Pressure group

http://dbpedia.org/resource/Pressure_group an entity of type: Thing

Lobbování (z angl. lobby, původně předsálí, předsíň, v přeneseném smyslu zájmová skupina) je soustavné prosazování skupinových zájmů zejména u orgánů státu a jeho představitelů (politiků a úředníků), ale v obecném smyslu také v médiích (mediální lobbing) a v široké veřejnosti. Lobbování je součástí oboru public affairs, tzv. managementu veřejných záležitostí, prováděné firmami (in-house lobbisté), oborovými asociacemi, agenturami a konzultačními společnostmi či právníky. Vedle subjektů prosazujících své komerční zájmy provádějí lobbing rovněž některé nevládní organizace, odbory a další instituce občanské společnosti. rdf:langString
Ein Interessenverband oder Interessenverein ist eine auf Dauer angelegte Personenvereinigung, die den politischen Willensbildungsprozess und das staatliche Handeln beeinflussen will. Interessenverbände versuchen auf die Gesetzgebung Einfluss zu nehmen. Ihre Tätigkeit bezeichnet man als Lobbyismus. Im Unterschied zu Parteien nehmen Interessenverbände nicht an allgemeinen Wahlen teil. rdf:langString
Lobiado (aŭ koridora agado aŭ intereso-reprezentado) estas provo de unuopuloj kaj interesgrupoj influi la decidojn de registaroj aŭ aliaj potenculoj. La nocio origine signifis, ke la lobiistoj provis influi voĉdonojn de la leĝfaristoj en la koridoro, antaŭĉambro (angle lobby) de la leĝfarada kamero. Ĝi aperas iugrade en ĉiu politika sistemo kaj estas ofte konsiderata kiel kunplektita kun korupteco. rdf:langString
Lobby hitza ingelesetik dator ("etxeko sarrera" edo "itxarongela" esan nahi du), benetako esanahia presio taldea edo interesak defenditzen dituen talde bati aplikatzen bazaio ere. Politika munduan edota erabaki ekonomikoak hartzen diren guneetan antolatzen dira lobby edo presio talde horiek, enpresa, familia edo eskualde bati ondo etorriko zaizkion legeak edo arauak hartu ditzaten agintariek. rdf:langString
Un groupe de défense d'intérêts (advocacy group en anglais) est un groupe d'influence, qui vise à faire pression sur les décisions au sein des systèmes politiques, économiques et sociaux ainsi que dans les institutions. Il recourt à l'opinion publique, contrairement à un lobby qui s'adresse directement aux hommes politiques. La défense d'intérêts peut inclure de nombreuses activités, telles que des campagnes médiatiques, des prises de parole en public, la commande ou la conduite d'un sondage voire sa publication, ou encore le recours à un rapport d'expert indépendant. rdf:langString
Kelompok kepentingan atau kelompok advokasi atau kelompok lobi adalah suatu perkumpulan (bisa berbentuk lembaga swadaya masyarakat) yang bertujuan untuk memengaruhi keputusan politik, mencoba untuk meyakinkan para pejabat publik untuk bertindak sesuai dengan suara atau kepentingan anggota kelompoknya. rdf:langString
Lobi adalah aktivitas komunikasi yang dilakukan oleh individu ataupun kelompok dengan tujuan mempengaruhi pimpinan organisasi lain maupun orang yang memiliki kedudukan penting dalam organisasi dan pemerintahan sehingga dapat memberikan keuntungan untuk diri sendiri ataupun organisasi dan perusahaan pelobi. Lobi dalam konteks bisnis adalah upaya melakukan pemasaran atau penjualan dalam melakukan pendekatan kepada calon pembeli, baik perorangan maupun instansi. Dalam lobi bisnis ini biasanya dikemukakan, maksud, tujuan, dan penjelasan produk. rdf:langString
ロビー活動(ロビーかつどう、lobbying)とは、特定の主張を有する個人または団体が政府の政策に影響を及ぼすことを目的として行う私的な政治活動である。ロビイング、ロビーイングともいう。 議会の議員、政府の構成員、公務員などが対象となる。 ロビー活動を行う私的人物・集団はロビイスト(lobbyist)と称される。また、政府と民間企業の出入りを繰り返すことを回転ドア(revolving door)と呼ぶ。 rdf:langString
利益団体(りえきだんたい、英: interest group)とは、政党以外に共通の目標や利益を持ち、その目標の実現や利益の確保のために社会や政治に影響を与えようとする団体である。圧力団体(あつりょくだんたい)、プレッシャー・グループともいう。議会への影響力拡大のために組織内議員を擁し、それが一政党の過半数を占めることもある。 rdf:langString
압력 단체(advocacy group)는 특정 이익을 위해 의회나 행정부에 정치적인 압력을 행사하여 그 목적을 달성하려는 이익 단체를 말한다. 교육자 단체·의사 단체·재향군인 단체·변호사 단체 등이 있다. 행정부·사법부·입법부를 제3부라 하며, 언론을 제4부, 압력단체를 제5부라 하기도 한다. 특정 계층의 이익을 추구하는 로비 집단으로서의 의미도 있지만 흑인 인권 등 일반적인 의미에서 공공선을 추구하는 각종 시민 단체의 성격을 띄기도 한다. rdf:langString
로비활동 또는 로비(←영어: lobbying)은 압력단체의 이익을 위해서 의회에서 입법의 촉진이나 저지를 하고 또한 거기에 소용되는 영향을 행사하는 원외 운동을 말한다. 현대의 정치 상황 하에서 그 활동 범위는 입법부뿐만 아니라 행정 관청이나 법원까지 미치고 있으며 그 운동 수단도 정교해지고 있다. 운동원(로비스트)이 주로 로비를 무대로 하여 정치 활동을 하는 데서 이러한 속칭이 생겼다. rdf:langString
En intresseorganisation är en organisation som verkar för medlemmarnas intressen. Exempel på intresseorganisationer är fackföreningar, arbetsgivarföreningar, företagarorganisationer, konsumentkooperationen och hyresgästföreningar. Intresseorganisationener försöker bland annat genom lobbyverksamhet försöker påverka beslutsfattare, särskilt politiker, till att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Intresseorganisationen försöker även påverka den allmänna opinionen genom kampanjer och genom utgivning av tidningar och böcker. rdf:langString
游说集团(英語:Lobbying),又称院外集团或政治游说,是嘗試影響立法人員或立法機構成員的政治決定或行為。遊說由許多不同類型的人員、組織與團體,包括私人機構、企業、部分已經同意遊說目的的立法人員、政府人員或利益團體進行。遊說人員可能是某個選舉區的投票者或已經形成共識的某個團體,也可能是一家公司員工。專業的遊說人員可以代表他們的客戶去影響立法、行政法規、政府決策、行為或政策。個人或非營利組織也可能進行遊說,比如一家公司總裁為了一項計畫與某位代表會談,一個積極份子可能為了某個理念跟立法人員倡議某項法案,政府時常會界定並管制有影響力的遊說團體。 rdf:langString
利益團體(英語:Interest group),又称压力团体或倡议团体,是指具有相同利益並向社會或政府提出合理訴求,以爭取團體及其成員利益、影响公共政策的社会团体。利益團體是现代政治体系的重要特征,在二战以后蓬勃兴起。利益集团可能介入政治生活,也可能不介入政治生活,而只有介入政治生活,并试图通过影响政府的政策和行为来实现自己利益的集团才是政治团体。美国著名政治学家大卫·杜鲁门在《政治过程:政治利益与公共舆论》一书中,将利益集团界定为:一个具有共同态度的群体,通过影响政府而向社会中的其他群体提出一定的利益要求或某种声明。 rdf:langString
جماعات التأييد المعروفة أيضًا باسم جماعات الضغط أو اللوبي أو جماعات الحملات أو جماعات المصالح أو جماعات الاهتمامات الخاصة، تستخدم أشكالًا متنوعة من التأييد للتأثير على الرأي العام وقد تؤثر على السياسة. وقد أدت دورًا مهمًا في عملية تطوير الأنظمة السياسية والاجتماعية وما زالت. وتتباين الجماعات كثيرًا من حيث الحجم والتأثير والدافع؛ فبعضها لديه العديد من الأهداف الاجتماعية الطويلة المدى، والبعض الآخر متخصصة أو نشأت كرد فعل لقضية أو مسألة حالية. rdf:langString
ممارسة الضغط (بالإنجليزية: Lobbying)‏ مصطلح يستخدم لوصف الجماعات أو المنظمات التي يحاول أعضاؤها التأثير على صناعة القرار في هيئة أو جهة معينة، وفي الولايات المتحدة يوجد أكثر من لوبي ومن أشهرهم اللوبي اليهودي الذي يمارس الضغوط على مجلس الشيوخ والنواب الأمريكيين لتأييد إسرائيل. فضلًا عن اللوبي الأرمني. جهات ممارسة الضغط تنشط للحصول على مآرب وأهداف تخدم مصالحها السياسية بالدرجة الأولى ومصالح أخرى تتفرع من السياسة قد تكون اقتصادية أو اجتماعية أو قانونية. rdf:langString
Un lobby o grup de pressió és un col·lectiu més o menys organitzat que, amb estratègies diverses, intenta influir en administracions públiques, governs i parlamentaris per tal que, quan prenen decisions, ho facin afavorint els seus propis interessos o els d'aquells que representen. Els lobbies no solen participar directament en política (i per això no solen formar el seu propi partit polític), però sí que procuren guanyar-se la complicitat d'algun grup polític que pugui acabar acceptant o defensant els objectius del grup de pressió. L'acció es denomina «fer lobby» o, de manera més abstracta, «lobbisme» o «lobisme». rdf:langString
Un grup d'interès és un conjunt de persones, organitzades per un interès en comú, amb la finalitat d'actuar conjuntament en defensa d'aquest interès, volent fer conèixer les seves pretensions. Es denomina grup de pressió als que utilitzen els mitjans al seu abast buscant la manera de dominar l'opinió pública. rdf:langString
Zájmová skupina, též advokační skupina, v přeneseném smyslu i akční skupina nebo lobby je skupina lidí obhajující společný postoj nebo řešení s cílem ovlivnit veřejné mínění a v konečném důsledku politiku případně společnost. Tyto skupiny hrají důležitou roli ve vývoji politických a sociálních systémů. rdf:langString
Lobbyismus, Lobbying oder Lobbyarbeit ist eine aus dem Englischen (lobbying) übernommene Bezeichnung für Interessenvertretung in Politik und Gesellschaft, bei der Interessengruppen („Lobbys“) – vor allem durch die Pflege persönlicher Verbindungen – versuchen, die Exekutive oder Legislative zu beeinflussen. Außerdem wirkt Lobbying auf die öffentliche Meinung durch Öffentlichkeitsarbeit ein. Dies geschieht vor allem mittels der Massenmedien. Gängige Bezeichnungen für Lobbyarbeit sind zum Beispiel Public Affairs, politische Kommunikation und Politikberatung. Unternehmen und Organisationen unterhalten bisweilen ein Hauptstadtbüro oder eine Hauptstadtrepräsentanz, aber auch Büros bei den Landesregierungen. rdf:langString
