Peremptory norm

http://dbpedia.org/resource/Peremptory_norm an entity of type: Agent

Unter ius cogens (lateinisch für zwingendes Recht, auch jus cogens geschrieben) versteht man den Teil der Rechtsordnung, der nicht abbedungen (durch andere Vereinbarungen oder Erklärungen geändert) werden darf. Neben dem Privatrecht wird der Begriff vor allem im Völkerrecht verwendet. Gegenbegriff ist das ius dispositivum. rdf:langString
強行規範(きょうこうきはん)とは、国際法上いかなる逸脱も許されない規範である。ユス・コーゲンス(ラテン語:jus cogens)ともいう。条約法に関するウィーン条約(以下条約法条約)によると、強行規範を変更や終了できるのは強行規範のみであり、強行規範に反する条約は無効とされ(第53条)、条約締結後にその条約に反する新たな強行規範が生まれた場合にはその条約は終了するとされる(第64条)。そのため国際法の縦の序列関係においては上位の法として位置づけられ、強行規範に反する条約や慣習国際法に対して絶対的優位に立つ。このような上位規範の存在は国際法秩序における法の支配の進歩といえるが、その一方で条約関係を不安定なものとするおそれもある。しかし強行規範の具体的内容については、条約法条約の審議において侵略、奴隷取引、海賊行為、ジェノサイドの禁止などを強行規範として認める規定を置こうとする主張もあったが、このような性質をもつ規範は未だ少数であり、強行規範と主張する意見がありながらも未確定のものが多い。 rdf:langString
La locuzione latina ius cogens ("diritto cogente") indica, nel diritto internazionale, le norme consuetudinarie che sono poste a tutela di valori considerati fondamentali e a cui non si può in nessun modo derogare. Lo ius cogens è percepito dai membri della cosiddetta comunità internazionale (gli Stati in particolare) come diritto assolutamente inderogabile. rdf:langString
Императивная норма (лат. jus cogens) — норма права, выражение которой сделано в определённой, категоричной форме и не подлежит изменению по инициативе её адресатов, в отличие от диспозитивной нормы. Например, п. 2 ст. 41 Семейного кодекса РФ требует, чтобы брачный договор заключался в письменной форме и был нотариально удостоверен; этот порядок не может быть изменён по соглашению вступающих в брак. rdf:langString
強行法(拉丁語:jus cogens、法語:norme impérative、英語:peremptory norms),又稱「強制法」、「強制規範」 強行法,指不允許當事人變更之法律規範之總稱。允許當事人變更之規定,稱為「任意法」、「任意規定」或「任意規範」。在私法領域,因有「私法自治原則」,國家的干預降到最低,因此多為允許當事人以合意排除之任意法;強行法不多。在保護弱勢當事人之消費者保護法、勞動法,則有不少強行法,以避免強勢的一方當事人逼迫弱勢當事人同意不利於己之契約內容。在公法領域則相反。當某法律規定是強行法時,違反該規定所做成之法律行為,有可能是無效。 rdf:langString
Імперативна норма (Jus cogens) — це спеціальне поняття міжнародного права, що позначає імперативну норму міжнародного права, диспозиція якої виражена в категоричній формі. rdf:langString
القواعد الآمرة (وباللاتينية Jus cogens أو Ius cogens "يوس كوجنس") هي مبادئ أساسية من مبادئ القانون الدولي التي قبلها المجتمع الدولي لتأسيس قاعدة أو أرضية لا يمكن للدول خرقها. أقرت المجموعة الدولية عدد من المبادئ على أساس أنها شاملة، ويتعلق الأمر بالمعايير الإجبارية للقواعد الآمرة التي تمنع خاصة أفعال الاعتداء، وتمنع العبودية (فضلا عن تجارة الرقيق) وتحظر الإبادة الجماعية والقرصنة والفصل العنصري والتعذيب، وكذلك إعلانات الدخول في حروب أو المعاهدات التي تهدف إلى المس من الحريات الأساسية للأشخاص. rdf:langString
Ius cogens és una locució llatina que fa referència a normes de dret imperatiu, en contraposició a les de dret dispositiu. D'acord amb la Convenció de Viena sobre el Dret dels Tractats, són aquelles normes acceptades i reconegudes per la comunitat internacional d'Estats en el seu conjunt com a norma que no admet acord en contra. Les normes de Ius cogens constitueixen el nivell més alt de les lleis internacionals i han de ser obeïdes sempre. rdf:langString
