Phalaris

http://dbpedia.org/resource/Phalaris an entity of type: Thing

Ο Φάλαρις υπήρξε πρώτος κατά χρονική σειρά τύραννος (570- 554 π.Χ.) του Ακράγαντα, Δωρικής αποικίας στην Κάτω Ιταλία.Ο όρος «φαλαρισμός» έχει μείνει στην ιστορία για τις απάνθρωπες τιμωρίες και θανατώσεις που επέβαλε, καθώς και για τη σκληρότητα με την οποία κυβέρνησε. Ο Πίνδαρος αναφέρει πως κατασκεύασε μεγάλο χάλκινο ταύρο, κοίλο από μέσα, όπου έριχνε όσους ήθελε να θανατώσει- και πρώτο τον κατασκευαστή του- πυρακτώνοντας τον χαλκό και ψήνοντάς τους ζωντανούς. rdf:langString
Falaris (Astipalea, ? - 554 a. C.) fue un tirano de Acragas, la actual Agrigento, desde el año 570 a. C. hasta su muerte. rdf:langString
Phalaris (Greek: Φάλαρις) was the tyrant of Akragas (now Agrigento) in Sicily, from approximately 570 to 554 BC. rdf:langString
Phalaris (en grec ancien Φάλαρις) était un tyran d'Acragas, en Sicile (vers 570 – 555 avant notre ère). Il assura la prospérité de sa ville. Il prit le pouvoir avec une telle cruauté qu'il a laissé la légende du taureau d'airain dans lequel il faisait rôtir ses victimes. rdf:langString
ファラリス(ギリシア語: Φάλαρις、紀元前7世紀 - 紀元前554年頃)は、シケリア・アクラガスの僭主(在位:紀元前570年頃 - 紀元前554年頃)。自身の名が冠された処刑器具「ファラリスの雄牛」で知られる。 rdf:langString
Falaris (gr. Φάλαρις) – władca sycylijskiego miasta Akragas (Agrigento) w latach ok. 570 p.n.e.–554 p.n.e. Jeden z najsłynniejszych tyranów starożytnej Grecji, któremu przypisuje się okrutne rządy i torturowanie poddanych, rzekomo również dopuszczanie się kanibalizmu. W późniejszym okresie podejmowano próby częściowej rehabilitacji Falarisa, przedstawiając go jako władcę humanitarnego, mecenasa filozofii i literatury, który przyczynił się do rozbudowy i rozkwitu miasta Akragas. rdf:langString
Falaride (in greco antico: Φάλαρις, Phálaris; ... – 555 o 554 a.C.) fu tiranno di Akragas, l'attuale Agrigento, dal 571/0 a.C. circa fino alla morte. Appartenne, insieme a e a Cleandro di Gela, ad una generazione di autocrati di epoca arcaica, di poco successivi alla conclusione della fase di colonizzazione greca in Occidente (le prime colonie sorsero intorno alla metà dell'VIII secolo a.C.). Akragas fu fondata come subcolonia di Gela intorno al 580 a.C. e fu una delle ultime colonie di rilievo ad essere fondate tra Sicilia e Magna Grecia. La tirannide di Falaride ad Akragas prese piede nemmeno dieci anni dopo la fondazione della città ed è probabilmente legata alla composizione etnica dei fondatori. rdf:langString
Falaris van Akragas was een Griekse kolonist, oorspronkelijk uit Kreta. Hij was een belangrijk persoon bij de stichting van Akragas, waar hij betrokken was bij de bouw van de grote tempel van Zeus. Hij maakte van deze positie gebruik om tiran van Akragas (op Sicilië) te worden. In het algemeen stond Falaris berucht om zijn wreedheid maar hij was niet onverdienstelijk voor de stad. Zo voorzag hij de stad van water en liet hij stadsmuren bouwen. Hij werd door de inwoners van Himera verkozen tot algemeen heerser. Uit, in het bijzonder het Byzantijnse geschrift, de Suda, bleek dat hij op een bepaald moment de algemene macht had over heel Sicilië. Rond 554 v.Chr. werd hij verslagen door Theron en Falaris werd vermoord in zijn eigen messingen stier. rdf:langString
