Old Prussians

http://dbpedia.org/resource/Old_Prussians an entity of type: Thing

البروسيون أو البوروسيون (الاسم الأول مشتق من الأخير) هم شعب بلطيقي قديم كان يعيش في منطقة تعرف ببروسيا، تقع جنوب شرق بحر البلطيق بين نهري فيستولا ونيمان. بعد أن تم غزو البروسيين من قبل فرسان النظام التيوتوني (القرن الثالث عشر) ثم تأسيس ما يعرف بدوقية بروسيا (1525)، خدم مصطلح البروسيين أخيرًا لوصف جميع سكان الدوقية (التي أصبحت مملكة فيما بعد)، الذين كان معظمهم من أصل ألماني أو من بقايا البلطيقيين القدامى الذين تم تنصير أغلبهم ثم ادماجهم وسط المعمرين الألمان الجدد. وقد انقرضت اللغة البروسية القديمة في القرن السابع عشر. rdf:langString
Baltští Prusové, známi též jako Staří Prusové (prusky a litevsky Prūsai, lotyšsky Prūši, polsky Prusowie, německy Pruzzen či Prußen) byli někdejší etnikum baltského původu (nezaměňovat s pozdějšími německými obyvateli Pruska), sídlící od počátku našeho letopočtu v jihovýchodním Pobaltí mezi ústími Visly a Němenu, na území, které se ve středověku nazývalo Prusy. Baltští Prusové spolu s Jotvingy, sídlícími dále ve vnitrozemí, náleželi jazykově k , dnes zcela vymřelé, větvi baltských jazyků. rdf:langString
Die Prußen oder Pruzzen, nach der Eigenbezeichnung *Prūsai, waren der baltische Volksstamm, auf den der deutsche geografische Name Preußen zurückgeht. Das Siedlungsgebiet der prußischen Teilstämme im 13. Jahrhundert lag an der Ostsee, etwa zwischen der Weichsel und der Memel. Sprachlich und ethnisch bestand zwischen den späteren, überwiegend deutschsprachigen Bewohnern Preußens und den ursprünglichen, rein baltischen Prußen nur teilweise eine Verbindung; dagegen blieb der Name des gemeinsamen Siedlungsgebietes noch lange Zeit erhalten. rdf:langString
Les Borusses ou Prussiens (ce dernier terme étant dérivé du premier) étaient un peuple balte habitant le pourtour sud-est de la mer Baltique, entre la Vistule et le Niémen. Après la conquête des Prussiens par les chevaliers-moines de l'ordre Teutonique (XIIIe siècle) et la fondation du duché de Prusse (1525), le terme Prussiens a finalement servi à désigner l'ensemble des habitants du duché (puis du royaume), qui étaient majoritairement d'origine allemande. La langue dite du vieux-prussien s'est éteinte au XVIIe siècle. rdf:langString
프루센(독일어: Prußen, 라틴어: Pruteni 프루테니[*], 라트비아어: Prūši, 리투아니아어: Prūsai, 폴란드어: Prusowie, 카슈브어: Prësowié)은 은 고중세 유럽의 민족으로, 오늘날의 프로이센 및 발트 해 연안 지역에 살던 사람들이다. 이들은 고대 프로이센어를 사용했을 것으로 예상된다. 13세기 북방 십자군 때 튜튼 기사단이 프로이센 지역을 공격하여 프로이센인들을 라트비아 동부로 몰아냈다. 프로이센인들은 발트해 인종과 슬라브에 동화되었고 고대 프로이센어는 17세기 ~ 18세기경에 사멸하였다. rdf:langString
プルーセン、古プロイセン人、あるいはバルト・プロイセン人(低ザクセン語: Pruzzen、ドイツ語: Prußen、ラテン語: Pruteni、リトアニア語: Prūsai、ポーランド語: Prusowie、プロシア語: Prūsas)は、バルト海の南東岸の、およそヴィスワ川とクロニアン (Curonian) 湖周辺に居住している、近隣のスラブ民族とは異なる中世バルト族(バルト人)から成る民族グループ。 13世紀の間に古プロイセン人はドイツ騎士団によって征服され、ドイツ人により支配された。ドイツ帝国が統一される前にかつて存在した王国であるプロイセンは、バルト語派の古プロイセン地域からその名前を取り、古プロイセン語は17世紀から18世紀初頭までには消滅した。 プルーセン人の土地は、ポラン族(現ポーランド人)の出現前まで広大だった。およそ東プロイセンの中央から南部、現ポーランドのヴァルミア・マズールィ県、ロシアのカリーニングラード州、リトアニアのクライペダ地方から成り立っていた。 rdf:langString
Prusowie – ludy bałtyckie zamieszkujące w średniowieczu tereny między Pomorzem, Mazowszem, Litwą, Bałtykiem (wybrzeże Bałtyku między dolną Wisłą a dolnym Niemnem) oraz Niwą. Obecnie ich terytorium zajmują: województwo warmińsko-mazurskie, fragment województwa pomorskiego i część województwa kujawsko-pomorskiego (ziemia chełmińska) oraz obwód kaliningradzki. rdf:langString
Прусси (нім. Pruzzen або Prußen; лат. Pruzzen Pruteni; лит. Prūsai; пол. Prusowie) — балтський народ, що у IX—XVIII ст. населяв територію нинішнього Вармінсько-Мазурського воєводства Польщі та Калінінградської області Росії. Вони дали ім'я історичній області Пруссії. Говорили нині зниклою прусською мовою. rdf:langString
