Nomenclature

http://dbpedia.org/resource/Nomenclature an entity of type: Thing

Nomenklatura (z latinského nomenclator - „jmenovatel“; ve starém Římě otrok, jenž svému pánu připomínal jména osob, které potkává – původně složenina slov nomen, „jméno“ a calare, „volat“) je systém pojmenování a zařazování (klasifikace) určitých objektů jakožto prvků dané kategorie. rdf:langString
Eine Nomenklatur (lateinisch nomenclatura ‚Namensverzeichnis‘) ist eine Sammlung von Benennungen und Fachausdrücken aus einem bestimmten Themen- oder Anwendungsgebiet, die für bestimmte Bereiche verbindlich ist. Die Gesamtheit der in einem Fachgebiet gültigen Benennungen bildet eine Terminologie. In der DDR wie in allen sozialistischen Ländern bezeichnete man damit (heute gemeinhin als Nomenklatura unterschieden) die Zuständigkeit für die Besetzung bestimmter Positionen. Es existierten zwei Ebenen der Nomenklatur: die der Staatsorgane und die der Partei. rdf:langString
La nomenclatura è un sistema di denominazione di oggetti, procedure o principi in una data categoria. Il principio di assegnazione di un nome può variare, ma solitamente esso è basato su convenzioni relative all'ambiente in cui si sta agendo (eg. geografia, astronomia, biologia, chimica). Linneo ne rese popolare uno dei più noti esempi: egli usò il sistema di nomenclatura binomiale per dare un nome agli animali e alle piante. rdf:langString
Une nomenclature est un système de classification (code, tableau, liste, règles d'attribution d'identité…) servant de référence dans le cadre d'une activité professionnelle, industrielle ou d'une discipline donnée (exemples : en chimie, en botanique, en zoologie, en astronomie). La nomenclature est un élément-clé de toute taxonomie. rdf:langString
명명법(命名法, 영어: nomenclature)은 특별한 대상에 이름을 붙이고 부르는 방식이다. 일반적으로 규칙과 약속에 따라 정해지며, 그때의 규약을 명명규약(命名規約)이라고 부른다. rdf:langString
命名法(英語: nomenclature)は、自然科学の対象となる自然物の呼称に関する規則であり、自然についての系統的な認識を可能とする意義をもつ。以下のものがある。 rdf:langString
Nomenclatuur is naamgeving en wetenschappelijke nomenclatuur is het op systematische wijze benoemen van allerlei zaken. Zo worden eenduidige namen gegeven aan planten, dieren en chemische stoffen. Dit heeft een eenduidige communicatie als doel: idealiter heeft een wetenschappelijke naam voor iedereen die ermee werkt dezelfde, unieke betekenis. Wetenschappelijke namen worden veel in de taxonomie gebruikt, bij de indeling van levensvormen. rdf:langString
Nazewnictwo (inaczej nomenklatura) – zbiór zasad określający reguły nadawania charakterystycznych nazw dla danej dziedziny. Umożliwia standaryzację nazw, pozwalając tym samym na łatwe dodawanie nowych elementów do słownika. Systematyczne nazewnictwo jest bardzo ważne w chemii (szczególnie w chemii organicznej) oraz biologii (szczególnie w systematyce organizmów żywych). rdf:langString
En nomenklatur (ursprungligen av latinets nomen calo, att 'genom namn sammankalla') är det system av termer och beteckningar som används inom ett fackområde. Sådana system kan variera i stringens (ungefär: mått på motstånd att binda samman). rdf:langString
