Priesthood of all believers
http://dbpedia.org/resource/Priesthood_of_all_believers an entity of type: Thing
Religio > Kristanismo > Protestantismo > Universala Pastraro La pastrareco de la kredantaro estas grava protestanta doktrino,kiu diras, ke ĉiuj kredantoj estas egalaj, unuj al la aliaj; profesiapastraro estas konvena, sed ne necesa. Ĉiu kredanto povas legi kaj ĝuste. La doktrino estis unuafoje predikita deLutero. Pro la doktrino, protestantismo ne havas sacerdotojn. Kulture, laŭ la weberiana skolo, la doktrino estas la origino kaj la plej forta subteno dedemokratio en la okcidenta civilizo.
rdf:langString
The priesthood of all believers or universal priesthood is a biblical principle in most Protestant branches of Christianity which is distinct from the institution of the ministerial priesthood (holy orders) found in some other branches, including the Roman Catholic and Eastern Orthodox. Derived from the Bible and elaborated in the theology of Martin Luther and John Calvin, the principle became prominent as a tenet of Protestant Christian doctrine, though the exact meaning of the belief and its implications vary widely among denominations; in general, Protestants reject the existence of a ministerial priesthood.
rdf:langString
Imamat am (umum) orang percaya atau imamat am umat beriman adalah sebuah konsep yang diidentikkan dengan Martin Luther ketika melakukan ia memulai gerakan Reformasi Gereja pada abad ke-16, serta mempelopori gerakan Protestantisme. Kata 'imamat' ditemukan di dalam dua kitab dari Perjanjian Baru, yakni di dalam 1 Petrus 2:5 dan 2:9, serta di dalam Wahyu 1:6, 5:10, 20:6. Teks-teks ini merupakan dasar dari konsep imamat am umat beriman menurut pengertian Perjanjian Baru, sedangkan Luther sendiri mendasarkan pemikirannya dari teks 1 Petrus 2:9.
rdf:langString
万人祭司（ばんにんさいし、ドイツ語: Priestertum aller Gläubigen、英語: the universal priesthood、the priesthood of all believers）とは、宗教改革においてプロテスタントが強く主張したプロテスタントの根本的な教理の一つである。プロテスタント諸派には「聖職者」との呼称・役割が存在せず、教役者・教職者としての牧師が教会の指導に当たる。語の厳密さを重んじて「全信徒祭司」ということもある。
rdf:langString
Powszechne kapłaństwo wszystkich wierzących (względnie: powszechne kapłaństwo chrześcijan lub kapłaństwo wszystkich ochrzczonych) jest doktryną znaną we wszystkich nurtach chrześcijaństwa, szczególnie akcentowaną w protestantyzmie.
rdf:langString
O sacerdócio universal ou o sacerdócio de todos os crentes, como vem a ser conhecido nos dias atuais, é uma doutrina cristã que acredita-se ser derivada de várias passagens do Novo Testamento.
rdf:langString
普遍的祭司職分（universal priesthood）或信徒皆祭司（priesthood of all believers）是一个基督教教义，源于新约圣经的一些章节。其确切含义在各个宗派中并不相同，但是大体上意味着教会的每一个成员，都被赋予了宣讲和阐述基督教信仰的责任或权利。
rdf:langString
El sacerdoci de tots els creients és una doctrina cristiana que proclama el sacerdoci general de tots els creients, fent exclusió del sacerdoci ministerial o presbiteral. Els qui la professen es basen en la seva interpretació de diversos passatges del Nou Testament. És emfatitzat sobretot en el Protestantisme, que l'utilitza per a rebutjar qualsevol concepte de sacerdoci ministerial o presbiteral, tal com ho proclamen altres esglésies cristianes com l'ortodoxa i catòlica. Alguns passatges de l'Escriptura fets servir en la doctrina són: Primera carta de Pere, 2:9:
rdf:langString
