونوسفير (الغلاف الأيوني) وتعود إلى الأرض من الأفق (تسمى الموجات السماوية)، بينما تنحرف أطوال الموجات الأقصر بكثير أو تخفت وتنتقل على طول خط البصر، لذلك تقتصر مسافات الانتشار على الأفق المرئي. لمنع التداخل بين مختلف المستخدمين، يخضع توليد الموجات اللاسلكية واستخدامها اصطناعيًا لتنظيم صارم بموجب القانون، بتنسيق من هيئة دولية تسمى الاتحاد الدولي للاتصالات (آي تي يو)، الذي يُعرّف الموجات الراديوية بأنها «موجات كهرومغناطيسية من الترددات الأقل من 3000 غيغاهرتز، التي تنتشر في الفضاء دون دليل صناعي». وينقسم الطيف اللاسلكي إلى عدد من النطاقات الراديوية على أساس التردد، وهو مخصص لاستخدامات مختلفة.
rdf:langString Ραδιοκύματα είναι τα ηλεκτρομαγνητικά κύματα με συχνότητα από περίπου 3 Hz έως 300 GHz. Ειδικότερα τα ηλεκτρομαγνητικά κύματα με συχνότητες μεταξύ 300 MHz και 300 GHz ονομάζονται μικροκύματα. Μεγαλύτερες συχνότητες εμπίπτουν στο φάσμα της υπέρυθρης ακτινοβολίας.
rdf:langString Radiowellen, auch Funkwellen, oder Hertzsche Wellen sind in Artikel 1.15 der Vollzugsordnung für den Funkdienst (VO Funk) der Internationalen Fernmeldeunion (ITU) als „elektromagnetische Wellen definiert, deren Frequenzen vereinbarungsgemäß unterhalb 3000 GHz liegen, und die sich ohne künstliche Führung im freien Raum ausbreiten.“ Dies umfasst zum einen die für den Rundfunk verwendeten Frequenzbereiche Langwelle (ab 30 kHz), Mittelwelle, Kurzwelle und Ultrakurzwelle (bis 300 MHz). Die Definition der VO-Funk schließt darüber hinaus aber auch zu kürzeren Wellenlängen hin die Radar- und Mikrowellen-Bereiche ein. Radiowellen können natürlichen oder technischen Ursprungs sein. Ihre Frequenz liegt weit außerhalb des Bereichs, in dem das Auge empfindlich ist. Sie sind daher unsichtbar.
rdf:langString Radioondo estas elektromagneta ondo en frekvenca skalo de kelkaj kHz ĝis 3 GHz (tiuj radiofrekvencoj, nomitaj RF, kovras la gamon de malaltaj frekvencoj, ekz. LF-j, al tiuj de la mikroondojn, kiuj respondas al ankoraŭ pli altaj frekvencoj). Radioondoj povas esti naturaj (ekz. kvazaroj) aŭ teknike produktitaj (radiofonio, radaro). Ili ne estas pruveblaj sen teknikaj helpiloj (detektiloj). Radioondoj estas kutime uzataj en telekomunikado per modulado de portanta frekvenco per amplitudmodulado (AM) aŭ frekvencmodulado (FM) de transmisiata signalo.
rdf:langString Irrati-uhinak erradiazio elektromagnetiko mota bat dira, espektro elektromagnetikoan argi infragorria baino uhin-luzera handiagoa duenak. Irrati-uhinen maiztasuna 30 hertzio (Hz) eta 300 gigahertzio (GHz) bitartean egoten da. 300 gigahertziotan uhin-luzera 1 milimetrokoa (mm) eta 30 hertziotan 10.000 kilometrokoa (km) da. Euriak eragindako uhin-indargabetzeak gutxiago eragiten dio uhin horiei. Ahotsa garraiatzeko erabiltzen dira batez ere. Uhin elektromagnetiko guztien antzera, lurraren atmosferan argiaren abiaduratik hurbil garraiatzen du eta argiaren abiaduran hutsean. Irrati-uhinak azeleratutako partikula kargatuek sortzen dituzte; esaterako, korronte elektriko aldakorrek. Naturan irrati-uhinak argiak eta objektu astronomikoek emititzen dituzte. Artifizialki, aldiz, transmisoreen bidez sortu eta irrati-hargailuekin jasotzen dira antenak erabiliz. Egungo teknologian hainbat lekutan erabiltzen da: irrati komunikazio mugikorra, irrati-difusio, radar, irrati-nabigazio sistema, satelite bidezko komunikazio, haririk gabeko sare eta abar. Maiztasun ezberdineko irrati-uhinek lurraren atmosferan hedapen ezaugarri ezberdinak dituzte: i) uhin luzedunek objektuetan difraktatu dezakete lurraren gainazala jarraituz; ii) uhin laburragodunek ionosferan islatu eta lurraren gainazalera buelta daitezke, eta, azkenik, iii) uhin oso laburdunak hedatzeko gaitasun eskasak dituzte (distantzia laburreko mugatzen dira). Irrati-uhinak ezin dira libreki zabaldu eta Euskal Autonomia Erkidego mailan, Azaroaren 11ko 240/1986 Dekretuak erregulatzen du, Maiztasun Modulatutako Uhin Metrikoetako Irrati-hedapeneko emisorentzako baimena emateko prozedura adierazten duena, hain zuzen ere.