التسمية (بالإنجليزية: Nomenclature)‏ هي نظام من الأسماء أو المصطلحات أو القواعد لتشكيل هذه المصطلحات في مجال معين من مجالات الفنون أو العلوم. تختلف مبادئ التسمية من غير الرسمية نسبيًا للكلام اليومي إلى المبادئ والقواعد والتوصيات المتفق عليها دوليًا والتي تحكم تشكيل واستخدام المصطلحات المتخصصة المستخدمة في التخصصات العلمية وأي تخصصات أخرى.تسمية «الأشياء» جزء من الاتصال البشري العام باستخدام الكلمات واللغة: إنه جانب من جوانب التصنيف اليومي حيث يميز الناس بين أشياء من تجربتهم جنبًا إلى جنب مع أوجه التشابه والاختلاف بينهم ، والتي المراقبون ويسمونها . يربط استخدام الأسماء، مثل العديد من الأنواع المختلفة من الأسماء المضمنة في لغات مختلفة، المصطلحات باللسانيات النظرية، في حين أن الطريقة التي يقوم بها البشر عقليًا ببناء العالم فيما يتعلق بمعاني الكلمات والتجربة تتعلق بفلسفة اللغة. rdf:langString
En lexicografia, la nomenclatura principal o lemari és el conjunt d’unitats lèxiques que conformen el cos d’un diccionari (sigui del tipus que sigui), un vocabulari o un glossari. En lexicografia impresa, aquestes unitats lèxiques se solen classificar normalment per ordre alfabètic, és a dir, seguint un criteri formal. Aquest tipus de criteri és adoptat pels diccionaris semasiològics, perquè a partir del mot es troba la informació semàntica de les paraules. D’altra banda, en les obres de tipus onomasiològic, es segueixen altres vies de classificació com, per exemple, el contingut de les unitats lèxiques i no la forma. En aquests casos, s’accedeix al mot segons el concepte. rdf:langString
La nomenklaturo aŭ nomaro estas sistemo de nomoj por iuspecaj objektoj. ĝi estas uzata en iu scienco aŭ industrio. pli simple ol terminaro, ĝi kutime enhavas nur nomojn kaj ne enhavas difinojn. eventuale ĝi indikas la rilatojn inter terminoj: ke iu estas specifa nocio de alia kaj tiel plu. konataj ekzemploj estas grandaj internaciaj nomaroj, kies eroj ofte estas konstruataj per grekaj kaj latinaj radikoj: * biologia nomenklaturo * Nova Biologia Nomenklaturo * * ĥemia nomenklaturo * rdf:langString
Nomenclature (UK: /nəˈmɛŋklətʃɜːr/, US: /ˈnoʊmənkleɪtʃər/) is a system of names or terms, or the rules for forming these terms in a particular field of arts or sciences. The principles of naming vary from the relatively informal conventions of everyday speech to the internationally agreed principles, rules and recommendations that govern the formation and use of the specialist terms used in scientific and any other disciplines. rdf:langString
Tata nama atau nomenklatur (bahasa Inggris: nomenclature) berasal dari bahasa Latin: nomen untuk penamaan atau calare bagi sebuah penyebutan dalam bahasa Yunani: ονοματοκλήτωρ yang berasal dari kata όνομα atau onoma yang sama berarti dengan bahasa Inggris kuno: nama dan : namo adalah merujuk pada persyaratan, sistem prinsip-prinsip dasar, prosedur dan persyaratan yang berkaitan dengan penamaan yang dapat merupakan pembakuan kata atau frasa penugasan untuk objek tertentu. rdf:langString
Номенклату́ра (від лат. nomenclatura, перелік, список) — система позначень або окреме позначення (інакше: номен) класу предметів, що належать до одного ряду на основі вибраних зовнішніх ознак чи статичних оцінок цих предметів (наприклад, "ТУ -144", "Москвич 2140", "Електрон Ц 380 Д" і т.п.). Номенклатура є проміжною ланкою між термінами та власними назвами, не володіючи при тому, як і власні назви, дефінітивною функцією. Отже, головною функцією номенклатури є називна. За основу номенклатури беруться абстрактні та умовні символи, головною метою котрих є дати максимально зручні способи позначення предметів без прямого стосунку до потреб теоритичної думки, шо оперує цими речами. Номени відрізняються від термінів також високим ступенем ідіоматичності, оскільки значення номенклатурних одиниць п rdf:langString
