Nicolas Oudinot

http://dbpedia.org/resource/Nicolas_Oudinot an entity of type: Thing

Charles-Nicolas Oudinot, vévoda z Reggia, (25. dubna 1767 v Bar-le-Duc – 13. září 1847 v Paříži), maršál Francie. rdf:langString
نيكولاس تشارلز أودينو (25 أبريل 1767 - 13 سبتمبر 1847) ، كونت أودينو الأول، ودوق ريدجو ، ومارشال الإمبراطورية الفرنسية الاولى. شاركة في حروب الثورة الفرنسية والحروب النابليونية. يُعتَبر أودينو الجندي الذي تَعَرض لأكبر عدد من الإصابات خلال حربي الثورة الفرنسية والنابليونية ، بإجمالي 34 إصابة. في 1795-1796، أصيب بأحدَ عشر جرحاً (رصاصَتان وتسع جُروح سَيف). عندما التقاه المارشال فرانسوا كانروبير في عام 1830، كان لديه هذا التعليق: «كانَ عِبارة عَن غربال». rdf:langString
Charles Nicolas Oudinot, Herzog von Reggio, (* 25. April 1767 in Bar-le-Duc; † 13. September 1847 in Paris) war ein französischer Heerführer und Marschall des Empire. rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot, 1st Count Oudinot, 1st Duke of Reggio (25 April 1767 in Bar-le-Duc – 13 September 1847 in Paris), was a Marshal of the Empire. He is known to have been wounded 34 times in battle, being hit by artillery shells, sabers, and at least twelve bullets over the course of his military career. Oudinot is one of the Names inscribed under the Arc de Triomphe, Eastern pillar Columns 13, 14. rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot, Adipati Reggio (25 April 1767-13 September 1847), adalah seorang marsekal Prancis. rdf:langString
ニコラ・シャルル・ウディノ(Nicolas Charles Oudinot, 1767年4月25日 - 1847年9月13日)は、ナポレオン戦争期に活躍したフランスの軍人、元帥。ルジオ公爵。ロレーヌ地方バル=ル=デュック生まれ。 1808年7月2日、帝国伯爵。エスリンクおよびヴァグラムの戦いの功により、1809年7月12日に帝国元帥に昇進。1812年ロシア戦役では大陸軍の第2軍団長を務めた。1813年の諸国民戦争ではリュッツェンの戦い、の後、ベルリン攻略を任されたが、グロースベーレンの戦いで敗北し失敗した。 復古王政の下で、近衛隊少将。1823年のスペイン干渉の際は、第1軍団司令官として戦った。この際一時的にマドリードの知事となっている。 1840年12月、ナポレオンの遺体がパリに帰還した際の式典には、第一帝政時の元帥のうちではスールト、モンセイ、グルーシーとともに出席している。 rdf:langString
Nicolas Charles Marie Oudinot, duc de Reggio, né le 25 avril 1767 à Bar-le-Duc et mort le 13 septembre 1847 à Paris, est un général français de la Révolution et de l’Empire, élevé à la dignité de maréchal d'Empire en 1809. Il serait le soldat ayant reçu le plus de blessures durant les guerres de la Révolution française et de l'Empire, 34 blessures au total. En 1795-1796, il reçoit onze blessures : deux balles et neuf coups de sabre. Quand le futur maréchal Canrobert le rencontre aux eaux de Barèges, en 1830, il a ce commentaire : « Ce n'était qu'une passoire. » rdf:langString
Nicolas-Charles Oudinot, Duque de Reggio (Bar-le-Duc, 25 de abril de 1767 - Paris, 13 de setembro de 1847), foi um militar francês. Participou nas Guerras revolucionárias francesas e nas Guerras Napoleónicas. Recebeu o título de Marechal do Império em 1809. Oudinot é um dos nomes inscritos sob o Arco do Triunfo, colunas do pilar oriental 13, 14. rdf:langString
Николя́ Шарль Удино́ (фр. Nicolas-Charles Oudinot; 25 апреля 1767, Бар-ле-Дюк, Лотарингия, Франция — 13 сентября 1847, Париж) — французский военный деятель, маршал Империи (1809 год), граф (1808 год), затем 1-й герцог Реджо (1810 год), пэр (1815 год), участник революционных и наполеоновских войн. Имя маршала выбито на Триумфальной арке в Париже. rdf:langString
