Philistines

http://dbpedia.org/resource/Philistines an entity of type: Thing

Els filisteus (en hebreu: פלשתים felistim, en àrab : فلستيون falistiun ) van ser un poble que va envair la costa meridional de Canaan al voltant de l'època de l'arribada de les tribus d'Israel. rdf:langString
Pelištejci či Pelišté (starším českým názvem Filištíni; hebrejsky פְּלְשְׁתִּים, Pelištim) byli nesemitský národ, který přišel pravděpodobně z Kréty (kmen Peleset (či Pelešet) jako jeden z tzv. mořských národů. Kolem roku dobyli jižní pobřeží Palestiny a spojil kanaánské městské státy v jeden svazek. Podle biblických zdrojů tvořilo pelištejský spojenecký svaz pět městských států – Gaza, Ašdod, Aškelon, a . Ovšem existují zprávy i z období patriarchy Abraháma, který měl přátelské styky s pelištejským králem města – chronologicky by to spadalo do mnohem časnější epochy, což vnáší do problematiky příchodu Pelištejců do Palestiny určitý zmatek. rdf:langString
Οι Φιλισταίοι ή Πελεσέτ ήταν λαός που κατοικούσε στη γη της Παλαιστίνης. Η πρώτη αναφορά στους Φιλισταίους στην εβραϊκή Βίβλο αλλά και στην Παλαιά Διαθήκη είναι στον Πίνακα των Εθνών (Γένεσις, 10:14), στον οποίο λέγεται ότι κατάγονταν από τους Χασλωνιείμ, που κατάγονταν από τον Μεσραίν. Ανήκαν στους Λαούς της Θάλασσας. rdf:langString
Filiŝtoj (hebree: פְלִשְׁתִּים / pelištīm) estis popolo, ne semida, kiu ekde la 12-a jarcento a.K. loĝis sude de Sirio en la marbordaj regionoj de Palestino, al kio ili nomigis. rdf:langString
Die Philister (auch Pelischti; hebräisch פְּלִשְׁתִּים pəlištīm; neuägyptisch Peleset) waren ein Volk, das ab dem 12. Jahrhundert v. Chr. die Küste des historischen Palästina bewohnte. rdf:langString
ペリシテ人(ペリシテじん)、あるいはフィリスティア人(フィリスティアじん、ヘブライ語:p'lishtīm>ギリシア語:Philistînoi>ラテン語:Philistīni>英語:Philistines)とは、古代カナン南部の地中海沿岸地域周辺に入植した民族群である。アシュドド、アシュケロン、エクロン、ガザ、の5つの自治都市に定着して五市連合を形成していた。古代イスラエルの主要な敵として知られ、聖書の『士師記』や『サムエル記』で頻繁に登場する。特に、士師サムソンの物語や、戦士ゴリアテと戦ったダビデの物語などが有名である。 現在のヨーロッパ諸語では、ペリシテ人とは「芸術や文学などに関心のない無趣味な人」の比喩として使用される。 また、パレスチナ(Palestina)は「ペリシテ人の土地」という意味だが、実際には、現在のパレスチナ人はペリシテ人とはまったく関係がない。 rdf:langString
불레셋(공동번역성서, 히브리어: פלשת) 또는 블레셋(개신교), 필리스티아(가톨릭, 고대 그리스어: Φυλιστιιμ) 사람은 고대 가나안 지방의 지중해 연안 지역에 5도시 연맹체를 구성하고 있던 인도유럽인계열 민족 집단의 총칭이다. 구약성서에 나오는 블레셋 사람(성서 표기)이 바로 불레셋인들이다. 이스라엘 민족의 강력한 적으로 구약성서에 자주 등장한다. 또한 이들을 가리키는 불레셋이란 말은 팔레스타인의 유래가 되었다. rdf:langString
I Filistei (ebraico פְלִשְׁתִּים pelištīm; arabo فلستيون filastiyyūn) furono un antico popolo del bacino del Mediterraneo che abitò la regione litorale della terra di Canaan, pressappoco fra l'attuale Striscia di Gaza e Tel Aviv (gli archeologi hanno messo in luce a nord di questa città, nel sobborgo di Tell Qasile, le rovine d'una città filistea). Da loro prende il nome la regione della Palestina. rdf:langString
Филисти́мляне (др.-евр. ‏פלישתים‏‎ плишти́м, греч. φιλισταίοι) — древний народ, населявший приморскую часть Ханаана (от современного Тель-Авива до Газы) начиная с XII века до н. э. Неоднократно упомянут в Ветхом Завете (начиная с Быт. 10:14), а также в ассирийских и египетских источниках. На Ближнем Востоке только филистимляне и хетты владели технологией выплавки железа (около XII—XI веков до н. э. в Восточном Средиземноморье — на Кипре или в Палестине — был изобретён способ науглероживания и закаливания железа, в результате чего железо стало конкурировать здесь с бронзой), ознаменовав начало железного века. Предполагается, что царство Палистин, существовавшее в XII—IX вв. до н. э. в Сирии (долина Амук), также могло быть связано с филистимлянами. rdf:langString
Філістимляни (давньоєгипетське Pw-r-s-ty — пелесет, що означає прибульці, чужинці, іншоплеменники, івр. פלישתים‎ — пліштім, грец. φιλισταίοι, араб. فلستيون‎ або فلسطيون‎) — стародавній народ, який брав участь у навалі народів моря і пізніше осів у Палестині, що названа його ім'ям. Широкому загалу цей народ відомий завдяки численним згадкам у Біблії. rdf:langString