rdf:langString تسمية
rdf:langString Nomenclatura
rdf:langString Nomenklatura
rdf:langString Nomenklatur
rdf:langString Nomenklaturo
rdf:langString Tata nama
rdf:langString Nomenclature
rdf:langString Nomenclatura
rdf:langString 命名法
rdf:langString 명명법
rdf:langString Nomenclature
rdf:langString Nomenclatuur
rdf:langString Nazewnictwo
rdf:langString Nomenklatur
rdf:langString Номенклатура
xsd:integer 391896
xsd:integer 1122108413
rdf:langString En lexicografia, la nomenclatura principal o lemari és el conjunt d’unitats lèxiques que conformen el cos d’un diccionari (sigui del tipus que sigui), un vocabulari o un glossari. En lexicografia impresa, aquestes unitats lèxiques se solen classificar normalment per ordre alfabètic, és a dir, seguint un criteri formal. Aquest tipus de criteri és adoptat pels diccionaris semasiològics, perquè a partir del mot es troba la informació semàntica de les paraules. D’altra banda, en les obres de tipus onomasiològic, es segueixen altres vies de classificació com, per exemple, el contingut de les unitats lèxiques i no la forma. En aquests casos, s’accedeix al mot segons el concepte. El tipus de diccionari, doncs, condicionarà la classificació de les unitats lèxiques de la nomenclatura principal així com la llista de paraules que formin aquesta nomenclatura. Per exemple, un diccionari enciclopèdic inclourà noms propis de persona, de llocs, de referències literàries, etc., mentre que en un diccionari general de llengua, tots aquests mots no formaran part de la nomenclatura.
rdf:langString Nomenklatura (z latinského nomenclator - „jmenovatel“; ve starém Římě otrok, jenž svému pánu připomínal jména osob, které potkává – původně složenina slov nomen, „jméno“ a calare, „volat“) je systém pojmenování a zařazování (klasifikace) určitých objektů jakožto prvků dané kategorie.
rdf:langString التسمية (بالإنجليزية: Nomenclature)‏ هي نظام من الأسماء أو المصطلحات أو القواعد لتشكيل هذه المصطلحات في مجال معين من مجالات الفنون أو العلوم. تختلف مبادئ التسمية من غير الرسمية نسبيًا للكلام اليومي إلى المبادئ والقواعد والتوصيات المتفق عليها دوليًا والتي تحكم تشكيل واستخدام المصطلحات المتخصصة المستخدمة في التخصصات العلمية وأي تخصصات أخرى.تسمية «الأشياء» جزء من الاتصال البشري العام باستخدام الكلمات واللغة: إنه جانب من جوانب التصنيف اليومي حيث يميز الناس بين أشياء من تجربتهم جنبًا إلى جنب مع أوجه التشابه والاختلاف بينهم ، والتي المراقبون ويسمونها . يربط استخدام الأسماء، مثل العديد من الأنواع المختلفة من الأسماء المضمنة في لغات مختلفة، المصطلحات باللسانيات النظرية، في حين أن الطريقة التي يقوم بها البشر عقليًا ببناء العالم فيما يتعلق بمعاني الكلمات والتجربة تتعلق بفلسفة اللغة. دراسة أسماء الأعلام، دراسة أسماء العلم وأصولها، وتشمل: علم الأسماء البشرية (المعنية بالأسماء البشرية ، بما في ذلك الأسماء الشخصية وأسماء العائلة وأسماء الشهرة) ؛ دراسة أسماء المكان (علم الأسماء الطبغرافية؛ علم أسماء الأماكن؛ علم أسماء البلدان؛ تَسْمِيَةٌ مَوضِعِيَّة)؛ وعلم أصول الكلمات (اشتقاق الأسماء وتاريخها واستخدامها) كما يتضح من خلال اللسانيات المقارنة واللسانيات الوصفية.لقد ولّدت الحاجة العلمية لأنظمة بسيطة ومستقرة ومقبولة دوليًا لتسمية كائنات من العالم الطبيعي العديد من أنظمة التسميات الطبيعية الرسمية. من المحتمل أن أشهر هذه الأنظمة الطبيعية هي التي تحكم الأسماء العلمية اللاتينية للكائنات.