Ніколя Шарль Удіно (фр. Nicolas-Charles Oudinot); 25 квітня 1767, Бар-ле-Дюк, Лотарингія, Франція — 13 вересня 1847), Париж) — граф Удіно, 1-й герцог Реджо (1810), маршал Імперії (1809). rdf:langString
尼古拉·夏尔·马里·乌迪诺,雷焦公爵(法語:Nicolas Charles Marie Oudinot, duc de Reggio;1767年4月25日-1847年9月13日)法国革命和拿破仑战争期间法国军人和政治家,法国元帅和公爵。 rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot (Bar-le-duc, 25 de abril de 1767-París, 13 de septiembre de 1847), Duque de Reggio y Mariscal de Francia, fue un militar francés. Procedente de una familia burguesa de Lorena, nació en la localidad de Bar-le-duc. Muy pronto se decidió por la carrera militar, sirviendo en el regimiento de Medoc desde 1784 hasta 1787 cuando, sin tener opción alguna a ascenso por su nacimiento plebeyo, se retiró con el grado de sargento. La Revolución francesa cambió este estado de cosas, y en 1792, con el inicio de la guerra, fue nombrado teniente coronel del tercer batallón de los voluntarios del Mosa. Su gallarda defensa del pequeño fuerte de Bitsch, en los Vosgos en 1792, centró la atención sobre él, siendo transferido al ejército regular en noviembre de 1793. Tras servir en numero rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot, 1. Oudinot kondea, 1. Reggioko dukea (Bar-le-Duc, 1767ko apirilaren 25a - Paris, 1847ko irailaren 13a) frantziar mariskala izan zen. Karrera militarra 1784tik 1787ra jarraitu zuen eta sarjentu mailarekin erretiratu zen. Frantziako Iraultzaren ondoren armadara itzuli zen eta 1792an Mosako boluntarioen erregimentuko teniente koronel hautatu zuten. 1794an brigadako jeneral izendatu zuten. Frantziako Iraultzako Gerretan esku hartu zuen eta Belgikako mugan eta Suitza eta Italiako kanpainetan borrokatu zen. * Datuak: Q156373 * Multimedia: Nicolas Oudinot (1767–1847) rdf:langString
니콜라 우디노(Nicolas-Charles Oudinot, 1767년 4월 25일 프랑스 바르르뒤크~ 1847년 9월 13일 프랑스 파리)는 나폴레옹 전쟁 당시 프랑스의 장군, 행정가, 육군원수다. 나폴레옹도 인정했을 만큼 잔혹한 조아킴 뮈라와 미셸 네 원수와 함께 손꼽히는 맹장이었다.사업가의 아들로 1784년 프랑스 왕실 군대에 갔으나 평민은 승진에서 제외되었기 때문에 1787년 제대하여 프랑스 대혁명으로 1792년 뫼즈 지역 의용군 지도자가 되었고 1793년에 정규군에 배치되어 카이저슬라우테른에서 영웅적 항전을 보여 1794년 여단장으로 승진했다. 1799년 사단장이 되어 앙드레 마세나 휘하의 참모장으로 스위스와 이탈리아에서 전투를 치렀고 1805년~1807년 아우스터리츠와 에서도 정예 사단을 지휘했다. 1809년 바그람 전투 이후 원수로 승진해 1810년 위를 받았다. rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot, duca di Reggio Calabria (Bar-le-Duc, 25 aprile 1767 – Parigi, 13 settembre 1847), è stato un generale francese, Maresciallo dell'Impero con Napoleone Bonaparte. Militare di origini borghesi, Oudinot ottenne i gradi di ufficiale grazie alla Rivoluzione francese e si mise ben presto in luce durante gli eventi delle guerre rivoluzionarie francesi: ottenne varie promozioni sul fronte del Reno per poi diventare generale e servire sotto Andrea Massena durante le campagne in Svizzera e Italia. Escluso dalla prima nomina dei marescialli dopo la proclamazione dell'Impero, servì come comandante di divisione nelle armate napoleoniche durante le campagne in Germania e Polonia, distinguendosi