非利士人(Philistines,希伯來語פלשתים, plishtim),天主教譯名為培肋舍特人,又譯腓力斯丁人、菲力斯丁人,是居住在迦南南部海岸的古民族,其領土位於今日加薩走廊及以北一帶,並在後來的文獻中被稱為「非利士地」。非利士人的起源,現代考古學認為與希臘之南愛琴海的邁錫尼文化的早期有文化聯結。在非利士人留下任何文字資料之前,他們已採用迦南當地的文化和語言。非利士語的辭匯中,有許多證據證明他們起源於印歐語系。 rdf:langString
الفلستيون أو الفلستينيون (مفرده فلستي من أرض فلستة) هم أبناء شعب قديم استقروا في مدن كنعانية كغزة وعسقلان وأسدود وشيدوا حضارة قديمة مذكورة في الكتاب المقدس (بالعبرية: פלשתים پلشتيم) على أنهم من شعوب البحر التي هاجرت من كريت أو الأناضول (قد تكون جزيرة كريت الحالية حسب رأي مؤرخي الكتاب المقدس) واستقرت في المنطقة الساحلية الجنوبية من أرض كنعان. عندما دمر الملك نبوخذ نصر الثاني ملك بابل نظامهم السيادي، بعد أن خضعت بالفعل لعدة قرون من قبل آشور. بعد أن أصبحوا جزءًا من إمبراطوريته وخليفتها، الإمبراطورية الفارسية، فقدوا هويتهم العرقية المميزة واختفوا من السجل التاريخي والأثري بحلول أواخر القرن الخامس قبل الميلاد. وفي وثائق مصرية قديمة يعرفون باسم PRST.,r] وقد جاءت على ذكرهم أيضاً إحدى الجداريات الفرعونية بوادي الملكات (الأقصر) والتي تعود لزمن الملكة حتشبسوت - الأسرة الخامسة على أنهم حطوا برحالهم س rdf:langString
Los filisteos (en hebreo, פְּלִשְׁתִּים‎, pəlištīm; en griego, Φυλιστιείμ o Φιλιστινοί, phylistieím o philistinoí; en árabe, فلستيون‎, filīstiun) fueron un pueblo originario del Bronce Reciente,​ del cual existen testimonios en diferentes fuentes textuales (egipcias, hebreas, asirias) o arqueológicas.​ Su origen es todavía incierto. rdf:langString
Filistiar (hebreeraz: פְּלִשְׁתִּים‎‎‎, pəlištīm, arabieraz: فلستيون‎, Filīstiun, Elizen Arteko Biblian euskaraz filistearrak) Itun Zaharreko garaietan, israeldarren etsai zen herri bateko kideaz esaten da. K.a. XII. mendean Palestinako hegoaldeko kostaldean finkatu zen herri txiki indoeuropar bat zen filistarrena. Kreta aldetik edo abiatu ziren Palestina aldera eta kultura aurreratua zuten, nekazaritzan, metalgintzan, arteetan eta gerran, batez ere. rdf:langString
Les Philistins (en hébreu : פְּלִשְׁתִּים, pelištīm) sont un peuple du Proche-Orient ancien établi au sud-ouest du Levant le long de la côte méditerranéenne, à la fin du IIe millénaire av. J.-C. et durant la première moitié du Ier millénaire av. J.-C. ; ils sont connus par différentes sources textuelles (assyriennes, hébraïques, égyptiennes) et archéologiques. rdf:langString
The Philistines (Hebrew: פְּלִשְׁתִּים‎ Pəlīštīm; Akkadian: 𒉿𒇷𒄑𒋫𒀀𒀀 Pilîstâya) were an ancient people who lived on the south coast of Canaan from the 12th century BC until 604 BC, when their polity, after having already been subjugated for centuries by the Neo-Assyrian Empire, was finally destroyed by King Nebuchadnezzar II of the Neo-Babylonian Empire. After becoming part of his empire and its successor, the Persian Empire, they lost their distinct ethnic identity and disappeared from the historical and archaeological record by the late 5th century BC. The Philistines are known for their biblical conflict with the Israelites. Though the primary source of information about the Philistines is the Hebrew Bible, they are first attested to in reliefs at the Temple of Ramses III at Medinet rdf:langString
Bangsa Filistin (Ibrani: פְּלִשְׁתִּים, Plištim) adalah sebuah bangsa yang disebutkan dalam Alkitab Perjanjian Lama. Sumber-sumber Rabinis menerangkan bahwa bangsa Filistin yang disebutkan dalam Kitab Kejadian tidak sama dengan bangsa Filistin yang disebutkan dalam kitab-kitab sejarah deuteronomistis (Kitab Yosua, Kitab Hakim-hakim, Kitab Samuel, Kitab Raja-raja). Kitab-kitab sejarah deuteronomistis menggambarkan negeri bangsa Filistin sebagai sebuah pentapolis di barat daya Levant yang terdiri atas lima negara-kota yakni Gaza, Askelon, Asdod, Ekron, dan Gat, mulai dari Wadi Gaza di selatan sampai ke Sungai Yarkon di utara. Penggambaran ini menampilkan mereka pada suatu masa sebagai salah satu seteru paling berbahaya bagi Kerajaan Israel. Di lain pihak, kanon Alkitab Kristen Timur, LXX, me rdf:langString
