Oskar Schindler

http://dbpedia.org/resource/Oskar_Schindler an entity of type: Thing

Oskar Schindler (28 d'abril de 1908 - 9 d'octubre de 1974) va ser un industrial txec, d'origen alemany, conegut per haver salvat de l'holocaust 1.200 treballadors seus d'origen jueu durant la Segona Guerra Mundial. rdf:langString
Oskar Schindler (28. dubna 1908 Svitavy – 9. října 1974 Hildesheim) byl moravský obchodník německé národnosti, známý tím, že zachránil 1200 Židů před smrtí v koncentračním nebo vyhlazovacím táboře. rdf:langString
أوسكار شيندلر (بالألمانية: Oskar Schindler) ، من مواليد 28 أبريل 1908، وتوفي بتاريخ 9 أكتوبر 1974، هو رجل أعمال ألماني ومؤسس أحد المصانع للأدوات المنزلية وعضو بالحزب النازي الذي انضم إليه عام عام 1939. اشتهر شيندلر بسبب إنقاذه لأرواح ما يربو على 1200 يهودي من المحرقة في بولندا خلال فترة الحرب العالمية الثانية عن طريق تشغيلهم في مصانع المينا والذخيرة بعد إقناع القيادة النازية بالفائدة الاقتصادية العائدة من تشغيل اليهود. توفي في ألمانيا الغربية ونقل جثمانه إلى مدينة القدس حيث دفن هناك. rdf:langString
Ο Όσκαρ Σίντλερ (Oskar Schindler, 28 Απριλίου 1908 - 9 Οκτωβρίου 1974) ήταν Γερμανός επιχειρηματίας, ο οποίος έγινε γνωστός όταν έσωσε περίπου 1.200 Εβραίους από βέβαιο θάνατο από τα χέρια των Ναζί στη διάρκεια του Β΄ Παγκοσμίου πολέμου στην Πολωνία και στην Τσεχοσλοβακία. Χρησιμοποιώντας τους σαν εργάτες στα εργοστάσια του, τους προστάτεψε από τη βιαιότητα των Ναζί και βοήθησε στη συνέχεια γενεών πολλών εβραϊκών οικογενειών. rdf:langString
Fear gnó agus Gearmánach eitneach ón tSeicslóvaic ab ea Oskar Schindler. Thug sé tarrtháil ar míle is dhá chéad Giúdach ón Uileloscadh, le linn an Dara Cogadh Domhanda. Is minic a cuireadh i gcomparáid le Giorgio Perlasca é, nó Monsignor Hugh O'Flaherty. rdf:langString
Oskar Schindler (28 April 1908 – 9 Oktober 1974) adalah seorang pengusaha yang terkenal karena upaya-upayanya untuk menyelamatkan buruh-buruh Yahudinya dari Holocaust. Ia menyelamatkan hingga 1.200 orang Yahudi dengan menyuruh mereka bekerja di pabrik amunisinya di daerah yang kini menjadi wilayah Polandia. Schindler dengan sengaja memproduksi amunisi yang buruk dalam upayanya merugikan militer Jerman dalam peperangan. rdf:langString
オスカー・シンドラー(Oskar Schindler、1908年4月28日 - 1974年10月9日)は、メーレン(当時オーストリア領、現チェコ領)生まれのズデーテン・ドイツ人の実業家。第二次世界大戦中、ドイツにより強制収容所に収容されていたユダヤ人のうち、自身のエナメル工場で雇用していた1,200人を虐殺から救った。 rdf:langString
오스카르 쉰들러(독일어: Oskar Schindler 오스카어 신들러[*], 1908년 4월 28일~ 1974년 10월 9일)는 체코 태생의 독일의 사업가이다. 나치정권 당시 수감된 수많은 유대인들을 구출해냈다. rdf:langString
Oskar Schindler (Zwittau/Svitavy, Tsjecho-Slowakije (tegenwoordig Tsjechië), 28 april 1908 – Hildesheim, 9 oktober 1974) was een Sudeten-Duitse industrieel die bekend werd door zijn hulp aan Joden tijdens de Holocaust. rdf:langString
Oskar Schindler (ur. 28 kwietnia 1908 w Svitavach, zm. 9 października 1974 w Hildesheim) – niemiecki przedsiębiorca, który uratował swoich żydowskich robotników przymusowych przed zagładą w niemieckich obozach koncentracyjnych. rdf:langString
О́скар Ши́ндлер (нем. Oskar Schindler; 28 апреля 1908[…], Свитави — 9 октября 1974, Хильдесхайм, Нижняя Саксония) — судетский немецкий промышленник, спасший почти 1200 евреев во время Холокоста, предоставив им работу на своих заводах в Польше и Чехословакии. Его история легла в основу книги «Ковчег Шиндлера» и основанного на ней фильма «Список Шиндлера» rdf:langString
Оскар Шиндлер (нім. Oskar Schindler; 28 квітня 1908, Цвіттау, Австро-Угорська імперія (нині Світави, Чехія) — 9 жовтня 1974, Гільдесгайм, Німеччина) — судетський німецький промисловець, який врятував майже 1200 євреїв під час Голокосту, надавши їм роботу на своїх заводах у Польщі та Чехії. Ця історія лягла в основу книги «Ковчег Шиндлера» і заснованого на ній фільму «Список Шиндлера». rdf:langString
Oskar Schindler (* 28. April 1908 in Zwittau, Mähren, Österreich-Ungarn; † 9. Oktober 1974 in Hildesheim, Deutschland) war ein deutschmährischer Unternehmer, der während des Zweiten Weltkrieges gemeinsam mit seiner Frau Emilie etwa 1200 bei ihm angestellte jüdische Zwangsarbeiter vor der Ermordung in den Vernichtungslagern des NS-Staates bewahrte. rdf:langString
