Nassau Agreement

http://dbpedia.org/resource/Nassau_Agreement an entity of type: Agent

Die Vereinbarung von Nassau ermöglichte Großbritannien den Kauf von US-amerikanischen Polaris-Raketen zum Aufbau einer U-Boot-gestützten nuklearen Abschreckungsstreitmacht als Ersatz für das abgebrochene gemeinsame Skybolt-Programm für eine flugzeuggestützte ballistische Rakete. Sie wurde am 21. Dezember 1962 zwischen US-Präsident John F. Kennedy und dem britischen Premier Harold Macmillan in Nassau (Bahamas) abgeschlossen. rdf:langString
ナッソー協定(なっそーきょうてい、Nassau Agreement)は、1962年12月22日、アメリカ合衆国大統領ジョン・F・ケネディとイギリス首相ハロルド・マクミランとの間で取り交わされた二国間協定。1960年代におけるイギリスの核抑止力の基礎として計画されていたスカイボルト・ミサイルの開発中止にそなえて、バハマで3日間にわたってケネディとマクミランの間で開かれた会談の結果である。この協定のもと、アメリカはイギリスに対して核弾頭搭載可能なポラリス・ミサイルを供給し、それと引き換えにイギリスはグラスゴー近郊のホーリー・ロッホにアメリカ海軍の原子力潜水艦のための基地をリースした。この協定により、イギリスのポラリス・ミサイルは北大西洋条約機構(NATO)における「多角的核戦力」の一部ではあるが、「最高度の国益」が関わる際にのみ独立して使用されることが明らかにされた。 rdf:langString
Nassauöverenskommelsen var en politisk överenskommelse mellan USA och Storbritannien som undertecknades 22 december 1962 av USA:s president John F. Kennedy och Storbritanniens premiärminister Harold Macmillan. Överenskommelsen var ett resultat av överläggningar mellan de två ledarna i Nassau på Bahamas 16 till 21 december angående Storbritanniens kärnvapen och gick ut på att Storbritannien skulle få köpa kärnvapen av USA mot att USA:s flotta fick använda marinbasen i Holy Loch utanför Glasgow för sina atomubåtar. Kärnvapnen skulle baseras på brittiska ubåtar, men stå under gemensam kontroll genom SACEUR. rdf:langString
O acordo de Nassau, assinado a 21 de dezembro de 1962 em Nassau nas Bahamas, entre os Estados Unidos e o Reino Unido, trazem os mísseis Polaris para o Reino Unido. Em troca do abandono dos mísseis ar-terra , os Estados Unidos fornecem à Grã-Bretanha mísseis Polaris utilizáveis por submarinos. Os britânicos aceitam apenas utilizar a sua força nuclear com o acordo dos americanos e como tal renunciam a uma força de dissuasão autónoma. rdf:langString
Пакт Нассау — договор, заключенный между США и Великобританией в декабре 1962 года. Соглашение, подписанное в декабре 1962 года, явилось результатом трехдневных переговоров на Багамских островах между президентом Джоном Кеннеди и премьер-министром Гарольдом Макмилланом. В соответствии с соглашением США обязывались поставить в Великобританию ядерные ракеты Polaris (в соответствии с соглашением[каким?] о купле-продаже Polaris). В ответ на это Великобритания передавала США в аренду базу для атомных подводных лодок в Holy Loch, близ Глазго. rdf:langString
The Nassau Agreement, concluded on 21 December 1962, was an agreement negotiated between President of the United States, John F. Kennedy, and Harold Macmillan, the Prime Minister of the United Kingdom, to end the Skybolt Crisis. A series of meetings between the two leaders over three days in the Bahamas followed Kennedy's announcement of his intention to cancel the Skybolt air-launched ballistic missile project. The US agreed to supply the UK with Polaris submarine-launched ballistic missiles for the UK Polaris programme. rdf:langString
Les accords de Nassau, signés le 21 décembre 1962 désignent un traité conclu entre les États-Unis et le Royaume-Uni ; ils sont l’aboutissement d’une série de réunions entre le président américain, John Fitzgerald Kennedy, et le Premier ministre britannique, Harold MacMillan tenues pendant trois jours à Nassau, capitale des Bahamas, alors possession britannique, à la suite de l’annonce par Kennedy de son intention d’abandonner le missile balistique Skybolt, sur lequel comptaient les Britanniques pour assurer leur dissuasion nucléaire. Les accords mirent un terme à la « crise du Skybolt » et permirent la naissance du programme de missiles balistiques navals britannique. rdf:langString
L'Accordo di Nassau è un trattato negoziato tra il presidente John F. Kennedy per gli Stati Uniti d'America ed il Primo ministro Harold Macmillan per il Regno Unito. Fu discusso dai due leader nel corso di un vertice, durato tre giorni, alle Bahamas e firmato il 18 dicembre 1962. La fornitura dei Polaris, inoltre, compensava la Gran Bretagna per l'interruzione del programma Skybolt, un missile a testata nucleare aviolanciato che era congiuntamente sotto sviluppo con gli Stati Uniti e che non era stato più ritenuto dal Pentagono d'importanza strategica. rdf:langString