Η ομάδα πίεσης ή Λόμπι είναι μια ομάδα προσώπων που προσπαθεί να επηρεάσει τα όργανα της εκτελεστικής και της νομοθετικής εξουσίας, επιδιώκοντας την πιο συμφέρουσα για τα μέλη της, ή και για το κοινωνικό σύνολο, απόφαση ή λύση. Ως ομάδα πίεσης κατά τον Σβάρτσενμπεργκ ορίζεται: «μια οργάνωση που δημιουργήθηκε με σκοπό την υπεράσπιση συμφερόντων και που ασκεί πίεση στις δημόσιες αρχές για να τους αποσπάσει αποφάσεις σύμφωνες με συγκεκριμένα συμφέροντα». Οι ομάδες πίεσης είναι συνήθως εργατικά συνδικάτα, κινήματα νέων, φεμινιστικά κινήματα, ενώσεις γονέων κ.τ.λ. καθώς και Μη Κυβερνητικές Οργανώσεις, σε τοπικό ή διεθνές επίπεδο. rdf:langString
Eine Interessenvertretung (auch Interessengruppe, seltener Interessensvertretung oder Interessensgruppe) ist eine Person, Gruppe oder Institution, die Interessen einer bestimmten Gesellschafts-, Wirtschafts- oder Berufsgruppe definieren und vertreten soll. Interessenvertretungen werden auch – nicht selten negativ konnotiert – als Lobbys bezeichnet. rdf:langString
Un grupo de interés es un conjunto de personas organizadas en torno a un interés común, con el fin de actuar conjuntamente en defensa del mismo. Se denomina grupo de presión cuando ese grupo busca la manera de influir a la opinión pública. Su actividad política es distintiva de otras categorías porque procuran intervenir en la temática política desde afuera de esta, es decir indirectamente. A menudo los grupos de interés son de conocimiento público, como los sindicatos, las organizaciones patronales, las grandes empresas, las asociaciones de profesionales, las ONG, etcétera. rdf:langString
Un grupo de presión, también conocido como grupo de cabildeo​ o lobby (proveniente del inglés: ‘vestíbulo’, ‘salón de espera’),​ es un colectivo con intereses comunes que realiza acciones dirigidas a influir ante la administración pública para promover decisiones favorables a los intereses de ese sector concreto de la sociedad. Las primeras utilizaciones políticas de este término son del siglo XIX. Se refiere a una organización de personas que, aparte de buscar incidir en las decisiones políticas (como lo hace un grupo de interés), busca el logro de sus intereses, intentando influir por los medios posibles en la opinión pública y su toma de decisiones. Cuando esta adopta la ideología de uno de estos grupos, inevitablemente la difunde a gran escala. Los grupos de presión inciden en la clase rdf:langString
Interes-taldeak (baita presio-taldeak edo lobby taldeak ere) iritzi publikoan edo politikan eragina izateko sortutako taldeak dira. Gizakiak alderdi politikoetara edo gizarte taldeetara biltzen dira helburu batzuk lortzearren. Partidu politikoaren bitartez botere politikoa erabili nahi dute. Gizarte mugimenduak direla bide saiatuko dira botere politikoa beren alde erabakitzera behartzen. Bi kategoria horiek ez ezik, bada hirugarren bat ere. Aukerarik arruntena, ohikoena, bestalde: interes taldeak. rdf:langString
Un lobby, ou groupe d'intérêt, groupe de pression, groupe d'influence, est un groupe de personnes créé pour promouvoir et défendre des intérêts, en exerçant des pressions ou une influence sur des personnes ou des institutions publiques détentrices de pouvoir. Ces actions, menées par des représentants d'intérêts, sont le lobbying, qui consiste « à procéder à des interventions destinées à influencer de façon officielle ou officieuse, directement ou indirectement l'élaboration, l'application ou l'interprétation de mesures législatives, normes, règlements et plus généralement, toute intervention ou décision des pouvoirs publics ». Par exemple, le rôle d'un lobby sera « d'infléchir une norme, d'en créer une nouvelle ou de supprimer des dispositions existantes ». rdf:langString
En politique, le lobbying, lobbyisme ou représentation d'intérêts, est l'acte de tenter légalement d'influencer les actions, les politiques ou les décisions des représentants du gouvernement, des législateurs ou des organismes de réglementation. Le lobbying, qui implique généralement un contact direct, en face à face, est pratiqué par de nombreux acteurs : associations et groupes organisés, entreprises, fédérations, ou tout groupe de pression ou d'intérêt idéologique, culturel, politique, religieux, professionnel, technologique, artistique ou scientifique. rdf:langString
Un gruppo di pressione (in inglese lobby) è un gruppo organizzato di persone o di aziende che cerca di influenzare con varie strategie dall'esterno le istituzioni per favorire particolari interessi, la cui influenza può far leva su elementi immateriali, come il prestigio di cui il gruppo gode, o su elementi materiali, come il denaro di cui dispone. rdf:langString
Lobbyen is het stelselmatig uitoefenen van invloed op beleidsmakers bij bestuursorganen; het initiatief voor het contact ligt bij de lobbyist, iemand die er geen statutair onderdeel van uitmaakt. De interventie door zo’n derde partij vindt doorgaans plaats buiten het zicht van de openbaarheid. Een ander kenmerk van lobbyen is dat de externe beïnvloeding plaatsvindt buiten het actief kiesrecht en het petitierecht om en evenmin in het kader van procedures voor inspraak en participatie. Lobbyen wordt daarom een van de oorzaken van een democratisch tekort genoemd. rdf:langString
Grupa interesu – grupa jednostek połączonych więzami wspólnych interesów lub korzyści, której członkowie mają świadomość istnienia tych więzów. Jej członkowie mogą brać mniej lub bardziej aktywny udział w artykulacji swoich interesów wobec instytucji państwa, starając się wpłynąć na realizację tych interesów. Grupa interesu to grupa niebędąca aktorem politycznym, lecz chcąca wywierać wpływ na zarys polityki prowadzonej przez rządy. Pojęcie grupy interesu związane jest z lobbingiem. Grupy interesu: rdf:langString
Een belangenorganisatie is een organisatie voor belangenbehartiging. Het gaat vrijwel altijd om een duidelijk omschreven doel met een specifiek maatschappelijk nut en er zijn meestal leden of donateurs betrokken bij de belangenorganisatie. rdf:langString
Lobismo, também referido como lóbi (do inglês lobby, trad. antessala, corredor), é a atividade de influência, ostensiva ou velada, por meio da qual um grupo organizado, por meio de um intermediário, busca interferir diretamente nas decisões do poder público, em especial do poder legislativo, em favor de causas ou objetivos. Dentro dos mecanismos de participação pública nas democracias representativas, existem conceitos próximos, por vezes confundidos com o lobismo, como os de grupos de pressão, grupos de interesse e, mesmo, de partidos políticos, visto que estes atuam no espaço entre governo e cidadãos. rdf:langString
Um grupo de interesse é uma organização constituída por pessoas que compartilham pelo menos um interesse comum e que atuam em prol do seu objetivo. Diferentemente dos grupos de pressão, um grupo de interesse não depende prioritariamente das relações com entidades públicas e, caso não pretenda alterar políticas públicas, pode até mesmo prescindir destas relações para a execução do seu objetivo. Grupos de interesse são vistos como componentes necessários numa democracia pluralista. rdf:langString
Lobbing (z ang. lobbying, z frankońskiego laubja i łac. lobium, lobia „krużganek, pasaż”) – w powszechnym rozumieniu wywieranie wpływu przez zawodowych rzeczników interesów (lobbistów, lobbystów) na władze publiczne. Słowo lobby oznacza w języku angielskim salę recepcyjną w hotelu lub parlamencie, stąd lobbying to dosłownie „działalność wykonywana w lobby”. Z czasem określenie to przylgnęło do praktyki kontaktowania się z decydentami politycznymi, szczególnie w lobby brytyjskiej Izby Gmin lub amerykańskiego Kongresu. rdf:langString
Лобби́зм (англ. lobbyism от lobby, «кулуары») — вид деятельности, заключающийся в воздействии со стороны физических лиц и представителей государственных и негосударственных организаций на международные организации и объединения, органы государственной власти, или органы местного самоуправления с целью добиться принятия (или непринятия) ими определённых решений. Часто лоббизм рассматривается как эвфемизм и форма коррупции, ввиду того, что частный интерес может быть реализован в ущерб общественному. Лоббист при этом не состоит на службе в органе, который вправе принять (или не принять) нужное решение. При этом следует различать лоббизм и инвестиции как продвижение частных интересов. rdf:langString