古普鲁士人、波罗的普鲁士人又或直接寫作普鲁士人(古普魯士語: prūsai;德語:Pruzzen或 Prußen;拉丁語:Pruteni; 拉脫維亞語:prūši;立陶宛語:prūsai;波蘭語:Prusowie;:Prësowié)是一个属于講波罗的语族的族群(波羅的人),是居住在普鲁士地区,即波罗的海東南岸、西至维斯图拉潟湖、東至庫爾斯潟湖的原住民:他們說印欧语系的普鲁士语,信奉基督教來臨之前的多神教,與後來借用了他們的名稱、在當地說低地德語的後來居民並不相同。 在13世纪,普鲁士人被条顿骑士团征服,并在接下来的几个世纪中被同化。前德意志国家普鲁士从波罗的普鲁士人得到“普鲁士”之名,但这个国家其实主要是同化了古普鲁士人的德意志人;到17世纪或18世纪初,古普鲁士语已经灭绝。因二戰後,東普魯士被波蘭和蘇聯瓜分,當地300萬德國人多被强制遷徙去德國本土,所以現今德國人中許多也有古普魯士人的血統。 古普鲁士人居住的区域大体在东普鲁士(现波兰的瓦尔米亚-马祖里省、俄罗斯的加里宁格勒州和立陶宛的克莱佩达地区南部)的中部和南部。 rdf:langString
Els antics prussians, prussians del Bàltic o senzillament prussians (Prūsai en prussià; alemany: Pruzzen, llatí: Pruteni; letó: Prūši; lituà: Prūsai; Prusowie en polonès; Prësowié en caixubi) eren el poble indígena d'un grup de tribus bàltiques que van habitar la regió de Prússia. Es trobaven a la riba sud de la Mar Bàltica entre el Llacuna del Vístula a l'oest i el Llacuna de Curlàndia a l'est. Els seus habitants parlaven la llengua prussiana i seguien la mitologia prussiana. rdf:langString
Οι Προύσοι (γερμ. Prußen, Prūsai, λατινικά Pruteni) ήταν λαός της Βαλτικής. Συνολικά υπήρχαν δώδεκα φυλές που ζούσαν τον 13ο αιώνα στην περιοχή μεταξύ των ποταμών Βιστούλα και του , της πόλης και του δέλτα του ποταμού στην σημερινή Πολωνία. Η περιοχή αυτή δεν ήταν ακριβώς η ίδια με την περιοχή που κατοικούσαν αργότερα οι Πρώσοι. rdf:langString
La praprusoj (laŭ la praprusa lingvo kaj ankaŭ la litova prūsai) estis balta popolo, laŭ kiuj nomiĝis la regiono ĉe la Balta Maro sudokcidente de Litovio, kiu dum la 13-a jarcento estis konkerita de germanoj, kiuj poste transprenis la baltan nomon por la germanlingva regno Prusio (Preußen). En la germana lingvo oni nomas la baltan popolon Prußen, Prussen, Pruzzen respektive Altpreußen kaj en la latina Pruteni; por diferencigi inter la originaj baltoj kaj postaj germanaj konkerintoj, en pluraj lingvoj oni nomas la baltojn "malnovaj prusoj" (ekzemple angle Old Prussians aŭ norvege Gammelprøysserne) respektive praprusoj. La setloteritorio de la dek du praprusaj triboj estis inter la riveroj Vistulo kaj Minija (germane Minge), kiu - veninte de nordo - apud la urbo Šilutė (germane Heydekrug) en rdf:langString
Los prusios o prusianos (en latín Pruteni) eran una etnia de origen báltico, originariamente instalada entre los ríos Neman o Nemunas y Minge. El nombre de Prusia deriva de ellos. Es importante no confundir a los prusios bálticos con los posteriores y mucho más conocidos prusianos alemanes. rdf:langString
Old Prussians, Baltic Prussians or simply Prussians (Old Prussian: prūsai; German: Pruzzen or Prußen; Latin: Pruteni; Latvian: prūši; Lithuanian: prūsai; Polish: Prusowie; Kashubian: Prësowié) were an indigenous tribe among the Baltic peoples that inhabited the region of Prussia, at the south-eastern shore of the Baltic Sea between the Vistula Lagoon to the west and the Curonian Lagoon to the east. The Old Prussians, who spoke an Indo-European language now known as Old Prussian and worshipped pre-Christian deities, lent their name, despite very few commonalities, to the later, predominantly Low German-speaking inhabitants of the region. rdf:langString
Prusia Baltik (bahasa Jerman: Pruzzen atau Prußen; ; bahasa Latin: Pruteni; bahasa Latvia: Prūši; bahasa Lituania: Prūsai; bahasa Polski: Prusowie; bahasa Kashubia: Prësowié) adalah istilah yang mengacu kepada penduduk asli yang berlatarbelakang yang menghuni wilayah . Wilayah ini tidak sama dengan negara Prusia dan terletak di pesisir tenggara Laut Baltik di antara di barat dan di timur. Orang-orang Prusia Baltik menuturkan bahasa yang kini dikenal dengan nama bahasa Prusia Kuno dan mempercayai mitologi Prusia yang pagan. rdf:langString