Ius cogens o, menos frecuentemente, jus cogens, es una locución latina empleada en el ámbito del Derecho internacional público para hacer referencia a aquellas normas de Derecho imperativo o perentorio, esto es, que no admiten ni la exclusión ni la alteración de su contenido, de tal modo que cualquier acto que sea contrario al mismo será declarado como nulo (son las únicas normas que tienen una jerarquía superior a las otras). Con el ius cogens se pretende amparar los intereses colectivos fundamentales del grupo social, por lo que se explica que esta clase de normas se encuentren en una posición jerárquica superior con respecto al resto de disposiciones del ordenamiento. Se contraponen a las normas de derecho dispositivo (ius dispositivum).​ rdf:langString
A peremptory norm (also called jus cogens or ius cogens /ˌdʒʌs ˈkoʊdʒɛnz, ˌjʌs/; Latin for "compelling law") is a fundamental principle of international law that is accepted by the international community of states as a norm from which no derogation is permitted. rdf:langString
Le jus cogens (du latin « droit contraignant », souvent traduit par norme impérative) concerne des principes de droits réputés universels et supérieurs et devant constituer les bases des normes impératives de droit international général. Cette notion est définie par la Convention de Vienne du 23 mai 1969, dans son article 53 : Cette notion se rapproche, mais ne rejoint pas totalement, celle de droit international coutumier qui suppose une reconnaissance et application effective générale.[réf. nécessaire] rdf:langString
Jus cogens atau ius cogens (dalam bahasa Inggris juga disebut peremptory norms) adalah asas dasar hukum internasional yang diakui oleh komunitas internasional sebagai norma yang tidak boleh dilanggar dalam keadaan apapun. Tidak ada konsensus resmi mengenai norma mana yang merupakan jus cogens dan bagaimana suatu norma mencapai status tersebut. Walaupun begitu, beberapa norma yang biasanya dianggap sebagai jus cogens adalah pelarangan genosida, pembajakan laut, perbudakan, dan penyiksaan. rdf:langString
강행법규(強行法規, ius cogens, zwingedes Recht)란 말 그대로 강제(强)로 행(行)하게 하는 법규로서 사적자치의 원칙에 따라 뜻(意)에 임(任)하여 자의적으로 할 수 있는 임의법규에 반하는 말이다. 즉, 당사자의 의사 여하에 불문하고 적용되는 법을 강행법규라하고 당사자 의사에 따라 적용되는 법규를 임의법규라 말한다. 강행의 실효성의 확보하는 방식을 기준으로, 첫째, 처벌함으로서 강제하는 처벌규정, 둘째, 효력을 무효화시켜 강제하는 효력규정으로 구분된다. 대체로, 공공의 질서에 관한 사항을 정한 법규이다. 라틴어로 Jus cogens라고 쓴다. 당사자의 의사와는 관계가 없으며 선량한 풍속 기타 사회질서에 관계있는 규정을 말한다. 대한민국 민법에 따르면 강행법규위반의 법률행위는 공공의 질서에 반하여 무효이다. 강행규정을 판단하는 기준은 특별히 정해 놓은 것은 없고 각 규정의 입법목적과 성질 등을 고려하여 정한다.(대법원) 보통 강행규정으로 이해하는 것은 다음과 같다. rdf:langString
Ius cogens (łac., inaczej: norma imperatywna, l.mn. iuris cogentis, stąd niekiedy używane pol. „norma kogentna” lub „norma kogentalna”) – norma prawna bezwzględnie wiążąca (stosowalna, obowiązująca). Normy te znamionuje fakt, że ich zastosowanie nie może być wolą stron wyłączone lub ograniczone – w przeciwieństwie do norm względnie stosowanych (iuris dispositivi). rdf:langString
Jus cogens (of ius cogens = Latijn: 'dwingend recht') is een term uit het internationaal recht die verwijst naar regels die door (bijna) alle staten aanvaard worden en voor de internationale gemeenschap van fundamenteel belang zijn. Jus cogens is dwingend recht: rechten en verdragen die altijd gelden, ook al heeft een staat daar niet expliciet mee ingestemd. Jus cogens vormt dus een uitzondering op het beginsel van in het internationaal recht. Ius cogens wordt gedefinieerd door art. 53 van het Weens Verdrag inzake het verdragenrecht van 1969: rdf:langString