Filistyni (hebr. ‏פְּלִשְׁתִּים‎ Pəlištîm – „przybysze”, „wędrowcy”; eg. P-r-s-t; arab. ‏فلستيون‎ Filastin) – starożytny lud o nieokreślonym pochodzeniu, który zamieszkiwał południowe wybrzeża Kanaanu, w okresie pomiędzy XII a VII wiekiem p.n.e. Zaliczali się do tzw. Ludów Morza, po klęsce zadanej im przez Egipcjan osiedlili się w Palestynie, gdzie szybko zasymilowali się z lokalną ludnością kananejskiego pochodzenia. Na zajmowanym przez siebie obszarze Filistyni stworzyli konfederację miast-państw. W VIII wieku p.n.e. miasta filistyńskie dostały się pod panowanie Asyrii. W VII wieku p.n.e. zostali włączeni do państwa nowobabilońskiego, ostatecznie tracąc swoją niezależność. Głównym źródłem informacji na temat Filistynów jest biblijny Stary Testament, jednak najstarszymi przekazami odnośni rdf:langString
De Filistijnen waren een zeevarend volk dat zich aan het eind van het 2e millennium v.Chr. op de kuststrook in het zuiden van Kanaän vestigde en intensieve contacten lijkt te hebben onderhouden met Alashia (Cyprus), Myceens Griekenland en Minoïsch Kreta. De Filistijnen stichtten vijf onafhankelijke stadstaten, die een soort stedenbond vormden (pentapolis). Gedurende de 12e en 11e eeuw v.Chr. hadden de Filistijnen de hegemonie in het gebied, maar in de eeuwen daarna zagen ze hun macht tanen. Tijdens de neo-Assyrische periode (ca. 800-626 v.Chr.) beleefden de Filistijnse steden opnieuw een periode van bloei. Na de verovering door de Babyloniërs in 604 v.Chr. zijn de Filistijnen geleidelijk opgegaan in omliggende volken. rdf:langString
Os filisteus (do hebr. פְּלְשְׁתִּים; romaniz.: plishtim) foram um povo que ocupou a costa sudoeste de Canaã, com seu território nomeado como Filístia em contextos posteriores. Teoriza-se que eles se originaram entre os "povos do mar". A arqueologia moderna também sugeriu os primeiros laços culturais com o mundo micênico na Grécia. Apesar de eles terem adotado a língua e a cultura local cananeia antes de deixar quaisquer textos escritos (e posteriormente adotarem a língua Aramaica), uma origem indo-europeia tem sido sugerida para um grande número de palavras filisteias conhecidas que sobreviveram como estrangeirismos em hebraico. Segundo o investigador Antônio Carlos Pavão, os filisteus derrotaram os israelitas porque sabiam fazer o aço, enquanto os israelitas ainda estavam na era do bronz rdf:langString
Filistéer var en forntida folkstam som bebodde en landsträcka utefter Medelhavets östra kust som kallades Filistéen. Idag benämnt som Palestina, som på sitt eget språk uttalas ”Falastin”. Det anses att filistéerna var ett av sjöfolken, förmodligen av indoeuropeiskt ursprung, som vid omkring 1270 f. Kr. bosatte sig utmed södra delen av nuvarande Israels västkust, från Gaza och norrut. I egyptiska källor nämns folket peleset, och de har tolkats vara samma. I Gamla Testamentet berättas att de under försök att expandera sitt område stötte på israelitiska stammar, då Saul och slutligen David mötte Goljat som var filisté, i berättelsen om David och Goljat. Deras förnämsta gudar var Beelzebub, Astarte och Dagon. Delar av kusten kallades Palestina efter filistéerna och romarna började använda namn rdf:langString
rdf:langString Philistines
rdf:langString فلستيون
rdf:langString Filisteu
rdf:langString Pelištejci
rdf:langString Philister
rdf:langString Φιλισταίοι
rdf:langString Filiŝtoj
rdf:langString Filisteos
rdf:langString Filistiar
rdf:langString Bangsa Filistin
rdf:langString Philistins
rdf:langString Filistei
rdf:langString ペリシテ人
rdf:langString 불레셋
rdf:langString Filistyni
rdf:langString Filistijnen
rdf:langString Filisteus
rdf:langString Филистимляне
rdf:langString Filistéer
rdf:langString Філістимляни
rdf:langString 非利士人
xsd:integer 24204
xsd:integer 1124794887
xsd:date 2018-04-05
rdf:langString Philistines
rdf:langString yes
rdf:langString Els filisteus (en hebreu: פלשתים felistim, en àrab : فلستيون falistiun ) van ser un poble que va envair la costa meridional de Canaan al voltant de l'època de l'arribada de les tribus d'Israel.