Группы интересов или группы давления — добровольные или вынужденные объединения людей, приспособленные или специально созданные иногда другими, для удовлетворения и отстаивания жизненно- (насущно-, властно-) значимых интересов её членов в отношениях с государством, остальной частью общества, политическими институтами и другими субъектами. Группы интересов могут быть в разной степени институционализированы и организованы. Группы интересов могут иметь слабую организационную структуру, в то время как организационная составляющая в группах давления является залогом их успешной деятельности. Деятельность групп давления всегда носит политический характер. rdf:langString
Lobbying, lobbyism eller lobbning (av engelska: lobby), alternativt påtryckning, innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter. Statens offentliga utredningar beskrev 1999 "lobbning" som bland annat följande: rdf:langString
Групи захисту інтересів (англ. advocacy groups, також відомі як групи тиску, лобістські групи, групи підтримки політичних кампаній, зацікавлені групи, або групи за інтересами) використовують різні форми адвокації з метою впливу на громадську думку та/або політику. Вони грали і продовжують грати важливу роль у розвитку політичних та соціальних систем. Групи значно різняться за розміром, впливом і мотивами, деякі з них мають широкі довгострокові соціальні цілі, в той час як інші зосереджені і є відповіддю на нагальні питання або занепокоєння. rdf:langString
Särintresse är ett intresse som avviker från gemensamt intresse eller gemensamma intressen, till exempel en idé inom politiken som är speciellt ägnad att gynna en begränsad grupp människors intressen (oftast de själva) snarare än samtliga människors intresse. Ett politiskt parti som tydligt tar ställning för ett visst särintresse brukar kallas intresseparti. rdf:langString
Лобіювання, лобізм (англ. lobbying, lobbyism government relations, public affairs, public advocacy) — цілеспрямований легальний або нелегальний[джерело?] вплив на органи державної влади та місцевого самоврядування, а також на їх посадових осіб, спрямований на них від імені іншої особи, організації або групи. Мету лобіювання становить закріплення власних інтересів чи інтересів третіх осіб (клієнтів) в управлінських рішеннях, що ухвалюються. rdf:langString
rdf:langString Pressure group
rdf:langString جماعة ضغط
rdf:langString ممارسة الضغط
rdf:langString Lobby
rdf:langString Grup d'interès
rdf:langString Lobbování
rdf:langString Zájmová skupina
rdf:langString Interessenverband
rdf:langString Interessenvertretung
rdf:langString Lobbyismus
rdf:langString Ομάδα πίεσης
rdf:langString Lobiado
rdf:langString Cabildeo
rdf:langString Grupo de presión
rdf:langString Grupo de interés
rdf:langString Lobby
rdf:langString Interes-talde
rdf:langString Kelompok kepentingan
rdf:langString Lobi
rdf:langString Lobby
rdf:langString Lobbying
rdf:langString Groupe de défense d'intérêts
rdf:langString Gruppo di pressione
rdf:langString ロビー活動
rdf:langString 利益団体
rdf:langString 압력 단체
rdf:langString 로비 활동
rdf:langString Belangenorganisatie
rdf:langString Lobbyen
rdf:langString Grupa interesu
rdf:langString Lobbing
rdf:langString Lobismo
rdf:langString Лоббизм
rdf:langString Grupo de interesse
rdf:langString Группы интересов
rdf:langString Intresseorganisation
rdf:langString Lobbying
rdf:langString Särintresse
rdf:langString Група захисту інтересів
rdf:langString Лобізм
rdf:langString 游说集团
rdf:langString 利益團體
xsd:integer 544594
xsd:integer 1052278217
rdf:langString جماعات التأييد المعروفة أيضًا باسم جماعات الضغط أو اللوبي أو جماعات الحملات أو جماعات المصالح أو جماعات الاهتمامات الخاصة، تستخدم أشكالًا متنوعة من التأييد للتأثير على الرأي العام وقد تؤثر على السياسة. وقد أدت دورًا مهمًا في عملية تطوير الأنظمة السياسية والاجتماعية وما زالت. وتتباين الجماعات كثيرًا من حيث الحجم والتأثير والدافع؛ فبعضها لديه العديد من الأهداف الاجتماعية الطويلة المدى، والبعض الآخر متخصصة أو نشأت كرد فعل لقضية أو مسألة حالية. يمكن أن تستند دوافع العمل إلى موقف سياسي أو عقائدي أو أخلاقي أو تجاري مشترك. وتستخدم الجماعات أساليب مختلفة لمحاولة تحقيق أهدافها، وتتضمن الضغط السياسي والحملات الإعلامية والحيل الدعائية والاستفتاءات والأبحاث وجلسات إحاطة السياسات. وتحظى بعض الجماعات بدعم مؤسسات تجارية قوية أو مصالح سياسية، وتؤثر بشكل كبير على العملية السياسية، وهناك جماعات أخرى تمتلك القليل من هذه الموارد. تطورت بعض الجماعات إلى مؤسسات اجتماعية أو سياسية مهمة أو حركات اجتماعية. وقد اتهمت بعض جماعات الضغط السياسي القوية بالتلاعب في النظام الديمقراطي من أجل تحقيق مكسب تجاري محدود. ووُجدت في بعض الحالات مذنبة بارتكاب جرائم فساد وغش ورشوة وجرائم خطيرة أخرى. ونتيجةً لذلك، أصبحت ممارسة الضغط السياسي أكثر تنظيمًا. وقد تستخدم الجماعات التي تمتلك موارد مالية قليلة الضغط المباشر والعصيان المدني، وتُتهم في بعض الحالات بأنها تشكل تهديدًا على النظام الاجتماعي أو أن أعضاءها «متطرفون محليون». بدأت الأبحاث في استكشاف كيفية استخدام جماعات التأييد للوسائط الاجتماعية في تسهيل المشاركة المدنية والعمل الجماعي.
rdf:langString Un lobby o grup de pressió és un col·lectiu més o menys organitzat que, amb estratègies diverses, intenta influir en administracions públiques, governs i parlamentaris per tal que, quan prenen decisions, ho facin afavorint els seus propis interessos o els d'aquells que representen. Els lobbies no solen participar directament en política (i per això no solen formar el seu propi partit polític), però sí que procuren guanyar-se la complicitat d'algun grup polític que pugui acabar acceptant o defensant els objectius del grup de pressió. L'acció es denomina «fer lobby» o, de manera més abstracta, «lobbisme» o «lobisme». Avui dia es parla cada vegada més del poder en certs grups d'influència en el govern. Fins i tot s'utilitza el terme «lobbycràcia» per a referir-se a l'extensa influència que exerceixen els conglomerats i grups d'interès en els centres de decisió, com a Washington o a Brussel·les. Els Estats Units és, potser, on aquest fenomen ha cridat més l'atenció, particularment arran de l'escàndol de corrupció política relacionat amb les activitats del lobbista en el Congrés nord-americà. Abramoff va ser condemnat a presó per haver participat en el suborn de diversos legisladors. Un altre dels escàndols més famosos va ser el de Randy Cunningham, més conegut com a "The Duke", congressista que va rebre forts suborns per part de contractistes militars. La paraula prové del mot anglès lobby que significa sala d'espera o entrada, aplicat a hotels i llocs semblants. Va agafar el seu significat actual pel fet que particulars i empreses solien estar-se per les entrades dels hotels de Washington on s'allotjaven els parlamentaris nord-americans, per tal de fer-los arribar les seves demandes o idees.
rdf:langString Un grup d'interès és un conjunt de persones, organitzades per un interès en comú, amb la finalitat d'actuar conjuntament en defensa d'aquest interès, volent fer conèixer les seves pretensions. Es denomina grup de pressió als que utilitzen els mitjans al seu abast buscant la manera de dominar l'opinió pública. La seva activitat política és distintiva d'altres categories perquè procuren intervenir en la temàtica política des de fora d'aquesta, és a dir indirectament. Sovint els grups d'interès són de coneixement públic, com els sindicats, les organitzacions patronals, les grans empreses, les associacions de professionals, les ONG, etc. La majoria de la societats modernes reconeixen legitimitat als grups d'interès i regula les modalitats de la seva accionar, de manera que no afectin la forma en què es troba regulada a cada país la presa de decisions polítiques. Una modalitat característica de la canalització institucional dels grups d'interès, amb els que existeixen a diversos països. És habitual que els grups d'interès realitzin sobre els poders públics una activitat particular denominada lobby, amb la finalitat de tractar d'incidir al seu favor en el procés de presa de decisions públiques.
