Molecule

http://dbpedia.org/resource/Molecule an entity of type: Thing

Molekulo estas kunmetaĵo, elektre neŭtra, de almenaŭ du atomoj, kiuj povas libere ekzisti. Ĝi estas la plej malgranda ero de kemia korpo konservanta ankoraŭ la ecojn de la tuto kaj nedisigebla per fizikaj procedoj. Per kemiaj reakcioj, la molekuloj povas esti dividataj en pli malgrandajn eretojn, pluraj molekuloj povas kuniĝi en pli granda molekulo, aŭ du (aŭ pluraj) molekuloj povas interŝanĝi atomojn aŭ atomgrupojn (tiel nomataj radikaloj). Ekzemploj de ordinara molekulo estas O2, (du atomoj de oksigeno), kaj CO2, karbona dioksido, unu atomo de karbono kaj du de oksigeno. rdf:langString
Moleküle [moleˈkyːl] (älter auch: Molekel [moˈleːkəl]; von lateinisch molecula ‚kleine Masse‘) sind „im weiten Sinn“ zwei- oder mehratomige Teilchen, die durch chemische Bindungen zusammengehalten werden und wenigstens so lange stabil sind, dass sie z. B. spektroskopisch beobachtet werden können. Ein Molekül kann dabei aus mehreren gleichen oder aus verschiedenen Atomen bestehen. Es kann sich um neutrale Teilchen, aber auch um Radikale, Ionen oder auch ionische Addukte handeln. So sind z. B. viele Typen von interstellaren Molekülen unter irdischen Bedingungen nicht stabil. IUPAC nennt solche Teilchen „molekulare Gebilde“ (molecular entity). rdf:langString
Is éard is móilín ann ná an chuid is lú de dhúil nó de chomhdhúil ar féidir a bheith ann go neamhspleách. Tugtar nó ar na heolaíochtaí a bhaineann leis an ábhar seo, ag brath ar chlaonadh an fhócais. rdf:langString
( 다른 뜻에 대해서는 분자 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 분자(分子, 영어: molecule)는 두 개 이상의 비금속 원자가 화학 결합에 의해 전기적으로 전하를 띄거나 중성을 띄는 원자 그룹으로, 물질의 고유한 성질을 가지는 가장 작은 단위 입자로서 정의된다. 비활성 기체처럼 원자 하나로 이루어진 원자 그룹을 의미하기도 한다. 분자라는 개념을 처음 제안한 것은 아보가드로로서 그의 분자설은 아보가드로의 법칙으로 나타난다. rdf:langString
分子(ぶんし、英: molecule)とは、2つ以上の原子から構成される電荷的に中性な物質を指す。厳密には、分子は少なくとも1つ以上の振動エネルギー準位を持つほどに充分に深いエネルギーポテンシャル表面のくぼみを共有する原子の集まりを指す。ほとんどの原子は、同種あるいは異なる原子と化学結合により結びついて分子を形成する。 希ガスのように、単原子で安定な化学種を単原子分子と呼ぶことがある。2個の原子から成る分子は二原子分子、3個以上の原子から成る分子は多原子分子と呼ばれる。分子から電子が付加、あるいは脱離したイオンは分子イオンと呼ばれる。 rdf:langString
الجزيء في الكيمياء، هو أصغر وحدة من المادة الكيميائية النقية يحتفظ بتركيبها الكيميائي وخواصها. وعلم دراسة الجزيئات يختص به علم الكيمياء عموماً كما يوجد فرع لدراسة خواص الجزيئات فيزيائياً يسمى فيزياء جزيئية. وتهتم الكيمياء الجزيئية بالقوانين التي تحكم التفاعلات بين الجزيئات (التفاعلات الكيميائية واصطدام بعضها ببعض). وينتج عن تلك التصادمات والتفاعلات تكوّن جزيئات أكبر (مركبات) أو يحدث تكسير للروابط الكيميائية وانفصال جزيء إلى جزيئات أصغر. وتهتم الفيزياء الجزيئية بالقوانين التي تحكم بناء الجزيئات وكذلك القوانين التي تتحكم في اصتدام الجزيئات ببعضها البعض، وأنواع التوازن التي تنشأ بينها مثل توازن الضغط وتساوي درجة الحرارة وما تحتويه من طاقة. rdf:langString
En química, una molècula (del molecula, que és un diminutiu del mot moles, 'massa') és un grup elèctricament neutre i suficientment estable d'almenys dos àtoms en una configuració definida, units per enllaços químics forts (covalents o enllaç iònic). En aquest estricte sentit, les molècules es diferencien dels ions poliatòmics. En la química orgànica i la bioquímica, el terme “molècula” s'utilitza de manera menys estricta i s'aplica també als compostos orgànics (molècules orgàniques) i a les biomolècules. rdf:langString