Fálaris (em grego: Φάλαρις) foi o Tirano de Acragas (em latim, Agrigento, atual Girgenti) na Sicília, de aproximadamente 565 a 550 a.C. rdf:langString
Фаларіс, також Фаларид — тиран міста Акраганта з 570 до 554 року до н. е. Він був сином Леодама з Астипалаї біля Коса. rdf:langString
法拉里斯(古希腊语:Φάλαρις,英語:Phalaris),阿克拉伽斯(今西西里阿格里真托)建城(公元前580年)后不久的僭主,以为人残忍而闻名于世。据称,他曾把其敌人生置于空心青铜雄牛腹中烤死。最终,民變推翻统治,他就被推入銅牛中燒死。而當地則進入寡头政治。 rdf:langString
Falaris (en llatí Phalaris, en grec antic Φάλαρις) fou tirà d'Agrigent, famós per la seva crueltat. Va governar en una època incerta, però es considera que va ser circa l'any 570 aC. Segurament va néixer la ciutat d'Agrigent encara que algunes fonts diuen que era originari de l'illa d'Astipàlea des d'on va arribar a Sicília com a exiliat. No se sap ben bé com va arribar al poder però una tradició diu que es va dedicar al comerç i amb els diners que va acumular va construir un temple que en realitat era una fortalesa que va fer servir de base per ocupar el govern amb una força mercenària. Aristòtil diu que tenia un càrrec a l'estat i que finalment va assolir tot el poder. Va governar durant 16 anys. Poliè esmenta diverses anècdotes del seu regnat, i diu que en general va estar en guerres co rdf:langString
Phalaris (altgriechisch Φάλαρις Phálaris, Sohn des Leodamas von Rhodos) war etwa 570 bis 555 v. Chr. Tyrann der griechischen Kolonie Akragas (dem heutigen Agrigent) auf Sizilien. Während Aristoteles angibt, dass Phalaris die Tyrannis aus dem Amt eines Feldherrn (strategos autokrator) erlangte, war Phalaris laut Polyainos zunächst mit dem Bau des Tempels des Zeus Polieus beauftragt. Er habe dieses Unternehmen, das ihm Geld und Leute sowie einen Punkt der Stadt sicherte, dazu benutzt, um mit Söldnern und bewaffneten Gefangenen einen Staatsstreich zu begehen. Während man in der Stadt ein Fest feierte, überfiel Phalaris mit seiner Truppe die Bürger und machte sich zum Tyrannen. rdf:langString
Фаларис (др.-греч. Φάλαρις) — тиран Акраганта в первой половине VI века до н. э (ок. 570—554 до н. э.), сын . Фаларис прославился своей неимоверной жестокостью. Древнегреческий поэт Пиндар, историки Полибий, Диодор Сицилийский и другие авторы рассказывали, что он в медном быке медленно жарил ненавистных ему людей, ел младенцев, а пленных леонтинцев велел бросить в жерло Этны и т. п. Фаларис первым делом испытал медного быка на его создателе — алчном Перилае. Согласно легенде, переданной Пиндаром и Диодором, впоследствии в этом быке поджарили и самого Фалариса. rdf:langString
Falaris (grek. Φάλαρις, lat. Phalaris), envåldshärskare i Akragas (Agrigentum) på Sicilien (omkr. 565-549 f.Kr.), dit han hade invandrat frånAstypalaia. I egenskap av huvudman för en tempelbyggnad lyckades han med tillhjälp av en väpnad arbetarhop tillvälla sig envåldsmakten i Akragas, varefter han småningom underkuvade åtskilliga kringliggande städer. Sitt sålunda grundade välde sökte han trygga genom en rad av våldshandlingar, men blev under ett upplopp offer för folkets raseri. Falaris är en bland de första grekiska "tyranner", vilka gjort denna benämning i så hög grad förhatlig. rdf:langString
rdf:langString Phalaris
rdf:langString Falaris
rdf:langString Phalaris (Akragas)
rdf:langString Φάλαρις
rdf:langString Falaris
rdf:langString Phalaris (tyran)
rdf:langString Falaride