rdf:langString Zájmová skupina, též advokační skupina, v přeneseném smyslu i akční skupina nebo lobby je skupina lidí obhajující společný postoj nebo řešení s cílem ovlivnit veřejné mínění a v konečném důsledku politiku případně společnost. Tyto skupiny hrají důležitou roli ve vývoji politických a sociálních systémů. Motivy jednání mohou být politické, náboženské, morální nebo komerční. Skupiny používají různé metody, aby se pokusily dosáhnout svých cílů, včetně lobbování, , propagačních akcí, průzkumů veřejného mínění, výzkumu a taktických schůzek. Některé skupiny jsou podporovány nebo zaštiťovány silnými obchodními nebo politickými zájmy a mají značný vliv na politický proces, jiné takové zdroje nemají.Takto prosazují své i různé spolky, profesní sdružení, učené společnosti, studentské a nevládní organizace, think tanky, občanské iniciativy, odbory a další instituce občanské společnosti. Z některých zájmových skupin se staly důležité sociální a politické instituce nebo sociální hnutí. Další skupiny byly obviněny z manipulace s demokratickým systémem pro úzký komerční zisk nebo z korupce, podvodu, úplatkářství a jiných závažných zločinů. Skupiny, které mají méně finančních zdrojů, mohou použít přímou akci a občanskou neposlušnost a v některých případech jsou obviňovány z ohrožení sociálního řádu nebo jsou nazývány „domácími extremisty“.
rdf:langString ممارسة الضغط (بالإنجليزية: Lobbying)‏ مصطلح يستخدم لوصف الجماعات أو المنظمات التي يحاول أعضاؤها التأثير على صناعة القرار في هيئة أو جهة معينة، وفي الولايات المتحدة يوجد أكثر من لوبي ومن أشهرهم اللوبي اليهودي الذي يمارس الضغوط على مجلس الشيوخ والنواب الأمريكيين لتأييد إسرائيل. فضلًا عن اللوبي الأرمني. جهات ممارسة الضغط تنشط للحصول على مآرب وأهداف تخدم مصالحها السياسية بالدرجة الأولى ومصالح أخرى تتفرع من السياسة قد تكون اقتصادية أو اجتماعية أو قانونية. هذه المجموعات منظمة ولها أهداف ومصالح بعيدة المدى هدفها الوصول إليها عن طريق ممارسة ضغط كبير منظم وممنهج قصير المدى على صناع القرار، قد تكون هذه المجموعات من اصحاب الاموال تستخدم اموالها للتاثير على السياسة العامة ضمن ما يخدم مصالحها أو من أجل تأسيس قوى ومجموعات أخرى ذات قدرة على الحث والتاثير. دور الصحافة والاعلام مهم جداً في عملية الضغط السياسي أو الحث من أجل تشكيل أكبر ضغط ممكن من قبل المواطنيين العاديين أثناء الانتخابات أو لتجنيد الرأي العام في غير أوقات الانتخابات. تظهر جهات ممارسة الضغط على شكل جماعات غير رسمية ولكن تتفق أهدافها ومصالحها لتحقيق ضغط على صناع القرار أو الرأي العام.
rdf:langString Lobbování (z angl. lobby, původně předsálí, předsíň, v přeneseném smyslu zájmová skupina) je soustavné prosazování skupinových zájmů zejména u orgánů státu a jeho představitelů (politiků a úředníků), ale v obecném smyslu také v médiích (mediální lobbing) a v široké veřejnosti. Lobbování je součástí oboru public affairs, tzv. managementu veřejných záležitostí, prováděné firmami (in-house lobbisté), oborovými asociacemi, agenturami a konzultačními společnostmi či právníky. Vedle subjektů prosazujících své komerční zájmy provádějí lobbing rovněž některé nevládní organizace, odbory a další instituce občanské společnosti.
rdf:langString Ein Interessenverband oder Interessenverein ist eine auf Dauer angelegte Personenvereinigung, die den politischen Willensbildungsprozess und das staatliche Handeln beeinflussen will. Interessenverbände versuchen auf die Gesetzgebung Einfluss zu nehmen. Ihre Tätigkeit bezeichnet man als Lobbyismus. Im Unterschied zu Parteien nehmen Interessenverbände nicht an allgemeinen Wahlen teil.
rdf:langString Η ομάδα πίεσης ή Λόμπι είναι μια ομάδα προσώπων που προσπαθεί να επηρεάσει τα όργανα της εκτελεστικής και της νομοθετικής εξουσίας, επιδιώκοντας την πιο συμφέρουσα για τα μέλη της, ή και για το κοινωνικό σύνολο, απόφαση ή λύση. Ως ομάδα πίεσης κατά τον Σβάρτσενμπεργκ ορίζεται: «μια οργάνωση που δημιουργήθηκε με σκοπό την υπεράσπιση συμφερόντων και που ασκεί πίεση στις δημόσιες αρχές για να τους αποσπάσει αποφάσεις σύμφωνες με συγκεκριμένα συμφέροντα». Οι ομάδες πίεσης είναι συνήθως εργατικά συνδικάτα, κινήματα νέων, φεμινιστικά κινήματα, ενώσεις γονέων κ.τ.λ. καθώς και Μη Κυβερνητικές Οργανώσεις, σε τοπικό ή διεθνές επίπεδο. Ενημερώνουν και στηρίζουν τα μέλη τους, ενώ όταν οι καταστάσεις το απαιτούν, συγκρούονται με κρατικούς φορείς ή ανταγωνιστικές ομάδες, επιστρατεύοντας κυρίως νόμιμα μέσα για την επίτευξη των στόχων τους όπως πορείες, διαμαρτυρίες, εκδηλώσεις ή επισκέψεις σε πολιτικά πρόσωπα. Η προέλευση της έννοιας/λέξης δεν είναι επιβεβαιωμένη. Κατά το BBC βρίσκεται σε βουλευτές που περίμεναν στους διαδρόμους (lobbies) του βρετανικού κοινοβουλίου. Άλλη άποψη λέει ότι επινοήθηκε από τον Οδυσσέα Γκραντ (18ος πρόεδρος των ΗΠΑ) για τους διαφόρους που τον περίμεναν στα λόμπι του ξενοδοχείου που διέμενε στην Ουάσιγκτον. Λόμπι ονομάζονται στερεότυπα κάποιες ομάδες, π.χ. εβραϊκό λόμπι, ισχυρής πίεσης και με εθνικές προεκτάσεις, κυρίως όμως ανάλογα με την περίπτωση. Ενώ επισήμως δεν αναγνωρίζεται η δύναμή του ποτέ ουσιαστικά, στην πραγματικότητα όσες ομάδες λειτουργούν παρασκηνιακά επηρεάζοντας πρόσωπα και καταστάσεις έχουν αρκετά υπολογίσιμη δύναμη, με αποτέλεσμα να έχει μελετηθεί από πολλούς επιστήμονες σε πολλές μελέτες και διαστάσεις. Το λόμπι αποτελεί μια σύγχρονη ανάγκη, δεδομένου ότι οι νομοθετικές ομάδες είναι θεμιτό να μαθαίνουν από τους ενδιαφερόμενους (όσους επηρεάζονται οικονομικά ή με άλλο τρόπο) για το αποτέλεσμα των ενεργειών ή των παραλείψεών τους. Ταυτόχρονα όμως, το λόμπι κάποιες φορές καταλήγει να είναι ένας μηχανισμός αθέμιτου επηρεασμού των αποφάσεων των πολιτικών, καθώς και διαφθοράς τους σε ορισμένες περιπτώσεις, παραμένοντας όμως η πιο σημαντική ομάδα πίεσης στη διαδικασία λήψης των αποφάσεων.
rdf:langString Eine Interessenvertretung (auch Interessengruppe, seltener Interessensvertretung oder Interessensgruppe) ist eine Person, Gruppe oder Institution, die Interessen einer bestimmten Gesellschafts-, Wirtschafts- oder Berufsgruppe definieren und vertreten soll. Interessenvertretungen werden auch – nicht selten negativ konnotiert – als Lobbys bezeichnet. Oft treten solche Vertretungen in Konfliktsituationen als Pressure Groups auf, die auf Entscheidungsträger Druck auszuüben versuchen. Je höher die Wahrscheinlichkeit ist, dass ein solcher Druck zum Erfolg führt, desto mächtiger ist die Interessenvertretung.