Molekula je částice složená z atomů nebo iontů. Je důležitým pojmem chemie a, jak už název ukazuje, ústředním pojmem molekulové fyziky a kinetické teorie plynů. Jedná se o částici, představující minimální množství dané látky, jež vstupuje do chemické reakce a určuje zároveň fyzikální vlastnosti látky obsažené v částici.Molekuly jsou zpravidla tvořeny více vázanými atomy (obsahují více atomových jader a sdílený atomový obal, kterým je zprostředkována jejich vazba), z pohledu molekulové fyziky však mohou být i jednoatomové, např. u vzácných plynů. Jsou buď elektricky neutrální, nebo mohou nést kladný nebo záporný náboj a jedná se tedy o ionty. Podle polarity náboje se pak hovoří o molekulových kationtech nebo molekulových aniontech. rdf:langString
Στην επιστήμη, ως μόριο χαρακτηρίζεται το ελάχιστο συστατικό ενός στοιχείου ή μιας ένωσης (μιας καθαρής ουσίας) που μπορεί να υπάρξει σε ελεύθερη κατάσταση, διατηρώντας τις χημικές ιδιότητες των μερών του στοιχείου ή της ένωσης που το αποτελούν. rdf:langString
En química, una molécula (del nuevo latín molecula, que es un diminutivo de la palabra moles, 'masa') es un grupo eléctricamente neutro y suficientemente estable de al menos dos átomos en una configuración definida, unidos por enlaces químicos fuertes covalentes.​​​​​​ En este estricto sentido, las moléculas se diferencian de los iones poliatómicos. En la química orgánica y la bioquímica, el término "molécula" se utiliza de manera menos estricta y se aplica también a los compuestos orgánicos (moléculas orgánicas) y en las biomoléculas. rdf:langString
Kimikan, molekula deitzen zaio bi atomo edo gehiagoz osatuta dagoen egiturari. Atomo horiek lotura kimiko sendoen bidezko antolamendu definitua dute, elektrikoki neutroa eta aski dena. Kimika organikoan eta biokimikan, molekula terminoak ez dauka esanahi hain hertsia, eta askotan molekula organiko kargatuei eta biomolekulei ere aplikatzen zaie. Zentzu hertsian, molekulak eta ioi poliatomikoak bereiztu egiten dira. rdf:langString
A molecule is a group of two or more atoms held together by attractive forces known as chemical bonds; depending on context, the term may or may not include ions which satisfy this criterion. In quantum physics, organic chemistry, and biochemistry, the distinction from ions is dropped and molecule is often used when referring to polyatomic ions. rdf:langString
Sebuah molekul adalah gugusan yang secara elektris biasa yang tersusun dari dua atau lebih atom yang saling berikatan melalui ikatan kimia. Molekul dibedakan dari ion berdasarkan ketiadaan muatan listrik. Namun, dalam fisika kuantum, kimia organik, dan biokimia, istilah molekul sering digunakan dengan agak longgar, juga digunakan untuk ion poliatomik. Dalam teori kinetika gas, istilah molekul sering digunakan untuk partikel gas apapun tanpa memperdulikan komposisinya. Menurut definisi ini, atom gas mulia dianggap sebagai molekul sebagai molekul monoatomik. rdf:langString
Une molécule est une structure de base de la matière appartenant à la famille des composés covalents. L'Union internationale de chimie pure et appliquée définit la molécule comme « une entité électriquement neutre comprenant plus d'un atome ». C'est l'assemblage chimique électriquement neutre d'au moins deux atomes, différents ou non, qui peut exister à l'état libre, et qui représente la plus petite quantité de matière possédant les propriétés caractéristiques de la substance considérée. Les molécules constituent des agrégats atomiques liés par des forces de valence (liaisons covalentes) et elles conservent leur individualité physique. Des forces plus faibles, telles les liaisons hydrogène et celles de type van der Waals, les maintiennent à proximité les unes des autres à l'état liquide et rdf:langString