rdf:langString Pelištejci či Pelišté (starším českým názvem Filištíni; hebrejsky פְּלְשְׁתִּים, Pelištim) byli nesemitský národ, který přišel pravděpodobně z Kréty (kmen Peleset (či Pelešet) jako jeden z tzv. mořských národů. Kolem roku dobyli jižní pobřeží Palestiny a spojil kanaánské městské státy v jeden svazek. Podle biblických zdrojů tvořilo pelištejský spojenecký svaz pět městských států – Gaza, Ašdod, Aškelon, a . Ovšem existují zprávy i z období patriarchy Abraháma, který měl přátelské styky s pelištejským králem města – chronologicky by to spadalo do mnohem časnější epochy, což vnáší do problematiky příchodu Pelištejců do Palestiny určitý zmatek.
rdf:langString الفلستيون أو الفلستينيون (مفرده فلستي من أرض فلستة) هم أبناء شعب قديم استقروا في مدن كنعانية كغزة وعسقلان وأسدود وشيدوا حضارة قديمة مذكورة في الكتاب المقدس (بالعبرية: פלשתים پلشتيم) على أنهم من شعوب البحر التي هاجرت من كريت أو الأناضول (قد تكون جزيرة كريت الحالية حسب رأي مؤرخي الكتاب المقدس) واستقرت في المنطقة الساحلية الجنوبية من أرض كنعان. عندما دمر الملك نبوخذ نصر الثاني ملك بابل نظامهم السيادي، بعد أن خضعت بالفعل لعدة قرون من قبل آشور. بعد أن أصبحوا جزءًا من إمبراطوريته وخليفتها، الإمبراطورية الفارسية، فقدوا هويتهم العرقية المميزة واختفوا من السجل التاريخي والأثري بحلول أواخر القرن الخامس قبل الميلاد. وفي وثائق مصرية قديمة يعرفون باسم PRST.,r] وقد جاءت على ذكرهم أيضاً إحدى الجداريات الفرعونية بوادي الملكات (الأقصر) والتي تعود لزمن الملكة حتشبسوت - الأسرة الخامسة على أنهم حطوا برحالهم ساحل مريوط، فقام الفراعنة بإجلائهم عن مصر فانقسموا لجماعتين الجزء الأكبر حط رحاله بفلسطين التاريخية أما الجزء الأصغر فتوجة غرباً مستقراً بمدينة درنة الليبية وحولها. عاش الفلستيون في الساحل الجنوبي من بلاد كنعان ساحل سوريا، بين غزة من الجنوب ويافا من الشمال في القرن ال12 قبل الميلاد، وأطلق اسمهم على هذه المنطقة حيث عرفت باسم «پلشت» (بالعبرية) أو «پالاستو» (بالأكدية). بعد استقرارهم في بلاد كنعان اعتنق الفلستيون الديانة الكنعانية وأخذ يعبدون معبودات كنعانية مثل داجون. لم تبق من لغة الفلستيين إلا بعض الكلمات ولا يعرف بوضوح إذا تبنوا أحد اللغات الكنعانية أو تمسكوا بلغاتهم الأصلية ويمكن أن لغتهم كان مزيج لغتهم الأصلية بإحدى اللغات الكنعانية. وهم على الأغلب وراء تسمية المنطقة كلها فيما بعد بفلسطين. أطلق المؤرخ الإغريقي هيرودوت اسم فلسطين السورية "Syria Palestinae" في كتبه في القرن السادس قبل الميلاد على عموم المنطقة الجنوبية الغربية من بلاد الشام. أصبح هذا الاسم رسمياً في الإمبراطورية الرومانية في القرن الثاني للميلاد، وشاع في اللغات الأوروبية وفي اللغة العربية بصيغة فلسطين.
rdf:langString Οι Φιλισταίοι ή Πελεσέτ ήταν λαός που κατοικούσε στη γη της Παλαιστίνης. Η πρώτη αναφορά στους Φιλισταίους στην εβραϊκή Βίβλο αλλά και στην Παλαιά Διαθήκη είναι στον Πίνακα των Εθνών (Γένεσις, 10:14), στον οποίο λέγεται ότι κατάγονταν από τους Χασλωνιείμ, που κατάγονταν από τον Μεσραίν. Ανήκαν στους Λαούς της Θάλασσας.
rdf:langString Filiŝtoj (hebree: פְלִשְׁתִּים / pelištīm) estis popolo, ne semida, kiu ekde la 12-a jarcento a.K. loĝis sude de Sirio en la marbordaj regionoj de Palestino, al kio ili nomigis.