Домовленість у Нассау — угода про доступ Британії до американських ядерних ракет, укладена 21 грудня 1962 року на Багамських Островах, укладеною між президентом Сполучених Штатів Джоном Ф. Кеннеді та Гарольдом Макмілланом, прем’єр-міністром Сполученого Королівства, щоб покласти край кризі Скайболт. Велика Британія вирішила концтрувати свою стримуючу силу 1960-х років на Skybolt, а саме повітряні балістичні ракети, і її скасування призвело до серйозних розбіжностей між Великою Британією та США, відомими сьогодні як "Криза Скайболта ". rdf:langString
rdf:langString Vereinbarung von Nassau
rdf:langString Accords de Nassau
rdf:langString Accordo di Nassau
rdf:langString ナッソー協定
rdf:langString Nassau Agreement
rdf:langString Acordo de Nassau
rdf:langString Пакт Нассау
rdf:langString Nassauöverenskommelsen
rdf:langString Домовленість у Нассау
xsd:integer 616125
xsd:integer 1113826257
rdf:langString Die Vereinbarung von Nassau ermöglichte Großbritannien den Kauf von US-amerikanischen Polaris-Raketen zum Aufbau einer U-Boot-gestützten nuklearen Abschreckungsstreitmacht als Ersatz für das abgebrochene gemeinsame Skybolt-Programm für eine flugzeuggestützte ballistische Rakete. Sie wurde am 21. Dezember 1962 zwischen US-Präsident John F. Kennedy und dem britischen Premier Harold Macmillan in Nassau (Bahamas) abgeschlossen.
rdf:langString Les accords de Nassau, signés le 21 décembre 1962 désignent un traité conclu entre les États-Unis et le Royaume-Uni ; ils sont l’aboutissement d’une série de réunions entre le président américain, John Fitzgerald Kennedy, et le Premier ministre britannique, Harold MacMillan tenues pendant trois jours à Nassau, capitale des Bahamas, alors possession britannique, à la suite de l’annonce par Kennedy de son intention d’abandonner le missile balistique Skybolt, sur lequel comptaient les Britanniques pour assurer leur dissuasion nucléaire. Les accords mirent un terme à la « crise du Skybolt » et permirent la naissance du programme de missiles balistiques navals britannique. Par un précédent accord, les États-Unis s’étaient engagés à fournir des missiles aérobalistiques Skybolt aux forces armées britanniques, en échange du droit à utiliser une base pour leurs sous-marins lanceurs d’engins à Holy Loch, près de Dunoon. Cet accord amène le gouvernement britannique à annuler le développement de leur missile balistique à moyenne portée baptisé Blue Streak, faisant du Skybolt la pièce maîtresse de la dissuasion nucléaire britannique ; sans lui, les bombardiers stratégiques de la Royal Air Force (RAF) étaient promis à une obsolescence à court terme, leur incapacité à pénétrer les nouveaux systèmes de défense air-sol alors en développement en Union soviétique les rendant bientôt inutiles. À Nassau, Macmillan rejette toutes les autres offres de Kennedy, le pressant de donner son accord à la fourniture de missiles balistiques mer-sol Polaris. Ceux-ci représentent alors une technologie plus avancée que les Skybolt que les États-Unis ne sont guère enclins à partager, sauf dans le cadre d’un emploi au sein d’une force multinationale dans le cadre de l’Organisation du traité de l’Atlantique Nord (OTAN). Avec les accords de Nassau de 1962, les États-Unis acceptent de fournir au Royaume-Uni des missiles Polaris, en échange de quoi les Britanniques acceptent d'utiliser leur force nucléaire en accord avec les Américains et renoncent de ce fait à une force de dissuasion autonome. Une partie de la flotte du Royal Air Force Bomber Command est placée à la disposition du commandant suprême des forces alliées en Europe. Les accords de Nassau servent de base à un accord ultérieur (le Polaris Sales Agreement) signé le 6 avril 1963 encadrant l’adaptation des têtes nucléaires britanniques aux vecteurs Polaris. Ceci eut pour résultat que la responsabilité de la dissuasion nucléaire britannique échappa à la RAF pour échoir à la Royal Navy. Le président français d’alors, Charles de Gaulle, prit les accords de Nassau en exemple comme l’une des raisons justifiant le veto français à une candidature britannique à l’entrée dans la Communauté économique européenne (CEE) le 14 janvier 1963.