Jus cogens (direito cogente) são as normas peremptórias (AO 1990: peremptórias ou perentórias ) imperativas do direito internacional, inderrogáveis pela vontade das partes. A primeira referência a estes princípios imperativos do direito internacional foi feita por Francisco de Vitória. Os art.º 53º e 64º da Convenção de Viena sobre o Direito dos Tratados referem de que forma o jus cogens vigora na sociedade internacional. rdf:langString
Jus cogens (latin: 'kompulsiv lag'), primär folkrätt, är en juridisk term för grundnormer (regler, rättigheter och förpliktelser) i folkrätten som inte ska kunna förhandlas bort och från vilka avsteg eller övertramp aldrig ska tillåtas, vilka utgör förutsättningen för att världssamfundet ska kvarbli och den internationella rättsordningen ska upprätthållas. Grundnormerna ifråga syftar i synnerhet till att bevara humanitära värden, fred och säkerhet i världen. Jus cogens har därför en överordnad roll gentemot behov, avtal och lagar, och kan ogiltiggöra sådana. Motsatsen till jus cogens är jus dispositivum, det vill säga lagar inom internationell rätt som vid vissa omständigheter kan förhandlas bort, på grund av situationens nödvändighet (såsom vid undantagstillstånd och force majeure). rdf:langString
rdf:langString القواعد الآمرة (قانون دولي)
rdf:langString Ius cogens
rdf:langString Ius cogens
rdf:langString Ius cogens
rdf:langString Jus cogens
rdf:langString Jus cogens
rdf:langString Ius cogens
rdf:langString 강행법규
rdf:langString 強行規範
rdf:langString Jus cogens
rdf:langString Peremptory norm
rdf:langString Norma bezwzględnie obowiązująca
rdf:langString Jus cogens
rdf:langString Императивная норма
rdf:langString Jus cogens
rdf:langString 强行法
rdf:langString Ius cogens
xsd:integer 362961
xsd:integer 1107956893
rdf:langString القواعد الآمرة (وباللاتينية Jus cogens أو Ius cogens "يوس كوجنس") هي مبادئ أساسية من مبادئ القانون الدولي التي قبلها المجتمع الدولي لتأسيس قاعدة أو أرضية لا يمكن للدول خرقها. أقرت المجموعة الدولية عدد من المبادئ على أساس أنها شاملة، ويتعلق الأمر بالمعايير الإجبارية للقواعد الآمرة التي تمنع خاصة أفعال الاعتداء، وتمنع العبودية (فضلا عن تجارة الرقيق) وتحظر الإبادة الجماعية والقرصنة والفصل العنصري والتعذيب، وكذلك إعلانات الدخول في حروب أو المعاهدات التي تهدف إلى المس من الحريات الأساسية للأشخاص. الفصل 53 من اتفاقية فيينا لقانون المعاهدات المؤرخة في سنة 1969 يعتبر قاعدة إجبارية بالنسبة للقانون الدولي حيث كل قاعدة مقبولة، ومعترف بها من قبل المجموعة الدولية لا تخضع لأي استثناء ولا يمكن أن تتغير إلا بمقتضى قاعدة جديدة من القانون الدولي تحمل نفس الطبيعة. يسبب أي انتهاك للقواعد الآمرة بطلان المعاهدة وتتحمّل الدولة مسؤولية ذلك.
rdf:langString Ius cogens és una locució llatina que fa referència a normes de dret imperatiu, en contraposició a les de dret dispositiu. D'acord amb la Convenció de Viena sobre el Dret dels Tractats, són aquelles normes acceptades i reconegudes per la comunitat internacional d'Estats en el seu conjunt com a norma que no admet acord en contra. Les normes de Ius cogens constitueixen el nivell més alt de les lleis internacionals i han de ser obeïdes sempre. L'existència d'aquestes normes imperatives de Dret internacional públic és generalment acceptada: només alguns pocs estats la neguen, entre ells França. No obstant això, sí que és objecte de discussió quines normes concretes revestirien aquest caràcter.