rdf:langString Die Philister (auch Pelischti; hebräisch פְּלִשְׁתִּים pəlištīm; neuägyptisch Peleset) waren ein Volk, das ab dem 12. Jahrhundert v. Chr. die Küste des historischen Palästina bewohnte.
rdf:langString Filistiar (hebreeraz: פְּלִשְׁתִּים‎‎‎, pəlištīm, arabieraz: فلستيون‎, Filīstiun, Elizen Arteko Biblian euskaraz filistearrak) Itun Zaharreko garaietan, israeldarren etsai zen herri bateko kideaz esaten da. K.a. XII. mendean Palestinako hegoaldeko kostaldean finkatu zen herri txiki indoeuropar bat zen filistarrena. Kreta aldetik edo abiatu ziren Palestina aldera eta kultura aurreratua zuten, nekazaritzan, metalgintzan, arteetan eta gerran, batez ere. Egiptoarren arabera, Itsasoko Herrietako bat osatzen zuten eta egungo Tel Avivetik Gazara bitarteko kostaldea hartzen zuten K.a. 1190. urte aldera, israeldarrak palestinaratu ziren garai beretsuan. Filistia izeneko pentarkia batean zeuden eratuta (Gaza, Asdod, Axkalen, Gath, Ekron). Beren lurraldea ondaretzat Judak jaso bazuen ere, Josuek egin zuen konkistan ez zituen garaitu ahal izan filistarrak. Sanson, , Samuel eta Saulen garaietan (Saul beraien kontrako gerran hil zen), sarri eraso zuten Israel. Davidek, bere aldetik, askotan garaitu zituen eta beraien aginpideak gainbehera egin zuen, asiriarren eta egiptoarren erasoen ondorioz guztiz galdu ziren arte. Philistia izenetik dator Palestina.
rdf:langString Los filisteos (en hebreo, פְּלִשְׁתִּים‎, pəlištīm; en griego, Φυλιστιείμ o Φιλιστινοί, phylistieím o philistinoí; en árabe, فلستيون‎, filīstiun) fueron un pueblo originario del Bronce Reciente,​ del cual existen testimonios en diferentes fuentes textuales (egipcias, hebreas, asirias) o arqueológicas.​ Su origen es todavía incierto. Los documentos más antiguos que harían referencia a los filisteos son los documentos egipcios sobre los pueblos del mar, donde se menciona a los purasatiu (transcrito convencionalmente como peleset), junto a otras poblaciones hostiles a Egipto. Desde al menos el año 1822, estos peleset se han relacionado con los filisteos mencionados en fuentes bíblicas, aunque el consenso académico sobre dicha identificación no es total.​​Tras su enfrentamiento con los egipcios, se establecerían en la costa suroeste de Canaán, es decir, en la región de la actual Franja de Gaza (Palestina), extendiéndose al norte hasta casi la actual Tel Aviv (Israel).​Entonces su cultura original (que es materia de debate) empezaría a asimilarse a la de cananeos y hebreos. A los filisteos, organizados ya en torno a su pentápolis tradicional, se hacen numerosas referencias en la Biblia, donde aparecen mencionados como «pəlištīm», es decir, habitantes de פלשת (Pəlešet o Filistea).​​Aparecen mencionados en la «tabla de las naciones» del Libro del Génesis, donde se les atribuye ser descendientes de Mizraím (es decir, de Egipto),​al igual que los caftorim (es decir, los de Kaftor); puesto que estos últimos se han relacionado con el pueblo que los egipcios llamaban Keftiu (supuestamente de origen cretense), a partir de ahí se han desarrollado varias teorías que determinan que el origen del pueblo filisteo estaría en Creta, el mar Egeo o el Asia Menor.​Esta relación, no obstante, es también materia de debate académico.​​ Análisis recientes de ADN de individuos enterrados en la ciudad filistea de Ascalón muestran que los filisteos eran una población inmigrante en Oriente Medio y que sus parientes más cercanos se encontraban en Creta, Cerdeña, Grecia o incluso España, es decir, eran de origen europeo.​ Las ciudades filisteas dominaron la región hasta la conquista asiria de Tiglatpileser III en el año 732 a. C. Seguidamente, fueron sometidas a los imperios regionales y parecen haber asimilado progresivamente las culturas dominantes. Las últimas menciones a los filisteos como pueblo aparecen en la Biblia y datan del siglo II a. C.​En época posterior y tras la diáspora judía del 70 d. C, los israelitas fueron expulsados de Samaria y Judea por los romanos, por lo que todo el territorio sur del Levante mediterráneo pasaría a ser conocido como Palæstina, término derivado asimismo del hebreo Pəlešet.