rdf:langString Une onde radioélectrique, communément abrégée en onde radio, est une onde électromagnétique dont la fréquence est inférieure à 300 GHz. Si la longueur d'onde dans le vide est supérieure à 1 mètre (fréquences inférieures à 300 MHz) on parle d'ondes « radiofréquences ». Si la longueur d'onde dans le vide comprise entre à 1 millimètre et 1 mètre (fréquences comprises entre 300 MHz et 300 GHz) on parle d'ondes « hyperfréquences ». Adaptées au transport de signaux issus de la voix et de l'image, les ondes radio permettent les radiocommunications (talkie-walkies, téléphone sans fil, téléphonie mobile…), la radiodiffusion et les radars. Avec les micro-ondes, les radiofréquences font partie des rayonnements non-ionisants. Leurs effets biologiques et environnementaux, à certaines fréquences et intensités, font l'objet de nombreuses études, très discutées dans le cadre du développement des communications sans fil, et notamment de la 5G.
rdf:langString Las ondas de radio son un tipo de radiación electromagnética​ con longitudes de onda en el espectro electromagnético más largo que la luz infrarroja. Estas ondas se propagan desde frecuencias de 10 kHz hasta 10 THz, cuyas correspondientes longitudes de onda son desde los 100 kilómetros hasta los 100 micrómetros. Como todas las ondas electromagnéticas, si viajan por el vacío o por el aire, las ondas de radio viajan a la velocidad de la luz.​ Pueden ser creadas por fenómenos naturales tales como relámpagos, o por objetos astronómicos. También pueden ser generadas de manera artificial y son utilizadas para comunicaciones radio fija y móvil, radiodifusión, radar y otros sistemas de navegación, satélites de comunicaciones, redes telemáticas y otras muchas aplicaciones.​ Este tipo de ondas están generadas por transmisores de radio y son recibidas por receptores de radio. Por otra parte, tienen características de propagación diferentes en función de la frecuencia. Esto significa que pueden distinguirse alrededor de obstáculos como montañas y seguir el contorno de la tierra (ondas de superficie), las ondas más cortas pueden refractarse en la ionosfera y alcanzar puntos más allá del horizonte (ondas ionosféricas), mientras que longitudes de onda mucho más cortas se difractan muy poco y viajan en línea recta.​ Esto se conoce como propagación en línea de vista, así que sus distancias de propagación están limitadas al horizonte visual.
rdf:langString Radaíocht leictreamaighnéadach le tonnfhaid níos mó ná timpeall 10 cm. Éiríonn siad ó shruthanna leictreacha ailtéarnacha in aeróga, agus taistealaíonn ar luas forleata an tsolais. Baintear feidhm as tonnta modhnaithe raidió i dteileachumarsáid.
rdf:langString Gelombang radio adalah salah satu jenis radiasi elektromagnetik dengan panjang gelombang dalam spektrum elektromagnetik lebih panjang dari radiasi inframerah.Pembentukannya dimulai ketika benda yang mengandung muatan listrik mengalami peningkatan frekuensi dengan tingkat frekuensi radio. Gelombang radio terbentuk pada suatu spektrum elektromagnetik. Perambatan gelombang radiasinya melalui osilasi secara kelistrikan maupun magnetik. Pengiriman gelombang radio pertama kali dilakukan pada tahun 1901 oleh Guglielmo Marconi. Frekuensi pengiriman saat itu sebesar 1 MegaHertz. Jangkauannya melewati samudra Atlantik. Lapisan atmosfer Bumi memiliki sifat konduktif sehingga gelombang radio terpantul dan merambat mengikuti kelengkungan Bumi. Gelombang radio dapat dipancarkan dari stasiun radio dan televisi. Gelombang radio dimanfaatkan sebagai salah satu cara mengirimkan informasi ke publik di berbagai negara.