Všeobecné kněžství je křesťanský teologický pojem, který znamená účast všech pokřtěných na kněžství Ježíše Krista. Každý věřící je podle církevní nauky povolaný k tomu, aby prostřednictvím svého vlastního specifického povolání zpřítomňoval Krista ve světě. Všeobecné kněžství a služebné (hierarchické) kněžství se od sebe liší, obojí však má účast na Kristově kněžství. Všeobecné kněžství znamená, že každý pokřtěný může (např. v nebezpečí smrti nebo odloučení od církevního společenství) pokřtít toho, kdo o křest projeví vážný zájem a nachází se mimo kontakt s církví. Podle Luthera je každý křtem posvěcený za "kněze, papeže, biskupa", to ale ještě neznamená, že každý křesťan je povolaný vykonávat úřad faráře. Všichni jsou kněžími, ale ne všichni faráři, až povolání (vocatio) činí z kněze farář
rdf:langString
Das Priestertum aller Gläubigen oder theologiegeschichtlich korrekt Priestertum aller Getauften ist ein Begriff der christlichen, besonders der evangelischen Theologie. Der Begriff hat dort verschiedene Bedeutungsstufen. In den evangelischen Landeskirchen bedeutet er vorrangig, dass alle Gläubigen eine unmittelbare und persönliche Beziehung zu Gott haben und dass das (unverzichtbare) öffentliche Predigtamt (Pastor, Pfarrer) keinen Weihestand konstituiert. In Freikirchen der evangelischen Tradition wird mit dem Begriff hervorgehoben, dass jeder Gläubige der Gemeinde die Aufgaben, die in anderen Kirchen der Pfarrer bzw. Priester ausübt, selbst übernehmen kann. Allerdings gibt es faktisch auch hier in den meisten Fällen Pastoren und durch Segenshandlungen (Ordinationen) bestellte Prediger, Äl
rdf:langString
El sacerdocio de todos los creyentes es una doctrina cristiana que proclama el sacerdocio general de todos los creyentes haciendo exclusión del sacerdocio ministerial o presbiterial.Quienes la profesan se basan en su interpretación de varios pasajes del Nuevo Testamento. Es enfatizado sobre todo en el Protestantismo, que lo usa para rechazar cualquier concepto de sacerdocio ministerial o presbiterial, tal como lo proclaman otras iglesias cristianas como la ortodoxa y católica. Algunos pasajes de la Escritura usados en la doctrina son:Primera epístola de Pedro, 2:9:
rdf:langString
Le sacerdoce universel est une doctrine chrétienne qui affirme l'égalité de tous les baptisés dans la Grande Mission. Cette notion possède plusieurs niveaux. Dans les Églises protestantes, elle signifie principalement que tous les croyants ont une relation directe et personnelle avec Dieu et que l'office de la prédication ne constitue pas une ordination. Dans les traditions libérales, on insiste sur le fait que chaque croyant de la communauté peut assumer les tâches que le pasteur accomplit dans d'autres Églises. C'est aussi l'un des principes essentiels du christianisme évangélique.
rdf:langString
만인 제사장(萬人祭司長)이란 신앙인은 모두 동일하게 제사장이라는 교리로 신자에게는 어떠한 계급도 없으며 누구나 하나님의 동등한 자녀임을 강조하는 평등의 개념이다. 신자는 누구나 그리스도를 고백할 때 하나님과 인간 사이에 제사장과 같은 인간 중보자 없이 거룩한 성도이며 동일한 하나님의 자녀임을 주장한 종교 개혁가 마르틴 루터의 종교개혁 신학의 주장이다. 신학적으로는 그리스도 앞에 모든 신자가 그리스도를 통하여 성령의 도움으로 하나님께 직접 예배하고 교통할 수 있다는 개신교의 신학 개념이다. 만인제사 또는 만인사제설 또는 만인제사장론 또는 만인사제주의라고도 한다. 만인사제설(만인제사장)은 종교개혁을 통해 탄생한 개신교의 확고한 신념이자 기본적이며 핵심적인 근본원리 중에 하나이다. 이는 성서적인 근거를 기반으로하여 루터에 의해 재주장되었다. 성도와 성직자 간에는 기존 로마 카톨릭처럼 상하의 권위적인 계급이 존재하지 않으며, 다만 성경에 언급된 공적인 사제직을 인정하기는 하는데, 그것은 예배를 위한 직무상의 직책이나 역할뿐임을 강조한다. 이는 이스라엘의 왕정시대 이전에 부족동맹시절의 모습과 동일하다.