rdf:langString Unter ius cogens (lateinisch für zwingendes Recht, auch jus cogens geschrieben) versteht man den Teil der Rechtsordnung, der nicht abbedungen (durch andere Vereinbarungen oder Erklärungen geändert) werden darf. Neben dem Privatrecht wird der Begriff vor allem im Völkerrecht verwendet. Gegenbegriff ist das ius dispositivum.
rdf:langString Ius cogens o, menos frecuentemente, jus cogens, es una locución latina empleada en el ámbito del Derecho internacional público para hacer referencia a aquellas normas de Derecho imperativo o perentorio, esto es, que no admiten ni la exclusión ni la alteración de su contenido, de tal modo que cualquier acto que sea contrario al mismo será declarado como nulo (son las únicas normas que tienen una jerarquía superior a las otras). Con el ius cogens se pretende amparar los intereses colectivos fundamentales del grupo social, por lo que se explica que esta clase de normas se encuentren en una posición jerárquica superior con respecto al resto de disposiciones del ordenamiento. Se contraponen a las normas de derecho dispositivo (ius dispositivum).​ Por su parte, en el artículo 53 de la Convención de Viena de 23 de mayo de 1969 sobre el Derecho de los Tratados, al mismo tiempo que declara la nulidad de cualquier tratado contrario a una norma imperativa, se codifica por vez primera la noción de ius cogens desde la perspectiva de la relación entre el Estado y la norma misma. Incluso en el artículo 64 del mismo cuerpo legal se vuelve a reafirmar el carácter supremo del derecho imperativo con respecto a la norma convencional. Si bien, en la norma convencional no se expresa un catálogo de normas de ius cogens, sino que esta determinación se deja a la práctica y a la jurisprudencia internacional. Es nulo todo tratado que, en el momento de su celebración, esté en oposición con una norma imperativa de derecho internacional general. Para los efectos de la presente Convención, una norma imperativa de derecho internacional general es una norma aceptada y reconocida por la comunidad internacional de Estados en su conjunto como norma que no admite acuerdo en contrario y que solo puede ser modificada por una norma ulterior de derecho internacional general que tenga el mismo carácter. Artículo 53. Si surge una nueva norma imperativa de derecho internacional general, todo tratado existente que esté en oposición con esa norma se convertirá en nulo y terminará. Artículo 64. Incluso se ha llegado a hablar en algunas ocasiones de un ius cogens «reforzado» o de un «núcleo duro» del ius cogens, el cual contendría aquellas normas de derecho imperativo que protegen bienes jurídicos especialmente esenciales (la vida y los derechos humanos, por ejemplo).
rdf:langString Le jus cogens (du latin « droit contraignant », souvent traduit par norme impérative) concerne des principes de droits réputés universels et supérieurs et devant constituer les bases des normes impératives de droit international général. Cette notion est définie par la Convention de Vienne du 23 mai 1969, dans son article 53 : « Aux fins de la présente Convention, une norme impérative de droit international général est une norme acceptée et reconnue par la communauté internationale des États dans son ensemble en tant que norme à laquelle aucune dérogation n'est permise et qui ne peut être modifiée que par une nouvelle norme du droit international général ayant le même caractère. » Cette notion se rapproche, mais ne rejoint pas totalement, celle de droit international coutumier qui suppose une reconnaissance et application effective générale.[réf. nécessaire]
rdf:langString A peremptory norm (also called jus cogens or ius cogens /ˌdʒʌs ˈkoʊdʒɛnz, ˌjʌs/; Latin for "compelling law") is a fundamental principle of international law that is accepted by the international community of states as a norm from which no derogation is permitted. There is no universal agreement regarding precisely which norms are jus cogens nor how a norm reaches that status, but it is generally accepted that jus cogens bans genocide, maritime piracy, enslaving in general (i.e. slavery as well as slave trade), wars of aggression and territorial aggrandizement, torture, and refoulement. The latter two are evolving and controversial as they rest mainly on the definition of torture in regards to criminal sentencing. If sentencing is not cruel, inhuman or degrading but arbitrary or disproportionate convictions are imposed then a state's refoulement – where limited to the returning of unsubstantiated asylum claimants – may still be lawfully conducted to many such countries which are juridically developing, such as those lacking a clear separation of powers, with a relatively heightened risk of political persecution and reports of unfair trials.