I Pruzzi (Pruzzen) o Prussi (Prußen), da cui Prussiani (Preußen) o, ancora, Pruteni, erano una popolazione del gruppo dei Balti occidentali, originariamente insediata tra i fiumi Nemunas e . La Prussia venne così chiamata ispirandosi al loro nome, anche se successivamente alla loro scomparsa e sostituzione con popolazioni tedesche portate dai cavalieri teutonici. La zona d'insediamento dei Pruzzi si estendeva, ad est e verso sud-ovest, anche oltre i confini storici della Prussia. Nelle zone più centrali del loro insediamento i ritrovamenti archeologici provano una presenza ininterrotta di questa popolazione dalla fine del neolitico sino al medioevo. L'espansione verso la zona della Vistola ebbe luogo nel VII secolo, quando la presenza di coloni germanici era ancora molto sparuta. Dopo esse rdf:langString
De (Oude) Pruisen, ter onderscheiding van de latere Pruisen beter als Pruzzen aan te duiden, waren een Baltische stam die het gebied ten zuidoosten van de Oostzee bewoonde, tussen de monding van de Wisła (Weichsel) en het Koerse Haf (Kurische Nehrung). Hun taal was het Oudpruisisch. In de loop van de 13e eeuw werden ze overwonnen door de ridders van de Duitse Orde, en de eeuwen daarna volgde een geleidelijke germanisering voor zover zij in Oost-Pruisen woonden of een polonisatie in hun woongebieden voor zover deze binnen het Poolse koninkrijk terechtkwamen. De voormalige staat Pruisen ontleende weliswaar zijn naam aan deze Baltische stam, maar de staat zelf heeft daarmee geen historische binding. Zij werd geleid door de Duitse Orde, dat wil zeggen door adel en stedelijke burgerijen uit het rdf:langString
Antigos prussianos, prussianos bálticos ou simplesmente prussianos (prussiano antigo: prūsai; em alemão: Pruzzen ou Prußen; em latim: Pruteni; em letão: prūši; em lituano: prūsai; em polonês/polaco: Prusowie; em cassúbio: Prësowié) foram um tribo indígena entre os povos bálticos que habitavam a região da Prússia, na costa sudeste do Mar Báltico, entre a a oeste e a laguna da Curlândia a leste. Os prussianos antigos, que falavam uma língua indo-europeia agora conhecida como prussiano antigo e adoravam divindades pré-cristãs, emprestaram seu nome, apesar de muito poucas semelhanças, aos habitantes posteriores, predominantemente de língua alemã baixa da região. rdf:langString
Pruser (prusser, preusser eller preussare) var ett baltiskt folk som under medeltiden bebodde områden mellan Wisła och Njemen, innan kristendomens ankomst till området. De omnämndes första gången på 900-talet men kan också vara identiska med de aestier som skildrades av Tacitus år 98. Pruserna talade ett västbaltiskt språk - prusiska - och följde en hednisk religion som åtminstone delvis sammanföll med den litauiska hedendomen och vars främste gud skall ha varit . Prusernas land erövrades under 1200 och 1300-talet av Tyska orden, som också successivt kristnade dem; efter två stora misslyckade uppror underkuvades pruserna. Så småningom förtyskades de och det prusiska språket föll i glömska. De sista talarna av prusiska var några bönder som levde i Samland på 1600-talet. Prusernas gamla områ rdf:langString
Пру́ссы (греч. Βορουσκοί, лат. Borusci), — группа племён, населявшая в IX/X—XVIII веках южное побережье Балтийского (Варяжского) моря между нижним течением рек Висла и Неман (современную территорию Калининградской области России, южной части Клайпедского уезда Литвы, а также Варминско-Мазурского воеводства Польши). rdf:langString
rdf:langString Old Prussians
rdf:langString بروسيون
rdf:langString Prussians
rdf:langString Prusové
rdf:langString Prußen
rdf:langString Προύσοι
rdf:langString Praprusoj
rdf:langString Prusios
rdf:langString Prusia Baltik
rdf:langString Prussiens
rdf:langString Prussiani
rdf:langString 프루센
rdf:langString プルーセン
rdf:langString Pruisen (volk)
rdf:langString Prusowie
rdf:langString Prussianos
rdf:langString Пруссы
rdf:langString Pruser
rdf:langString 古普鲁士人
rdf:langString Прусси
rdf:langString Prussians
rdf:langString Prūsai
xsd:integer 552819
xsd:integer 1122300206
rdf:langString The Old Prussians in the context of the Baltic tribes, ca. 1200 AD. The boundaries are approximations.