Oskar SCHINDLER (1908-1974) estis kontroversa germana komercisto, kiu famiĝis per tio, ke dum la dua mondmilito li savis 1 200 judojn de morto en likvida koncentrejo. Li naskiĝis en Svitavy en sudeta regiono de Ĉeĥoslovakio en germana familio. Li laboris en fabriko de agrikulturaj maŝinoj de sia patro. Dum la granda krizo (1929-1932), la fabriko bankrotis. Li laboris poste kiel estro en elektra entrepreno, sed ne atingis ekonomian sukceson. Kiam Hitler ekregis, li fariĝis membro de la faŝista partio NSDAP, kaj verŝajne por eviti militistan servon, li konsentis kunlabori kun la militista spion-organizaĵo Abwehr. rdf:langString
Oskar Schindler (Svitavy —Moravia—, Austria-Hungariako Inperioa, 1908ko apirilaren 28a - Hildesheim —Saxonia Beherea— Mendebaldeko Alemania, 1974ko urriaren 9a) Sudeteetako alemaniar enpresaburua izan zen. Bigarren Mundu Gerran 1.200 juduri Holokaustotik bizirik ateratzen lagundu zielako egin zen famatu. Horretarako, judu haiei lana eman zien bere esmalte eta munizio fabriketan. Fabrika haien kokalekuak, gaur egun, Polonian eta Txekian daude, hurrenez hurren. rdf:langString
Oskar Schindler (Zwittau, 28 de abril de 1908 - Hildesheim, 9 de octubre de 1974) fue un empresario alemán que salvó la vida de aproximadamente mil doscientos judíos durante el Holocausto, empleándolos como trabajadores en sus fábricas de utensilios de cocina y munición, ubicadas en las actuales Polonia y la República Checa. Su historia se cuenta en la novela El arca de Schindler, publicada en 1982, y en la película basada en ella, La lista de Schindler (1993), que lo reflejan como un oportunista que en principio solo buscaba sacar beneficios pero se convirtió en una persona de gran iniciativa, tenacidad y dedicación; logrando salvar la vida de sus empleados. rdf:langString
Oskar Schindler, né le 28 avril 1908 à Zwittau (à l'extrême Ouest du margraviat de Moravie) et mort le 9 octobre 1974 à Hildesheim, en Allemagne de l'Ouest, est un industriel allemand. Durant la Shoah, il sauve entre 1 100 et 1 200 Juifs en les faisant travailler dans ses fabriques d'émail et de munitions situées respectivement dans le Gouvernement général de Pologne et dans le protectorat de Bohême-Moravie. rdf:langString
Oskar Schindler (German: [ˈɔs.kaʁ ˈʃɪnd.lɐ]; 28 April 1908 – 9 October 1974) was a German industrialist, humanitarian and a member of the Nazi Party who is credited with saving the lives of 1,200 Jews during the Holocaust by employing them in his enamelware and ammunitions factories in occupied Poland and the Protectorate of Bohemia and Moravia. He is the subject of the 1982 novel Schindler's Ark and its 1993 film adaptation, Schindler's List, which reflected his life as an opportunist initially motivated by profit, who came to show extraordinary initiative, tenacity, courage, and dedication in saving the lives of his Jewish employees. rdf:langString
Oskar Schindler (IPA: [ˈɔs.kaʁ ˈʃɪnd.lɐ], ; Zwittau, 28 aprile 1908 – Hildesheim, 9 ottobre 1974) è stato un imprenditore, militare, politico e agente dei servizi segreti tedesco. È ricordato per aver salvato più di 1000 ebrei dallo sterminio della Shoah, durante la seconda guerra mondiale; nonostante non se ne conosca il numero esatto, secondo alcune fonti furono tra i 1200 e i 1300. Schindler utilizzò il pretesto di impiegarli come personale necessario allo sforzo bellico presso la sua fabbrica di utensili, la D.E.F. (Deutsche Emaillewaren-Fabrik), situata in via Lipowa n. 4, nel distretto industriale di Zabłocie, a Cracovia. rdf:langString
Oskar Schindler (Svitavy, 28 de abril de 1908 – Hildesheim, 9 de outubro de 1974) foi um industrial alemão sudeto, espião e membro do Partido Nazi, que salvou da morte 1200 judeus durante o Holocausto, empregando-os nas suas fábricas de esmaltes e munições, localizadas nas actuais Polónia e República Checa, respectivamente. É o tema principal do romance de 1982, Schindler's Ark, e do filme de 1993, Schindler's List, que mostra a sua vida como um oportunista interessado no lucro, inicialmente, mas que acabou por mostrar uma iniciativa e dedicação extraordinárias com o objectivo de salvar as vidas dos seus empregados judeus. rdf:langString