rdf:langString The Nassau Agreement, concluded on 21 December 1962, was an agreement negotiated between President of the United States, John F. Kennedy, and Harold Macmillan, the Prime Minister of the United Kingdom, to end the Skybolt Crisis. A series of meetings between the two leaders over three days in the Bahamas followed Kennedy's announcement of his intention to cancel the Skybolt air-launched ballistic missile project. The US agreed to supply the UK with Polaris submarine-launched ballistic missiles for the UK Polaris programme. Under an earlier agreement, the US had agreed to supply Skybolt missiles in return for allowing the establishment of a ballistic missile submarine base in the Holy Loch near Glasgow. The British Government had then cancelled the development of its medium-range ballistic missile, known as Blue Streak, leaving Skybolt as the basis of the UK's independent nuclear deterrent in the 1960s. Without Skybolt, the V-bombers of the Royal Air Force (RAF) were likely to have become obsolete through being unable to penetrate the improved air defences that the Soviet Union was expected to deploy by the 1970s. At Nassau, Macmillan rejected Kennedy's other offers, and pressed him to supply the UK with Polaris missiles. These represented more advanced technology than Skybolt, and the US was not inclined to provide them except as part of a Multilateral Force within the North Atlantic Treaty Organisation (NATO). Under the Nassau Agreement the US agreed to provide the UK with Polaris. The agreement stipulated that the UK's Polaris missiles would be assigned to NATO as part of a Multilateral Force, and could be used independently only when "supreme national interests" intervened. The Nassau Agreement became the basis of the Polaris Sales Agreement, a treaty which was signed on 6 April 1963. Under this agreement, British nuclear warheads were fitted to Polaris missiles. As a result, responsibility for Britain's nuclear deterrent passed from the RAF to the Royal Navy. The President of France, Charles de Gaulle, cited Britain's dependence on the United States under the Nassau Agreement as one of the main reasons for his veto of Britain's application for admission to the European Economic Community (EEC) on 14 January 1963.
rdf:langString L'Accordo di Nassau è un trattato negoziato tra il presidente John F. Kennedy per gli Stati Uniti d'America ed il Primo ministro Harold Macmillan per il Regno Unito. Fu discusso dai due leader nel corso di un vertice, durato tre giorni, alle Bahamas e firmato il 18 dicembre 1962. L'accordo prevedeva la fornitura da parte degli Stati Uniti al Regno Unito di missili a testata nucleare del tipo UGM-27 Polaris, in cambio dei quali il Governo britannico avrebbe affittato agli americani una base per sottomarini nucleari nell', nei pressi di Glasgow. Anche se questi missili sarebbero stati parte di una "forza multilaterale" inserita in ambito NATO, essi avrebbero potuto essere usati in caso di "supremo interesse nazionale". La fornitura dei Polaris, inoltre, compensava la Gran Bretagna per l'interruzione del programma Skybolt, un missile a testata nucleare aviolanciato che era congiuntamente sotto sviluppo con gli Stati Uniti e che non era stato più ritenuto dal Pentagono d'importanza strategica. Il presidente francese Charles de Gaulle, a cui su richiesta di Mcmillan doveva essere fatta la stessa offerta (rifiutata nella conferenza stampa del 14 gennaio assieme all'annuncio del veto sull'entrata del Regno Unito nella CEE), giudicò quest'accordo un chiaro segnale dell'intenzione della Gran Bretagna di rafforzare la sua partnership speciale con gli Stati Uniti in un momento in cui Londra stava negoziando il suo ingresso nella Comunità Europea. Di conseguenza ciò contribuì alla decisione dell'Eliseo di porre il veto, il 14 gennaio 1963 sull'ingresso del Regno Unito nell'integrazione comunitaria, con una concezione europea sull'asse franco-tedesco.