rdf:langString ファラリス
rdf:langString Falaris van Akragas
rdf:langString Falaris
rdf:langString Фаларис
rdf:langString Fálaris
rdf:langString Falaris
rdf:langString 法拉里斯
rdf:langString Фаларіс
xsd:integer 78924
xsd:integer 1118198955
xsd:integer 345
xsd:integer 21
rdf:langString Phalaris
rdf:langString Falaris (en llatí Phalaris, en grec antic Φάλαρις) fou tirà d'Agrigent, famós per la seva crueltat. Va governar en una època incerta, però es considera que va ser circa l'any 570 aC. Segurament va néixer la ciutat d'Agrigent encara que algunes fonts diuen que era originari de l'illa d'Astipàlea des d'on va arribar a Sicília com a exiliat. No se sap ben bé com va arribar al poder però una tradició diu que es va dedicar al comerç i amb els diners que va acumular va construir un temple que en realitat era una fortalesa que va fer servir de base per ocupar el govern amb una força mercenària. Aristòtil diu que tenia un càrrec a l'estat i que finalment va assolir tot el poder. Va governar durant 16 anys. Poliè esmenta diverses anècdotes del seu regnat, i diu que en general va estar en guerres contra els seus veïns estenent el seu poder més sovint per estratagemes que per la força, i entre les ciutats que va dominar hi va haver Himera. Suides diu que el seu poder es va estendre per tota Sicília. Diodor relata la seva mort, però la història que explica sembla massa fabulosa, encara que probablement va ser enderrocat per una revolta popular potser dirigida per Telèmac, ancestre de Teró. La seva fama de cruel li ve del fet que cremava vives a les seves víctimes en un aparell en forma de brau anomenat Bou de Falaris que la llegenda fa inventat per Pèril (Perillus), el primer a morir a causa del seu invent per ordre del tirà, encara que aquesta història sembla una narració molt posterior. Timeu de Tauromenion, un historiador sicilià, diu que aquest Bou no va existir, i de fet és probable que l'estàtua del brau que existia en èpoques posteriors que van prendre els cartaginesos quan van assaltar la ciutat el 262 aC, i després recuperada pels romans, no fos el Bou original, però això no nega l'existència d'un Bou autèntic. La història sobre aquest brau ja era coneguda en temps de Píndar, que la menciona, i diu que Falaris ja tenia una gran fama com a tirà. Diversos autors el consideren així i Ciceró l'anomena "crudelissimus omnium tyrannorum" (el més cruel de tots els tirans) i fa el seu nom proverbial com a tirà en el pitjor sentit del mot, oposat a la suau tirania de Pisístrat. Però una tradició posterior el va convertir en un tirà suau, forçat a alguns actes de crueltat per les accions dels seus enemics, i protector de la literatura i la filosofia, posició que es va voler avalar amb unes cartes del mateix Falaris que són lògicament espúries.
rdf:langString Ο Φάλαρις υπήρξε πρώτος κατά χρονική σειρά τύραννος (570- 554 π.Χ.) του Ακράγαντα, Δωρικής αποικίας στην Κάτω Ιταλία.Ο όρος «φαλαρισμός» έχει μείνει στην ιστορία για τις απάνθρωπες τιμωρίες και θανατώσεις που επέβαλε, καθώς και για τη σκληρότητα με την οποία κυβέρνησε. Ο Πίνδαρος αναφέρει πως κατασκεύασε μεγάλο χάλκινο ταύρο, κοίλο από μέσα, όπου έριχνε όσους ήθελε να θανατώσει- και πρώτο τον κατασκευαστή του- πυρακτώνοντας τον χαλκό και ψήνοντάς τους ζωντανούς.