in particolare nella battaglia di Friedland. Dopo la sua ottima condotta nella battagl rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot (Bar-le-Duc, 25 april 1767 - Parijs, 13 september 1847), als duc de l'Empire hertog van Reggio, was sinds 1809 maarschalk van Frankrijk en trad later in dienst van de Bourbons.Oudinot was jarenlang betrokken bij het bestuur van de door Frankrijk geannexeerde Nederlanden. Op 24 november 1816 benoemde koning Willem I deze Franse maarschalk tot commandeur in de Militaire Willems-Orde. Bij de begrafenis van de maarschalk werd de Nederlandse koning vertegenwoordigd door zijn daarvoor naar Parijs afgereisde adjudant . rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot (ur. 25 kwietnia 1767 w Bar-le-Duc, zm. 13 września 1847 w Paryżu) – książę Reggio, marszałek Francji. Po służbie w stopniu sierżanta w armii królewskiej, został w roku 1792 wybrany na generała-pułkownika w ochotniczej rewolucyjnej armii Mozy. Od 1793 roku w armii regularnej. W czerwcu 1794 został generałem brygady. W 1795 roku dostał się do pruskiej niewoli. W 1823 roku wyruszył na czele korpusu francuskiego, by stłumić rewolucję w Hiszpanii. Został gubernatorem Madrytu. Zmarł jako komendant zakładu dla weteranów wojennych. rdf:langString
Nicolas Charles Oudinot, född 25 april 1767, död 13 september 1847, hertig av 1809, var en fransk militär; marskalk 1809. Han var far till Victor Oudinot. Oudinot utmärkte sig under revolutionskrigen i försvaret av 1793 och 1794, blev brigadgeneral 1794, divisionsgeneral 1799. Han bidrog till segern i slaget vid Austerlitz 1805. rdf:langString
rdf:langString Nicolas Oudinot
rdf:langString نيكولاس أودينو
rdf:langString Charles Nicolas Oudinot
rdf:langString Charles Nicolas Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas Oudinot
rdf:langString Nicolas Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString ニコラ・ウディノ
rdf:langString 니콜라 우디노
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas-Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Удино, Никола Шарль
rdf:langString Ніколя Шарль Удіно
rdf:langString 尼古拉·夏尔·乌迪诺
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot
rdf:langString Paris, France
rdf:langString Bar-le-Duc, France
xsd:integer 311478
xsd:integer 1121961635
rdf:langString Grand Cross of the Legion of Honour
xsd:date 1767-04-25
rdf:langString Oudinot by Robert Lefèvre, 1811
xsd:date 1847-09-13
rdf:langString Count of the Empire, Duke of Reggio
xsd:integer 200
rdf:langString Charles-Nicolas Oudinot, vévoda z Reggia, (25. dubna 1767 v Bar-le-Duc – 13. září 1847 v Paříži), maršál Francie.
rdf:langString نيكولاس تشارلز أودينو (25 أبريل 1767 - 13 سبتمبر 1847) ، كونت أودينو الأول، ودوق ريدجو ، ومارشال الإمبراطورية الفرنسية الاولى. شاركة في حروب الثورة الفرنسية والحروب النابليونية. يُعتَبر أودينو الجندي الذي تَعَرض لأكبر عدد من الإصابات خلال حربي الثورة الفرنسية والنابليونية ، بإجمالي 34 إصابة. في 1795-1796، أصيب بأحدَ عشر جرحاً (رصاصَتان وتسع جُروح سَيف). عندما التقاه المارشال فرانسوا كانروبير في عام 1830، كان لديه هذا التعليق: «كانَ عِبارة عَن غربال».