rdf:langString Lobbyismus, Lobbying oder Lobbyarbeit ist eine aus dem Englischen (lobbying) übernommene Bezeichnung für Interessenvertretung in Politik und Gesellschaft, bei der Interessengruppen („Lobbys“) – vor allem durch die Pflege persönlicher Verbindungen – versuchen, die Exekutive oder Legislative zu beeinflussen. Außerdem wirkt Lobbying auf die öffentliche Meinung durch Öffentlichkeitsarbeit ein. Dies geschieht vor allem mittels der Massenmedien. Gängige Bezeichnungen für Lobbyarbeit sind zum Beispiel Public Affairs, politische Kommunikation und Politikberatung. Unternehmen und Organisationen unterhalten bisweilen ein Hauptstadtbüro oder eine Hauptstadtrepräsentanz, aber auch Büros bei den Landesregierungen. Lobbying ist ein Aspekt des öffentlichen politischen Entscheidungsprozesses in Demokratien und ist nicht per se eine unmoralische Praxis. Das Herantragen von Interessen an Entscheidungsträger gehört zum Wesensmerkmal parlamentarischer Demokratie und lässt sich dem intermediären Bereich zwischen Bürger und Staat zuordnen. Um Entscheidungen im Gesamtinteresse der Gesellschaft treffen zu können, müssen Politiker sich über hochkomplexe Fragestellungen und Inhalte informieren. Dabei sind sie auf gut aufbereitete Informationen und Argumente verschiedener Interessengruppen angewiesen. Vice versa gehen Interessenvertretungen mit den Politikern in den Dialog, um politische Entscheidungsprozesse zu beeinflussen. Kritisch wird angemerkt, dass Lobbyismus nur bei Einhaltung von regulierenden Verhaltenskodizes oder möglichst großer Transparenz positive Auswirkungen auf die demokratische Qualität eines Staates hat. Insbesondere durch Lobbyismus-Affären (kurz Lobby-Affären) wird das idealtypische Bild von Lobbyismus getrübt. In diesen werden in der Regel Politiker in Machtpositionen von Unternehmen mit Geld bestochen, um Politik im Sinne der Geldgeber zu machen. In solchen Fällen ist Lobbyismus eine Form von Korruption. Der Begriff Lobbyismus hat daher häufig eine negative Konnotation, sodass die jeweiligen Interessenvertreter (Lobbyisten) selten unter diesem Begriff auftreten, sondern stattdessen euphemistische Bezeichnungen wie Consultant, Public Affairs Manager oder Policy Advisor verwenden.
rdf:langString Lobiado (aŭ koridora agado aŭ intereso-reprezentado) estas provo de unuopuloj kaj interesgrupoj influi la decidojn de registaroj aŭ aliaj potenculoj. La nocio origine signifis, ke la lobiistoj provis influi voĉdonojn de la leĝfaristoj en la koridoro, antaŭĉambro (angle lobby) de la leĝfarada kamero. Ĝi aperas iugrade en ĉiu politika sistemo kaj estas ofte konsiderata kiel kunplektita kun korupteco.
rdf:langString Un grupo de interés es un conjunto de personas organizadas en torno a un interés común, con el fin de actuar conjuntamente en defensa del mismo. Se denomina grupo de presión cuando ese grupo busca la manera de influir a la opinión pública. Su actividad política es distintiva de otras categorías porque procuran intervenir en la temática política desde afuera de esta, es decir indirectamente. A menudo los grupos de interés son de conocimiento público, como los sindicatos, las organizaciones patronales, las grandes empresas, las asociaciones de profesionales, las ONG, etcétera. La mayoría de la sociedades modernas reconocen legitimidad a los grupos de interés y regulan las modalidades de su accionar, de modo que no afecten la forma en que se encuentra regulada en cada país la toma de decisiones políticas. Una modalidad característica de la canalización institucional de los grupos de interés son los , que existen en varios países. Es habitual que los grupos de interés realicen sobre los poderes públicos una actividad particular denominada lobby, con el fin de tratar de incidir a su favor en el proceso de toma de decisiones públicas.
rdf:langString Lobby hitza ingelesetik dator ("etxeko sarrera" edo "itxarongela" esan nahi du), benetako esanahia presio taldea edo interesak defenditzen dituen talde bati aplikatzen bazaio ere. Politika munduan edota erabaki ekonomikoak hartzen diren guneetan antolatzen dira lobby edo presio talde horiek, enpresa, familia edo eskualde bati ondo etorriko zaizkion legeak edo arauak hartu ditzaten agintariek.
rdf:langString Interes-taldeak (baita presio-taldeak edo lobby taldeak ere) iritzi publikoan edo politikan eragina izateko sortutako taldeak dira. Gizakiak alderdi politikoetara edo gizarte taldeetara biltzen dira helburu batzuk lortzearren. Partidu politikoaren bitartez botere politikoa erabili nahi dute. Gizarte mugimenduak direla bide saiatuko dira botere politikoa beren alde erabakitzera behartzen. Bi kategoria horiek ez ezik, bada hirugarren bat ere. Aukerarik arruntena, ohikoena, bestalde: interes taldeak. Enpresaburuen elkartea, edo , edo , edo , edo borondatezko gaixozainen elkartea. Talde horiek guztiak eta beste milaka (ehundaka mila) taldek zeinek bere helburuak ditu, baina guztiek dute osagairen bat komuna. Denek ordezkatzen dituzte interes jakin eta mugatuak; eta horiek denek lortu nahi dute botere politikoak taldearen interes berezien alde erabakitzea. Horrela definiturik, partidu politikoekiko aldeak nabarmen-nabarmenak dira. Baina ez dira hain gardenak gizarte mugimenduekiko. Horretaz gogoratu beharrean gaude nola esaten genuen aurreko gaian gizarte mugimendu batzuk, berri-berriak, hainbat ezaugarritan interes taldeen antzekoak direla. Bestalde, gai horien ikerleen ustez gizarte mugimenduak interes taldeen osagai, atal dira. Gure iritziz, aldiz, analizatzerakoan batzuk eta besteak bereiz daitezke eta jendeak, praktikan, desberdintzat jo ohi ditu. Nekez uka daiteke enpresaburuen konfederazioa kontzientzia eragozleen mugimenduaren guztiz desberdina dela. Gure aburuz desberdinak dira eta horrelako interes taldeak deskribatu eta definitzeko modurik onena gizarte mugimendu ekinalderatzea delakoan gaude. Zeregin horretarako batzuen eta besteen ezaugarriak agertzen dituen koadro bat erabiliko dugu.
rdf:langString Un grupo de presión, también conocido como grupo de cabildeo​ o lobby (proveniente del inglés: ‘vestíbulo’, ‘salón de espera’),​ es un colectivo con intereses comunes que realiza acciones dirigidas a influir ante la administración pública para promover decisiones favorables a los intereses de ese sector concreto de la sociedad. Las primeras utilizaciones políticas de este término son del siglo XIX. Se refiere a una organización de personas que, aparte de buscar incidir en las decisiones políticas (como lo hace un grupo de interés), busca el logro de sus intereses, intentando influir por los medios posibles en la opinión pública y su toma de decisiones. Cuando esta adopta la ideología de uno de estos grupos, inevitablemente la difunde a gran escala. Los grupos de presión inciden en la clase política posicionando a su favor, dado que es esta quien decide la conducción social. La manera de dominar a las masas parte de la demostración de los beneficios de adoptar sus ideas, aunque a veces estas solo benefician al grupo de presión. Sin embargo, estos grupos también pueden presentar beneficios reales para las masas y no solamente para el mismo grupo que ejerce la presión. Badia (1977), que expresa una postura en contra de estos grupos, dice que si no encuentren los cauces adecuados de participación social y política para hacer valer sus intereses o causas, se verán obligados a influir directamente sobre las instituciones del Estado para salvar sus propios fines, o indirectamente, sobre la opinión pública. Además, afirma que "Los grupos de presión no pretenden conquistar el poder, sino influirlo en pro de sus fines particulares. Son grupos sectoriales y no tienen una visión de conjunto, sino parcial de los problemas de la sociedad" (Badia, 1977:11). Ya en 1830, el vocablo lobby designaba los pasillos de la Cámara de los Comunes británica donde los grupos de cabilderos, podían venir a discutir con los miembros del Parlamento. También durante la guerra de Secesión estadounidense el general Grant, después del incendio de la Casa Blanca se instaló en el bajo lobby de un hotel, que pronto se llenó de cabilderos. En principio, la actividad del lobby (denominada en inglés: Government Relations o GR) es legal, y lleva ante el poder político las opiniones e intereses de los implicados en las decisiones de los poderes públicos​ y, en los últimos años se han hecho avances en su regulación, lo que para muchos autores​ implica contribuir a su transparencia y normalización. En español se ha usado la palabra «cabildear» (inglés to lobby) para describir la actividad de los grupos de cabildeo y «cabildero» a la persona que realiza dicha actividad. La actividad de los grupos de presión tiene un vasto historial en Estados Unidos, donde su práctica ha sido entendida como una colaboración necesaria entre la sociedad y los poderes públicos para el ejercicio eficaz de la política. Se atribuye al presidente Kennedy la frase: Los cabilderos me hacen entender un problema en 10 minutos, mientras que mis colaboradores tardan tres días.​ Por otro lado, Dwight Eisenhower, presidente de Estados Unidos, dijo hablando del lobby militar-industrial en su discurso del 17 de enero de 1961: «En los consejos de gobierno, tenemos que tener cuidado con la adquisición de una influencia ilegítima, deseada o no, por parte del complejo militar-industrial. Existe el riesgo de un desastroso desarrollo de un poder usurpado y [ese riesgo] se mantendrá. No debemos permitir nunca que el peso de esta conjunción ponga en peligro nuestras libertades o los procesos democráticos».​ En la Unión Europea los lobbies están regulados a través de un registro público que fue inaugurado en junio de 2008​ con el fin de incrementar la transparencia de su funcionamiento. Aunque es cierto que han aparecido a lo largo de los años varios escándalos que se asociaron al cabildeo de los lobbies, su regulación permite establecer ciertas garantías a la hora de interceptar las malas prácticas. Hoy en día se habla cada vez más del poder en ciertos grupos de influencia en el gobierno. Incluso se utiliza el término lobbycracia para referirse a la influencia que ejercen los conglomerados y grupos de interés en la política de centros de decisión como Washington o Bruselas.[cita requerida] En Estados Unidos es, quizás, donde este fenómeno ha llamado más la atención, particularmente a raíz del escándalo de corrupción política relacionado con las actividades del cabildero en el Congreso estadounidense. Abramoff fue condenado a prisión por haber participado en el soborno de diversos legisladores. Otro de los escándalos más famosos fue el de Randy «Duke» Cunningham, congresista que recibió fuertes sobornos por parte de contratistas militares.[cita requerida] El cabildeo es una actividad de la esfera pública cuya práctica es cada vez más recurrente en las democracias modernas, pues se reconoce a la acción de cabildear como una forma profesional de ejercer la libre participación política para incidir en el proceso de toma de decisiones de los actores e instituciones políticas de un país, sin cometer tráfico de influencias .[cita requerida]
rdf:langString Un groupe de défense d'intérêts (advocacy group en anglais) est un groupe d'influence, qui vise à faire pression sur les décisions au sein des systèmes politiques, économiques et sociaux ainsi que dans les institutions. Il recourt à l'opinion publique, contrairement à un lobby qui s'adresse directement aux hommes politiques. La défense d'intérêts peut inclure de nombreuses activités, telles que des campagnes médiatiques, des prises de parole en public, la commande ou la conduite d'un sondage voire sa publication, ou encore le recours à un rapport d'expert indépendant.