rdf:langString The Philistines (Hebrew: פְּלִשְׁתִּים‎ Pəlīštīm; Akkadian: 𒉿𒇷𒄑𒋫𒀀𒀀 Pilîstâya) were an ancient people who lived on the south coast of Canaan from the 12th century BC until 604 BC, when their polity, after having already been subjugated for centuries by the Neo-Assyrian Empire, was finally destroyed by King Nebuchadnezzar II of the Neo-Babylonian Empire. After becoming part of his empire and its successor, the Persian Empire, they lost their distinct ethnic identity and disappeared from the historical and archaeological record by the late 5th century BC. The Philistines are known for their biblical conflict with the Israelites. Though the primary source of information about the Philistines is the Hebrew Bible, they are first attested to in reliefs at the Temple of Ramses III at Medinet Habu, in which they are called Peleset (accepted as cognate with Hebrew Peleshet); the parallel Assyrian term is Palastu, Pilišti, or Pilistu.
rdf:langString Les Philistins (en hébreu : פְּלִשְׁתִּים, pelištīm) sont un peuple du Proche-Orient ancien établi au sud-ouest du Levant le long de la côte méditerranéenne, à la fin du IIe millénaire av. J.-C. et durant la première moitié du Ier millénaire av. J.-C. ; ils sont connus par différentes sources textuelles (assyriennes, hébraïques, égyptiennes) et archéologiques. Les Philistins apparaissent sous le nom de Peleset dans des sources égyptiennes au XIIe siècle av. J.-C. et sont présentés comme des ennemis de l'Égypte, mélangés à d'autres populations hostiles désignées collectivement par les historiens modernes sous le nom de « Peuples de la mer ». Leurs origines sont débattues, mais l'opinion dominante les considère comme un amalgame de populations aux origines égéennes, anatoliennes et chypriotes, parlant des langues indo-européennes. Après leurs affrontements avec les Égyptiens, les Philistins se sont fixés sur la bande côtière du sud-ouest de la terre de Canaan, c'est-à-dire dans une région longeant la Méditerranée depuis l'actuelle bande de Gaza jusqu'à Jaffa. Ils y fondent des entités politiques, qui deviennent avec le temps des cités-États dirigées par des rois (Éqron, Ashdod, Ashkelon, Gaza, Gath), apportant avec eux des traits de la culture de leurs régions d'origine, tout en se mêlant aux populations locales. Après une première période de constitution d'une identité philistine, la culture qui en résulte est majoritairement de type levantin et ouest-sémitique, mais elle préserve quelques traits rappelant leur héritage égéen et chypriote durant les premiers siècles du Ier millénaire av. J.-C. Les Philistins sont surtout connus par la Bible, où ils sont les ennemis mortels des Israélites, pour qui ils constituent une menace militaire et culturelle de premier ordre dès leur installation, s'emparant de terres de leurs adversaires. Bien que le récit de ces luttes, qui comprend des épisodes célèbres tels que l'histoire de Samson et Dalila et le combat de David contre Goliath, soit généralement tenu pour peu fiable historiquement dans le détail, on considère que ces guerres ont fortement contribué à l'émergence de l'identité et de la royauté israélites. Le Levant méridional est ensuite dominé par les Assyriens, qui prennent le contrôle des cités philistines dans les dernières décennies du VIIIe siècle av. J.-C. Sous leur domination, ces royaumes se révoltent à plusieurs reprises, mais ils semblent globalement avoir connu une période de prospérité économique. Celle-ci s'achève vers 604-600 av. J.-C., quand les troupes babyloniennes détruisent plusieurs grandes cités philistines et dominent à leur tour la région. Il est considéré qu'après cette date il n'y a plus de Philistins au sens ethnique du terme, même si la région qu'ils occupaient préserve leur nom, qui est à l'origine du terme Palestine.
rdf:langString Bangsa Filistin (Ibrani: פְּלִשְׁתִּים, Plištim) adalah sebuah bangsa yang disebutkan dalam Alkitab Perjanjian Lama. Sumber-sumber Rabinis menerangkan bahwa bangsa Filistin yang disebutkan dalam Kitab Kejadian tidak sama dengan bangsa Filistin yang disebutkan dalam kitab-kitab sejarah deuteronomistis (Kitab Yosua, Kitab Hakim-hakim, Kitab Samuel, Kitab Raja-raja). Kitab-kitab sejarah deuteronomistis menggambarkan negeri bangsa Filistin sebagai sebuah pentapolis di barat daya Levant yang terdiri atas lima negara-kota yakni Gaza, Askelon, Asdod, Ekron, dan Gat, mulai dari Wadi Gaza di selatan sampai ke Sungai Yarkon di utara. Penggambaran ini menampilkan mereka pada suatu masa sebagai salah satu seteru paling berbahaya bagi Kerajaan Israel. Di lain pihak, kanon Alkitab Kristen Timur, LXX, menggunakan istilah "allophuloi" (bahasa Yunani: ἀλλόφυλοι) yang berarti "bangsa-bangsa lain" sebagai ganti istilah "filistin." Sejumlah ayat Alkitab mempertalikan bangsa Filistin dengan kelompok-kelompok lain dalam Alkitab seperti orang Kaftorim serta , yang telah diidentifikasikan sebagai Kreta sehingga menimbulkan teori yang sudah lama diyakini bahwa mereka berasal dari kawasan Aegea, meskipun kini telah dipertanyakan kembali. Pada 2016, penemuan sebuah lokasi pemakaman bangsa Filistin yang sangat luas, mencakup 150 makam, tampaknya meneguhkan teori akan asal usul Aegea bangsa Filistin. Uji genetis pada tulang-belulang manusia yang didapati dalam penemuan itu tentunya akan menghasilkan informasi yang lebih mendalam lagi.