rdf:langString Charles Nicolas Oudinot, Herzog von Reggio, (* 25. April 1767 in Bar-le-Duc; † 13. September 1847 in Paris) war ein französischer Heerführer und Marschall des Empire.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot, 1. Oudinot kondea, 1. Reggioko dukea (Bar-le-Duc, 1767ko apirilaren 25a - Paris, 1847ko irailaren 13a) frantziar mariskala izan zen. Karrera militarra 1784tik 1787ra jarraitu zuen eta sarjentu mailarekin erretiratu zen. Frantziako Iraultzaren ondoren armadara itzuli zen eta 1792an Mosako boluntarioen erregimentuko teniente koronel hautatu zuten. 1794an brigadako jeneral izendatu zuten. Frantziako Iraultzako Gerretan esku hartu zuen eta Belgikako mugan eta Suitza eta Italiako kanpainetan borrokatu zen. Napoleondar Gerretan ere parte hartu zuen, eta , eta borrokatu zuen. 1808an Erfurteko gobernadore eta Frantziako Inperioko konde izendatu zuten eta 1809an Wagramgo guduaren ondoren mariskalaren mailara igo zuten eta Reggioko dukea bihurtu zen. 1810 eta 1812 artean Holandako Erresumako gobernua administratu zuen. Errusiako kanpainan esku hartu zuen eta bere jarduna erabakigarria izan zen . eta borrokatu zuen eta Grossbeerengo guduan garaitua izan zen. Leipzigeko guduan eta 1814ko kanpainan ere agintea izan zuen. Napoleonen porrotaren ondoren, Borboien berrezarkuntzako erregimenarekin aliatu zen, eta Luis XVIII.ak Frantziako parea izendatu zuen. Bere azken emanaldia 1823ko Espainiaren inbasioan izan zen eta garai batean Madrilgo gobernadorea izan zen. 34 aldiz zauritu zuten guduan. * Datuak: Q156373 * Multimedia: Nicolas Oudinot (1767–1847)
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot (Bar-le-duc, 25 de abril de 1767-París, 13 de septiembre de 1847), Duque de Reggio y Mariscal de Francia, fue un militar francés. Procedente de una familia burguesa de Lorena, nació en la localidad de Bar-le-duc. Muy pronto se decidió por la carrera militar, sirviendo en el regimiento de Medoc desde 1784 hasta 1787 cuando, sin tener opción alguna a ascenso por su nacimiento plebeyo, se retiró con el grado de sargento. La Revolución francesa cambió este estado de cosas, y en 1792, con el inicio de la guerra, fue nombrado teniente coronel del tercer batallón de los voluntarios del Mosa. Su gallarda defensa del pequeño fuerte de Bitsch, en los Vosgos en 1792, centró la atención sobre él, siendo transferido al ejército regular en noviembre de 1793. Tras servir en numerosas acciones en la frontera de Bélgica, fue ascendido a general de brigada en junio de 1794 por su conducta en la . Continuó su servicio con distinción en la frontera alemana bajo el mando de Hoche, Pichegru y Moreau. Resultó herido varias veces, además de hecho prisionero en una ocasión en 1795. Fue la mano derecha de Massena a lo largo de toda su gran campaña en Suiza de 1799, primero como general de división, y luego como jefe del alto mando, obteniendo una extraordinaria distinción en la . Estuvo presente con Massena en la defensa de Génova, distinguiéndose además en la , por la que Napoleón le entregó una espada honorífica. Fue nombrado inspector general de infantería, y con el establecimiento del Imperio obtuvo la Gran Cruz de la Legión de Honor, pero no figuraba en el primer nombramiento de mariscales. Sin