rdf:langString Radio waves are a type of electromagnetic radiation with the longest wavelengths in the electromagnetic spectrum, typically with frequencies of 300 gigahertz (GHz) and below. At 300 GHz, the corresponding wavelength is 1 mm (shorter than a grain of rice); at 30 Hz the corresponding wavelength is 10,000 kilometers (6,200 miles) (longer than the radius of the Earth). Like all electromagnetic waves, radio waves in a vacuum travel at the speed of light, and in the Earth's atmosphere at a close, but slightly lower speed. Radio waves are generated by charged particles undergoing acceleration, such as time-varying electric currents. Naturally occurring radio waves are emitted by lightning and astronomical objects, and are part of the blackbody radiation emitted by all warm objects. Radio waves are generated artificially by an electronic device called a transmitter, which is connected to an antenna which radiates the waves. They are received by another antenna connected to a radio receiver, which processes the received signal. Radio waves are very widely used in modern technology for fixed and mobile radio communication, broadcasting, radar and radio navigation systems, communications satellites, wireless computer networks and many other applications. Different frequencies of radio waves have different propagation characteristics in the Earth's atmosphere; long waves can diffract around obstacles like mountains and follow the contour of the earth (ground waves), shorter waves can reflect off the ionosphere and return to earth beyond the horizon (skywaves), while much shorter wavelengths bend or diffract very little and travel on a line of sight, so their propagation distances are limited to the visual horizon. To prevent interference between different users, the artificial generation and use of radio waves is strictly regulated by law, coordinated by an international body called the International Telecommunication Union (ITU), which defines radio waves as "electromagnetic waves of frequencies arbitrarily lower than 3,000 GHz, propagated in space without artificial guide". The radio spectrum is divided into a number of radio bands on the basis of frequency, allocated to different uses.
rdf:langString Le onde radio o radioonde, in fisica, sono radiazioni elettromagnetiche, appartenenti allo spettro elettromagnetico, nella frequenza compresa tra 0 e 300 GHz, ovvero con lunghezza d'onda maggiore di 1 mm.
rdf:langString Een radiogolf, ook radiofrequente (RF) straling genoemd, is een golf in de vorm van elektromagnetische straling met golflengten uiteenlopend van ruwweg duizend kilometer tot een millimeter, dus in het frequentiegebied van enkele honderden Hz tot enkele honderden GHz. Radiogolven worden gebruikt in de communicatietechniek om informatie over te brengen van een radiozender naar een of meer ontvangers. Radiogolven zijn ontdekt door Heinrich Rudolf Hertz in 1886. De zender zendt via een antenne, al dan niet gericht, de radiogolven uit, die na voortplanting door de ruimte opgevangen worden door de antenne van de ontvanger. De radiogolf dient daarbij als drager voor de te zenden informatie, die als variatie in de amplitude (AM) of in de frequentie (FM) aanwezig is. Door de in de radiogolf aanwezige informatie is de golf niet precies van één bepaalde frequentie, maar bestrijkt een zeker gebied, een frequentieband genaamd, rondom de frequentie van de draaggolf. De verzonden informatie betreft spraak, muziek, televisiebeelden en andersoortige data. Vroeger onderscheidde men bij radio-uitzendingen vooral de lange, midden- en korte golf. Tegenwoordig beslaan de voor communicatie gebruikte radiogolven een veel groter deel van het elektromagnetische spectrum; met name zijn veel golven korter dan "korte golf".
rdf:langString 전파(電波, 영어: radio waves)는 전자기파의 일종으로, 진동수 3KHz부터 3THz까지의 전자기파를 의미한다. 전파는 공기 중에서도 진공 속과 거의 같은 속도로 퍼지기 때문에, 먼 거리에서도 아주 짧은 시간에 통신이 가능하다. 이러한 성질을 이용하여 전파는 주로 라디오·지상파 텔레비전·레이다 등의 전자기파를 이용하여 신호와 정보를 보내는 무선 전기 통신에서 사용된다.
rdf:langString 電波(でんぱ、(英: radio wave)とは、電磁波のうち、比較的周波数の低いもの。日本の電波法などでは300万メガヘルツ以下のものと定義される。
rdf:langString Ondas de rádio são um tipo de radiação eletromagnética com comprimento de onda maior (e frequência menor) do que a radiação infravermelha. Como todas as outras ondas eletromagnéticas, viajam à velocidade da luz no vácuo. Elas são geradas naturalmente por raios ou por objetos astronômicos. Artificialmente, as ondas de rádio podem ser geradas para rádios amadores, radiodifusão (rádio e televisão), telefonia móvel, radar e outros sistemas de navegação, comunicação via satélite, redes de computadores e em inúmeras outras aplicações. Tais ondas eletromagnéticas são também denominadas ondas hertzianas e popularmente conhecidas como ondas de radiofrequência ou simplesmente ondas de rádio. As ondas hertzianas podem ser produzidas por correntes elétricas de que oscilam rapidamente (ou seja, correntes elétricas de alta frequência) em um condutor (como uma antena). Do ponto de vista físico, a menos de seu comprimento de onda e frequência, as ondas de rádio compartilham das mesmas propriedades de outras ondas eletromagnéticas, como a luz, a radiação infravermelha, raios X etc. São ainda conhecidas pelo termo inglês Radio frequency (RF) como em RF cavity.