rdf:langString Jus cogens atau ius cogens (dalam bahasa Inggris juga disebut peremptory norms) adalah asas dasar hukum internasional yang diakui oleh komunitas internasional sebagai norma yang tidak boleh dilanggar dalam keadaan apapun. Tidak ada konsensus resmi mengenai norma mana yang merupakan jus cogens dan bagaimana suatu norma mencapai status tersebut. Walaupun begitu, beberapa norma yang biasanya dianggap sebagai jus cogens adalah pelarangan genosida, pembajakan laut, perbudakan, dan penyiksaan. Asas jus cogens secara resmi disebutkan dalam Pasal 53 Konvensi Wina tentang Hukum Perjanjian yang menyatakan bahwa perjanjian menjadi batal jika bertentangan dengan jus cogens.
rdf:langString 강행법규(強行法規, ius cogens, zwingedes Recht)란 말 그대로 강제(强)로 행(行)하게 하는 법규로서 사적자치의 원칙에 따라 뜻(意)에 임(任)하여 자의적으로 할 수 있는 임의법규에 반하는 말이다. 즉, 당사자의 의사 여하에 불문하고 적용되는 법을 강행법규라하고 당사자 의사에 따라 적용되는 법규를 임의법규라 말한다. 강행의 실효성의 확보하는 방식을 기준으로, 첫째, 처벌함으로서 강제하는 처벌규정, 둘째, 효력을 무효화시켜 강제하는 효력규정으로 구분된다. 대체로, 공공의 질서에 관한 사항을 정한 법규이다. 라틴어로 Jus cogens라고 쓴다. 당사자의 의사와는 관계가 없으며 선량한 풍속 기타 사회질서에 관계있는 규정을 말한다. 대한민국 민법에 따르면 강행법규위반의 법률행위는 공공의 질서에 반하여 무효이다. 강행규정을 판단하는 기준은 특별히 정해 놓은 것은 없고 각 규정의 입법목적과 성질 등을 고려하여 정한다.(대법원) 보통 강행규정으로 이해하는 것은 다음과 같다. ① 사회의 기본적 윤리관을 반영하는 규정(민법 제103조), ② 가족관계의 질서유지에 관한 규정(민법 친족 · 상속편), ③ 법질서 기본구조에 관한 규정(민법의 ‘능력’에 관한 규정), ④ 제3자, 나아가 사회일반에 중요한 영향을 미치는 사항에 관한 규정(민법 물권편), ⑤ 거래안전에 관한 규정, ⑥ 경제적 약자의 보호를 위한 사회정책적 규정(주택임대차보호법)이 여기에 속한다.
rdf:langString Jus cogens (of ius cogens = Latijn: 'dwingend recht') is een term uit het internationaal recht die verwijst naar regels die door (bijna) alle staten aanvaard worden en voor de internationale gemeenschap van fundamenteel belang zijn. Jus cogens is dwingend recht: rechten en verdragen die altijd gelden, ook al heeft een staat daar niet expliciet mee ingestemd. Jus cogens vormt dus een uitzondering op het beginsel van in het internationaal recht. Er is geen algehele overeenstemming over de vraag welke volkenrechtelijke regels wel en welke regels niet als jus cogens te bestempelen zijn. Jus cogens is een omstreden concept aangezien de staten niet hun toestemming hebben gegeven gebonden te zijn. Wel is duidelijk dat de regels die genocide, piraterij, slavernij, rassendiscriminatie, agressie en onrechtmatig gebruik van geweld verbieden, jus cogens zijn. Geen enkele staat mag strijdig met jus cogens-regels handelen en elke staat is verplicht om schendingen tegen te gaan. Een verdrag dat (deels) bepalingen bevat die tegen een jus cogens-regel ingaan, is (deels) nietig. Jus cogens is derhalve een beperking van het algemeen rechtsbeginsel pacta sunt servanda. Hier is een parallel met het nationaal privaatrecht waar contractsvrijheid per definitie beperkt wordt door het dwingend recht. Ius cogens wordt gedefinieerd door art. 53 van het Weens Verdrag inzake het verdragenrecht van 1969: Elk verdrag dat op het tijdstip van zijn totstandkoming in strijd is met een dwingende norm van algemeen volkenrecht, is nietig. Voor de toepassing van dit Verdrag is een dwingende norm van algemeen volkenrecht een norm die aanvaard en erkend is door de internationale gemeenschap van Staten in haar geheel als een norm, waarvan geen afwijking is toegestaan en die slechts kan worden gewijzigd door een latere norm van algemeen volkenrecht van dezelfde aard.