embargo, fue elegido miembro de la Cámara de Diputados, aunque tuvo poco tiempo para dedicar a la política. Desempeñó un papel relevante en la guerra de 1805, comandando la famosa división de los «granaderos de Oudinot», formada por tropas seleccionadas y organizadas por él, con las que alcanzó los puentes de Viena y recibió una herida en , y con las que participó de forma decisiva en la victoria de Austerlitz. En 1806 ganó la , y luchó con resolución y éxito en la batalla de Friedland. En 1808 fue nombrado gobernador de Erfurt y Conde del Imperio, y en 1809, tras mostrar un brillante coraje en Wagram, fue promocionado al rango de Mariscal. Fue hecho Duque de Reggio y recibió una amplia concesión económica en abril de 1810. Oudinot administró el gobierno del Reino de Holanda desde 1810 a 1812 y mandó el segundo cuerpo de la Grande Armée en la campaña rusa de aquel año. Estuvo presente en Lützen y Bautzen, y cuando ostentaba el mando independiente de los cuerpos enviados a tomar Berlín, fue derrotado en la . Fue reemplazado por el Mariscal Ney, pero este último fue también derrotado en la . Sin embargo, Oudinot no cayó en desgracia. Tuvo un mando importante en Leipzig y durante la campaña de 1814. Tras la abdicación de Napoleón, se adhirió al nuevo gobierno y fue nombrado «Par de Francia» por el Rey Luis XVIII. Al contrario que muchos de sus antiguos camaradas, no desertó para servir a su antiguo señor en 1815. Su último servicio activo fue durante la invasión francesa de España en 1823, en la que comandó un cuerpo de ejército y fue por un tiempo gobernador de Madrid. Murió finalmente como gobernador de Les Invalides. Oudinot no fue un gran comandante, ni tuvo pretensiones de serlo, pero fue un gran general de división. Fue el ideal de belleza de un general de infantería: enérgico, detallista, resuelto y hábil en la batalla como cualquiera de los mariscales de Napoleón.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot, 1st Count Oudinot, 1st Duke of Reggio (25 April 1767 in Bar-le-Duc – 13 September 1847 in Paris), was a Marshal of the Empire. He is known to have been wounded 34 times in battle, being hit by artillery shells, sabers, and at least twelve bullets over the course of his military career. Oudinot is one of the Names inscribed under the Arc de Triomphe, Eastern pillar Columns 13, 14.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot, Adipati Reggio (25 April 1767-13 September 1847), adalah seorang marsekal Prancis.
rdf:langString ニコラ・シャルル・ウディノ(Nicolas Charles Oudinot, 1767年4月25日 - 1847年9月13日)は、ナポレオン戦争期に活躍したフランスの軍人、元帥。ルジオ公爵。ロレーヌ地方バル=ル=デュック生まれ。 1808年7月2日、帝国伯爵。エスリンクおよびヴァグラムの戦いの功により、1809年7月12日に帝国元帥に昇進。1812年ロシア戦役では大陸軍の第2軍団長を務めた。1813年の諸国民戦争ではリュッツェンの戦い、の後、ベルリン攻略を任されたが、グロースベーレンの戦いで敗北し失敗した。 復古王政の下で、近衛隊少将。1823年のスペイン干渉の際は、第1軍団司令官として戦った。この際一時的にマドリードの知事となっている。 1840年12月、ナポレオンの遺体がパリに帰還した際の式典には、第一帝政時の元帥のうちではスールト、モンセイ、グルーシーとともに出席している。
rdf:langString Nicolas Charles Marie Oudinot, duc de Reggio, né le 25 avril 1767 à Bar-le-Duc et mort le 13 septembre 1847 à Paris, est un général français de la Révolution et de l’Empire, élevé à la dignité de maréchal d'Empire en 1809. Il serait le soldat ayant reçu le plus de blessures durant les guerres de la Révolution française et de l'Empire, 34 blessures au total. En 1795-1796, il reçoit onze blessures : deux balles et neuf coups de sabre. Quand le futur maréchal Canrobert le rencontre aux eaux de Barèges, en 1830, il a ce commentaire : « Ce n'était qu'une passoire. »