rdf:langString ペリシテ人(ペリシテじん)、あるいはフィリスティア人(フィリスティアじん、ヘブライ語:p'lishtīm>ギリシア語:Philistînoi>ラテン語:Philistīni>英語:Philistines)とは、古代カナン南部の地中海沿岸地域周辺に入植した民族群である。アシュドド、アシュケロン、エクロン、ガザ、の5つの自治都市に定着して五市連合を形成していた。古代イスラエルの主要な敵として知られ、聖書の『士師記』や『サムエル記』で頻繁に登場する。特に、士師サムソンの物語や、戦士ゴリアテと戦ったダビデの物語などが有名である。 現在のヨーロッパ諸語では、ペリシテ人とは「芸術や文学などに関心のない無趣味な人」の比喩として使用される。 また、パレスチナ(Palestina)は「ペリシテ人の土地」という意味だが、実際には、現在のパレスチナ人はペリシテ人とはまったく関係がない。
rdf:langString 불레셋(공동번역성서, 히브리어: פלשת) 또는 블레셋(개신교), 필리스티아(가톨릭, 고대 그리스어: Φυλιστιιμ) 사람은 고대 가나안 지방의 지중해 연안 지역에 5도시 연맹체를 구성하고 있던 인도유럽인계열 민족 집단의 총칭이다. 구약성서에 나오는 블레셋 사람(성서 표기)이 바로 불레셋인들이다. 이스라엘 민족의 강력한 적으로 구약성서에 자주 등장한다. 또한 이들을 가리키는 불레셋이란 말은 팔레스타인의 유래가 되었다.
rdf:langString De Filistijnen waren een zeevarend volk dat zich aan het eind van het 2e millennium v.Chr. op de kuststrook in het zuiden van Kanaän vestigde en intensieve contacten lijkt te hebben onderhouden met Alashia (Cyprus), Myceens Griekenland en Minoïsch Kreta. De Filistijnen stichtten vijf onafhankelijke stadstaten, die een soort stedenbond vormden (pentapolis). Gedurende de 12e en 11e eeuw v.Chr. hadden de Filistijnen de hegemonie in het gebied, maar in de eeuwen daarna zagen ze hun macht tanen. Tijdens de neo-Assyrische periode (ca. 800-626 v.Chr.) beleefden de Filistijnse steden opnieuw een periode van bloei. Na de verovering door de Babyloniërs in 604 v.Chr. zijn de Filistijnen geleidelijk opgegaan in omliggende volken. Dankzij opgravingen in Filistijnse plaatsen wordt er almaar meer bekend over de Filistijnse cultuur. Van belang is met name het Filistijns aardewerk, dat zich door kunstige patronen onderscheidt van Kanaänitisch aardewerk uit deze periode en dat vaak wordt gebruikt om Filistijnse archeologische vondsten te dateren. Uit de archeologische gegevens blijkt dat de cultuur van de Filistijnen zich in de 12e en 11e eeuw duidelijk onderscheidt van die van de andere volken in de Levant, maar dat er vanaf de 10e eeuw sprake is van culturele assimilatie aan omliggende culturen. Dat blijkt op gebieden als voeding, taal en schrift, maar ook op het gebied van de godsdienst. Aanvankelijk vereerden de Filistijnen een godin, vermoedelijk de moedergodin uit de Myceense of Minoïsche beschaving. Later namen zij ook Kanaänitische en Egyptische goden op in hun pantheon. In de Hebreeuwse Bijbel worden de Filistijnen vaak genoemd als tegenstanders van de Israëlieten. Daarnaast worden de Filistijnen vermeld in Egyptische, Assyrische en Babylonische bronnen. Ook uit enkele meer recent gevonden Filistijnse inscripties kunnen gegevens worden afgeleid met betrekking tot de Filistijnen.
rdf:langString I Filistei (ebraico פְלִשְׁתִּים pelištīm; arabo فلستيون filastiyyūn) furono un antico popolo del bacino del Mediterraneo che abitò la regione litorale della terra di Canaan, pressappoco fra l'attuale Striscia di Gaza e Tel Aviv (gli archeologi hanno messo in luce a nord di questa città, nel sobborgo di Tell Qasile, le rovine d'una città filistea). Da loro prende il nome la regione della Palestina.