rdf:langString Eine Nomenklatur (lateinisch nomenclatura ‚Namensverzeichnis‘) ist eine Sammlung von Benennungen und Fachausdrücken aus einem bestimmten Themen- oder Anwendungsgebiet, die für bestimmte Bereiche verbindlich ist. Die Gesamtheit der in einem Fachgebiet gültigen Benennungen bildet eine Terminologie. In der DDR wie in allen sozialistischen Ländern bezeichnete man damit (heute gemeinhin als Nomenklatura unterschieden) die Zuständigkeit für die Besetzung bestimmter Positionen. Es existierten zwei Ebenen der Nomenklatur: die der Staatsorgane und die der Partei.
rdf:langString La nomenklaturo aŭ nomaro estas sistemo de nomoj por iuspecaj objektoj. ĝi estas uzata en iu scienco aŭ industrio. pli simple ol terminaro, ĝi kutime enhavas nur nomojn kaj ne enhavas difinojn. eventuale ĝi indikas la rilatojn inter terminoj: ke iu estas specifa nocio de alia kaj tiel plu. konataj ekzemploj estas grandaj internaciaj nomaroj, kies eroj ofte estas konstruataj per grekaj kaj latinaj radikoj: * biologia nomenklaturo * Nova Biologia Nomenklaturo * * ĥemia nomenklaturo * Industriaj nomaroj povas havi malpli grandajn ampleksojn: nomoj de ĉiuj meĥanikaj pecoj uzataj en konstruo de iuj maŝinoj, nomoj de ĉiuj metioj en iu branĉo...
rdf:langString Nomenclature (UK: /nəˈmɛŋklətʃɜːr/, US: /ˈnoʊmənkleɪtʃər/) is a system of names or terms, or the rules for forming these terms in a particular field of arts or sciences. The principles of naming vary from the relatively informal conventions of everyday speech to the internationally agreed principles, rules and recommendations that govern the formation and use of the specialist terms used in scientific and any other disciplines. Naming "things" is a part of general human communication using words and language: it is an aspect of everyday taxonomy as people distinguish the objects of their experience, together with their similarities and differences, which observers identify, name and classify. The use of names, as the many different kinds of nouns embedded in different languages, connects nomenclature to theoretical linguistics, while the way humans mentally structure the world in relation to word meanings and experience relates to the philosophy of language. Onomastics, the study of proper names and their origins, includes: anthroponymy (concerned with human names, including personal names, surnames and nicknames); toponymy (the study of place names); and etymology (the derivation, history and use of names) as revealed through comparative and descriptive linguistics. The scientific need for simple, stable and internationally accepted systems for naming objects of the natural world has generated many formal nomenclatural systems. Probably the best known of these nomenclatural systems are the five codes of biological nomenclature that govern the Latinized scientific names of organisms.
rdf:langString Tata nama atau nomenklatur (bahasa Inggris: nomenclature) berasal dari bahasa Latin: nomen untuk penamaan atau calare bagi sebuah penyebutan dalam bahasa Yunani: ονοματοκλήτωρ yang berasal dari kata όνομα atau onoma yang sama berarti dengan bahasa Inggris kuno: nama dan : namo adalah merujuk pada persyaratan, sistem prinsip-prinsip dasar, prosedur dan persyaratan yang berkaitan dengan penamaan yang dapat merupakan pembakuan kata atau frasa penugasan untuk objek tertentu. Penamaan sesuatu merupakan sebuah bagian dari komunikasi umum manusia yang menggunakan kata-kata dan bahasa. Merupakan sebuah aspek taksonomi harian, manusia membedakan suatu objek berdasarkan pengalaman mereka juga persamaan dan perbedaan objek tersebut yang diidentifikasi, dinamakan dan diklasifikasi peneliti. Penggunaan nama, sebagaimana terdapat bermacam perbedaan kata benda yang tertanam di beragambahasa, menghubungkan tata nama menjadi sebuah teori linguistik. Sedangkan, cara manusia menata dunia yang berkaitan dengan pemaknaan kata dan pengalaman berhubungan dengan filsafat bahasa.