Oskar Schindler, född 28 april 1908 i Zwittau (Svitavy), Österrike-Ungern, död 9 oktober 1974 i Hildesheim, Västtyskland, var en tysk industriman, som är känd för att ha räddat fler än 1 200 judar undan Förintelsen genom att anställa dem vid sin emalj- och ammunitionsfabrik. Han har senare blivit huvudperson i romanen Schindlers ark (1982), och i filmen Schindler's List (1993). Filmen redogör för hans liv som opportunist, från början endast motiverad av ekonomiska skäl, men senare med stor hängivenhet för att rädda livet på de judiska arbetarna. rdf:langString
奧斯卡·辛德勒(德語:Oskar Schindler,1908年4月28日-1974年10月9日)是一位德国资本家、间谍和纳粹党党员,于第二次世界大战期间在现今位于波兰和捷克共和国境内的地区开设琺瑯和彈藥工厂,雇佣了许多犹太人作业,并最终成功挽救了1100名工人免遭德国纳粹的屠杀。1982年的小说《辛德勒的方舟》和1993年的电影《辛德勒的名单》都是以他为主题,反应了他起初作为一个投機主義者为了追求利润而在战争期间雇佣廉价工人开办工厂,但后来却展现出过人的胆识、主动性和坚韧的奉献精神,千方百计挽救犹太人生命的壮举。 战争结束后辛德勒回到了德国,并在那里依靠犹太人救援组织的援助金渡日。收到了自己战时开销的部分补偿后,他和太太移民到阿根廷过起了农场經營的生活。1958年破产后辛德勒独自回到德国尝试经营了多个行业,但都没有成功,因而要依靠自己在战争期间拯救的辛德勒犹太人的救济过活。1963年以色列政府授予他国际义人称号。1974年10月9日奥斯卡·辛德勒在西德的希尔德斯海姆逝世。 rdf:langString
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString أوسكار شيندلر
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Όσκαρ Σίντλερ
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString 오스카르 쉰들러
rdf:langString オスカー・シンドラー
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Шиндлер, Оскар
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString 奧斯卡·辛德勒
rdf:langString Оскар Шиндлер
rdf:langString Oskar Schindler
rdf:langString Oskar Schindler
xsd:float 31.77016448974609
xsd:float 35.23042297363281
xsd:date 1974-10-09
rdf:langString
xsd:date 1908-04-28
xsd:integer 38367
xsd:integer 1113877559
rdf:langString Jerusalem, Israel
rdf:langString Mount Zion Catholic Cemetery
xsd:date 1908-04-28
xsd:integer 2
xsd:date 1974-10-09
rdf:langString Industrialist
rdf:langString Nazi Party
rdf:langString
rdf:langString Sudeten German Party
xsd:date 1928-03-06
rdf:langString
xsd:string 31.770164 35.230423
rdf:langString Oskar Schindler (28 d'abril de 1908 - 9 d'octubre de 1974) va ser un industrial txec, d'origen alemany, conegut per haver salvat de l'holocaust 1.200 treballadors seus d'origen jueu durant la Segona Guerra Mundial.
rdf:langString Oskar Schindler (28. dubna 1908 Svitavy – 9. října 1974 Hildesheim) byl moravský obchodník německé národnosti, známý tím, že zachránil 1200 Židů před smrtí v koncentračním nebo vyhlazovacím táboře.
rdf:langString أوسكار شيندلر (بالألمانية: Oskar Schindler) ، من مواليد 28 أبريل 1908، وتوفي بتاريخ 9 أكتوبر 1974، هو رجل أعمال ألماني ومؤسس أحد المصانع للأدوات المنزلية وعضو بالحزب النازي الذي انضم إليه عام عام 1939. اشتهر شيندلر بسبب إنقاذه لأرواح ما يربو على 1200 يهودي من المحرقة في بولندا خلال فترة الحرب العالمية الثانية عن طريق تشغيلهم في مصانع المينا والذخيرة بعد إقناع القيادة النازية بالفائدة الاقتصادية العائدة من تشغيل اليهود. توفي في ألمانيا الغربية ونقل جثمانه إلى مدينة القدس حيث دفن هناك.
rdf:langString Ο Όσκαρ Σίντλερ (Oskar Schindler, 28 Απριλίου 1908 - 9 Οκτωβρίου 1974) ήταν Γερμανός επιχειρηματίας, ο οποίος έγινε γνωστός όταν έσωσε περίπου 1.200 Εβραίους από βέβαιο θάνατο από τα χέρια των Ναζί στη διάρκεια του Β΄ Παγκοσμίου πολέμου στην Πολωνία και στην Τσεχοσλοβακία. Χρησιμοποιώντας τους σαν εργάτες στα εργοστάσια του, τους προστάτεψε από τη βιαιότητα των Ναζί και βοήθησε στη συνέχεια γενεών πολλών εβραϊκών οικογενειών.
rdf:langString Oskar Schindler (* 28. April 1908 in Zwittau, Mähren, Österreich-Ungarn; † 9. Oktober 1974 in Hildesheim, Deutschland) war ein deutschmährischer Unternehmer, der während des Zweiten Weltkrieges gemeinsam mit seiner Frau Emilie etwa 1200 bei ihm angestellte jüdische Zwangsarbeiter vor der Ermordung in den Vernichtungslagern des NS-Staates bewahrte. Thomas Keneallys halbdokumentarischer Roman Schindlers Liste (1982) und die darauf basierende gleichnamige Verfilmung (1993) durch Steven Spielberg machten seine Person und sein Wirken zur Rettung der Juden einem größeren Publikum bekannt. Posthum ehrte die staatliche israelische Holocaust-Gedenkstätte Yad Vashem Schindler 1993 für die Rettung der Zwangsarbeiter durch die Ernennung zum Gerechten unter den Völkern.