rdf:langString Filistéer var en forntida folkstam som bebodde en landsträcka utefter Medelhavets östra kust som kallades Filistéen. Idag benämnt som Palestina, som på sitt eget språk uttalas ”Falastin”. Det anses att filistéerna var ett av sjöfolken, förmodligen av indoeuropeiskt ursprung, som vid omkring 1270 f. Kr. bosatte sig utmed södra delen av nuvarande Israels västkust, från Gaza och norrut. I egyptiska källor nämns folket peleset, och de har tolkats vara samma. I Gamla Testamentet berättas att de under försök att expandera sitt område stötte på israelitiska stammar, då Saul och slutligen David mötte Goljat som var filisté, i berättelsen om David och Goljat. Deras förnämsta gudar var Beelzebub, Astarte och Dagon. Delar av kusten kallades Palestina efter filistéerna och romarna började använda namnet Syria Palestinae på provinsen de tidigare kallat Syria Judaea under 100-talet e.Kr., efter att flera judiska uppror slagits ner och judarna fördrivits. Ordet filister betyder 'bracka', och kommer eventuellt av filisté.
rdf:langString Os filisteus (do hebr. פְּלְשְׁתִּים; romaniz.: plishtim) foram um povo que ocupou a costa sudoeste de Canaã, com seu território nomeado como Filístia em contextos posteriores. Teoriza-se que eles se originaram entre os "povos do mar". A arqueologia moderna também sugeriu os primeiros laços culturais com o mundo micênico na Grécia. Apesar de eles terem adotado a língua e a cultura local cananeia antes de deixar quaisquer textos escritos (e posteriormente adotarem a língua Aramaica), uma origem indo-europeia tem sido sugerida para um grande número de palavras filisteias conhecidas que sobreviveram como estrangeirismos em hebraico. Segundo o investigador Antônio Carlos Pavão, os filisteus derrotaram os israelitas porque sabiam fazer o aço, enquanto os israelitas ainda estavam na era do bronze.
rdf:langString Filistyni (hebr. ‏פְּלִשְׁתִּים‎ Pəlištîm – „przybysze”, „wędrowcy”; eg. P-r-s-t; arab. ‏فلستيون‎ Filastin) – starożytny lud o nieokreślonym pochodzeniu, który zamieszkiwał południowe wybrzeża Kanaanu, w okresie pomiędzy XII a VII wiekiem p.n.e. Zaliczali się do tzw. Ludów Morza, po klęsce zadanej im przez Egipcjan osiedlili się w Palestynie, gdzie szybko zasymilowali się z lokalną ludnością kananejskiego pochodzenia. Na zajmowanym przez siebie obszarze Filistyni stworzyli konfederację miast-państw. W VIII wieku p.n.e. miasta filistyńskie dostały się pod panowanie Asyrii. W VII wieku p.n.e. zostali włączeni do państwa nowobabilońskiego, ostatecznie tracąc swoją niezależność. Głównym źródłem informacji na temat Filistynów jest biblijny Stary Testament, jednak najstarszymi przekazami odnośnie do tego ludu są płaskorzeźby umieszczone w świątyni faraona Ramzesa III w Medinet Habu, w którym zostają przedstawieni jako Peleset. W III wieku p.n.e. Filistyni ulegli hellenizacji, całkowicie tracąc swoją odrębność kulturalną. Od tego starożytnego ludu pochodzi nazwa „Palestyna”, natomiast od arabskiej formy pochodzi termin obyczajowy „filister”.
rdf:langString Филисти́мляне (др.-евр. ‏פלישתים‏‎ плишти́м, греч. φιλισταίοι) — древний народ, населявший приморскую часть Ханаана (от современного Тель-Авива до Газы) начиная с XII века до н. э. Неоднократно упомянут в Ветхом Завете (начиная с Быт. 10:14), а также в ассирийских и египетских источниках. На Ближнем Востоке только филистимляне и хетты владели технологией выплавки железа (около XII—XI веков до н. э. в Восточном Средиземноморье — на Кипре или в Палестине — был изобретён способ науглероживания и закаливания железа, в результате чего железо стало конкурировать здесь с бронзой), ознаменовав начало железного века. Предполагается, что царство Палистин, существовавшее в XII—IX вв. до н. э. в Сирии (долина Амук), также могло быть связано с филистимлянами.
rdf:langString Філістимляни (давньоєгипетське Pw-r-s-ty — пелесет, що означає прибульці, чужинці, іншоплеменники, івр. פלישתים‎ — пліштім, грец. φιλισταίοι, араб. فلستيون‎ або فلسطيون‎) — стародавній народ, який брав участь у навалі народів моря і пізніше осів у Палестині, що названа його ім'ям. Широкому загалу цей народ відомий завдяки численним згадкам у Біблії.
rdf:langString 非利士人(Philistines,希伯來語פלשתים, plishtim),天主教譯名為培肋舍特人,又譯腓力斯丁人、菲力斯丁人,是居住在迦南南部海岸的古民族,其領土位於今日加薩走廊及以北一帶,並在後來的文獻中被稱為「非利士地」。非利士人的起源,現代考古學認為與希臘之南愛琴海的邁錫尼文化的早期有文化聯結。在非利士人留下任何文字資料之前,他們已採用迦南當地的文化和語言。非利士語的辭匯中,有許多證據證明他們起源於印歐語系。
rdf:langString no
rdf:langString yes
rdf:langString yes
xsd:nonNegativeInteger 111740

data from the linked data cloud