Political quietism in Islam
http://dbpedia.org/resource/Political_quietism_in_Islam an entity of type: Thing
Politischer Quietismus oder quietistischer Islam (von lat. quietus, „ruhig“, „schweigsam“) beschreibt jene Strömung des islamischen Klerus, insbesondere der Schia, die eine aktive Beteiligung der Geistlichkeit in der Politik ablehnt. Der Quietismus sieht die Rolle der Geistlichkeit in einer die politische Führung beratenden Funktion, statt in der Übernahme von Führungspositionen. Da nach Ansicht der Vertreter des politischen Quietismus ein islamischer Staat erst mit dem Wiederauftauchen des 12. Imam entstehen kann, befürworten sie keinen Laizismus. Dieser steht für die Trennung von Religion und Staat. Vielmehr hat sich nach Ansicht der Vertreter des politischen Quietismus die politische Führung bei ihrem Handeln islamkonform zu verhalten.
rdf:langString
In the political aspects of Islam, political quietism in Islam is the religiously-motivated withdrawal from political affairs or skepticism that mere mortals can establish a true Islamic government. It is the opposite of political Islam, which holds that the Islamic religion and politics are inseparable. It has also been used to describe Muslims who believe that Muslims should support Islamic government, but that it is "forbidden to rebel against a ruler"; and Muslims who support Islamic government at the right time in the future, when a consensus of Islamic scholars or twelfth imam call for it. The Sunnis of Saudi Arabia and Salafis are sometimes described as having "quietist" and "radical" wings.
rdf:langString
No contexto dos aspectos políticos do Islã, o termo quietismo político no Islã tem sido usado para a retirada por motivos religiosos de assuntos políticos ou ceticismo de que meros humanos podem estabelecer um verdadeiro governo islâmico. Como tal, seria o oposto do Islã político, que sustenta que a religião e a política islâmicas seriam inseparáveis. Também tem sido usado para descrever os muçulmanos que acreditam que os muçulmanos devem apoiar o governo islâmico, mas que é "proibido se rebelar contra um governante"; e muçulmanos que apoiam o governo islâmico no momento certo no futuro, quando um consenso de estudiosos islâmicos ou décimo segundo imã o exigirem. Os sunitas da Arábia Saudita e os salafistas às vezes são descritos como tendo asas "quietistas" e "radicais".
rdf:langString
Politisk kvietism, definierat som återhållsamhet i politiska frågor och skepsis till att "vanliga dödliga" kan etablera en "sann islamisk regering", har beskrivits som en tendens eller skola i islam (särskilt shiaislam). Kvietisterna anser att prästerskapet kan verka som politiskt rådgivande, men att de inte bör inta politikens ledande positioner. Kvietismen skiljer sig från Ayatollah Khomeinis doktrin om Velayate Faqih genom att den senare förespråkar att en shiamuslimsk rättslärd ska ha den yttersta politiska makten.
rdf:langString
rdf:langString
Politischer Quietismus
rdf:langString
Political quietism in Islam
rdf:langString
Quietismo político no Islã
rdf:langString
Politisk kvietism
xsd:integer
23553213
xsd:integer
1096032077
rdf:langString
October 2021
rdf:langString
in medieval times in back drop of power of Muslim empire supremos became absolute and being quiet became virtue of ideal citizens
rdf:langString
Politischer Quietismus oder quietistischer Islam (von lat. quietus, „ruhig“, „schweigsam“) beschreibt jene Strömung des islamischen Klerus, insbesondere der Schia, die eine aktive Beteiligung der Geistlichkeit in der Politik ablehnt. Der Quietismus sieht die Rolle der Geistlichkeit in einer die politische Führung beratenden Funktion, statt in der Übernahme von Führungspositionen. Da nach Ansicht der Vertreter des politischen Quietismus ein islamischer Staat erst mit dem Wiederauftauchen des 12. Imam entstehen kann, befürworten sie keinen Laizismus. Dieser steht für die Trennung von Religion und Staat. Vielmehr hat sich nach Ansicht der Vertreter des politischen Quietismus die politische Führung bei ihrem Handeln islamkonform zu verhalten.
rdf:langString
In the political aspects of Islam, political quietism in Islam is the religiously-motivated withdrawal from political affairs or skepticism that mere mortals can establish a true Islamic government. It is the opposite of political Islam, which holds that the Islamic religion and politics are inseparable. It has also been used to describe Muslims who believe that Muslims should support Islamic government, but that it is "forbidden to rebel against a ruler"; and Muslims who support Islamic government at the right time in the future, when a consensus of Islamic scholars or twelfth imam call for it. The Sunnis of Saudi Arabia and Salafis are sometimes described as having "quietist" and "radical" wings.
rdf:langString
Politisk kvietism, definierat som återhållsamhet i politiska frågor och skepsis till att "vanliga dödliga" kan etablera en "sann islamisk regering", har beskrivits som en tendens eller skola i islam (särskilt shiaislam). Kvietisterna anser att prästerskapet kan verka som politiskt rådgivande, men att de inte bör inta politikens ledande positioner. Shiamuslimska religiösa ledare som har beskrivits som kvietister inkluderar ayatolla , en ledare under Irans konstitutionella revolution 1906, Hossein Borujerdi, Irans ledande marja från 1947 till sin död 1961, och ayatolla Ali al-Sistani, en av de ledande shiitiska ayatollorna i Irak. Deras hållning är inte ett strikt tillbakadragande från politiken, men att en "sant" islamisk regering kan inrättas först vid den fördolde tolfte imamens återkomst. Fram till denna tid bör muslimerna "söka efter den bästa styrelseformen" och genom rådgivning till makthavarna försöka se till att "lagar fientliga till sharia" inte införs. Kvietismen skiljer sig från Ayatollah Khomeinis doktrin om Velayate Faqih genom att den senare förespråkar att en shiamuslimsk rättslärd ska ha den yttersta politiska makten.
rdf:langString
No contexto dos aspectos políticos do Islã, o termo quietismo político no Islã tem sido usado para a retirada por motivos religiosos de assuntos políticos ou ceticismo de que meros humanos podem estabelecer um verdadeiro governo islâmico. Como tal, seria o oposto do Islã político, que sustenta que a religião e a política islâmicas seriam inseparáveis. Também tem sido usado para descrever os muçulmanos que acreditam que os muçulmanos devem apoiar o governo islâmico, mas que é "proibido se rebelar contra um governante"; e muçulmanos que apoiam o governo islâmico no momento certo no futuro, quando um consenso de estudiosos islâmicos ou décimo segundo imã o exigirem. Os sunitas da Arábia Saudita e os salafistas às vezes são descritos como tendo asas "quietistas" e "radicais".
xsd:nonNegativeInteger
26219