rdf:langString 니콜라 우디노(Nicolas-Charles Oudinot, 1767년 4월 25일 프랑스 바르르뒤크~ 1847년 9월 13일 프랑스 파리)는 나폴레옹 전쟁 당시 프랑스의 장군, 행정가, 육군원수다. 나폴레옹도 인정했을 만큼 잔혹한 조아킴 뮈라와 미셸 네 원수와 함께 손꼽히는 맹장이었다.사업가의 아들로 1784년 프랑스 왕실 군대에 갔으나 평민은 승진에서 제외되었기 때문에 1787년 제대하여 프랑스 대혁명으로 1792년 뫼즈 지역 의용군 지도자가 되었고 1793년에 정규군에 배치되어 카이저슬라우테른에서 영웅적 항전을 보여 1794년 여단장으로 승진했다. 1799년 사단장이 되어 앙드레 마세나 휘하의 참모장으로 스위스와 이탈리아에서 전투를 치렀고 1805년~1807년 아우스터리츠와 에서도 정예 사단을 지휘했다. 1809년 바그람 전투 이후 원수로 승진해 1810년 위를 받았다. 1809년부터 네덜란드 행정관으로 근무하다가 1812년 러시아 원정에 참여했고 1813년 프로이센에게 그로스베렌 전투에서 대패하여 미셸 네에게 사령관직을 넘겨주었다. 1814년 결국 나폴레옹이 퇴위하자 루이 18세 편을 들어 1815년 백일천하 때에도 루이 18세를 지지했고 1823년 스페인에서 근무하다가 1842년~1847년 죽을 때까지 책임자를 지냈다.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot, duca di Reggio Calabria (Bar-le-Duc, 25 aprile 1767 – Parigi, 13 settembre 1847), è stato un generale francese, Maresciallo dell'Impero con Napoleone Bonaparte. Militare di origini borghesi, Oudinot ottenne i gradi di ufficiale grazie alla Rivoluzione francese e si mise ben presto in luce durante gli eventi delle guerre rivoluzionarie francesi: ottenne varie promozioni sul fronte del Reno per poi diventare generale e servire sotto Andrea Massena durante le campagne in Svizzera e Italia. Escluso dalla prima nomina dei marescialli dopo la proclamazione dell'Impero, servì come comandante di divisione nelle armate napoleoniche durante le campagne in Germania e Polonia, distinguendosi in particolare nella battaglia di Friedland. Dopo la sua ottima condotta nella battaglia di Aspern-Essling, Oudinot ottenne il comando di un corpo d'armata che guidò nella successiva battaglia di Wagram; al termine di questa, fu nominato sul campo maresciallo dell'Impero. Oudinot servì nel corso della campagna di Russia, mettendosi in luce in particolare durante la battaglia della Beresina, e poi ancora nella campagna di Germania del 1813 e nella campagna nel nord-est della Francia del 1814, con risultati altalenanti. Ottenne varie volte comandi indipendenti di un certo livello, dimostrandosi però incerto e poco risoluto in essi; fondamentalmente Oudinot non fu mai un grande stratega ma piuttosto un ottimo comandante subordinato, ligio alla disciplina, fedele ai giuramenti dati e gran trascinatore di uomini che sovente comandava dalla prima linea; ne fu una testimonianza il gran numero di ferite di guerra riportate nel corso della sua carriera militare, pari a ventiquattro (o trentasei secondo altri conteggi). Dopo l'abdicazione di Napoleone giurò fedeltà alla monarchia restaurata, restando in disparte e non appoggiando i "cento giorni" di Bonaparte; servì ancora sul campo nel corso della spedizione di Spagna del 1823, per poi ritirarsi a vita privata nel 1830 dopo la "rivoluzione di luglio". Morì nel 1847 e fu sepolto all'Hôtel des Invalides; il suo nome è iscritto nell'Arco di Trionfo di Parigi.