rdf:langString
Begreppet allmänna prästadömet, sacerdotium commune, är en luthersk doktrin som innebär att alla människor som har tagit emot dopet har del i det gammaltestamentliga offerprästämbete, som ger direkt möjlighet till frälsningen hos Gud Fadern, genom Sonen (precis som den gammaltestamentlige översteprästen fick möta Gud när han frambar offret i det Allraheligaste i Jerusalems tempel och folket genom honom på så sätt försonades med Gud, Hebr. 10:19-22) enl. Hebr 9:11ff. Kristus uppfattas som den store översteprästen och det "Guds Lamm", som en gång för alla har offrat sig själv för att öppna denna väg till Fadern, 1 Petr.1:19, Hebr 7:24-27. Tanken finns redan hos kyrkofäderna Irenaeus, Tertullianus, Leo den Store och Augustinus.
rdf:langString
Всео́бщее свяще́нство — фундаментальный принцип протестантской теологии, согласно которому любой христианин может предстоять на богослужении и в таинствах, а также может принять исповедь. Впервые изложена в трактате Мартина Лютера «К христианскому дворянству немецкой нации» (1520). В качестве обоснования доктрины «всеобщего священства» приводятся слова апостола Петра: вы — род избранный, царственное священство — 1Пет. 2:9 Всякий крестившийся может считать себя уже посвящённым в священники. В исторических церквях термин «всеобщее священство» трактуют иначе:
rdf:langString
rdf:langString
Sacerdoci universal
rdf:langString
Všeobecné kněžství
rdf:langString
Priestertum aller Gläubigen
rdf:langString
Universala pastraro
rdf:langString
Sacerdocio de todos los creyentes
rdf:langString
Sacerdoce universel
rdf:langString
Imamat am orang percaya
rdf:langString
만인 제사장
rdf:langString
万人祭司
rdf:langString
Priesthood of all believers
rdf:langString
Powszechne kapłaństwo wszystkich wierzących
rdf:langString
Sacerdócio de todos os crentes
rdf:langString
Всеобщее священство
rdf:langString
Allmänna prästadömet
rdf:langString
普遍的祭司職分
xsd:integer
178453
xsd:integer
1124054535
rdf:langString
El sacerdoci de tots els creients és una doctrina cristiana que proclama el sacerdoci general de tots els creients, fent exclusió del sacerdoci ministerial o presbiteral. Els qui la professen es basen en la seva interpretació de diversos passatges del Nou Testament. És emfatitzat sobretot en el Protestantisme, que l'utilitza per a rebutjar qualsevol concepte de sacerdoci ministerial o presbiteral, tal com ho proclamen altres esglésies cristianes com l'ortodoxa i catòlica. Alguns passatges de l'Escriptura fets servir en la doctrina són: Primera carta de Pere, 2:9: Però vosaltres sou llinatge escollit, casa reial, comunitat sacerdotal, nació santa, poble que Déu s'ha reservat, perquè proclameu la lloança d'aquell qui us ha cridat de les tenebres a la seva llum admirable (Versió BCI) Altres passatges de les Escriptures rellevants són 1ª Pere 2:4-8, Apocalipsi 1:4-6, 5:6-10, i molts en l'Epístola als Hebreus. La major part dels credos protestants rebutgen la idea del sacerdoci presbiteral, interpretant-lo com si fos un monopoli. En moltes esglésies protestants existeixen persones que treballen a temps complet, fent tasques com administrar i organitzar l'Església, ensenyar doctrina, dirigir cultes, administrar els sagraments, etc En el llibre dels Fets dels Apòstols, que dona indicis de la forma d'organització de l'església cristiana primigènia, s'observa com la doctrina cristiana era ensenyada pels apòstols a tots els creients. Martí Luter i Calvino van convertir aquesta doctrina en un dels principis bàsics de la seva doctrina. La majoria dels protestants estableixen algun tipus de distinció entre els seus propis ministres ordenats i els laics, però ho consideren assumpte d'ordre i disciplina eclesiàstics i no són una jerarquia espiritual ni molt menys "graus de santedat", però en les altres doctrines tenen a veure amb administració, ministeri, i facultats.