rdf:langString Prussians
rdf:langString Prūsai
rdf:langString Els antics prussians, prussians del Bàltic o senzillament prussians (Prūsai en prussià; alemany: Pruzzen, llatí: Pruteni; letó: Prūši; lituà: Prūsai; Prusowie en polonès; Prësowié en caixubi) eren el poble indígena d'un grup de tribus bàltiques que van habitar la regió de Prússia. Es trobaven a la riba sud de la Mar Bàltica entre el Llacuna del Vístula a l'oest i el Llacuna de Curlàndia a l'est. Els seus habitants parlaven la llengua prussiana i seguien la mitologia prussiana. Durant el segle XIII els prussians foren conquerits per l'Orde Teutònic. L'antic estat alemany de Prússia va agafar el seu nom dels prussians bàltics, tot i que va ser dirigit per alemanys. Els cavallers Teutònics i les seves tropes van traslladar els prussians bàltics del sud de Prússia cap al nord Prússia. Molts prussians també foren morts durant les croades dutes a terme per Polònia i els papes, mentre altres van ser assimilats i convertits al cristianisme. La llengua prussiana s'extingí a finals del segle xvii o principis del xviii. Molts prussians emigraren per causa de les croades teutòniques.La terra del prussians era més gran abans de l'arribada dels polans, consistint al centre i est de la Prússia Oriental i Prússia Occidental. D'acord als termes després de la Segona Guerra Mundial, el seu territori correspon a les àrees modernes de Voivodat de Vàrmia i Masúria (a Polònia), la Província de Kaliningrad (a Rússia) i el del sud Territori de Memel (de Lituània). El territori era també habitat per esclavonis, una tribu relacionada amb els prussians, curonians i balts orientals.
rdf:langString البروسيون أو البوروسيون (الاسم الأول مشتق من الأخير) هم شعب بلطيقي قديم كان يعيش في منطقة تعرف ببروسيا، تقع جنوب شرق بحر البلطيق بين نهري فيستولا ونيمان. بعد أن تم غزو البروسيين من قبل فرسان النظام التيوتوني (القرن الثالث عشر) ثم تأسيس ما يعرف بدوقية بروسيا (1525)، خدم مصطلح البروسيين أخيرًا لوصف جميع سكان الدوقية (التي أصبحت مملكة فيما بعد)، الذين كان معظمهم من أصل ألماني أو من بقايا البلطيقيين القدامى الذين تم تنصير أغلبهم ثم ادماجهم وسط المعمرين الألمان الجدد. وقد انقرضت اللغة البروسية القديمة في القرن السابع عشر.
rdf:langString Baltští Prusové, známi též jako Staří Prusové (prusky a litevsky Prūsai, lotyšsky Prūši, polsky Prusowie, německy Pruzzen či Prußen) byli někdejší etnikum baltského původu (nezaměňovat s pozdějšími německými obyvateli Pruska), sídlící od počátku našeho letopočtu v jihovýchodním Pobaltí mezi ústími Visly a Němenu, na území, které se ve středověku nazývalo Prusy. Baltští Prusové spolu s Jotvingy, sídlícími dále ve vnitrozemí, náleželi jazykově k , dnes zcela vymřelé, větvi baltských jazyků.
rdf:langString Die Prußen oder Pruzzen, nach der Eigenbezeichnung *Prūsai, waren der baltische Volksstamm, auf den der deutsche geografische Name Preußen zurückgeht. Das Siedlungsgebiet der prußischen Teilstämme im 13. Jahrhundert lag an der Ostsee, etwa zwischen der Weichsel und der Memel. Sprachlich und ethnisch bestand zwischen den späteren, überwiegend deutschsprachigen Bewohnern Preußens und den ursprünglichen, rein baltischen Prußen nur teilweise eine Verbindung; dagegen blieb der Name des gemeinsamen Siedlungsgebietes noch lange Zeit erhalten.