rdf:langString Oskar SCHINDLER (1908-1974) estis kontroversa germana komercisto, kiu famiĝis per tio, ke dum la dua mondmilito li savis 1 200 judojn de morto en likvida koncentrejo. Li naskiĝis en Svitavy en sudeta regiono de Ĉeĥoslovakio en germana familio. Li laboris en fabriko de agrikulturaj maŝinoj de sia patro. Dum la granda krizo (1929-1932), la fabriko bankrotis. Li laboris poste kiel estro en elektra entrepreno, sed ne atingis ekonomian sukceson. Kiam Hitler ekregis, li fariĝis membro de la faŝista partio NSDAP, kaj verŝajne por eviti militistan servon, li konsentis kunlabori kun la militista spion-organizaĵo Abwehr. Tuj post la okupo de Pollando, en septembro 1939, li venis al Krakovo, ĉar tie, oni povis rapide riĉiĝi. Schindler, viro belstatura, laŭ karaktero hedonisto, ŝatis luksan vivon. Persona ĉarmo kaj kapablo agi en diversaj medioj, inter ili la plej decidpovaj naziaj instancoj, donis al li ŝancon rapide realigi siajn planojn. Komence li estris du postjudajn fabrikojn, kiel administranto de la okupaciaj instancoj. Poste li fondis fabrikon de emajlitaj ujoj en kiu li laborigis judajn laborantojn, ja preskaŭ senpagan laborforton. La ĉiam kreskanta krueleco fare kontotenisto Itzhak kaj komercisto Oskar Schindler provas savi 1300 judajn laboristojn de la nazioj kaj la alpaŝo de la nazioj edzinon protektis. En 1943, la nazioj decidis likvidi la krakovan getton kaj ĉiujn judojn sendi al la murdkoncentrejoj. Por savi de la morto siajn laborantojn, li uzis ĉiujn siajn kontaktojn ĉe tre altaj instancoj kaj aplikis grandskale koruptadon por ke oni difinu lian fabrikon kiel filion de labor-koncentrejo. Tia-maniere la laboristoj evitis fortransportadon al neniig-koncentrejojn. Kiam proksimiĝis al Pollando la sovetia armeo, Schindler sukcesis konvinki la naziajn instancojn, ke lia fabriko povas rapide transformiĝi al grava entrepreno produktanta armilojn por la armeo. Li aĉetis fabrikhalojn en Brněnec, en Moravio, urbeto de kie li devenis, kaj tien, post neimageblaj malfacilaĵoj, li venigis 1200 judojn, homojn el la t.n. „Listo de Schindler". Tie ili travivis ĝis la liberigo fare de la soveta armeo. Schindler ne nur donis al la laboristoj ŝancon travivi, sed laŭ ĉiuj siaj eblecoj protektis ilin de kruelaĵoj de la nazioj. Helpis lin signife en tiu lasta periodo de la milito lia edzino Emilia. Schindler estis trifoje arestita de Gestapo sub akuzo de korupto kaj neobservo de rasaj leĝoj. Nur danke al siaj kontaktoj kaj al grandegaj subaĉetoj li elturniĝis. Kiel membro de nazia partio li estis en danĝera situacio en la momento de malvenko de Germanio. Savis lin la protektitoj. Ili donacis al li ringon sur kiu estis gravurite: „Kiu savas unu vivon, tiu savas la tutan homaron", kaj leteron subskribitan de la savitoj, en kiu ili atestis ke ili dankŝuldas al li la vivon. Antaŭ la alveno de la soveta armeo, al Brunnlitz li fuĝis kune kun grupo de siaj protektitoj al usona parto de Germanio. Sekve li elmigris al Argentino, kie li klopodis entrepeni en brutbredado, sed post fiasko li akceptis inviton al Israelo. En 1958 li revenis al Germanio, kie li denove plurfoje malsukcesis en entrepenaj aferoj. Li mortis la 9-an de oktobro 1974 en Hildesheim en la aĝo 66 jaroj. Oskar Schindler ricevis plurajn pacpremiojn. Estis al li atribuita honora titolo "Justulo inter la nacioj". En la "Aleo de la justuloj" en Jerusalemo li plantis sian arbon. Li estasentombigita ern la romia-katolika tombejo en Jerusalemo.
rdf:langString Oskar Schindler (Svitavy —Moravia—, Austria-Hungariako Inperioa, 1908ko apirilaren 28a - Hildesheim —Saxonia Beherea— Mendebaldeko Alemania, 1974ko urriaren 9a) Sudeteetako alemaniar enpresaburua izan zen. Bigarren Mundu Gerran 1.200 juduri Holokaustotik bizirik ateratzen lagundu zielako egin zen famatu. Horretarako, judu haiei lana eman zien bere esmalte eta munizio fabriketan. Fabrika haien kokalekuak, gaur egun, Polonian eta Txekian daude, hurrenez hurren. 1982an argitaratu zen Thomas Keneallyren australiar idazlearen Schindler's Ark («Schindlerren kutxa») liburua: hor kontatzen du nola Schindler, Alderdi Naziaren kide izanik, hainbeste juduren salbatzaile bilakatu zen. Liburu horretan oinarrituta, 1993an Steven Spielbergek Schindler's List («Schindlerren zerrenda») filma egin zuen.