rdf:langString 強行規範(きょうこうきはん)とは、国際法上いかなる逸脱も許されない規範である。ユス・コーゲンス(ラテン語:jus cogens)ともいう。条約法に関するウィーン条約(以下条約法条約)によると、強行規範を変更や終了できるのは強行規範のみであり、強行規範に反する条約は無効とされ(第53条)、条約締結後にその条約に反する新たな強行規範が生まれた場合にはその条約は終了するとされる(第64条)。そのため国際法の縦の序列関係においては上位の法として位置づけられ、強行規範に反する条約や慣習国際法に対して絶対的優位に立つ。このような上位規範の存在は国際法秩序における法の支配の進歩といえるが、その一方で条約関係を不安定なものとするおそれもある。しかし強行規範の具体的内容については、条約法条約の審議において侵略、奴隷取引、海賊行為、ジェノサイドの禁止などを強行規範として認める規定を置こうとする主張もあったが、このような性質をもつ規範は未だ少数であり、強行規範と主張する意見がありながらも未確定のものが多い。
rdf:langString La locuzione latina ius cogens ("diritto cogente") indica, nel diritto internazionale, le norme consuetudinarie che sono poste a tutela di valori considerati fondamentali e a cui non si può in nessun modo derogare. Lo ius cogens è percepito dai membri della cosiddetta comunità internazionale (gli Stati in particolare) come diritto assolutamente inderogabile.
rdf:langString Ius cogens (łac., inaczej: norma imperatywna, l.mn. iuris cogentis, stąd niekiedy używane pol. „norma kogentna” lub „norma kogentalna”) – norma prawna bezwzględnie wiążąca (stosowalna, obowiązująca). Normy te znamionuje fakt, że ich zastosowanie nie może być wolą stron wyłączone lub ograniczone – w przeciwieństwie do norm względnie stosowanych (iuris dispositivi). O tym, które normy (przepisy) prawa są imperatywne można dowiedzieć się bądź z treści ich samych lub treści innych norm (przepisów prawa), bądź z ich celu (istoty, funkcji, jaką mają one lub zawarta w nich regulacja prawna pełnić). Czasami, ilekroć zamiarem ustawodawcy jest zakaz wyłączenia czy ograniczenia przez strony określonej regulacji, to daje on temu wyraz w treści przepisu. Przykładowo można tu wskazać na przepisy art. 437 czy 4499 Kodeksu cywilnego. W piśmiennictwie wskazuje się, że nazwa ius cogens często jest błędnie tłumaczona na j. polski jako norma bezwzględnie obowiązująca – jest to sformułowanie nieprawidłowe z tego powodu, iż każda norma wprowadzona do systemu prawnego (ustawą, rozporządzeniem itp.) obowiązuje bezwzględnie – może ona jedynie wiązać (zobowiązywać do określonego postępowania) strony w sposób bezwzględny lub dyspozytywny (względny). Najbardziej adekwatnym tłumaczeniem ius cogens jest „norma bezwzględnie stosowana”.