rdf:langString Οι Προύσοι (γερμ. Prußen, Prūsai, λατινικά Pruteni) ήταν λαός της Βαλτικής. Συνολικά υπήρχαν δώδεκα φυλές που ζούσαν τον 13ο αιώνα στην περιοχή μεταξύ των ποταμών Βιστούλα και του , της πόλης και του δέλτα του ποταμού στην σημερινή Πολωνία. Η περιοχή αυτή δεν ήταν ακριβώς η ίδια με την περιοχή που κατοικούσαν αργότερα οι Πρώσοι. Αρχαιολογικά ευρήματα δείχνουν ότι οι οικισμοί των Προύσων κατοικούνταν συνεχώς από το τέλος της νεολιθικής εποχής και μέχρι τον μεσαίωνα. Υποδουλώθηκαν από τους Τεύτονες Ιππότες και αφομοιώθηκαν από τους Γερμανούς και Πολωνούς μετανάστες που κατοίκησαν την περιοχή. Η γλώσσα που μιλούσαν ήταν η Προυσική (γερμ. Altpreußische Sprache, Altpreußisch, Prussisch ή Prußisch) και εξαφανίστηκε τον 17ο αιώνα.
rdf:langString La praprusoj (laŭ la praprusa lingvo kaj ankaŭ la litova prūsai) estis balta popolo, laŭ kiuj nomiĝis la regiono ĉe la Balta Maro sudokcidente de Litovio, kiu dum la 13-a jarcento estis konkerita de germanoj, kiuj poste transprenis la baltan nomon por la germanlingva regno Prusio (Preußen). En la germana lingvo oni nomas la baltan popolon Prußen, Prussen, Pruzzen respektive Altpreußen kaj en la latina Pruteni; por diferencigi inter la originaj baltoj kaj postaj germanaj konkerintoj, en pluraj lingvoj oni nomas la baltojn "malnovaj prusoj" (ekzemple angle Old Prussians aŭ norvege Gammelprøysserne) respektive praprusoj. La setloteritorio de la dek du praprusaj triboj estis inter la riveroj Vistulo kaj Minija (germane Minge), kiu - veninte de nordo - apud la urbo Šilutė (germane Heydekrug) enfluas la delton de la rivero Nemunas. Arkeologiaj trovoj pruvas, ke ekde la malfrua ŝtonepoko ĝis la mezepoko la kernaj regionoj de la praprusoj estis seninterrompe loĝitaj. La ampleksigo de la setloregiono ĝis la rivero Vistulo nur okazis post la foriro de la "vistulaj ĝermanoj". La loĝantoj estis baltoj, sed malgraŭ la internacia kutimo estas malsamopinie pridiskutata, ĉu eblas subsumigi la tribojn de sudovianoj-jadvingoj, de la galingoj kaj ankaŭ de la skalvoj kiel anoj de la praprusa popolo. Post la konkero de la praprusa loĝoteritorio fare de la ordeno de germanaj kavaliroj dum la 13-a jarcento, dum kiu plejparto de la praprusoj estis murditaj, oni dum pliaj 4 jarcentoj provis elradikigi la praprusan lingvon kaj la nekristanan historian baltan religion, kaj anstataŭe enkonduki la germanan lingvon kaj la kristanismon. La malmultaj restintaj praprusoj pli kaj pli estis influitaj de la enmigrintaj germanoj kaj poloj, sed tamen nur ekde la 17-a jarcento eblis konstati, ke la praprusa lingvo ne plu estis praktike uzata. Por lingvistoj tamen bedaŭrindas, ke la lingvo nekomplete dokumentitas. Post la malfondo de la Sovetunio, la baltiaj ŝtatoj observis reviviĝon de scienca kaj kultura intereso pri la elmortiĝintaj baltaj lingvoj kaj triboj, kaj ankaŭ estas provoj pli ol ĝis nun rekonstrui kaj revivigi la praprusan lingvon.
rdf:langString Los prusios o prusianos (en latín Pruteni) eran una etnia de origen báltico, originariamente instalada entre los ríos Neman o Nemunas y Minge. El nombre de Prusia deriva de ellos. Es importante no confundir a los prusios bálticos con los posteriores y mucho más conocidos prusianos alemanes. La zona poblada por los prusios se extendía, hacia el este y en dirección suroeste, más allá de los confines históricos de Prusia Oriental. En las zonas más centrales del asentamiento de los antiguos prusianos, los descubrimientos arqueológicos comprueban una presencia ininterrumpida de esta población desde fines del Neolítico hasta finales del medioevo. Su expansión hacia la cuenca del Vístula tuvo lugar en el siglo VII, cuando la presencia de colonos germánicos era aún muy débil. Los prusios propiamente dichos (también llamados borusios) fueron sometidos por la Orden Teutónica a partir del siglo XII y luego los pobladores prusianos bálticos fueron asimilados por poblaciones migrantes (ver "Drang nach Osten") de origen alemán, y en el sur de su territorio por polacos (en el sur los polacos procedentes de Mazovia se instalaron en Masuria y aunque los masurianos conservaron su dialecto polaco hasta el siglo XX, ya a fines del siglo XIX estaban muy asimilados por los alemanes). En cuanto a los prusianos bálticos, prusios, prutenos o borusios, su lengua baltoeslava, el antiguo prusiano, se extinguió alrededor de los siglos XVII-XVIII y está escasamente documentada. Topónimos de origen balto-prusiano o antiguo prusiano son: , Chelmno, , , , , , Galinda, , , Semba, y .