In fisica e chimica, la molecola (dal latino scientifico molecula, derivato a sua volta da moles, che significa "mole", cioè "piccola quantità") è un'entità elettricamente neutra composta da due o più atomi uniti da un legame covalente. Nella definizione del compendium of Chemical Terminology della IUPAC gli atomi formano una buca di potenziale coulombiano sufficientemente profonda da consentire la presenza di almeno uno stato vibrazionale. rdf:langString
Een molecuul of molecule is het kleinste deeltje van een moleculaire stof dat nog de chemische eigenschappen van die stof bezit. Wanneer een molecuul opgedeeld zou worden in nog kleinere deeltjes zouden de chemische eigenschappen veranderen. Een molecuul is opgebouwd uit atomen die in een vaste rangschikking van chemische bindingen met elkaar verbonden zijn. Een chemische stof is gedefinieerd door de atomen waaruit het molecuul bestaat en de onderlinge scheikundige verbindingen die tussen de atomen bestaan. 1 u ≈ 1,6605402 × 10−27 kg. rdf:langString
Cząsteczka, molekuła – neutralna elektrycznie grupa dwóch lub więcej atomów utrzymywanych razem kowalencyjnym wiązaniem chemicznym. Cząsteczki różnią się od innych cząstek chemicznych (np. jonów) brakiem ładunku elektrycznego – jednak w fizyce kwantowej, chemii organicznej i biochemii pojęcie cząsteczka jest zwyczajowo używane do określania . rdf:langString
Моле́кула (новолат. molecula, уменьшительное от лат. moles — масса) — электрически нейтральная частица, образованная из двух или более связанных ковалентными связями атомов. В отдельных разделах физики к молекулам причисляют также одноатомные молекулы, то есть свободные (химически не связанные) атомы (например, инертных газов, ртути и т. п.). Молекулы относительно высокой молекулярной массы, состоящие из повторяющихся , называются макромолекулами. С точки зрения квантовой механики молекула представляет собой систему не из атомов, а из электронов и атомных ядер, взаимодействующих между собой. rdf:langString
Uma molécula é um grupo eletricamente neutro que possui pelo menos dois átomos, todos ligados entre si mediante uma ligação covalente. Isto exclui todos os metais, que se constituem por inúmeros átomos de um único elemento, todos ligados entre si mediante a ligação metálica e também todas as substâncias cujos átomos ligam-se mediante ligação iônica formando um agregado iônico e não moléculas, como o sal de cozinha, da lista de substâncias moleculares. A presença de um único átomo ligado via ligação iônica à estrutura impede que a mesma seja classificada como molécula, mesmo que os demais elementos ligados para formá-la o façam via ligações covalentes. Fora da lista encontram-se também, de forma evidente, as substâncias simples constituídas por elementos da coluna 8A (gases nobres), já que rdf:langString
En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar. En molekyl kan variera i storlek från två atomer, såsom H2 (vätgas), till tusentals atomer i makromolekyler som proteiner, nukleinsyror eller syntetiska och naturliga polymerer. Det kan också förekomma jonbindningar, vätebindningar och andra typer av kemiska bindningar mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl. rdf:langString
分子(molecule)是一种构成物质的粒子,呈电中性、由單個或多個原子組成,原子之間因化學鍵而鍵結。能够單獨存在、保持物质的化學性質;由分子組成的物質叫分子化合物。 一個分子是由多個原子在共價鍵中通过共用電子連接一起而形成。它可以由相同的化學元素构成,如氧氣分子;也可以由不同的元素构成,如水分子。若原子之間由非共價鍵的化學鍵(如離子鍵)所結合,一般不會視為是單一分子。 在不同的領域中,分子的定義也會有一點差異:在热力学中,构成物质的分子(如水分子)、原子(如碳原子)、离子(如氯离子)等在热力学上的表现性质都是一样的,因此,都统称为分子;在氣體動力論中,分子是指任何构成气体的粒子,此定義下,單原子的惰性氣體也可視為是分子。而在量子物理、有機化學及生物化學中,多原子的離子(如硫酸根)也可以視為是一個分子。 分子可根据其构成原子的数量(原子數)分为单原子分子,双原子分子等。 在氣体中,氫分子()、氮分子()、氧分子()、氟分子()和氯分子()的原子數是2;固体元素中,黃磷()原子數是4,硫()的是8。所以,氬()是單原子的分子,氧氣()是雙原子的,臭氧()則是三原子的。 rdf:langString