rdf:langString
Všeobecné kněžství je křesťanský teologický pojem, který znamená účast všech pokřtěných na kněžství Ježíše Krista. Každý věřící je podle církevní nauky povolaný k tomu, aby prostřednictvím svého vlastního specifického povolání zpřítomňoval Krista ve světě. Všeobecné kněžství a služebné (hierarchické) kněžství se od sebe liší, obojí však má účast na Kristově kněžství. Všeobecné kněžství znamená, že každý pokřtěný může (např. v nebezpečí smrti nebo odloučení od církevního společenství) pokřtít toho, kdo o křest projeví vážný zájem a nachází se mimo kontakt s církví. Podle Luthera je každý křtem posvěcený za "kněze, papeže, biskupa", to ale ještě neznamená, že každý křesťan je povolaný vykonávat úřad faráře. Všichni jsou kněžími, ale ne všichni faráři, až povolání (vocatio) činí z kněze faráře a kazatele, aby byl v církvi zachovaný pořádek. 1. Kor. 14, 40 Nejvíce se toto téma ozývalo v reformaci. Zde poprvé Martin Luther v díle O svobodě křesťanské napsal, že "...my všichni jsme stejně kněžími, kteříkoli jsme pokřtěni." Opírá tuto tezi o citát z 1. Petrovy 2: "Ale vy jste rod vyvolený, královské kněžstvo a kněžské královstvo." Z církevních tradic, které se drží všeobecného kněžství, jsou známí např. baptisté.
rdf:langString
Das Priestertum aller Gläubigen oder theologiegeschichtlich korrekt Priestertum aller Getauften ist ein Begriff der christlichen, besonders der evangelischen Theologie. Der Begriff hat dort verschiedene Bedeutungsstufen. In den evangelischen Landeskirchen bedeutet er vorrangig, dass alle Gläubigen eine unmittelbare und persönliche Beziehung zu Gott haben und dass das (unverzichtbare) öffentliche Predigtamt (Pastor, Pfarrer) keinen Weihestand konstituiert. In Freikirchen der evangelischen Tradition wird mit dem Begriff hervorgehoben, dass jeder Gläubige der Gemeinde die Aufgaben, die in anderen Kirchen der Pfarrer bzw. Priester ausübt, selbst übernehmen kann. Allerdings gibt es faktisch auch hier in den meisten Fällen Pastoren und durch Segenshandlungen (Ordinationen) bestellte Prediger, Älteste, Evangelisten oder Missionare mit irgendeiner Form von theologischer Ausbildung. In der römisch-katholischen Kirche wird seit der Dogmatischen Konstitution des Zweiten Vatikanischen Konzils über die Kirche Lumen Gentium 1964 ebenfalls ein „gemeinsames Priestertum der Gläubigen“ gelehrt, das sich darin äußert, dass „sie in allen Werken eines christlichen Menschen geistige Opfer darbringen und die Machttaten dessen verkünden, der sie aus der Finsternis in sein wunderbares Licht berufen hat“. Dieses Priestertum unterscheide sich aber vom hierarchischen Priestertum „dem Wesen und nicht bloß dem Grade nach“ (Lumen Gentium, 10).
rdf:langString
Religio > Kristanismo > Protestantismo > Universala Pastraro La pastrareco de la kredantaro estas grava protestanta doktrino,kiu diras, ke ĉiuj kredantoj estas egalaj, unuj al la aliaj; profesiapastraro estas konvena, sed ne necesa. Ĉiu kredanto povas legi kaj ĝuste. La doktrino estis unuafoje predikita deLutero. Pro la doktrino, protestantismo ne havas sacerdotojn. Kulture, laŭ la weberiana skolo, la doktrino estas la origino kaj la plej forta subteno dedemokratio en la okcidenta civilizo.
rdf:langString
El sacerdocio de todos los creyentes es una doctrina cristiana que proclama el sacerdocio general de todos los creyentes haciendo exclusión del sacerdocio ministerial o presbiterial.Quienes la profesan se basan en su interpretación de varios pasajes del Nuevo Testamento. Es enfatizado sobre todo en el Protestantismo, que lo usa para rechazar cualquier concepto de sacerdocio ministerial o presbiterial, tal como lo proclaman otras iglesias cristianas como la ortodoxa y católica. Algunos pasajes de la Escritura usados en la doctrina son:Primera epístola de Pedro, 2:9: Mas vosotros sois linaje escogido, real sacerdocio, nación santa, pueblo adquirido por Dios, para que anunciéis las virtudes de aquel que os llamó de las tinieblas a su luz admirable; (Versión Reina-Valera 1960) Otros pasajes de las Escrituras relevantes son 1 Pedro 2:4-8, Apocalipsis 1:4-6, 5:6-10, y muchos en la Epístola a los Hebreos. La mayor parte de los credos protestantes rechazan la idea del sacerdocio presbiterial, interpretándolo como si fuera un monopolio. En muchas iglesias protestantes existen personas que trabajan a tiempo completo en labores tales como administrar y organizar la Iglesia, enseñar doctrina, dirigir cultos, administrar los sacramentos, etc. En el libro de los Hechos, que da indicios de la forma de organización de la iglesia cristiana primigenia, se observa cómo la doctrina cristiana era enseñada por los apóstoles a todos los creyentes. Martín Lutero y Juan Calvino convirtieron esta doctrina en uno de los principios básicos de su doctrina. La mayoría de los protestantes establecen algún tipo de distinción entre sus propios ministros ordenados y los laicos, pero lo consideran asunto de orden y disciplina eclesiásticos y no son una jerarquía espiritual ni mucho menos "grados de santidad", pero en las otras doctrinas tienen que ver con administración, ministerio, y facultades.