rdf:langString Les Borusses ou Prussiens (ce dernier terme étant dérivé du premier) étaient un peuple balte habitant le pourtour sud-est de la mer Baltique, entre la Vistule et le Niémen. Après la conquête des Prussiens par les chevaliers-moines de l'ordre Teutonique (XIIIe siècle) et la fondation du duché de Prusse (1525), le terme Prussiens a finalement servi à désigner l'ensemble des habitants du duché (puis du royaume), qui étaient majoritairement d'origine allemande. La langue dite du vieux-prussien s'est éteinte au XVIIe siècle.
rdf:langString Old Prussians, Baltic Prussians or simply Prussians (Old Prussian: prūsai; German: Pruzzen or Prußen; Latin: Pruteni; Latvian: prūši; Lithuanian: prūsai; Polish: Prusowie; Kashubian: Prësowié) were an indigenous tribe among the Baltic peoples that inhabited the region of Prussia, at the south-eastern shore of the Baltic Sea between the Vistula Lagoon to the west and the Curonian Lagoon to the east. The Old Prussians, who spoke an Indo-European language now known as Old Prussian and worshipped pre-Christian deities, lent their name, despite very few commonalities, to the later, predominantly Low German-speaking inhabitants of the region. The duchy of the Polans under Mieszko I, which was the predecessor of the Kingdom of Poland, first attempted to conquer and baptize the Baltic tribes during the 10th century, but repeatedly encountered strong resistance. Not until the 13th century were the Old Prussians subjugated and their lands conquered by the Teutonic Order. The remaining Old Prussians were assimilated during the following two centuries. The old Prussian language, largely undocumented, was effectively extinct by the 17th century. The original territory of the Old Prussians prior to the first clashes with the Polans consisted of central and southern West and East Prussia, equivalent to parts of the modern areas of the Pomeranian Voivodeship and Warmian-Masurian Voivodeship in Poland, the Kaliningrad Oblast in Russia and the southern Klaipėda Region in Lithuania. The territory was also inhabited by Scalovians, a tribe related to the Prussians, Curonians and Eastern Balts.
rdf:langString Prusia Baltik (bahasa Jerman: Pruzzen atau Prußen; ; bahasa Latin: Pruteni; bahasa Latvia: Prūši; bahasa Lituania: Prūsai; bahasa Polski: Prusowie; bahasa Kashubia: Prësowié) adalah istilah yang mengacu kepada penduduk asli yang berlatarbelakang yang menghuni wilayah . Wilayah ini tidak sama dengan negara Prusia dan terletak di pesisir tenggara Laut Baltik di antara di barat dan di timur. Orang-orang Prusia Baltik menuturkan bahasa yang kini dikenal dengan nama bahasa Prusia Kuno dan mempercayai mitologi Prusia yang pagan. Pada abad ke-13, orang-orang Prusia Baltik ditaklukan oleh Ordo Teutonik. Ordo Teutonik memindahkan orang-orang Prusia Baltik dari Prusia selatan ke Prusia utara. Banyak orang-orang Prusia Baltik yang juga tewas dalam perang salib yang diminta oleh Polandia dan paus. Banyak dari antara mereka yang terasimilasi atau menjadi Kristen. Bahasa Prusia Kuno punah pada abad ke-17 atau awal abad ke-18.
rdf:langString 프루센(독일어: Prußen, 라틴어: Pruteni 프루테니[*], 라트비아어: Prūši, 리투아니아어: Prūsai, 폴란드어: Prusowie, 카슈브어: Prësowié)은 은 고중세 유럽의 민족으로, 오늘날의 프로이센 및 발트 해 연안 지역에 살던 사람들이다. 이들은 고대 프로이센어를 사용했을 것으로 예상된다. 13세기 북방 십자군 때 튜튼 기사단이 프로이센 지역을 공격하여 프로이센인들을 라트비아 동부로 몰아냈다. 프로이센인들은 발트해 인종과 슬라브에 동화되었고 고대 프로이센어는 17세기 ~ 18세기경에 사멸하였다.
