Nine Tripod Cauldrons

http://dbpedia.org/resource/Nine_Tripod_Cauldrons

九鼎(きゅうてい)は、古代中国における王権の象徴。 鼎(かなえ)は鍋釜に相当する古代中国の三本足の金属器具で祭器としても利用された。伝説によれば夏の始祖禹が九州(中国全土)に命じて集めさせた青銅をもって鋳造したものという(『史記』封禅書)。夏の最後の君主の履癸(桀)が殷の天乙(湯王)に滅ぼされたのちは殷室に、帝辛(紂王)が周の武王に滅ぼされてからは周室の所有となった。周の成王即位の折、周公旦は九鼎を洛邑に移し、ここを新都と定めたという(『墨子』耕柱)。「鼎を定む」(奠都すること)の成句はこの故事に由来する。 九鼎は周王朝37代にわたって保持され、それをもつものがすなわち天子とされた。周が秦に滅ぼされたとき、秦はこれを持ち帰ろうとしたが、混乱のさなか泗水の底に沈んで失われたという。秦朝は新たに玉璽を刻し、これを帝権の象徴とした。 2006年、北京の中国国家博物館は北京国宝工芸研究院に依頼して九鼎を復元、展示した。 rdf:langString
구정(九鼎)은 고대 중국의 왕권의 상징이다. 정은 냄비와 솥에 해당하는 고대 중국의 세 개의 발을 가진 금속 기구로 제기로서도 이용되었다. 전설에 의하면 하나라의 시조 우가 구주(중국 전역)에 명해 모은 청동을 가지고 주조한 것이라고 한다(사기·봉선서). 하의 마지막 왕, 걸왕이 상나라의 탕왕에게 멸해진 후에 상 왕실에, 주왕이 무왕에게 멸해지고 나서는 주 왕실의 소유가 되었다. 주의 성왕 즉위했을 때 주공 단은 구정을 낙읍(뤄양 시)으로 옮겨 이곳을 새 도읍으로 정했다고 한다(묵자·경주). 구정은 주 왕조 37대에 걸쳐서 보관 유지되었고 그것을 가지는 것이 즉 천자로 여겨졌다. 주가 진에게 멸해졌을 때 진은 이것을 가지고 가려고 했지만 혼란 중에 사수(泗水)의 바닥에 가라앉아 없어졌다고 한다. 진은 새롭게 옥새를 새겨 이것을 황제권의 상징으로 삼았다. 2006년, 베이징의 중국국가박물관은 베이징 국보 공예 연구원에 의뢰해 구정을 복원, 전시했다. rdf:langString
九鼎,据传是禹在建立夏朝後,用天下所貢之金鑄成,象徵九州。《》认为九鼎代表天子的地位:祭祀的时候士用一鼎或三鼎,大夫用五鼎,诸侯用七鼎,而天子才能用九鼎,祭祀天地祖先時行九鼎大禮。《》则在第十五卷《》中倾向于“九鼎”其实只是一只鼎。因为「九牧贡金为鼎」,所以名叫“九鼎”。无论哪种解释,鼎在早期中國歷史上都是國家擁有政權的象徵,進而成為國家。「定鼎」一詞,也成為定都的雅稱。「問鼎」一詞,也成為謀求取得天下或圖謀奪取政權的代稱。「一言九鼎」一詞,也用於形容說話算話,絕不更改。 據說,秦滅周翌年,即把周室的九鼎西遷至咸陽。也有傳說滅周時九鼎沉沒於泗水、彭城,秦始皇出巡泗水、彭城,曾派人潛水打撈,結果徒勞無功。 rdf:langString
The Nine Tripod Cauldrons (Chinese: 九鼎; pinyin: Jiǔ Dǐng) were a collection of ding cast by the legendary Yu the Great of the Xia dynasty of ancient China. They were viewed as symbols of the authority given to the ruler by the mandate of heaven. rdf:langString
Nio tripodkittlar (九鼎; Jiǔ Dǐng) var nio antika kinesiska rituella bronskittlar. Att vara innehavare till de nio tripodkittlarna var intimt förknippat med rätten och legitimiteten att regera det forna Kina. De nio tripodkittlarna påstås ha gjutits av Yu den store, som grundade Xiadynastin (2070–1600 f.Kr). Var och en av rikets fick leverera råvaran för dess tillverkning, och på varje tripodkittel graverades en karta eller ett djur som representerade provinsen. Kittlarna var av typen ding. rdf:langString
rdf:langString 九鼎
rdf:langString 구정 (중국)
rdf:langString Nine Tripod Cauldrons
rdf:langString Nio tripodkittlar
rdf:langString 九鼎
rdf:langString Nine Tripod Cauldrons
xsd:integer 26111430
xsd:integer 1100542069
rdf:langString 九鼎
rdf:langString lost
rdf:langString 九鼎
rdf:langString zh
rdf:langString Jiǔ Dǐng
rdf:langString The Nine Tripod Cauldrons (Chinese: 九鼎; pinyin: Jiǔ Dǐng) were a collection of ding cast by the legendary Yu the Great of the Xia dynasty of ancient China. They were viewed as symbols of the authority given to the ruler by the mandate of heaven. At the time of the Shang dynasty during the 2nd millennium BCE, the tripod cauldrons came to symbolize the power and authority of the ruling dynasty with strict regulations imposed as to their use. Members of the scholarly gentry class were permitted to use one or three cauldrons; the ministers of state (大夫, dàfū) five; the vassal lords seven; and only the sovereign Son of Heaven was entitled to use nine. The use of the nine tripod cauldrons to offer ritual sacrifices to the ancestors from heaven and earth was a major ceremonial occasion so that by natural progression the ding came