rdf:langString
The priesthood of all believers or universal priesthood is a biblical principle in most Protestant branches of Christianity which is distinct from the institution of the ministerial priesthood (holy orders) found in some other branches, including the Roman Catholic and Eastern Orthodox. Derived from the Bible and elaborated in the theology of Martin Luther and John Calvin, the principle became prominent as a tenet of Protestant Christian doctrine, though the exact meaning of the belief and its implications vary widely among denominations; in general, Protestants reject the existence of a ministerial priesthood.
rdf:langString
Le sacerdoce universel est une doctrine chrétienne qui affirme l'égalité de tous les baptisés dans la Grande Mission. Cette notion possède plusieurs niveaux. Dans les Églises protestantes, elle signifie principalement que tous les croyants ont une relation directe et personnelle avec Dieu et que l'office de la prédication ne constitue pas une ordination. Dans les traditions libérales, on insiste sur le fait que chaque croyant de la communauté peut assumer les tâches que le pasteur accomplit dans d'autres Églises. C'est aussi l'un des principes essentiels du christianisme évangélique. Depuis le concile Vatican II et la constitution dogmatique Lumen Gentium (1964), l'Église catholique professe également un « sacerdoce commun » des fidèles au sens où les œuvres de tous les croyants proclament la puissance de Dieu. Ce « sacerdoce commun » diffère du sacerdoce des prêtres non seulement en degré mais encore en essence.
rdf:langString
Imamat am (umum) orang percaya atau imamat am umat beriman adalah sebuah konsep yang diidentikkan dengan Martin Luther ketika melakukan ia memulai gerakan Reformasi Gereja pada abad ke-16, serta mempelopori gerakan Protestantisme. Kata 'imamat' ditemukan di dalam dua kitab dari Perjanjian Baru, yakni di dalam 1 Petrus 2:5 dan 2:9, serta di dalam Wahyu 1:6, 5:10, 20:6. Teks-teks ini merupakan dasar dari konsep imamat am umat beriman menurut pengertian Perjanjian Baru, sedangkan Luther sendiri mendasarkan pemikirannya dari teks 1 Petrus 2:9.
rdf:langString
万人祭司（ばんにんさいし、ドイツ語: Priestertum aller Gläubigen、英語: the universal priesthood、the priesthood of all believers）とは、宗教改革においてプロテスタントが強く主張したプロテスタントの根本的な教理の一つである。プロテスタント諸派には「聖職者」との呼称・役割が存在せず、教役者・教職者としての牧師が教会の指導に当たる。語の厳密さを重んじて「全信徒祭司」ということもある。
rdf:langString
만인 제사장(萬人祭司長)이란 신앙인은 모두 동일하게 제사장이라는 교리로 신자에게는 어떠한 계급도 없으며 누구나 하나님의 동등한 자녀임을 강조하는 평등의 개념이다. 신자는 누구나 그리스도를 고백할 때 하나님과 인간 사이에 제사장과 같은 인간 중보자 없이 거룩한 성도이며 동일한 하나님의 자녀임을 주장한 종교 개혁가 마르틴 루터의 종교개혁 신학의 주장이다. 신학적으로는 그리스도 앞에 모든 신자가 그리스도를 통하여 성령의 도움으로 하나님께 직접 예배하고 교통할 수 있다는 개신교의 신학 개념이다. 만인제사 또는 만인사제설 또는 만인제사장론 또는 만인사제주의라고도 한다. 만인사제설(만인제사장)은 종교개혁을 통해 탄생한 개신교의 확고한 신념이자 기본적이며 핵심적인 근본원리 중에 하나이다. 이는 성서적인 근거를 기반으로하여 루터에 의해 재주장되었다. 성도와 성직자 간에는 기존 로마 카톨릭처럼 상하의 권위적인 계급이 존재하지 않으며, 다만 성경에 언급된 공적인 사제직을 인정하기는 하는데, 그것은 예배를 위한 직무상의 직책이나 역할뿐임을 강조한다. 이는 이스라엘의 왕정시대 이전에 부족동맹시절의 모습과 동일하다. 예수가 십자가형으로 사망할때, 예루살렘 성전내 있는 성소와 지성소를 구분짓는 휘장이 위에서 아래로 찢어졌다(마 27:51). 여기서 휘장은 '예수의 육체’로 해석하며(히 6:19; 10:20), 휘장이 찢어졌다는 것은 예수의 피로 영원한 속죄를 이루었음을(히9:12) 말한다. 