rdf:langString Un lobby, ou groupe d'intérêt, groupe de pression, groupe d'influence, est un groupe de personnes créé pour promouvoir et défendre des intérêts, en exerçant des pressions ou une influence sur des personnes ou des institutions publiques détentrices de pouvoir. Ces actions, menées par des représentants d'intérêts, sont le lobbying, qui consiste « à procéder à des interventions destinées à influencer de façon officielle ou officieuse, directement ou indirectement l'élaboration, l'application ou l'interprétation de mesures législatives, normes, règlements et plus généralement, toute intervention ou décision des pouvoirs publics ». Par exemple, le rôle d'un lobby sera « d'infléchir une norme, d'en créer une nouvelle ou de supprimer des dispositions existantes ». Le lobbying est la partie du plaidoyer qui se rapporte spécifiquement aux activités visant à influencer une législation.
rdf:langString En politique, le lobbying, lobbyisme ou représentation d'intérêts, est l'acte de tenter légalement d'influencer les actions, les politiques ou les décisions des représentants du gouvernement, des législateurs ou des organismes de réglementation. Le lobbying, qui implique généralement un contact direct, en face à face, est pratiqué par de nombreux acteurs : associations et groupes organisés, entreprises, fédérations, ou tout groupe de pression ou d'intérêt idéologique, culturel, politique, religieux, professionnel, technologique, artistique ou scientifique. Les représentants d'intérêts peuvent être des groupes faisant partie de la circonscription d'un législateur, c'est-à-dire d'un électeur ou d'un bloc d'électeurs au sein de sa circonscription électorale ; ils peuvent aussi être des professionnels du lobbying, consultants ou avocats spécialisés. Les lobbyistes professionnels sont des personnes dont l'activité consiste à essayer d'influencer la législation, la réglementation ou d'autres décisions, actions ou politiques gouvernementales au nom d'un groupe ou d'un individu qui les engage. Les citoyens organisés et les organisations à but non lucratif peuvent également faire du lobbying à titre bénévole ou dans le cadre de leur travail. La frontière éthique, morale et juridique est floue et difficile à identifier entre d'un côté le lobbying et de l'autre les infractions pénales de trafic d'influence et de corruption. Pour éviter les dérives et maintenir la représentation d'intérêts dans son rôle démocratique de co-construction de la loi, de nombreux gouvernements définissent et réglementent l'activité de lobbying ou de représentation d'intérêt. Il est souvent institué un registre des représentants d'intérêts et une autorité de contrôle, de transparence et de régulation. Le lobbying peut parfois être évoqué avec mépris, lorsque l'on sous-entend que des personnes disposant d'un pouvoir socio-économique démesuré corrompent la loi afin de servir leurs propres intérêts. Lorsque des personnes qui ont le devoir d'agir au nom de la puissance publique, comme les élus ou les fonctionnaires qui ont le devoir de servir l'intérêt général, bénéficient d'avantages personnels en vue d'accomplir leurs missions, il y a conflit d'intérêts.
rdf:langString Kelompok kepentingan atau kelompok advokasi atau kelompok lobi adalah suatu perkumpulan (bisa berbentuk lembaga swadaya masyarakat) yang bertujuan untuk memengaruhi keputusan politik, mencoba untuk meyakinkan para pejabat publik untuk bertindak sesuai dengan suara atau kepentingan anggota kelompoknya.
rdf:langString Lobi adalah aktivitas komunikasi yang dilakukan oleh individu ataupun kelompok dengan tujuan mempengaruhi pimpinan organisasi lain maupun orang yang memiliki kedudukan penting dalam organisasi dan pemerintahan sehingga dapat memberikan keuntungan untuk diri sendiri ataupun organisasi dan perusahaan pelobi. Lobi dalam konteks bisnis adalah upaya melakukan pemasaran atau penjualan dalam melakukan pendekatan kepada calon pembeli, baik perorangan maupun instansi. Dalam lobi bisnis ini biasanya dikemukakan, maksud, tujuan, dan penjelasan produk.
rdf:langString ロビー活動(ロビーかつどう、lobbying)とは、特定の主張を有する個人または団体が政府の政策に影響を及ぼすことを目的として行う私的な政治活動である。ロビイング、ロビーイングともいう。 議会の議員、政府の構成員、公務員などが対象となる。 ロビー活動を行う私的人物・集団はロビイスト(lobbyist)と称される。また、政府と民間企業の出入りを繰り返すことを回転ドア(revolving door)と呼ぶ。
rdf:langString Un gruppo di pressione (in inglese lobby) è un gruppo organizzato di persone o di aziende che cerca di influenzare con varie strategie dall'esterno le istituzioni per favorire particolari interessi, la cui influenza può far leva su elementi immateriali, come il prestigio di cui il gruppo gode, o su elementi materiali, come il denaro di cui dispone. In genere vi sono ditte professioniste specializzate nell'offrire servizi di lobbying, che possono svolgersi con diverse modalità, non sempre trasparenti o legali (ad esempio la corruzione, il traffico di influenze illecite) soprattutto negli Stati dove non vi è nessuna regolamentazione specifica, che vanno da contatti diretti con personale istituzionale a campagne propagandistiche attraverso i media, all'organizzazione di congressi scientifici, ecc. . Il termine inglese lobby significa propriamente «loggia» (nel senso di «tribuna [parlamentare riservata al pubblico]»). La modalità di azione con cui esso si inserisce, esercitando la propria pressione sul sistema politico, viene denominata lobbying.
rdf:langString 利益団体(りえきだんたい、英: interest group)とは、政党以外に共通の目標や利益を持ち、その目標の実現や利益の確保のために社会や政治に影響を与えようとする団体である。圧力団体(あつりょくだんたい)、プレッシャー・グループともいう。議会への影響力拡大のために組織内議員を擁し、それが一政党の過半数を占めることもある。
rdf:langString 압력 단체(advocacy group)는 특정 이익을 위해 의회나 행정부에 정치적인 압력을 행사하여 그 목적을 달성하려는 이익 단체를 말한다. 교육자 단체·의사 단체·재향군인 단체·변호사 단체 등이 있다. 행정부·사법부·입법부를 제3부라 하며, 언론을 제4부, 압력단체를 제5부라 하기도 한다. 특정 계층의 이익을 추구하는 로비 집단으로서의 의미도 있지만 흑인 인권 등 일반적인 의미에서 공공선을 추구하는 각종 시민 단체의 성격을 띄기도 한다.
rdf:langString 로비활동 또는 로비(←영어: lobbying)은 압력단체의 이익을 위해서 의회에서 입법의 촉진이나 저지를 하고 또한 거기에 소용되는 영향을 행사하는 원외 운동을 말한다. 현대의 정치 상황 하에서 그 활동 범위는 입법부뿐만 아니라 행정 관청이나 법원까지 미치고 있으며 그 운동 수단도 정교해지고 있다. 운동원(로비스트)이 주로 로비를 무대로 하여 정치 활동을 하는 데서 이러한 속칭이 생겼다.