rdf:langString Oskar Schindler, né le 28 avril 1908 à Zwittau (à l'extrême Ouest du margraviat de Moravie) et mort le 9 octobre 1974 à Hildesheim, en Allemagne de l'Ouest, est un industriel allemand. Durant la Shoah, il sauve entre 1 100 et 1 200 Juifs en les faisant travailler dans ses fabriques d'émail et de munitions situées respectivement dans le Gouvernement général de Pologne et dans le protectorat de Bohême-Moravie. Il est honoré du titre de « Juste parmi les nations », par le Mémorial de Yad Vashem, en 1967. Sa vie est le sujet d'un roman de Thomas Keneally (La Liste de Schindler) en 1982 et d'un film (du même nom) de Steven Spielberg en 1993. Il est enterré au cimetière chrétien du mont Sion à Jérusalem.
rdf:langString Oskar Schindler (Zwittau, 28 de abril de 1908 - Hildesheim, 9 de octubre de 1974) fue un empresario alemán que salvó la vida de aproximadamente mil doscientos judíos durante el Holocausto, empleándolos como trabajadores en sus fábricas de utensilios de cocina y munición, ubicadas en las actuales Polonia y la República Checa. Su historia se cuenta en la novela El arca de Schindler, publicada en 1982, y en la película basada en ella, La lista de Schindler (1993), que lo reflejan como un oportunista que en principio solo buscaba sacar beneficios pero se convirtió en una persona de gran iniciativa, tenacidad y dedicación; logrando salvar la vida de sus empleados. Schindler creció en Zwittau, Moravia, y tuvo varios empleos hasta que se unió en 1936 a la Abwehr, el servicio de inteligencia militar de la Alemania nazi. Se afilió al Partido Nazi en 1939. Antes de la ocupación alemana de Checoslovaquia en 1938, recolectó para el Gobierno alemán información sobre vías férreas y movimiento de tropas. El Gobierno checo lo arrestó por espionaje pero lo liberó en cumplimiento de los Acuerdos de Múnich de 1938. Schindler continuó realizando tareas de espía para los nazis en Polonia antes de la invasión de ese país en septiembre de 1939 que supuso el estallido de la Segunda Guerra Mundial. En 1939 Schindler adquirió una fábrica de menaje esmaltado en Cracovia, Polonia, en la que empleó a unos 1750 trabajadores, de los cuales unos mil eran judíos en el año 1944. Gracias a sus contactos en la Abwehr, pudo proteger a sus trabajadores judíos de la deportación y la muerte en los campos de concentración nazis. Aunque en un principio su motivación fue únicamente económica, después comenzó a emplear a trabajadores judíos que no necesitaba. Con el paso del tiempo tuvo que sobornar a oficiales nazis con regalos cada vez más costosos obtenidos en el mercado negro con la finalidad de mantener a sus empleados a salvo. Cuando Alemania empezó a perder la guerra en julio de 1944, las Schutzstaffel (SS) decidieron cerrar los campos de concentración situados más al este y evacuar a los prisioneros restantes hacia el oeste, aunque muchos de ellos fueron asesinados en los campos de Auschwitz y Gross-Rosen. Schindler convenció al Hauptsturmführer —capitán— de las SS Amon Göth, comandante del cercano campo de concentración de Plaszow, para que le permitiera trasladar su factoría a Brünnlitz, en la región de los Sudetes, evitando de esa manera que sus empleados judíos acabaran en las cámaras de gas. Usando nombres conseguidos por Marcel Goldberg, oficial de la policía del gueto judío, el secretario de Göth, Mietek Pemper, y la secretaria de Schindler, Mimi Reinhardt compilaron y mecanografiaron una lista con los nombres de 1200 judíos que viajaron hasta Brünnlitz en octubre de 1944.​ Schindler tuvo que seguir sobornando a oficiales de las SS para evitar que asesinaran a sus trabajadores hasta el final de la guerra en Europa en mayo de 1945, lo que le supuso gastar toda su fortuna. Schindler se mudaría a Alemania Occidental tras la guerra y tuvo apoyo económico de organizaciones judías. Después de recibir un reembolso parcial por sus gastos durante el conflicto, se trasladó a Argentina con su esposa y se dedicó a la cría de animales. En 1958 entró en bancarrota, dejó a su mujer y regresó a Alemania, allí intentó poner en marcha varios negocios de manera infructuosa y sobrevivió gracias al apoyo financiero de los llamados Schindlerjuden, «Judíos de Schindler», los que él salvó del Holocausto. Fue nombrado Justo entre las Naciones por el gobierno de Israel en 1963. Oskar Schindler falleció en Hildesheim el 9 de octubre de 1974 y fue enterrado en el Monte Sion de Jerusalén.
rdf:langString Fear gnó agus Gearmánach eitneach ón tSeicslóvaic ab ea Oskar Schindler. Thug sé tarrtháil ar míle is dhá chéad Giúdach ón Uileloscadh, le linn an Dara Cogadh Domhanda. Is minic a cuireadh i gcomparáid le Giorgio Perlasca é, nó Monsignor Hugh O'Flaherty.