rdf:langString I Pruzzi (Pruzzen) o Prussi (Prußen), da cui Prussiani (Preußen) o, ancora, Pruteni, erano una popolazione del gruppo dei Balti occidentali, originariamente insediata tra i fiumi Nemunas e . La Prussia venne così chiamata ispirandosi al loro nome, anche se successivamente alla loro scomparsa e sostituzione con popolazioni tedesche portate dai cavalieri teutonici. La zona d'insediamento dei Pruzzi si estendeva, ad est e verso sud-ovest, anche oltre i confini storici della Prussia. Nelle zone più centrali del loro insediamento i ritrovamenti archeologici provano una presenza ininterrotta di questa popolazione dalla fine del neolitico sino al medioevo. L'espansione verso la zona della Vistola ebbe luogo nel VII secolo, quando la presenza di coloni germanici era ancora molto sparuta. Dopo essere stati sottomessi dall'Ordine teutonico, vennero via via assimilati da popolazioni immigrate d'origine tedesca o polacca. La loro lingua, il prussiano si estinse attorno al XVII - XVIII secolo, ed è scarsamente documentata. Toponimi di origine prussiana sono Barta, Chełmno, Notanga, Pamede, Sasna e Lubava, Suduwa, Galinda, Nadruwa, Pagude, Semba, Skalwa e Warme.
rdf:langString プルーセン、古プロイセン人、あるいはバルト・プロイセン人(低ザクセン語: Pruzzen、ドイツ語: Prußen、ラテン語: Pruteni、リトアニア語: Prūsai、ポーランド語: Prusowie、プロシア語: Prūsas)は、バルト海の南東岸の、およそヴィスワ川とクロニアン (Curonian) 湖周辺に居住している、近隣のスラブ民族とは異なる中世バルト族(バルト人)から成る民族グループ。 13世紀の間に古プロイセン人はドイツ騎士団によって征服され、ドイツ人により支配された。ドイツ帝国が統一される前にかつて存在した王国であるプロイセンは、バルト語派の古プロイセン地域からその名前を取り、古プロイセン語は17世紀から18世紀初頭までには消滅した。 プルーセン人の土地は、ポラン族(現ポーランド人)の出現前まで広大だった。およそ東プロイセンの中央から南部、現ポーランドのヴァルミア・マズールィ県、ロシアのカリーニングラード州、リトアニアのクライペダ地方から成り立っていた。
rdf:langString Antigos prussianos, prussianos bálticos ou simplesmente prussianos (prussiano antigo: prūsai; em alemão: Pruzzen ou Prußen; em latim: Pruteni; em letão: prūši; em lituano: prūsai; em polonês/polaco: Prusowie; em cassúbio: Prësowié) foram um tribo indígena entre os povos bálticos que habitavam a região da Prússia, na costa sudeste do Mar Báltico, entre a a oeste e a laguna da Curlândia a leste. Os prussianos antigos, que falavam uma língua indo-europeia agora conhecida como prussiano antigo e adoravam divindades pré-cristãs, emprestaram seu nome, apesar de muito poucas semelhanças, aos habitantes posteriores, predominantemente de língua alemã baixa da região. O ducado dos poloneses sob Miecislau I, antecessor do Reino da Polônia, tentou pela primeira vez conquistar e batizar as tribos bálticas durante o século X, mas encontrou repetidamente forte resistência. Somente no século XIII os antigos prussianos foram subjugados e suas terras conquistadas pela Ordem Teutônica. Os restantes foram assimilados durante os dois séculos seguintes. A antiga língua prussiana, em grande parte não documentada, foi efetivamente extinta no século XVII. O território original dos antigos prussianos antes dos primeiros confrontos com os poloneses, consistia no centro e sul da Prússia Ocidental e Oriental, equivalente a partes das áreas modernas da voivodia da Pomerânia e da voivodia da Vármia-Masúria na Polônia, o Oblast de Caliningrado na Rússia e região sul de Claipeda, na Lituânia. O território também foi habitado por Escalovianos, uma tribo relacionada aos prussianos, curônios e bálticos orientais.
rdf:langString De (Oude) Pruisen, ter onderscheiding van de latere Pruisen beter als Pruzzen aan te duiden, waren een Baltische stam die het gebied ten zuidoosten van de Oostzee bewoonde, tussen de monding van de Wisła (Weichsel) en het Koerse Haf (Kurische Nehrung). Hun taal was het Oudpruisisch. In de loop van de 13e eeuw werden ze overwonnen door de ridders van de Duitse Orde, en de eeuwen daarna volgde een geleidelijke germanisering voor zover zij in Oost-Pruisen woonden of een polonisatie in hun woongebieden voor zover deze binnen het Poolse koninkrijk terechtkwamen. De voormalige staat Pruisen ontleende weliswaar zijn naam aan deze Baltische stam, maar de staat zelf heeft daarmee geen historische binding. Zij werd geleid door de Duitse Orde, dat wil zeggen door adel en stedelijke burgerijen uit het Duitse Rijk en door de nakomelingen van de oude Pruisen voor zover dezen als gegermaniseerde landadel een rol bleven spelen (zie Junker). Het gebied dat de Pruzzen bewoonden komt ongeveer overeen met het centrale en zuidelijke deel van de Duitse provincie Oost-Pruisen. Na de Tweede Wereldoorlog is dit gebied opgedeeld tussen Rusland (westelijk deel oblast Kaliningrad) en Polen (oosten van de woiwodschap Pommeren en de woiwodschap Ermland-Mazurië). Tussen 1944 en 1948 werden vrijwel alle bewoners, inmiddels Duitsers maar vermoedelijk wat hun afkomst betreft voor een derde van Pruzzische origine, verdreven. Zij zijn vervangen door Polen en Russen van elders zodat er geen bevolkingscontinuïteit met de oude Pruzzen meer bestaat (zie Verdrijving van Duitsers na de Tweede Wereldoorlog).