Моле́кула (новолат. molecula, зменшувально від лат. moles — маса) — найменша частинка простої речовини або сполуки, яка може існувати окремо, зберігаючи її хімічні властивості. Молекули бувають гомонуклеарні, тобто такі, що складаються з атомів одного виду, наприклад, кисень (O2); або гетеронуклеарні, тобто такі, що складаються з різних атомів, наприклад, вода (H2O). rdf:langString
rdf:langString جزيء
rdf:langString Molecule
rdf:langString Molècula
rdf:langString Molekula
rdf:langString Molekül
rdf:langString Μόριο
rdf:langString Molekulo
rdf:langString Molécula
rdf:langString Molekula
rdf:langString Móilín
rdf:langString Molekul
rdf:langString Molécule
rdf:langString Molecola
rdf:langString 분자
rdf:langString 分子
rdf:langString Molecuul
rdf:langString Cząsteczka
rdf:langString Molécula
rdf:langString Molekyl
rdf:langString Молекула
rdf:langString Молекула
rdf:langString 分子
xsd:integer 19555
xsd:integer 1119721121
rdf:langString no
rdf:langString Category:Molecules
rdf:langString Q11369
rdf:langString no
rdf:langString Molecule
rdf:langString Molecule
rdf:langString no
rdf:langString no
rdf:langString no
rdf:langString molecule
rdf:langString En química, una molècula (del molecula, que és un diminutiu del mot moles, 'massa') és un grup elèctricament neutre i suficientment estable d'almenys dos àtoms en una configuració definida, units per enllaços químics forts (covalents o enllaç iònic). En aquest estricte sentit, les molècules es diferencien dels ions poliatòmics. En la química orgànica i la bioquímica, el terme “molècula” s'utilitza de manera menys estricta i s'aplica també als compostos orgànics (molècules orgàniques) i a les biomolècules. Abans, hom definia la molècula de manera menys general i precisa, com la més petita part d'una substància que podia tenir existència independent i estable conservant encara les seves propietats fisicoquímiques. D'acord amb aquesta definició, podien existir molècules monoatòmiques. En la teoria cinètica dels gasos, el terme molècula s'aplica a qualsevol partícula gasosa amb independència de la seva composició. D'acord amb aquesta definició, els àtoms d'un gas noble es considerarien molècules tot i que es componen d'àtoms no enllaçats. Una molècula pot consistir en diversos àtoms d'un únic element químic, com en el cas de l'oxigen diatòmic, o de diferents elements, com en el cas de l'aigua. Els àtoms i complexos units per enllaços no covalents com els enllaços d'hidrogen o els enllaços iònics no s'acostumen a considerar com a molècules individuals. Les molècules com a components de la matèria són comunes en les substàncies orgàniques (i per tant en la bioquímica). També conformen la major part dels oceans i de l'atmosfera. Però, un gran nombre de substàncies sòlides familiars, que inclouen la major part dels minerals que componen l'escorça, el mantell i el nucli de la Terra, contenen molts enllaços químics, però no estan formats per molècules. Cap de les molècules típiques no pot estar formada per cristalls iònics (sals) o per cristalls covalents, encara que sovint estan compostos per cel·les unitàries que es repeteixen, ja sigui en un pla (com en el grafit) o en tres dimensions (com en el diamant o el clorur de sodi). Aquest sistema de repetir una estructura unitària diverses vegades també és vàlida per a la majoria de les fases condensades de la matèria, com els enllaços metàl·lics. En el vidre (sòlids que presenten un estat vitri desordenat), els àtoms també poden estar units per enllaços químics sense que es pugui identificar cap mena de molècula, però també sense la regularitat de la repetició d'unitats que caracteritza els cristalls.