rdf:langString ナッソー協定(なっそーきょうてい、Nassau Agreement)は、1962年12月22日、アメリカ合衆国大統領ジョン・F・ケネディとイギリス首相ハロルド・マクミランとの間で取り交わされた二国間協定。1960年代におけるイギリスの核抑止力の基礎として計画されていたスカイボルト・ミサイルの開発中止にそなえて、バハマで3日間にわたってケネディとマクミランの間で開かれた会談の結果である。この協定のもと、アメリカはイギリスに対して核弾頭搭載可能なポラリス・ミサイルを供給し、それと引き換えにイギリスはグラスゴー近郊のホーリー・ロッホにアメリカ海軍の原子力潜水艦のための基地をリースした。この協定により、イギリスのポラリス・ミサイルは北大西洋条約機構(NATO)における「多角的核戦力」の一部ではあるが、「最高度の国益」が関わる際にのみ独立して使用されることが明らかにされた。
rdf:langString Nassauöverenskommelsen var en politisk överenskommelse mellan USA och Storbritannien som undertecknades 22 december 1962 av USA:s president John F. Kennedy och Storbritanniens premiärminister Harold Macmillan. Överenskommelsen var ett resultat av överläggningar mellan de två ledarna i Nassau på Bahamas 16 till 21 december angående Storbritanniens kärnvapen och gick ut på att Storbritannien skulle få köpa kärnvapen av USA mot att USA:s flotta fick använda marinbasen i Holy Loch utanför Glasgow för sina atomubåtar. Kärnvapnen skulle baseras på brittiska ubåtar, men stå under gemensam kontroll genom SACEUR.
rdf:langString Домовленість у Нассау — угода про доступ Британії до американських ядерних ракет, укладена 21 грудня 1962 року на Багамських Островах, укладеною між президентом Сполучених Штатів Джоном Ф. Кеннеді та Гарольдом Макмілланом, прем’єр-міністром Сполученого Королівства, щоб покласти край кризі Скайболт. Велика Британія вирішила концтрувати свою стримуючу силу 1960-х років на Skybolt, а саме повітряні балістичні ракети, і її скасування призвело до серйозних розбіжностей між Великою Британією та США, відомими сьогодні як "Криза Скайболта ". Серія зустрічей між двома лідерами протягом трьох днів відбулася після оголошення Кеннеді про його намір скасувати проект балістичних ракет повітряного базування Skybolt. Результатом було те, що США погодилися поставити Великій Британії балістичні ракети підводного базування Polaris для британської програми Polaris. Згідно з угодою, США погодилися поставити ракети Skybolt в обмін на дозвіл на створення бази підводних човнів з балістичними ракетами в озері поблизу Глазго. Тоді британський уряд скасував розробку своєї балістичної ракети середньої дальності, відомої як , залишивши Skybolt основою незалежного ядерного стримування Великої Британії в 1960-х роках. Без Skybolt V-бомбардувальники Королівських ВПС (RAF), швидше за все, застаріли б через те, що вони не змогли пробити вдосконалену протиповітряну оборону, яку Радянський Союз мав розгорнути до 1970-х років. У Нассау Макміллан відхилив інші пропозиції Кеннеді та наполягав на тому, щоб він поставив Великій Британії ракети «Поларіс». Вони являли собою більш просунуту технологію, ніж Skybolt, і США не були схильні надавати їх, окрім як частини багатосторонніх сил в рамках Організації Північноатлантичного договору (НАТО). Відповідно до Нассауської угоди США погодилися надати Великій Британії Polaris. Угода передбачала, що британські ракети Polaris будуть передані НАТО як частина багатосторонніх сил і можуть використовуватися незалежно лише у разі втручання «вищих національних інтересів». Угода Нассау стала основою Угоди про продаж Polaris, договору, підписаного 6 квітня 1963 року. Відповідно до цієї угоди британські ядерні боєголовки були встановлені на ракетах Polaris. У результаті відповідальність за ядерне стримування Британії перейшла від Королівських ВПС до Королівського флоту. Президент Франції Шарль де Голль назвав залежність Великої Британії від Сполучених Штатів за Нассауською угодою як одну з головних причин свого вето на заявку Великої Британії на вступ до Європейського економічного співтовариства (ЄЕС) 14 січня 1963 року.
rdf:langString O acordo de Nassau, assinado a 21 de dezembro de 1962 em Nassau nas Bahamas, entre os Estados Unidos e o Reino Unido, trazem os mísseis Polaris para o Reino Unido. Em troca do abandono dos mísseis ar-terra , os Estados Unidos fornecem à Grã-Bretanha mísseis Polaris utilizáveis por submarinos. Os britânicos aceitam apenas utilizar a sua força nuclear com o acordo dos americanos e como tal renunciam a uma força de dissuasão autónoma.
rdf:langString Пакт Нассау — договор, заключенный между США и Великобританией в декабре 1962 года. Соглашение, подписанное в декабре 1962 года, явилось результатом трехдневных переговоров на Багамских островах между президентом Джоном Кеннеди и премьер-министром Гарольдом Макмилланом. В соответствии с соглашением США обязывались поставить в Великобританию ядерные ракеты Polaris (в соответствии с соглашением[каким?] о купле-продаже Polaris). В ответ на это Великобритания передавала США в аренду базу для атомных подводных лодок в Holy Loch, близ Глазго.
xsd:nonNegativeInteger 46709

data from the linked data cloud