rdf:langString Oskar Schindler (German: [ˈɔs.kaʁ ˈʃɪnd.lɐ]; 28 April 1908 – 9 October 1974) was a German industrialist, humanitarian and a member of the Nazi Party who is credited with saving the lives of 1,200 Jews during the Holocaust by employing them in his enamelware and ammunitions factories in occupied Poland and the Protectorate of Bohemia and Moravia. He is the subject of the 1982 novel Schindler's Ark and its 1993 film adaptation, Schindler's List, which reflected his life as an opportunist initially motivated by profit, who came to show extraordinary initiative, tenacity, courage, and dedication in saving the lives of his Jewish employees. Schindler grew up in Zwittau, Moravia, and worked in several trades until he joined the Abwehr, the military intelligence service of Nazi Germany, in 1936. He joined the Nazi Party in 1939. Prior to the beginning of German occupation of Czechoslovakia in 1938, he collected information on railways and troop movements for the German government. He was arrested for espionage by the Czechoslovak government but was released under the terms of the Munich Agreement that year. He continued to collect information for the Nazis, working in Poland in 1939 before the invasion of Poland at the start of World War II. In 1939, he acquired an enamelware factory in Kraków, Poland, which employed, at its peak in 1944, about 1,750 workers, of whom 1,000 were Jews. His Abwehr connections helped him protect his Jewish workers from deportation and death in the Nazi concentration camps. As time went on, he had to give Nazi officials ever larger bribes and gifts of luxury items obtainable only on the black market to keep his workers safe. By July 1944, Germany was losing the war; the SS began closing down the easternmost concentration camps and deporting the remaining prisoners westward. Many were murdered in Auschwitz and the Gross-Rosen concentration camp. Schindler convinced SS-Hauptsturmführer Amon Göth, commandant of the nearby Kraków-Płaszów concentration camp, to allow him to move his factory to Brněnec in the Protectorate of Bohemia and Moravia, thus sparing his workers from almost certain death in the gas chambers. Using names provided by Jewish Ghetto Police officer Marcel Goldberg, Göth's secretary Mietek Pemper compiled and typed the list of 1,200 Jews who travelled to Brünnlitz in October 1944. Schindler continued to bribe SS officials to prevent the execution of his workers until the end of World War II in Europe in May 1945, by which time he had spent his entire fortune on bribes and black market purchases of supplies for his workers. Schindler moved to West Germany after the war, where he was supported by assistance payments from Jewish relief organisations. After receiving a partial reimbursement for his wartime expenses, he moved with his wife Emilie to Argentina, where they took up farming. When he went bankrupt in 1958, Schindler left his wife and returned to Germany, where he failed at several business ventures and relied on financial support from Schindlerjuden ("Schindler Jews")—the people whose lives he had saved during the war. He died on 9 October 1974 in Hildesheim, Germany, and was buried in Jerusalem on Mount Zion, the only former member of the Nazi Party to be honoured in this way. He and his wife Emilie were named Righteous Among the Nations by the Israeli government in 1993.
rdf:langString Oskar Schindler (28 April 1908 – 9 Oktober 1974) adalah seorang pengusaha yang terkenal karena upaya-upayanya untuk menyelamatkan buruh-buruh Yahudinya dari Holocaust. Ia menyelamatkan hingga 1.200 orang Yahudi dengan menyuruh mereka bekerja di pabrik amunisinya di daerah yang kini menjadi wilayah Polandia. Schindler dengan sengaja memproduksi amunisi yang buruk dalam upayanya merugikan militer Jerman dalam peperangan.
rdf:langString オスカー・シンドラー(Oskar Schindler、1908年4月28日 - 1974年10月9日)は、メーレン(当時オーストリア領、現チェコ領)生まれのズデーテン・ドイツ人の実業家。第二次世界大戦中、ドイツにより強制収容所に収容されていたユダヤ人のうち、自身のエナメル工場で雇用していた1,200人を虐殺から救った。
rdf:langString 오스카르 쉰들러(독일어: Oskar Schindler 오스카어 신들러[*], 1908년 4월 28일~ 1974년 10월 9일)는 체코 태생의 독일의 사업가이다. 나치정권 당시 수감된 수많은 유대인들을 구출해냈다.
rdf:langString Oskar Schindler (Zwittau/Svitavy, Tsjecho-Slowakije (tegenwoordig Tsjechië), 28 april 1908 – Hildesheim, 9 oktober 1974) was een Sudeten-Duitse industrieel die bekend werd door zijn hulp aan Joden tijdens de Holocaust.
rdf:langString Oskar Schindler (IPA: [ˈɔs.kaʁ ˈʃɪnd.lɐ], ; Zwittau, 28 aprile 1908 – Hildesheim, 9 ottobre 1974) è stato un imprenditore, militare, politico e agente dei servizi segreti tedesco. È ricordato per aver salvato più di 1000 ebrei dallo sterminio della Shoah, durante la seconda guerra mondiale; nonostante non se ne conosca il numero esatto, secondo alcune fonti furono tra i 1200 e i 1300. Schindler utilizzò il pretesto di impiegarli come personale necessario allo sforzo bellico presso la sua fabbrica di utensili, la D.E.F. (Deutsche Emaillewaren-Fabrik), situata in via Lipowa n. 4, nel distretto industriale di Zabłocie, a Cracovia. L'intera vicenda fu divulgata al grande pubblico grazie all'incontro tra lo scrittore australiano Thomas Keneally e il negoziante Leopold Pfefferberg (detto Poldek), un sopravvissuto allo sterminio grazie a Schindler e del quale, dopo la guerra, divenne fraterno amico. Keneally fu colpito dalla storia e, stabiliti vari contatti con gli altri Schindlerjuden (gli "ebrei di Schindler"), nel 1982 scrisse il romanzo La lista di Schindler da cui, successivamente, fu tratto il celebre film del 1993 Schindler's List - La lista di Schindler, diretto da Steven Spielberg.