따라서 성도와 하나님간에 존재하던 가림막(휘장)이 예수의 대속의 공로로 제거됨에 따라 성도들은 예수 그리스도를 의지하면 직접 신에게 나아갈 수 있는 길이 열린것이다. 예루살렘 성전내의 성소와 지성소 사이에 있었던 휘장(출 40:21)이란, 지성소의 성물을 보호하고 거룩함을 유지하기 위해 가려진 휘장이었다. 이 지성소에는 오직 대제사장만이 일 년에 단 한 차례 대속죄일에 자신과 지도자, 나라, 모든 백성을 위한 속죄를 위해 이 가리개 휘장을 열고 지성소로 들어갈 수 있었다(레 16장). 그러나 이 휘장이 찢어졌다는 것은 예수라는 영원한 속제물이자 대제사장으로 인해 구약의 모든 종교의식이 폐지되었기에 더 이상 제사장이 필요없게 되었다는 뜻으로 개신교에서는 해석하고 있다. 따라서 만인사제설에는, 모든 신자는 타인을 위해 기도할 수 있고, 교리를 다른 사람에게 가르칠 자격이 있으며, 교회내에 특수한 직위나 권위를 지닌 특별한 성직자나 집단은 있을 수 없다는 의미가 담겨 있다. 만인사제설의 관점에서 볼때 성도와 성직자는 서로 평등한 관계가 된다. 즉, 교회내에서 계급서열은 존재할 수 없기 때문에 교황(교종)의 존재에 대한 성서적인 근거란 없다. 따라서 교황의 존재와 권위 등 모든 것을 일체 거부하고 저항하는 프로테스탄트즘(Protestantism)의 기본적 교리와 구심점은 만인사제설에 있는 것이다.
rdf:langString
Всео́бщее свяще́нство — фундаментальный принцип протестантской теологии, согласно которому любой христианин может предстоять на богослужении и в таинствах, а также может принять исповедь. Впервые изложена в трактате Мартина Лютера «К христианскому дворянству немецкой нации» (1520). В качестве обоснования доктрины «всеобщего священства» приводятся слова апостола Петра: вы — род избранный, царственное священство — 1Пет. 2:9 В основе доктрины лежит отрицание разделения церкви на мирян и священство. Мартин Лютер утверждал, что Иисус Христос дал власть ключей всем своим последователям, а не одной какой-либо фракции особо приближённых: Всякий крестившийся может считать себя уже посвящённым в священники. Вместе с тем Лютер предостерегал, чтобы никто не становился пастором самочинно, но только по избранию общиной. В исторических церквях термин «всеобщее священство» трактуют иначе: Вся община верующих как таковая — священническая. Верные осуществляют своё священство крещёных участием — каждый согласно своему собственному призванию — в миссии Христа, Священника, Пророка и Царя. Таинствами Крещения и Миропомазания верные «посвящаются в (…) священство святое»Катехизис Католической церкви, § 1546
rdf:langString
Begreppet allmänna prästadömet, sacerdotium commune, är en luthersk doktrin som innebär att alla människor som har tagit emot dopet har del i det gammaltestamentliga offerprästämbete, som ger direkt möjlighet till frälsningen hos Gud Fadern, genom Sonen (precis som den gammaltestamentlige översteprästen fick möta Gud när han frambar offret i det Allraheligaste i Jerusalems tempel och folket genom honom på så sätt försonades med Gud, Hebr. 10:19-22) enl. Hebr 9:11ff. Kristus uppfattas som den store översteprästen och det "Guds Lamm", som en gång för alla har offrat sig själv för att öppna denna väg till Fadern, 1 Petr.1:19, Hebr 7:24-27. Tanken finns redan hos kyrkofäderna Irenaeus, Tertullianus, Leo den Store och Augustinus. Som "lemmar i Kristi kropp" (1 Kor. 12:27) ses de döpta alltså som "den store Översteprästens" (Kristi) lemmar. I medeltidskyrkan sköts tanken på det allmänna prästadömet åt sidan, men lyftes fram i reformationen i kritiken av den romerska mässoffersläran. Det allmänna prästadömet skall inte blandas samman eller förväxlas med det vanliga, så kallade särskilda prästämbetet (ministerium ecclesiasticum; yrkestjänsten). Det är i stället fråga om en teologisk doktrin, som inte kan göras till föremål för kyrkorättslig