rdf:langString Radiovågor eller radiosignal är den näst mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning. Radiovågor har frekvenser från 300 GHz ner till 3 kHz, och motsvarande våglängder mellan 1 millimeter och 100 kilometer.
rdf:langString Fale radiowe, promieniowanie radiowe – fale elektromagnetyczne o częstotliwości od 3 kHz do 3 THz (3·103–3·1012 Hz). Według literatury zachodniej zakres częstotliwości obejmuje fale od 3 Hz. Zależnie od długości dzielą się na pasma radiowe. Według dyrektywy Parlamentu Europejskiego i Rady są to fale elektromagnetyczne o częstotliwości mniejszej niż 3000 GHz, rozchodzące się w przestrzeni bez pomocy sztucznego przewodnika. Źródła fal radiowych dzieli się na: * naturalne: wyładowania atmosferyczne, zjawiska geologiczne we wnętrzu Ziemi, zorze polarne, gwiazdy, radiogalaktyki * sztuczne * zamierzone: nadajniki radiowe * zakłócenia/szumy: silniki komutatorowe, instalacje prądu przemiennego (50/60 Hz; 400 Hz), styczniki, komputery, kuchenki mikrofalowe, przetwornice zasilające, falowniki i regulatory tyrystorowe, piece indukcyjne i łukowe, spawarki, zapłon elektryczny (iskrowy) silników cieplnych, lampy wyładowcze, eksplozja nuklearna (impuls elektromagnetyczny). Ze względu na środowisko propagacji wyróżnia się: * falę przyziemną (powierzchniową i nadziemną) * falę troposferyczną * falę jonosferyczną * falę w przestrzeni kosmicznej. Propagacja fali radiowej zależy od różnorodnych zjawisk falowych, na przykład dyfrakcji i interferencji, refrakcji, odbicia (w tym od jonosfery), a zjawiska te są uwarunkowane własnościami ośrodka w którym rozchodzi się fala, jego granicami, a także od długości fali radiowej.
rdf:langString Радиово́лны — электромагнитные волны с частотами до 3 ТГц, распространяющиеся в пространстве без искусственного волновода. Радиоволны в электромагнитном спектре располагаются от крайне низких частот вплоть до инфракрасного диапазона. С учётом классификации Международным союзом электросвязи радиоволн по диапазонам, к радиоволнам относят электромагнитные волны с частотами от 0,03 Гц до 3 ТГц, что соответствует длине волны от 10 километров до 0,1 миллиметра. В широком смысле радиоволнами являются всевозможные волновые процессы электромагнитного поля в аппаратуре (например, в волноводных устройствах, в интегральных схемах СВЧ и др.), в линиях передачи и, наконец, в природных условиях, в среде, разделяющей передающую и приёмную антенны. Радиоволны, являясь электромагнитными волнами, распространяются в вакууме со скоростью света. Естественными источниками радиоволн являются вспышки молний и астрономические объекты. Искусственно созданные радиоволны используются для стационарной и подвижной радиосвязи, радиовещания, радиолокации, радионавигации, спутниковой связи, организации беспроводных компьютерных сетей и в других бесчисленных приложениях. В зависимости от значения частоты (длины волны) радиоволны относят к тому или иному диапазону радиочастот (диапазону длин волн). Можно также вести классификацию радиоволн по способу распространения в свободном пространстве и вокруг земного шара.
rdf:langString Радіохви́лі — діапазон електромагнітних хвиль з довжиною хвилі від 10−5 до 1010 метра. В експериментах Герца (1880-ті) вперше були одержані хвилі з довжиною кілька десятків сантиметрів. В 1895-99 О. Попов вперше використав радіохвилі для бездротового зв'язку. З розвитком радіотехніки розширявся і частотний діапазон хвиль, що можуть бути згенеровані чи сприйняті радіоапаратурою. В природі існують і природні джерела радіохвиль у всіх частотних діапазонах. Наприклад таким джерелом може бути будь-яке нагріте тіло. Також радіохвилі можуть генеруватися деякими природними явищами (блискавка) або космічними об'єктами (нейтронні зірки). Використовуються радіохвилі не лише для власне радіо, але й для локації, дослідження космічних об'єктів, дослідження середовища, в якому вони поширюються, і в .
xsd:nonNegativeInteger 34042

data from the linked data cloud