rdf:langString Phalaris (altgriechisch Φάλαρις Phálaris, Sohn des Leodamas von Rhodos) war etwa 570 bis 555 v. Chr. Tyrann der griechischen Kolonie Akragas (dem heutigen Agrigent) auf Sizilien. Während Aristoteles angibt, dass Phalaris die Tyrannis aus dem Amt eines Feldherrn (strategos autokrator) erlangte, war Phalaris laut Polyainos zunächst mit dem Bau des Tempels des Zeus Polieus beauftragt. Er habe dieses Unternehmen, das ihm Geld und Leute sowie einen Punkt der Stadt sicherte, dazu benutzt, um mit Söldnern und bewaffneten Gefangenen einen Staatsstreich zu begehen. Während man in der Stadt ein Fest feierte, überfiel Phalaris mit seiner Truppe die Bürger und machte sich zum Tyrannen. Mit Hilfe seiner Söldner beherrschte Phalaris anschließend die Stadt und führte erfolgreiche Feldzüge gegen die Sikaner. Seine Herrschaft endete wohl nach 16 Jahren durch eine Verschwörung. In der späteren Überlieferung erscheint Phalaris als Musterbild eines grausamen Tyrannen. Allen voran ist die Erzählung vom bronzenen (ehernen) Stier bekannt, den der Künstler Perilaos für Phalaris hergestellt haben soll, um Fremdlinge und ihm verhasste Personen darin auf einem Feuer langsam zu rösten, wobei ihre Schmerzensschreie wie das Brüllen eines Stieres klangen. Als erstes Opfer soll Phalaris den Künstler selbst in den Leib des Stieres gesperrt haben. Dass der Stier des Phalaris wirklich vorhanden war, sagt Diodor. Er erzählt, Himilkon habe ihn nach der Eroberung von Agrigent nach Karthago geschickt, Publius Cornelius Scipio Aemilianus Africanus aber 260 Jahre später nach der Zerstörung von Karthago den Agrigentinern zurückgegeben. Der Stier des Phalaris hat noch dem Lukianos von Samosata zu zwei ironischen Reden gedient, worin er Abgeordnete des Tyrannen in Delphi auftreten lässt, welche dem Gott jenen Stier zum Geschenk antragen und den grausamen Tyrannen als einen gerechten Mann darstellen; er lässt hierauf durch Priestermund die Gabe als gottseliges Opfer erklären. Auch der Tod des Phalaris wurde legendär ausgestaltet. So soll er durch ein Gleichnis des Pythagoras sein Leben verloren haben. Einst redete der große Philosoph in Phalaris’ und der Bürger Gegenwart von der Furcht der Menschen vor den Tyrannen und bewies, wie grundlos sie sei, durch das Beispiel der Tauben, welche furchtsam vor dem Sperber fliehen und ihn doch in die Flucht treiben würden, wenn sie kühn sich gegen ihn wendeten. Diese Rede erhitzte einen Bürger dergestalt, dass er einen Stein aufnahm und ihn nach dem Tyrannen warf; andere folgten dem Beispiel, so dass Phalaris zu Tode gesteinigt wurde. Nach anderen Versionen wurde der Tyrann nach seinem Sturz alleine oder mitsamt seiner Mutter im Stier umgebracht und das Folterinstrument anschließend ins Meer geworfen. Ob die Berichte der Wirklichkeit entsprechen oder erst nach seinem Tod über ihn erfunden wurden, um ihn herabzusetzen, lässt sich nicht verlässlich ermitteln. Allen Varianten ist gemein, dass sie eine große Wut der Bevölkerung auf den Herrscher aufzeigen, was auf eine grausame Herrschaft hinweist.
rdf:langString Falaris (Astipalea, ? - 554 a. C.) fue un tirano de Acragas, la actual Agrigento, desde el año 570 a. C. hasta su muerte.
rdf:langString Phalaris (Greek: Φάλαρις) was the tyrant of Akragas (now Agrigento) in Sicily, from approximately 570 to 554 BC.
rdf:langString Phalaris (en grec ancien Φάλαρις) était un tyran d'Acragas, en Sicile (vers 570 – 555 avant notre ère). Il assura la prospérité de sa ville. Il prit le pouvoir avec une telle cruauté qu'il a laissé la légende du taureau d'airain dans lequel il faisait rôtir ses victimes.
rdf:langString ファラリス(ギリシア語: Φάλαρις、紀元前7世紀 - 紀元前554年頃)は、シケリア・アクラガスの僭主(在位:紀元前570年頃 - 紀元前554年頃)。自身の名が冠された処刑器具「ファラリスの雄牛」で知られる。
rdf:langString Falaris (gr. Φάλαρις) – władca sycylijskiego miasta Akragas (Agrigento) w latach ok. 570 p.n.e.–554 p.n.e. Jeden z najsłynniejszych tyranów starożytnej Grecji, któremu przypisuje się okrutne rządy i torturowanie poddanych, rzekomo również dopuszczanie się kanibalizmu. W późniejszym okresie podejmowano próby częściowej rehabilitacji Falarisa, przedstawiając go jako władcę humanitarnego, mecenasa filozofii i literatury, który przyczynił się do rozbudowy i rozkwitu miasta Akragas.