rdf:langString La nomenclatura è un sistema di denominazione di oggetti, procedure o principi in una data categoria. Il principio di assegnazione di un nome può variare, ma solitamente esso è basato su convenzioni relative all'ambiente in cui si sta agendo (eg. geografia, astronomia, biologia, chimica). Linneo ne rese popolare uno dei più noti esempi: egli usò il sistema di nomenclatura binomiale per dare un nome agli animali e alle piante.
rdf:langString Une nomenclature est un système de classification (code, tableau, liste, règles d'attribution d'identité…) servant de référence dans le cadre d'une activité professionnelle, industrielle ou d'une discipline donnée (exemples : en chimie, en botanique, en zoologie, en astronomie). La nomenclature est un élément-clé de toute taxonomie.
rdf:langString 명명법(命名法, 영어: nomenclature)은 특별한 대상에 이름을 붙이고 부르는 방식이다. 일반적으로 규칙과 약속에 따라 정해지며, 그때의 규약을 명명규약(命名規約)이라고 부른다.
rdf:langString 命名法(英語: nomenclature)は、自然科学の対象となる自然物の呼称に関する規則であり、自然についての系統的な認識を可能とする意義をもつ。以下のものがある。
rdf:langString Nomenclatuur is naamgeving en wetenschappelijke nomenclatuur is het op systematische wijze benoemen van allerlei zaken. Zo worden eenduidige namen gegeven aan planten, dieren en chemische stoffen. Dit heeft een eenduidige communicatie als doel: idealiter heeft een wetenschappelijke naam voor iedereen die ermee werkt dezelfde, unieke betekenis. Wetenschappelijke namen worden veel in de taxonomie gebruikt, bij de indeling van levensvormen.
rdf:langString Nazewnictwo (inaczej nomenklatura) – zbiór zasad określający reguły nadawania charakterystycznych nazw dla danej dziedziny. Umożliwia standaryzację nazw, pozwalając tym samym na łatwe dodawanie nowych elementów do słownika. Systematyczne nazewnictwo jest bardzo ważne w chemii (szczególnie w chemii organicznej) oraz biologii (szczególnie w systematyce organizmów żywych).
rdf:langString En nomenklatur (ursprungligen av latinets nomen calo, att 'genom namn sammankalla') är det system av termer och beteckningar som används inom ett fackområde. Sådana system kan variera i stringens (ungefär: mått på motstånd att binda samman).
rdf:langString Номенклату́ра (від лат. nomenclatura, перелік, список) — система позначень або окреме позначення (інакше: номен) класу предметів, що належать до одного ряду на основі вибраних зовнішніх ознак чи статичних оцінок цих предметів (наприклад, "ТУ -144", "Москвич 2140", "Електрон Ц 380 Д" і т.п.). Номенклатура є проміжною ланкою між термінами та власними назвами, не володіючи при тому, як і власні назви, дефінітивною функцією. Отже, головною функцією номенклатури є називна. За основу номенклатури беруться абстрактні та умовні символи, головною метою котрих є дати максимально зручні способи позначення предметів без прямого стосунку до потреб теоритичної думки, шо оперує цими речами. Номени відрізняються від термінів також високим ступенем ідіоматичності, оскільки значення номенклатурних одиниць практично зовсім не розкривається за допомогою внутрішньої форми. Звідси треба зробити висновок про те, що номени — складова частина системи мови науки і техніки — не є в стислому розумінні власне термінами, хоча номен може входити до складу термінології в цілому. Номен виступає як відносно довільна "етикетка" предмета, конвенційно "прикріплена" представниками відповідної галузі знання і не претендує на розкриття або хоча б часткове відображення в її формі лексичного значення. Разом з тим слід пам'ятати про те, що вирішення проблеми нормалізації номенклатурних утворень не належить назагал до компетенції філології, норми в сфері знаків, символів. Номенклатури не мають прямого стосунку до норм мови (за винятком хіба норм орфографії) та встановлюються не лінгвістами, а виключно фахівцями в даній галузі науки чи техніки.
xsd:nonNegativeInteger 32605

data from the linked data cloud