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot (ur. 25 kwietnia 1767 w Bar-le-Duc, zm. 13 września 1847 w Paryżu) – książę Reggio, marszałek Francji. Po służbie w stopniu sierżanta w armii królewskiej, został w roku 1792 wybrany na generała-pułkownika w ochotniczej rewolucyjnej armii Mozy. Od 1793 roku w armii regularnej. W czerwcu 1794 został generałem brygady. W 1795 roku dostał się do pruskiej niewoli. W kampanii szwajcarskiej w 1799 roku był szefem sztabu korpusu André Massény. Mianowany przez Napoleona Bonaparte generalnym inspektorem piechoty, odznaczony został Krzyżem Wielkim Legii Honorowej. Został wybrany na członka izby deputowanych. W kampanii 1805 roku stanął na czele dywizji grenadierów, która odegrała przełomową rolę w zdobyciu Wiednia i rozstrzygnęła bitwę pod Austerlitz. W 1807 roku pobił Rosjan w bitwie pod Ostrołęką, przyczynił się do zwycięstwa francuskiego w bitwie pod Frydlandem. Został gubernatorem Gdańska. W 1808 roku został gubernatorem Erfurtu i hrabią cesarstwa. W roku 1809 odznaczył się wyjątkową odwagą w bitwie pod Wagram, za co otrzymał rangę marszałka. W latach 1810-1812 kierował administracją włączonego do Francji Królestwa Holandii. W kampanii 1812 roku przeciwko Rosji dowodził II Korpusem Wielkiej Armii w sile 37 000 ludzi i 72 armat. Osłaniał odwrót wojsk francuskich w czasie przeprawy przez Berezynę. W 1813 roku brał udział w bitwach pod Lützen i Budziszynem, pobity w bitwie pod Großbeeren. Dowódca północnej grupy korpusów w sile 70 000 ludzi.W 1814 roku, po abdykacji Napoleona, złożył przysięgę wierności Ludwikowi XVIII. W czasie stu dni pozostał wierny Burbonom. Podczas wojen napoleońskich był ranny 34 razy. W 1823 roku wyruszył na czele korpusu francuskiego, by stłumić rewolucję w Hiszpanii. Został gubernatorem Madrytu. Zmarł jako komendant zakładu dla weteranów wojennych.
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot (Bar-le-Duc, 25 april 1767 - Parijs, 13 september 1847), als duc de l'Empire hertog van Reggio, was sinds 1809 maarschalk van Frankrijk en trad later in dienst van de Bourbons.Oudinot was jarenlang betrokken bij het bestuur van de door Frankrijk geannexeerde Nederlanden. Op 24 november 1816 benoemde koning Willem I deze Franse maarschalk tot commandeur in de Militaire Willems-Orde. Oudinot werd achtereenvolgens maarschalk van het Keizerrijk (Maréchal de l’Empire) en maarschalk van Frankrijk (Maréchal de France). Zijn bijnaam was Le Bayard de l’Armée Française”. Hij ligt begraven in de crypte van de Dome des Invalides Oudinot droeg tal van onderscheidingen. Hij behoorde op 11 december 1803 tot de eerste Ridders in het Legioen van Eer. Op 14 juni 1804 werd hij grootofficier en op 6 maart 1805 "Grand-Aigle de la Légion d’Honneur" of grootkruis in deze orde. Ook onder Lodewijk XVIII, Karel X en Lodewijk Filips was Oudinot lid van deze Franse orde. Hij werd kanselier van het Legioen van Eer, een in Frankrijk zeer invloedrijke functie. Oudinot was geen groot bevelhebber maar in 1823 wisten de Fransen Spanje te veroveren, iets wat Napoleon niet was gelukt. Oudinot voerde het bevel over een van de divisies. Hij muntte uit in het leiden van de infanterie. Geen detail ontging hem en hij was even resoluut en gewiekst als de beste onder de maarschalken. Een leger leiden was te veel van hem gevraagd. Bij de begrafenis van de maarschalk werd de Nederlandse koning vertegenwoordigd door zijn daarvoor naar Parijs afgereisde adjudant .