rdf:langString Falaride (in greco antico: Φάλαρις, Phálaris; ... – 555 o 554 a.C.) fu tiranno di Akragas, l'attuale Agrigento, dal 571/0 a.C. circa fino alla morte. Appartenne, insieme a e a Cleandro di Gela, ad una generazione di autocrati di epoca arcaica, di poco successivi alla conclusione della fase di colonizzazione greca in Occidente (le prime colonie sorsero intorno alla metà dell'VIII secolo a.C.). Akragas fu fondata come subcolonia di Gela intorno al 580 a.C. e fu una delle ultime colonie di rilievo ad essere fondate tra Sicilia e Magna Grecia. La tirannide di Falaride ad Akragas prese piede nemmeno dieci anni dopo la fondazione della città ed è probabilmente legata alla composizione etnica dei fondatori.
rdf:langString Falaris van Akragas was een Griekse kolonist, oorspronkelijk uit Kreta. Hij was een belangrijk persoon bij de stichting van Akragas, waar hij betrokken was bij de bouw van de grote tempel van Zeus. Hij maakte van deze positie gebruik om tiran van Akragas (op Sicilië) te worden. In het algemeen stond Falaris berucht om zijn wreedheid maar hij was niet onverdienstelijk voor de stad. Zo voorzag hij de stad van water en liet hij stadsmuren bouwen. Hij werd door de inwoners van Himera verkozen tot algemeen heerser. Uit, in het bijzonder het Byzantijnse geschrift, de Suda, bleek dat hij op een bepaald moment de algemene macht had over heel Sicilië. Rond 554 v.Chr. werd hij verslagen door Theron en Falaris werd vermoord in zijn eigen messingen stier.
rdf:langString Фаларис (др.-греч. Φάλαρις) — тиран Акраганта в первой половине VI века до н. э (ок. 570—554 до н. э.), сын . Фаларис прославился своей неимоверной жестокостью. Древнегреческий поэт Пиндар, историки Полибий, Диодор Сицилийский и другие авторы рассказывали, что он в медном быке медленно жарил ненавистных ему людей, ел младенцев, а пленных леонтинцев велел бросить в жерло Этны и т. п. Фаларис первым делом испытал медного быка на его создателе — алчном Перилае. Согласно легенде, переданной Пиндаром и Диодором, впоследствии в этом быке поджарили и самого Фалариса. Свергнут в ходе восстания Телемаха. Под его именем дошли до нас 147 писем, бывших предметом спора между английскими филологами Бойлом (Boyle) и Ричардом Бентли. Последний в «Dissertation upon the letters of Phalaris» (1699) неопровержимо доказал, что письма поддельны.
rdf:langString Fálaris (em grego: Φάλαρις) foi o Tirano de Acragas (em latim, Agrigento, atual Girgenti) na Sicília, de aproximadamente 565 a 550 a.C.
rdf:langString Falaris (grek. Φάλαρις, lat. Phalaris), envåldshärskare i Akragas (Agrigentum) på Sicilien (omkr. 565-549 f.Kr.), dit han hade invandrat frånAstypalaia. I egenskap av huvudman för en tempelbyggnad lyckades han med tillhjälp av en väpnad arbetarhop tillvälla sig envåldsmakten i Akragas, varefter han småningom underkuvade åtskilliga kringliggande städer. Sitt sålunda grundade välde sökte han trygga genom en rad av våldshandlingar, men blev under ett upplopp offer för folkets raseri. Falaris är en bland de första grekiska "tyranner", vilka gjort denna benämning i så hög grad förhatlig. Såsom exempel på hans grymhet brukar i synnerhet omtalas den ihåliga, av Perillos förfärdigade tjur av mässing (brons, koppar), i vilken de som drabbades av hans onåd blev levande brända. Dock hyste man redan under forntiden tvivel om trovärdigheten av denna berättelse, vilken sannolikt står i förbindelse med den av fenicierna på Sicilien införda Molokskulten. Under Falaris namn finns en samling av 148 brev, vilka dock av Richard Bentley bevisats vara oäkta och sannolikt härröra från Antoninernas tidevarv.
rdf:langString Фаларіс, також Фаларид — тиран міста Акраганта з 570 до 554 року до н. е. Він був сином Леодама з Астипалаї біля Коса.
rdf:langString 法拉里斯(古希腊语:Φάλαρις,英語:Phalaris),阿克拉伽斯(今西西里阿格里真托)建城(公元前580年)后不久的僭主,以为人残忍而闻名于世。据称,他曾把其敌人生置于空心青铜雄牛腹中烤死。最终,民變推翻统治,他就被推入銅牛中燒死。而當地則進入寡头政治。
xsd:nonNegativeInteger 4024

data from the linked data cloud