organisiation eller tolkas i "makt"-kategorier. Det allmänna prästadömet rör frågan om hur människan blir frälst och hur hon är kallad att på ett kristet sätt möta sin nästa med evangeliet, medan det särskilda prästämbetet handlar om hur Guds nåd förmedlas genom kyrkans nådemedel, Ordet, dopet och nattvarden, och till vilket de, som i nutida svenskt vanligt språkbruk kallas "präster" har kyrkans särskilda uppdrag. Begreppet "allmänt prästadöme" i luthersk teologi innebär alltså inte - som citaten nedan visar - att alla döpta därmed kan fullgöra prästernas/nådemedelsämbetets uppgifter: kyrkan har anförtrott det offentliga lärandet och sakramentsförvaltningen åt vissa personer, som genom vigning fått detta uppdrag. I kris och nödläge har den som har del i det allmänna prästadömet alltid haft rätten att döpa, men sådant dop skall därefter bekräftas av prästämbetet, som en markering av att det skett i kyrkans sammanhang och inte privat. En konsekvens av detta är alltså att de som innehar prästtjänst (1) genom dopet har del i de troendes allmänna prästadöme (sacerdotium commune) och (2) genom prästvigningen har del i det särskilda prästämbetet (sacerdotium ecclesiasticum) - det är inte fråga om ett antingen-eller. Luther säger bl.a.: "I och med att vi genom denne präst och hans prästadöme [dvs. Kristus] blivit kristna och genom tron i dopet blivit införlivade med honom, får vi även rätt och fullmakt att inför varje människa lära och bekänna det Ord vi fått av honom, var och en i enlighet med sitt stånd. Ty fastän vi inte alla är i det offentliga ämbetet [prästyrket] och kallelsen så skall och bör varje kristen undervisa sin nästa när och där det behövs". (Luthers Werke, Weimarer Ausgabe (WA) 41, 211. -- "Även om vi alla är präster [i det allmänna prästadömet] så kan och skall fördenskull inte alla predika eller lära och inneha en ledningsfunktion. Man måste ju ur den stora mängden avskilja och utvälja några, åt vilka detta ämbete [prästämbetet] anförtros. ... Man måste alltså skilja mellan predikoämbetet [prästämbetet] eller tjänsten [yrket] och alla döpta kristnas gemensamma prästadöme [det allmänna prästadömet]" (WA 41, 210.)--- "Alla kristnas gemensamma rätt kräver emellertid, att en, eller så många, som församlingen vill ha, skall utväljas och insättas, och de utövar detta ämbete offentligt i allas deras namn och i deras ställe, som har just samma rättighet, så att det inte skall bli en förfärlig oordning bland Guds folk och kyrkan bli ett Babylon" (WA 12, 189)
rdf:langString
Powszechne kapłaństwo wszystkich wierzących (względnie: powszechne kapłaństwo chrześcijan lub kapłaństwo wszystkich ochrzczonych) jest doktryną znaną we wszystkich nurtach chrześcijaństwa, szczególnie akcentowaną w protestantyzmie.
rdf:langString
O sacerdócio universal ou o sacerdócio de todos os crentes, como vem a ser conhecido nos dias atuais, é uma doutrina cristã que acredita-se ser derivada de várias passagens do Novo Testamento.
rdf:langString
普遍的祭司職分（universal priesthood）或信徒皆祭司（priesthood of all believers）是一个基督教教义，源于新约圣经的一些章节。其确切含义在各个宗派中并不相同，但是大体上意味着教会的每一个成员，都被赋予了宣讲和阐述基督教信仰的责任或权利。
xsd:nonNegativeInteger
32499