rdf:langString الجزيء في الكيمياء، هو أصغر وحدة من المادة الكيميائية النقية يحتفظ بتركيبها الكيميائي وخواصها. وعلم دراسة الجزيئات يختص به علم الكيمياء عموماً كما يوجد فرع لدراسة خواص الجزيئات فيزيائياً يسمى فيزياء جزيئية. وتهتم الكيمياء الجزيئية بالقوانين التي تحكم التفاعلات بين الجزيئات (التفاعلات الكيميائية واصطدام بعضها ببعض). وينتج عن تلك التصادمات والتفاعلات تكوّن جزيئات أكبر (مركبات) أو يحدث تكسير للروابط الكيميائية وانفصال جزيء إلى جزيئات أصغر. وتهتم الفيزياء الجزيئية بالقوانين التي تحكم بناء الجزيئات وكذلك القوانين التي تتحكم في اصتدام الجزيئات ببعضها البعض، وأنواع التوازن التي تنشأ بينها مثل توازن الضغط وتساوي درجة الحرارة وما تحتويه من طاقة. كما يعرف أن المسامات الجزيئية هي الفراغات التي بين جزيئات المادة. ويتناسب حجم المسامات عكسيا مع قوى التجاذب بين الجزيئات. فتكون المسامات كبيرة بين جزيئات المادة الغازية ومتوسطة في المادة السائلة وصغيرة في المواد الصلبة. وتقدم المسامات الجزيئية تفسيرا واضحا لاختراق المواد لبعضها البعض. و رغم أن مصطلح الجزيء تم استخدامه لأول مرة في عام 1811 عن طريق أفوجادرو، وكان المصطلح مادة مفتوحة للنقاش في مجتمع الكيمياء حتى ظهور نتائج أبحاث بيرن في عام 1911. كما أن النظرية الحديثة للجزيئات قد استفادت كثيراً من التقنيات المستخدمة في الكيمياء الحسابية. لمشاهدة قائمة بالجزيئات شاهد قائمة مركبات.