rdf:langString Lobbyen is het stelselmatig uitoefenen van invloed op beleidsmakers bij bestuursorganen; het initiatief voor het contact ligt bij de lobbyist, iemand die er geen statutair onderdeel van uitmaakt. De interventie door zo’n derde partij vindt doorgaans plaats buiten het zicht van de openbaarheid. Een ander kenmerk van lobbyen is dat de externe beïnvloeding plaatsvindt buiten het actief kiesrecht en het petitierecht om en evenmin in het kader van procedures voor inspraak en participatie. Lobbyen wordt daarom een van de oorzaken van een democratisch tekort genoemd. Lobbyisten richten zich bij hun werk op de beïnvloeding van bestuurlijke machtscentra: op bestuurders van organisaties, volksvertegenwoordigers, ambtenaren, onderzoekers en op andere functionarissen die werkzaam zijn in en voor de publieke sector. Lobbyen gebeurt op alle bestuursniveaus en kan zich behalve op overheden en parlementen ook richten op de besturen van maatschappelijke instellingen en bedrijven, op supranationale en niet-gouvernementele organisaties. Ook het bestuur van een gewone sportvereniging kan ‘belobbyt’ worden. Een lobby kan zijn gericht op het invoeren of wijzigen van regels en op het verkrijgen van subsidies, vergunningen, licenties, en posities en met het oog op een betere positionering in het publieke krachtenveld.
rdf:langString Lobbing (z ang. lobbying, z frankońskiego laubja i łac. lobium, lobia „krużganek, pasaż”) – w powszechnym rozumieniu wywieranie wpływu przez zawodowych rzeczników interesów (lobbistów, lobbystów) na władze publiczne. Słowo lobby oznacza w języku angielskim salę recepcyjną w hotelu lub parlamencie, stąd lobbying to dosłownie „działalność wykonywana w lobby”. Z czasem określenie to przylgnęło do praktyki kontaktowania się z decydentami politycznymi, szczególnie w lobby brytyjskiej Izby Gmin lub amerykańskiego Kongresu. Określeniem analogicznym do „lobbingu” i popularnym w Polsce w I poł. XX w. było „antyszambrowanie” (od antichambre „przedpokój”).Każda dziedzina nauki inaczej postrzega zjawisko lobbingu, stąd wiele często odmiennych definicji. Międzynarodowe uregulowania dotyczące lobbingu zostały przyjęte przez cztery organizacje międzynarodowe i ponadnarodowe stowarzyszenia: 1) Unię Europejską; 2) Radę Europy; 3) Organizację Współpracy Gospodarczej i Rozwoju; 4) Wspólnotę Niepodległych Państw. Główną przyczyną wprowadzenia takich norm na szczeblu międzynarodowym była korupcja przy uchwalaniu aktów prawnych.
rdf:langString Een belangenorganisatie is een organisatie voor belangenbehartiging. Het gaat vrijwel altijd om een duidelijk omschreven doel met een specifiek maatschappelijk nut en er zijn meestal leden of donateurs betrokken bij de belangenorganisatie. Alle vakbonden zijn belangenorganisaties, evenals alle consumentenorganisaties en patiëntenorganisaties. Belangenorganisaties hebben een grote rol in het maatschappelijk leven en vormen vaak de basis voor grote maatschappelijke veranderingen, zoals in het geval van de vakbeweging het minimumloon en de achturige werkdag. Daarnaast bestaan er bijvoorbeeld milieuorganisaties, sportbonden en specifiek in Nederland ook omroeporganisaties, die op minder directe wijze of via koepels de belangen van hun leden nastreven.
rdf:langString Lobismo, também referido como lóbi (do inglês lobby, trad. antessala, corredor), é a atividade de influência, ostensiva ou velada, por meio da qual um grupo organizado, por meio de um intermediário, busca interferir diretamente nas decisões do poder público, em especial do poder legislativo, em favor de causas ou objetivos. Dentro dos mecanismos de participação pública nas democracias representativas, existem conceitos próximos, por vezes confundidos com o lobismo, como os de grupos de pressão, grupos de interesse e, mesmo, de partidos políticos, visto que estes atuam no espaço entre governo e cidadãos. Apesar de o termo lobby ter, no Brasil, a conotação de troca de favores ou corrupção, a definição original remete a um significado mais neutro. Segundo Said Farhat, lobby é "toda atividade organizada, exercida dentro da lei e da ética, por um grupo de interesses definidos e legítimos, com o objetivo de ser ouvido pelo poder público para informá-lo e dele obter determinadas medidas, decisões, atitudes". Nesta concepção, o lobby seria meramente a representação de interesses junto aos agentes políticos. Tal definição é corroborada por Maria Cecília Gonçalves, que trata o lobby como "a prática de buscar acesso aos agentes políticos e fazer com que eles saibam das demandas de determinados segmentos da sociedade, usando pessoas (lobistas) e seus canais de contato junto aos órgãos de governos". O lobista, aqui, seria um intermediário que, por conta do conhecimento profundo da forma de funcionamento do governo e de seus elementos chaves, teria maiores condições de definir corretamente os atores mais importantes em um determinado assunto, aumentando as chances de que o representado possa influir na política em questão.
rdf:langString Grupa interesu – grupa jednostek połączonych więzami wspólnych interesów lub korzyści, której członkowie mają świadomość istnienia tych więzów. Jej członkowie mogą brać mniej lub bardziej aktywny udział w artykulacji swoich interesów wobec instytucji państwa, starając się wpłynąć na realizację tych interesów. Grupa interesu to grupa niebędąca aktorem politycznym, lecz chcąca wywierać wpływ na zarys polityki prowadzonej przez rządy. Pojęcie grupy interesu związane jest z lobbingiem. Grupy interesu: * reprezentują interesy określonych grup społecznych wobec innych osób, * przekazują postulaty swoich członków ośrodkom decyzyjnym, * oddziałują na rząd, parlament, partie polityczne, opinię publiczną i tym samym wpływają na polityczne rozstrzygnięcia. "Stopień kontroli, jakiej poddawana jest ogólna artykulacja interesów i procesy komunikacyjne w społeczeństwie, może być interesującym kryterium klasyfikacji systemów politycznych" - stwierdzają Gabriel Almond i G. Bingham Powell.
rdf:langString En intresseorganisation är en organisation som verkar för medlemmarnas intressen. Exempel på intresseorganisationer är fackföreningar, arbetsgivarföreningar, företagarorganisationer, konsumentkooperationen och hyresgästföreningar. Intresseorganisationener försöker bland annat genom lobbyverksamhet försöker påverka beslutsfattare, särskilt politiker, till att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Intresseorganisationen försöker även påverka den allmänna opinionen genom kampanjer och genom utgivning av tidningar och böcker.
rdf:langString Um grupo de interesse é uma organização constituída por pessoas que compartilham pelo menos um interesse comum e que atuam em prol do seu objetivo. Diferentemente dos grupos de pressão, um grupo de interesse não depende prioritariamente das relações com entidades públicas e, caso não pretenda alterar políticas públicas, pode até mesmo prescindir destas relações para a execução do seu objetivo. Grupos de interesse são vistos como componentes necessários numa democracia pluralista. São reconhecidos por Gianfranco Pasquino seis recursos que influenciam as probabilidades de sucesso de uma Organização de Interesse, nomeadamente o número de participantes ou membros inscritos, os recursos financeiros disponíveis, a representatividade, a qualidade e a amplitude dos conhecimentos utilizáveis, a colocação estratégica no processo produtivo e nas atividades sociais essenciais ao funcionamento do sistema político, e, por fim, a facilidade de intervenção (Pasquino, 2010; pág. 115). Dois dos tidos como os mais importantes são: o número de participantes ou de membros inscritos, na medida em que detêm dois pontos distintos de interferência: um direto, onde os resultados eleitorais de um ou mais candidatos e de partidos políticos são diretamente afetados pelo voto dos seus inscritos; e um indireto, através da não aceitação de decisões pouco favoráveis e financiando atividades a favor ou contra os decision-makers (Pasquino, 2010; pág. 116); e o número de recursos financeiros, uma vez que, com a sua ausência, dar-se-ia a impossibilidade de cumprir os seus objetivos, entre os quais, subsidiar as campanhas eleitorais de candidatos e de partidos políticos, passando também pela aquisição de páginas de publicidade em jornais e pela transmissão de canais televisivos. (Pasquino, Gianfranco (2010). Curso de Ciência Política. 2ª ed. Cascais: Principia. pp. 109-108).
rdf:langString Группы интересов или группы давления — добровольные или вынужденные объединения людей, приспособленные или специально созданные иногда другими, для удовлетворения и отстаивания жизненно- (насущно-, властно-) значимых интересов её членов в отношениях с государством, остальной частью общества, политическими институтами и другими субъектами. Группы интересов могут быть в разной степени институционализированы и организованы. Группы интересов могут иметь слабую организационную структуру, в то время как организационная составляющая в группах давления является залогом их успешной деятельности. Деятельность групп давления всегда носит политический характер. Участвуя в деятельности групп интересов, граждане делают шаг от социальной к политической активности. Многообразные группы интересов обладают широким набором ресурсов для воздействия на власть, трансляции нужд и запросов населения до лиц и органов, принимающих политические решения. В качестве таких ресурсов могут выступать их экономические и финансовые возможности, информация или политического участия их членов, организационные структуры и т. д.
rdf:langString Lobbying, lobbyism eller lobbning (av engelska: lobby), alternativt påtryckning, innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter. Statens offentliga utredningar beskrev 1999 "lobbning" som bland annat följande: Lobbying eller "public affairs" kan handla om att hjälpa företag eller organisationer som vill påverka myndigheter, beslutsfattare, röststarka individer eller det offentliga samtalet i en viss riktning. Det sker genom att identifiera var i beslutssystemet en viss fråga hör hemma och när en politisk process är mest mottaglig för påtryckningar samt vilka aktörer som har inflytande över frågan. Metoder som används är bland annat omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter, remissvar eller verktyg för att mobilisera gräsrötter. Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. I USA är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte.