rdf:langString Pruser (prusser, preusser eller preussare) var ett baltiskt folk som under medeltiden bebodde områden mellan Wisła och Njemen, innan kristendomens ankomst till området. De omnämndes första gången på 900-talet men kan också vara identiska med de aestier som skildrades av Tacitus år 98. Pruserna talade ett västbaltiskt språk - prusiska - och följde en hednisk religion som åtminstone delvis sammanföll med den litauiska hedendomen och vars främste gud skall ha varit . Prusernas land erövrades under 1200 och 1300-talet av Tyska orden, som också successivt kristnade dem; efter två stora misslyckade uppror underkuvades pruserna. Så småningom förtyskades de och det prusiska språket föll i glömska. De sista talarna av prusiska var några bönder som levde i Samland på 1600-talet. Prusernas gamla område utgjorde senare Östpreussen, numera nordöstra Polen (Warmia-Mazury) och Kaliningradområdet.
rdf:langString Prusowie – ludy bałtyckie zamieszkujące w średniowieczu tereny między Pomorzem, Mazowszem, Litwą, Bałtykiem (wybrzeże Bałtyku między dolną Wisłą a dolnym Niemnem) oraz Niwą. Obecnie ich terytorium zajmują: województwo warmińsko-mazurskie, fragment województwa pomorskiego i część województwa kujawsko-pomorskiego (ziemia chełmińska) oraz obwód kaliningradzki.
rdf:langString Пру́ссы (греч. Βορουσκοί, лат. Borusci), — группа племён, населявшая в IX/X—XVIII веках южное побережье Балтийского (Варяжского) моря между нижним течением рек Висла и Неман (современную территорию Калининградской области России, южной части Клайпедского уезда Литвы, а также Варминско-Мазурского воеводства Польши). Источники IX—XIII веков свидетельствуют о далеко зашедшем процессе разложения первобытно-общинного строя, зарождении государственности и образовании к XIII веку конфедерации 11 земель (Малогерманский путь объединения Германии), управляемых знатью. Хотя язык и культурные особенности пруссов не сохранились, в Федеративной Республике Германия потомками пруссов[каких?] считают себя свыше одного миллиона человек. Общепринято считать пруссов принадлежащими к группе балтских племён, либо конкретно к западнобалтским народам. Сами пруссы называли себя другим именем — «сембы».
rdf:langString Прусси (нім. Pruzzen або Prußen; лат. Pruzzen Pruteni; лит. Prūsai; пол. Prusowie) — балтський народ, що у IX—XVIII ст. населяв територію нинішнього Вармінсько-Мазурського воєводства Польщі та Калінінградської області Росії. Вони дали ім'я історичній області Пруссії. Говорили нині зниклою прусською мовою.
rdf:langString 古普鲁士人、波罗的普鲁士人又或直接寫作普鲁士人(古普魯士語: prūsai;德語:Pruzzen或 Prußen;拉丁語:Pruteni; 拉脫維亞語:prūši;立陶宛語:prūsai;波蘭語:Prusowie;:Prësowié)是一个属于講波罗的语族的族群(波羅的人),是居住在普鲁士地区,即波罗的海東南岸、西至维斯图拉潟湖、東至庫爾斯潟湖的原住民:他們說印欧语系的普鲁士语,信奉基督教來臨之前的多神教,與後來借用了他們的名稱、在當地說低地德語的後來居民並不相同。 在13世纪,普鲁士人被条顿骑士团征服,并在接下来的几个世纪中被同化。前德意志国家普鲁士从波罗的普鲁士人得到“普鲁士”之名,但这个国家其实主要是同化了古普鲁士人的德意志人;到17世纪或18世纪初,古普鲁士语已经灭绝。因二戰後,東普魯士被波蘭和蘇聯瓜分,當地300萬德國人多被强制遷徙去德國本土,所以現今德國人中許多也有古普魯士人的血統。 古普鲁士人居住的区域大体在东普鲁士(现波兰的瓦尔米亚-马祖里省、俄罗斯的加里宁格勒州和立陶宛的克莱佩达地区南部)的中部和南部。
xsd:nonNegativeInteger 35760

data from the linked data cloud