rdf:langString Jus cogens (latin: 'kompulsiv lag'), primär folkrätt, är en juridisk term för grundnormer (regler, rättigheter och förpliktelser) i folkrätten som inte ska kunna förhandlas bort och från vilka avsteg eller övertramp aldrig ska tillåtas, vilka utgör förutsättningen för att världssamfundet ska kvarbli och den internationella rättsordningen ska upprätthållas. Grundnormerna ifråga syftar i synnerhet till att bevara humanitära värden, fred och säkerhet i världen. Jus cogens har därför en överordnad roll gentemot behov, avtal och lagar, och kan ogiltiggöra sådana. Motsatsen till jus cogens är jus dispositivum, det vill säga lagar inom internationell rätt som vid vissa omständigheter kan förhandlas bort, på grund av situationens nödvändighet (såsom vid undantagstillstånd och force majeure). Jus cogens förutsätter liksom andra lagar och normer att någon upprätthåller dem. Förpliktelsen att göra så kallas erga omnes, och innebär att det är allas ansvar att vidmakthålla, iakttaga och i förlängningen lagföra brott mot jus cogens. Dock antas också enskilda personer kunna handla oegennyttigt för att upprätthålla normerna, vilket kallas actio popularis. Såväl erga omnes som actio popularis innebär att tredje part ingriper vid brott mot jus cogens. En kontraktualistisk uppfattning är att jus cogens får kraft genom att staten är ansvarig därtill inför sina medborgare. Jus cogens-regler har ett samband med, men är åtskilda från, de mänskliga rättigheterna; vissa mänskliga friheter och rättigheter kan inskränkas med hänsyn till situationens beskaffenhet (friheten inskränks exempelvis vid militärtjänst, fängelsedom och brottsutredningar). Ett antal domar i internationell rätt har bildat prejudikat när de kompulsativa reglerna formulerats. I ett rättsmål vid Internationella domstolen i Haag 1970 mot Barcelona Traction formulerades fyra sådana regler: 1. att olagliggöra aggressionshandlingar, 2. olagliggöra folkmord, 3. skydda mot slaveri, och 4. att skydda mot rasdiskriminering. Senare internationella rättsfall har även åberopat bland annat förbud mot tortyr, förbud mot kemiska vapen,nationellt självbestämmande, och staters suveränitet. Den normala ordningen inom folkrätten är att de enda stater som är bundna av (de folkrättsliga) reglerna är de stater som ingått avtal - ofta kallade konventioner - om dem. Detta följer av principen att en stat anses rättssuverän, vilket vill säga att den har rätt att själv besluta om vilka regler som ska gälla för den och dess medborgare inom statens gränser (jämför icke-interventionism). Jus cogens-reglerna utgör ett undantag på så sätt att ingen stat anses kunna avtala bort dem eller bryta mot dem. Detta innebär att varken konventioner, avtal eller konsensus är legitima skäl att frångå dem, vare sig på enskild, kommunal eller statlig nivå. Huruvida immuniteten som statsmän och diplomater åtnjuter gäller gentemot jus cogens-brott är emellertid omtvistat. Allt sedan FN:s tidigaste historia har, i ljuset av konflikten mellan naturrätt och rättspositivism, förekomsten av jus cogens kritiserats; mot jus cogens har anförts att i realiteten är alla normer jus dispositivum.
rdf:langString Императивная норма (лат. jus cogens) — норма права, выражение которой сделано в определённой, категоричной форме и не подлежит изменению по инициативе её адресатов, в отличие от диспозитивной нормы. Например, п. 2 ст. 41 Семейного кодекса РФ требует, чтобы брачный договор заключался в письменной форме и был нотариально удостоверен; этот порядок не может быть изменён по соглашению вступающих в брак.
rdf:langString Jus cogens (direito cogente) são as normas peremptórias (AO 1990: peremptórias ou perentórias ) imperativas do direito internacional, inderrogáveis pela vontade das partes. A primeira referência a estes princípios imperativos do direito internacional foi feita por Francisco de Vitória. Os art.º 53º e 64º da Convenção de Viena sobre o Direito dos Tratados referem de que forma o jus cogens vigora na sociedade internacional. Definido pelo célebre artigo 53 da Convenção de Viena de 1969 sobre o Direito dos Tratados como sendo formado de normas imperativas de Direito Internacional geral, consideradas como tais pela comunidade internacional dos Estados em seu conjunto, e às quais nenhuma derrogação é possível. Aceita de forma geral, a noção apresenta uma grande importância, ao menos no plano simbólico, pois ela testemunha a "comunitarização" do Direito Internacional.
rdf:langString 強行法(拉丁語:jus cogens、法語:norme impérative、英語:peremptory norms),又稱「強制法」、「強制規範」 強行法,指不允許當事人變更之法律規範之總稱。允許當事人變更之規定,稱為「任意法」、「任意規定」或「任意規範」。在私法領域,因有「私法自治原則」,國家的干預降到最低,因此多為允許當事人以合意排除之任意法;強行法不多。在保護弱勢當事人之消費者保護法、勞動法,則有不少強行法,以避免強勢的一方當事人逼迫弱勢當事人同意不利於己之契約內容。在公法領域則相反。當某法律規定是強行法時,違反該規定所做成之法律行為,有可能是無效。
rdf:langString Імперативна норма (Jus cogens) — це спеціальне поняття міжнародного права, що позначає імперативну норму міжнародного права, диспозиція якої виражена в категоричній формі.
xsd:nonNegativeInteger 10129

data from the linked data cloud