to symbolize national political power and later to be regarded as a National Treasure. Sources state that two years after the fall of the Zhou dynasty at the hands of what would become the Qin dynasty the nine tripod cauldrons were taken from the Zhou royal palace and moved westward to the Qin capital at Xianyang. However, by the time Qin Shi Huang had eliminated the other six Warring States to become the first emperor of China in 221 BCE, the whereabouts of the nine tripod cauldrons were unknown. Sima Qian records in his Records of the Grand Historian that they were lost in the Si River to where Qin Shi Huang later dispatched a thousand men to search for the cauldrons to no avail.
rdf:langString 九鼎(きゅうてい)は、古代中国における王権の象徴。 鼎(かなえ)は鍋釜に相当する古代中国の三本足の金属器具で祭器としても利用された。伝説によれば夏の始祖禹が九州(中国全土)に命じて集めさせた青銅をもって鋳造したものという(『史記』封禅書)。夏の最後の君主の履癸(桀)が殷の天乙(湯王)に滅ぼされたのちは殷室に、帝辛(紂王)が周の武王に滅ぼされてからは周室の所有となった。周の成王即位の折、周公旦は九鼎を洛邑に移し、ここを新都と定めたという(『墨子』耕柱)。「鼎を定む」(奠都すること)の成句はこの故事に由来する。 九鼎は周王朝37代にわたって保持され、それをもつものがすなわち天子とされた。周が秦に滅ぼされたとき、秦はこれを持ち帰ろうとしたが、混乱のさなか泗水の底に沈んで失われたという。秦朝は新たに玉璽を刻し、これを帝権の象徴とした。 2006年、北京の中国国家博物館は北京国宝工芸研究院に依頼して九鼎を復元、展示した。
rdf:langString 구정(九鼎)은 고대 중국의 왕권의 상징이다. 정은 냄비와 솥에 해당하는 고대 중국의 세 개의 발을 가진 금속 기구로 제기로서도 이용되었다. 전설에 의하면 하나라의 시조 우가 구주(중국 전역)에 명해 모은 청동을 가지고 주조한 것이라고 한다(사기·봉선서). 하의 마지막 왕, 걸왕이 상나라의 탕왕에게 멸해진 후에 상 왕실에, 주왕이 무왕에게 멸해지고 나서는 주 왕실의 소유가 되었다. 주의 성왕 즉위했을 때 주공 단은 구정을 낙읍(뤄양 시)으로 옮겨 이곳을 새 도읍으로 정했다고 한다(묵자·경주). 구정은 주 왕조 37대에 걸쳐서 보관 유지되었고 그것을 가지는 것이 즉 천자로 여겨졌다. 주가 진에게 멸해졌을 때 진은 이것을 가지고 가려고 했지만 혼란 중에 사수(泗水)의 바닥에 가라앉아 없어졌다고 한다. 진은 새롭게 옥새를 새겨 이것을 황제권의 상징으로 삼았다. 2006년, 베이징의 중국국가박물관은 베이징 국보 공예 연구원에 의뢰해 구정을 복원, 전시했다.
rdf:langString Nio tripodkittlar (九鼎; Jiǔ Dǐng) var nio antika kinesiska rituella bronskittlar. Att vara innehavare till de nio tripodkittlarna var intimt förknippat med rätten och legitimiteten att regera det forna Kina. De nio tripodkittlarna påstås ha gjutits av Yu den store, som grundade Xiadynastin (2070–1600 f.Kr). Var och en av rikets fick leverera råvaran för dess tillverkning, och på varje tripodkittel graverades en karta eller ett djur som representerade provinsen. Kittlarna var av typen ding. De nio tripodkittlarna gick senare från Xiadynastins kungafamilj till Shangdynastin (ca 1600–1046 f.Kr), och därefter vidare till Zhoudynastin (1046-256 f.Kr). År 256 f.Kr. erövrade Kung Zhaoxiang av Qin makten från Zhoudynastin och erövrade huvudstaden Wangcheng, och tripodkittlarna hamnade i händerna på Qin. De nio tripodkittlarna försvann dock i en flod innan Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi enade Kina 221 f.Kr. Eventuellt hamnade de i Sifloden i samband med maktskiftet. Under Qin Shi Huangdis andra inspektionsresa beordrade han år 219 f.Kr. stora sökinsatser efter tripodkittlarna i Sifloden utanför Pengcheng, men utan resultat. De försvunna tripodkittlarna blev ett olycksbådande omen för den nya dynastin.
rdf:langString 九鼎,据传是禹在建立夏朝後,用天下所貢之金鑄成,象徵九州。《》认为九鼎代表天子的地位:祭祀的时候士用一鼎或三鼎,大夫用五鼎,诸侯用七鼎,而天子才能用九鼎,祭祀天地祖先時行九鼎大禮。《》则在第十五卷《》中倾向于“九鼎”其实只是一只鼎。因为「九牧贡金为鼎」,所以名叫“九鼎”。无论哪种解释,鼎在早期中國歷史上都是國家擁有政權的象徵,進而成為國家。「定鼎」一詞,也成為定都的雅稱。「問鼎」一詞,也成為謀求取得天下或圖謀奪取政權的代稱。「一言九鼎」一詞,也用於形容說話算話,絕不更改。 據說,秦滅周翌年,即把周室的九鼎西遷至咸陽。也有傳說滅周時九鼎沉沒於泗水、彭城,秦始皇出巡泗水、彭城,曾派人潛水打撈,結果徒勞無功。
xsd:nonNegativeInteger 9802

data from the linked data cloud