rdf:langString Oskar Schindler (Svitavy, 28 de abril de 1908 – Hildesheim, 9 de outubro de 1974) foi um industrial alemão sudeto, espião e membro do Partido Nazi, que salvou da morte 1200 judeus durante o Holocausto, empregando-os nas suas fábricas de esmaltes e munições, localizadas nas actuais Polónia e República Checa, respectivamente. É o tema principal do romance de 1982, Schindler's Ark, e do filme de 1993, Schindler's List, que mostra a sua vida como um oportunista interessado no lucro, inicialmente, mas que acabou por mostrar uma iniciativa e dedicação extraordinárias com o objectivo de salvar as vidas dos seus empregados judeus. Schindler cresceu em Zwittau, Morávia, e teve vários trabalhos até se juntar à Abwehr, o serviço de informação da Alemanha Nazi, em 1936. Aderiu ao Partido Nazi em 1939. Antes da ocupação alemã da Checoslováquia, em 1938, Schindler recolhia informações sobre caminhos-de-ferro e movimentos de tropas para o governo alemão. Foi preso por espionagem pelo governo checoslovaco, mas foi libertado segundo os termos do Acordo de Munique, em 1938. Schindler continuou o seu trabalho de recolha de informações para os nazis, na Polónia, em 1939, antes da invasão daquele território, no início da Segunda Guerra Mundial. Em 1939, Schindler obteve uma fábrica de utensílios de cozinha em Cracóvia, Polónia, que empregava 1750 trabalhadores, dos quais cerca de mil eram judeus no auge da fábrica, em 1944. As suas ligações da Abwehr ajudaram Schindler a proteger os trabalhadores judeus de uma deportação certa e da morte nos campos de concentração nazis. De início, Schindler estava apenas interessado em fazer dinheiro fácil com o negócio. Mais tarde começou a proteger os seus trabalhadores sem olhar a custos. Com o tempo, Schindler teve que subornar os oficiais nazis com dinheiro e ofertas de luxo, obtidas no mercado-negro, para manter os seus empregados seguros. Quando a Alemanha começou a perder a guerra, em Julho de 1944, as Schutzstaffel (SS) começaram a fechar os campos de concentração a leste e a evacuar os restantes prisioneiros para oeste. Muitos foram mortos no campo de concentração de Auschwitz e Gross-Rosen. Schindler convenceu o SS-Hauptsturmführer Amon Göth, comandante do Campo de concentração de Kraków-Płaszów, a transferir a sua fábrica para Brünnlitz, na região dos Sudetas, poupando, assim, os seus trabalhadores da morte nas câmaras de gás. Utilizando os nomes fornecidos pelo oficial da Polícia dos Guetos Judeus Marcel Goldberg, o secretário de Göth, Mietek Pemper, compilou, e passou a papel, uma lista de 1,2 mil judeus que viajaram para Brünnlitz em Outubro de 1944. Schindler continuou a subornar os oficiais das SS para impedir o massacre dos seus empregados, até ao final da Segunda Guerra Mundial na Europa, em Maio de 1945, altura em que tinha já gasto a sua fortuna em subornos e no mercado-negro para comprar provisões para os seus funcionários. Schindler foi viver na Alemanha a seguir à guerra, onde foi apoiado financeiramente por organizações judaicas de salvamento. Depois de receber um reembolso parcial pelos seus gastos em tempo de guerra, viajou para a Argentina, com a sua esposa, para uma quinta. Quando entrou em bancarrota em 1958, Schindler deixou sua mulher e regressou à Alemanha, onde foi mal-sucedido em vários negócios, e teve que ser ajudado pelos seus Schindlerjuden ("Judeus de Schindler") — aqueles cujas vidas ele salvou durante a guerra. Schindler recebeu a designação de Justos entre as nações pelo governo de Israel em 1963, e morreu a 9 de Outubro de 1974.
rdf:langString Oskar Schindler (ur. 28 kwietnia 1908 w Svitavach, zm. 9 października 1974 w Hildesheim) – niemiecki przedsiębiorca, który uratował swoich żydowskich robotników przymusowych przed zagładą w niemieckich obozach koncentracyjnych.