rdf:langString Särintresse är ett intresse som avviker från gemensamt intresse eller gemensamma intressen, till exempel en idé inom politiken som är speciellt ägnad att gynna en begränsad grupp människors intressen (oftast de själva) snarare än samtliga människors intresse. Motsatsen till särintresse kan dels vara allmänintresset, tanken att det finns något som är av allmänt (och därmed allas) intresse snarare än bara för en begränsad grupp människor. Dels kan motsatsen vara det ideologiska intresset, det vill säga att man låter sig styras av en ideologi, en idémässig agenda som man anser skapar bättre förutsättningar för hela samhället för framtiden, hellre än att man kortsiktigt strävar efter att gynna en viss grupp i samhället. Det påstås ibland att alla intressen i själva verket är särintressen, eftersom det egentligen inte finns någon idé som stöds av alla. Sedan kan de grupper som gynnas av ett särintresse var större eller mindre, och kritikerna menar då att det som kallas allmänintresse bara är ett större särintresse. Exempelvis kan man hävda att en "god miljö" är ett allmänintresse, men det utgår ifrån en oftast outtalad definition av detta begrepp som inte alls allmänt behöver delas och i vilken mån detta förmodade allmänintresse ska ges prioritet över andra förmodade allmänintressen i de fall då en intressekonflikt uppstår. Å andra sidan kan det verka som om att särintressen är allmänintressen, åtminstone försöker särintressen undvika att betecknas som det eftersom det inte gynnar deras sak. Särintressen brukar då föra fram allmänintressen sådana att de råkar gynnar denna grupp. Man måste genomskåda när särintressena talar i egen sak. Ett politiskt parti som tydligt tar ställning för ett visst särintresse brukar kallas intresseparti.
rdf:langString Лобби́зм (англ. lobbyism от lobby, «кулуары») — вид деятельности, заключающийся в воздействии со стороны физических лиц и представителей государственных и негосударственных организаций на международные организации и объединения, органы государственной власти, или органы местного самоуправления с целью добиться принятия (или непринятия) ими определённых решений. Часто лоббизм рассматривается как эвфемизм и форма коррупции, ввиду того, что частный интерес может быть реализован в ущерб общественному. Лоббист при этом не состоит на службе в органе, который вправе принять (или не принять) нужное решение. При этом следует различать лоббизм и инвестиции как продвижение частных интересов. Лоббизм осуществляется на уровне межгосударственных образований и международных организаций — например, в органах Евросоюза, ВТО, ЕАЭС и т. д. На уровне государства, лоббизм чаще всего распространён в органах законодательной власти, где депутаты реализуют своё право на представительство интересов своих избирателей и сторонников. В ряде стран и организаций лоббизм легализован. В некоторых государствах лоббизм законодательно запрещён и считается проявлением коррупции. Методы лоббизма бывают законными и незаконными. К первым относится подача петиций, массовая рассылка писем в органы власти, проведение экспертизы законопроектов для государственного органа, проведение информационной кампании по обработке общественного мнения. В некоторых случаях законным методом лоббизма является оказание финансовой поддержки государственному политику — например, путём финансирования его избирательной кампании или не запрещённое законом внесение средств в благотворительные и иные проекты, которые связаны с ним. К незаконным методам относится прямой подкуп политиков и иное их финансирование, прямо запрещённое законом. Объективно существование лоббизма связано с двумя факторами: наличием в обществе групп интересов и потребностью органов власти в экспертной информации, которую они не могут удовлетворить самостоятельно. Поэтому лоббизм менее развит в тех органах власти, которые обладают возможностью получать экспертную информацию от собственных или подчинённых им структур. Например, Совет Европейского союза, члены которого получают необходимую информацию от национальных экспертных органов, намного менее подвержен лоббизму, чем депутаты Европарламента, которые такой возможностью не обладают. Фактором, облегчающим лоббизм, является выборность должностных лиц населением, так как выборное лицо нуждается в финансировании своей кампании и в обеспечении благоприятного имиджа среди избирателей. Лоббизм также присутствует в судебных органах. Лоббисты подают суду свои заключения в качестве «друзей суда», спонсируют стороны по нужным им делам, а также оказывают влияние на назначение (или избрание) судей. По правовому регулированию лоббизма страны делятся на три группы. В первой группе (Канада, США) лоббизм жёстко регламентирован законодательством, а лоббисты в обязательном порядке регистрируются и отчитываются о своей деятельности. Во второй группе (некоторые страны Европы) лоббизм полностью (или только в отдельных органах власти) регулируется в рамках мягкого права, регистрация лоббистов необязательна. В третьей группе стран (к ней относится большинство современных государств) лоббизм не регламентирован специальным законом. Однако в большинстве стран (вне зависимости от того, есть ли в их национальном законодательстве понятие «лоббизм») правовой основой лоббизма является закреплённое конституционным актом право на подачу петиции в орган власти.
rdf:langString Лобіювання, лобізм (англ. lobbying, lobbyism government relations, public affairs, public advocacy) — цілеспрямований легальний або нелегальний[джерело?] вплив на органи державної влади та місцевого самоврядування, а також на їх посадових осіб, спрямований на них від імені іншої особи, організації або групи. Мету лобіювання становить закріплення власних інтересів чи інтересів третіх осіб (клієнтів) в управлінських рішеннях, що ухвалюються. Сутністю лобіювання є можливість легального впливу на державні інститути задля захисту власних інтересів чи інтересів третіх осіб під час ухвалення тих чи інших рішень. Завдяки лобіюванню відбувається конкуренція між різними групами інтересів за використання означеного права. Конкуренція, своєю чергою, підвищує рівень прозорості процесу ухвалення управлінських рішень та зменшує потенціал використання при цьому корупційних інструментів. Німецькі дослідники лобіювання Т. Лейф та Р. Спет пропонують відійти від уявлення про те, що держава з її міністрами та усіма службовцями здійснюють загальне благо. Натомість, вважають за краще визнати реалії: держава є зосередженням інтересів різних груп, що сформувалися у суспільстві, якими й визначається зміст державної політики.
rdf:langString Групи захисту інтересів (англ. advocacy groups, також відомі як групи тиску, лобістські групи, групи підтримки політичних кампаній, зацікавлені групи, або групи за інтересами) використовують різні форми адвокації з метою впливу на громадську думку та/або політику. Вони грали і продовжують грати важливу роль у розвитку політичних та соціальних систем. Групи значно різняться за розміром, впливом і мотивами, деякі з них мають широкі довгострокові соціальні цілі, в той час як інші зосереджені і є відповіддю на нагальні питання або занепокоєння. Мотиви дій можуть бути засновані на спільній політичній, релігійній, моральній, медичній або комерційній позиції. Групи використовують різні методи, щоб спробувати досягти своїх цілей, у тому числі лобіювання, кампанії у ЗМІ, піар, опитування, дослідження і політичні брифінги. Деякі групи підтримуються могутніми бізнесовими чи політичними інтересами та чинять значний вплив на політичний процес, а інші зовсім не мають таких ресурсів. Деякі групи перетворились на важливі соціальні, політичні інститути і громадські рухи. Деякі потужні групи захисту інтересів були звинувачені в маніпулюванні демократичною системою для вузької комерційної вигоди, а в деяких випадках були визнані винними в корупції, шахрайстві, хабарництві та інших тяжких злочинах; в результаті лобізм стає все більш регламентованим. Деякі групи, як правило, з меншими фінансовими ресурсами, можуть використовувати акції прямої дії й громадянської непокори, тому їх деколи звинувачують у тому, що вони є загрозою для громадського порядку або місцевими екстремістами. Розпочалися дослідження того, як групи захисту інтересів використовують соціальні медіа, щоб сприяти громадянській активності та колективним діям.
rdf:langString 游说集团(英語:Lobbying),又称院外集团或政治游说,是嘗試影響立法人員或立法機構成員的政治決定或行為。遊說由許多不同類型的人員、組織與團體,包括私人機構、企業、部分已經同意遊說目的的立法人員、政府人員或利益團體進行。遊說人員可能是某個選舉區的投票者或已經形成共識的某個團體,也可能是一家公司員工。專業的遊說人員可以代表他們的客戶去影響立法、行政法規、政府決策、行為或政策。個人或非營利組織也可能進行遊說,比如一家公司總裁為了一項計畫與某位代表會談,一個積極份子可能為了某個理念跟立法人員倡議某項法案,政府時常會界定並管制有影響力的遊說團體。
rdf:langString 利益團體(英語:Interest group),又称压力团体或倡议团体,是指具有相同利益並向社會或政府提出合理訴求,以爭取團體及其成員利益、影响公共政策的社会团体。利益團體是现代政治体系的重要特征,在二战以后蓬勃兴起。利益集团可能介入政治生活,也可能不介入政治生活,而只有介入政治生活,并试图通过影响政府的政策和行为来实现自己利益的集团才是政治团体。美国著名政治学家大卫·杜鲁门在《政治过程:政治利益与公共舆论》一书中,将利益集团界定为:一个具有共同态度的群体,通过影响政府而向社会中的其他群体提出一定的利益要求或某种声明。
xsd:nonNegativeInteger 109

data from the linked data cloud