rdf:langString Nicolas Charles Oudinot, född 25 april 1767, död 13 september 1847, hertig av 1809, var en fransk militär; marskalk 1809. Han var far till Victor Oudinot. Oudinot utmärkte sig under revolutionskrigen i försvaret av 1793 och 1794, blev brigadgeneral 1794, divisionsgeneral 1799. Han bidrog till segern i slaget vid Austerlitz 1805. Oudinot utmärkte sig i spetsen för en grenadjärdivision av Lannes' kår vid Friedland 1807. I slaget vid Wagram (1809) förde han 2:a armékåren med synnerlig tapperhet mot fiendens front, varför han belönades med marskalksstaven och hertiglig värdighet. På 1812 års tåg mot Ryssland anförde Oudinot 2:a och i början av 1813 års krig i Tyskland 12:e kåren. Efter stilleståndets utgång fick han befälet över de tre armékårer, som skulle rycka fram mot Berlin, men misslyckades häri genom förlusten av slaget vid Grossbeeren (23 augusti 1813). Han var även, i spetsen för 12:e kåren, med i nederlaget vid Dennewitz (6 september). I slaget vid Wachau (16 oktober) förde han med framgång två divisioner av "unga gardet". Efter Napoleons fall (1814) slöt Oudinot sig till Ludvig XVIII och fick befälet över en division. Under "hundra dagarna" (1815) förblev han i overksamhet. Som chef för 1:a armékåren deltog Oudinot i 1823 års fälttåg i Spanien. Efter julirevolutionen (1830) drog han sig tillbaka och var från 1843 till sin död guvernör för Invalidhotellet. Oudinot var en tapper truppförare, men visade sig ständigt oförmögen att föra självständigt befäl.
rdf:langString Nicolas-Charles Oudinot, Duque de Reggio (Bar-le-Duc, 25 de abril de 1767 - Paris, 13 de setembro de 1847), foi um militar francês. Participou nas Guerras revolucionárias francesas e nas Guerras Napoleónicas. Recebeu o título de Marechal do Império em 1809. Oudinot é um dos nomes inscritos sob o Arco do Triunfo, colunas do pilar oriental 13, 14.
rdf:langString Николя́ Шарль Удино́ (фр. Nicolas-Charles Oudinot; 25 апреля 1767, Бар-ле-Дюк, Лотарингия, Франция — 13 сентября 1847, Париж) — французский военный деятель, маршал Империи (1809 год), граф (1808 год), затем 1-й герцог Реджо (1810 год), пэр (1815 год), участник революционных и наполеоновских войн. Имя маршала выбито на Триумфальной арке в Париже.
rdf:langString Ніколя Шарль Удіно (фр. Nicolas-Charles Oudinot); 25 квітня 1767, Бар-ле-Дюк, Лотарингія, Франція — 13 вересня 1847), Париж) — граф Удіно, 1-й герцог Реджо (1810), маршал Імперії (1809).
rdf:langString 尼古拉·夏尔·马里·乌迪诺,雷焦公爵(法語:Nicolas Charles Marie Oudinot, duc de Reggio;1767年4月25日-1847年9月13日)法国革命和拿破仑战争期间法国军人和政治家,法国元帅和公爵。
rdf:langString Governor of Les Invalides
xsd:nonNegativeInteger 8638

data from the linked data cloud