rdf:langString Oskar Schindler, född 28 april 1908 i Zwittau (Svitavy), Österrike-Ungern, död 9 oktober 1974 i Hildesheim, Västtyskland, var en tysk industriman, som är känd för att ha räddat fler än 1 200 judar undan Förintelsen genom att anställa dem vid sin emalj- och ammunitionsfabrik. Han har senare blivit huvudperson i romanen Schindlers ark (1982), och i filmen Schindler's List (1993). Filmen redogör för hans liv som opportunist, från början endast motiverad av ekonomiska skäl, men senare med stor hängivenhet för att rädda livet på de judiska arbetarna. Schindler växte upp i Zwittau i dåvarande Österrike-Ungern, och hade flera yrken innan han 1936 gick med i Abwehr, Nazitysklands underrättelsetjänst. Han gick med i Nazistpartiet 1939. I Abwehr arbetade han bland annat med att samla information om järnvägar, militära installationer och truppförflyttningar samt att rekrytera spioner i Tjeckoslovakien. Schindler samlade information åt Nazityskland och arbetade bland annat i Polen inför Tysklands invasion 1939. Han tog år 1939 över en emaljfabrik i Kraków, Polen, som när den gick som bäst hade 1 750 arbetare av vilka 1 000 var judar. Kontakterna inom Abwehr hjälpte Schindler att skydda sina judiska arbetare från deportation och avrättningar i nazisternas koncentrationsläger. I takt med att Röda armén drog sig allt närmare började SS i juli 1944 att stänga de koncentrationsläger som låg längst österut och evakuera de kvarvarande fångarna västerut till lägren i Auschwitz och Gross-Rosen. Schindler övertygade då Hauptsturmführer Amon Göth, som var kommendant vid det närliggande Koncentrationslägret i Płaszów, att låta honom flytta fabriken och dess arbetare till Brünnlitz (tjeckiska: Brněnec), i Sudetenland, för att skydda arbetarna från en nästintill säker död i gaskamrarna. Vid krigets slut i maj 1945 hade han gjort av med hela sin förmögenhet, som till största del gått till mutor. För sina insatser under kriget förklarades Schindler 1963 som Rättfärdig bland folken av den israeliska regeringen. Han avled den 9 oktober 1974 i Hildesheim i dåvarande Västtyskland, och begravdes på den Katolska kyrkogården i Jerusalem, som enda medlem av nazistpartiet som hedrats på detta sätt.
rdf:langString 奧斯卡·辛德勒(德語:Oskar Schindler,1908年4月28日-1974年10月9日)是一位德国资本家、间谍和纳粹党党员,于第二次世界大战期间在现今位于波兰和捷克共和国境内的地区开设琺瑯和彈藥工厂,雇佣了许多犹太人作业,并最终成功挽救了1100名工人免遭德国纳粹的屠杀。1982年的小说《辛德勒的方舟》和1993年的电影《辛德勒的名单》都是以他为主题,反应了他起初作为一个投機主義者为了追求利润而在战争期间雇佣廉价工人开办工厂,但后来却展现出过人的胆识、主动性和坚韧的奉献精神,千方百计挽救犹太人生命的壮举。 辛德勒出生并成长于奥匈帝国摩拉維亞斯維塔維,先后做过多种工作,后于1936年加入納粹德國的軍事情報局阿勃維爾。1938年的蘇台德區問題前,他已经开始为德国政府收集铁路和军队动向的情报,后因涉嫌从事间谍活动被捷克政府逮捕,但之后根据1938年慕尼黑協定的条款予以释放。1939年辛德勒加入了纳粹党,继续为纳粹收集情报,并且在德波戰爭爆发前还在波兰境内工作。1939年,辛德勒在波兰的克拉科夫开设了一間琺瑯厂,最多的时候雇佣了约1750名工人,1944年时这些工人中有约1000名是犹太人。他通过自己在阿勃維爾的人脉帮助他保护自己工厂的犹太人免于被送进集中营。起初辛德勒的行为是受利益驱使,之后他开始不计代价地保护自己的工人。随着时间的推移,辛德勒不得不向纳粹军官送去更大数额的贿赂,还有许多只有通过黑市才能获得的贵重礼物来保护工人的安全。由于1944年7月起德国在战场上节节败退,親衛隊开始关闭最东边的集中营,把存活的囚犯转移到西面的集中营。许多人在奥斯威辛和被杀。辛德勒说服克拉科夫-普拉佐集中营统领、亲卫队上尉批准自己将工厂转移到苏台德地区,从而避免工人被送入毒气室处死。1944年10月,格特的秘书将犹太区警察马塞尔·戈尔德贝格(Marcel Goldberg)警官提供的姓名整理后打印成一份1200名将转移到苏台德地区的犹太人名单。之后辛德勒继续给親衛隊军官送去贿赂避免工人被处死。到1945年5月战争结束时,他的所有积蓄都已经在这些贿赂和为工人购买補给中耗尽。 战争结束后辛德勒回到了德国,并在那里依靠犹太人救援组织的援助金渡日。收到了自己战时开销的部分补偿后,他和太太移民到阿根廷过起了农场經營的生活。1958年破产后辛德勒独自回到德国尝试经营了多个行业,但都没有成功,因而要依靠自己在战争期间拯救的辛德勒犹太人的救济过活。1963年以色列政府授予他国际义人称号。1974年10月9日奥斯卡·辛德勒在西德的希尔德斯海姆逝世。
rdf:langString О́скар Ши́ндлер (нем. Oskar Schindler; 28 апреля 1908[…], Свитави — 9 октября 1974, Хильдесхайм, Нижняя Саксония) — судетский немецкий промышленник, спасший почти 1200 евреев во время Холокоста, предоставив им работу на своих заводах в Польше и Чехословакии. Его история легла в основу книги «Ковчег Шиндлера» и основанного на ней фильма «Список Шиндлера»
rdf:langString Оскар Шиндлер (нім. Oskar Schindler; 28 квітня 1908, Цвіттау, Австро-Угорська імперія (нині Світави, Чехія) — 9 жовтня 1974, Гільдесгайм, Німеччина) — судетський німецький промисловець, який врятував майже 1200 євреїв під час Голокосту, надавши їм роботу на своїх заводах у Польщі та Чехії. Ця історія лягла в основу книги «Ковчег Шиндлера» і заснованого на ній фільму «Список Шиндлера».
xsd:nonNegativeInteger 44096
xsd:gYear 1908
xsd:gYear 1974
<Geometry> POINT(35.230422973633 31.770164489746)

data from the linked data cloud