rdf:langString Molekula je částice složená z atomů nebo iontů. Je důležitým pojmem chemie a, jak už název ukazuje, ústředním pojmem molekulové fyziky a kinetické teorie plynů. Jedná se o částici, představující minimální množství dané látky, jež vstupuje do chemické reakce a určuje zároveň fyzikální vlastnosti látky obsažené v částici.Molekuly jsou zpravidla tvořeny více vázanými atomy (obsahují více atomových jader a sdílený atomový obal, kterým je zprostředkována jejich vazba), z pohledu molekulové fyziky však mohou být i jednoatomové, např. u vzácných plynů. Jsou buď elektricky neutrální, nebo mohou nést kladný nebo záporný náboj a jedná se tedy o ionty. Podle polarity náboje se pak hovoří o molekulových kationtech nebo molekulových aniontech. Na rozdíl od molekulové fyziky vymezuje moderní fyzikální chemie pojem molekuly přísnější definicí, vylučující jednoatomové molekuly nebo molekulové ionty a zahrnující i požadavek na minimální sílu vazby atomů v molekule:Molekula je elektricky neutrální entita sestávající z více než jednoho atomu, přičemž hladina jejího vazbového potenciálu musí vykazovat snížení umožňující obsáhnout alespoň jeden vibrační stav. Molekula představuje kvantum prvků i sloučenin, které může samostatně existovat v plynném stavu. V kondenzovaném stavu látek molekula jako částice často ztrácí svůj smysl ve prospěch rozsáhlejší struktury. Zatímco mnoho kapalin ještě lze považovat za slabě vázané molekuly, u pevných látek je to možné pouze u látek, jejichž struktura (krystalická, kvazikrystalická či amorfní) je držena namísto kovalentních, koordinačně kovalentních, iontových či kovových vazeb pouze relativně slabými mezimolekulovými interakcemi. Za objevitele molekuly se považuje Amedeo Avogadro, který v r. 1811 publikoval výsledky své práce, kterými vysvětlil rozpor Daltonova atomového vysvětlení hmotnostních slučovacích poměrů a Gay-Lussacem zjištěných objemových slučovacích poměrů a formuloval i tvrzení zvané dnes Avogadrův zákon. Za plný průkaz se považuje až o plných 100 let mladší syntéza výsledků experimentálního zkoumání hustoty a viskozity kapalin, kinetické teorie a teorie Brownova pohybu, kterou prezentoval Jean Perrin na 1. Solvayově kongresu konaném v r. 1911 v Bruselu.
rdf:langString Στην επιστήμη, ως μόριο χαρακτηρίζεται το ελάχιστο συστατικό ενός στοιχείου ή μιας ένωσης (μιας καθαρής ουσίας) που μπορεί να υπάρξει σε ελεύθερη κατάσταση, διατηρώντας τις χημικές ιδιότητες των μερών του στοιχείου ή της ένωσης που το αποτελούν. Τα άτομα ενός μορίου μπορεί να είναι του ιδίου ή διαφορετικών στοιχείων (Η2 (διατομικό μόριο) ή ΗCl (δύο διαφορετικά άτομα). Τα μόρια αναπαρίστανται συνήθως από χημικό τύπο, ο οποίος προσδιορίζει, ανάλογα με το είδος του χημικού τύπου, τον ακριβή αριθμό των ατόμων του κάθε χημικού στοιχείου που συμμετέχει στο μόριο, το ποια άτομα ενώνονται μεταξύ τους, την διάταξή τους στον χώρο κλπ. Τα μη συμμετρικά μόρια μπορούν να εμφανίσουν το φαινόμενο του . Σε κάθε μόριο οι ενδομοριακές δυνάμεις υποδηλώνουν για κάθε άτομο με ποιο άλλο άτομο του μορίου συνδέεται, ώστε να προκύπτει ένα συγκεκριμένο σύνολο από συνδεδεμένα άτομα - υποσύνολα του μορίου. Αν αλλάξει η διάταξη των ατόμων μπορεί να αλλάξει και αυτό το σύνολο, για παράδειγμα η ένωση Α-Β-Γ μπορεί να γίνει Α-Γ-Β. Το φαινόμενο κατά το οποίο δύο μόρια με ίδιο μοριακό τύπο έχουν το ίδιο σύνολο ζευγών ενδομοριακά συνδεδεμένων ατόμων, αλλά τα ίδια τα μόρια είναι διαφορετικά λέγεται χειρομορφισμός. Ο χειρομορφισμός εντοπίζεται με σιγουριά μόνο στο στερεοχημικό τύπο ενός μορίου. Δύο μόρια στα οποία εμφανίζεται χειρομορφισμός έχουν ίδιο ή ισοδύναμο συντακτικό τύπο και ακριβώς ίδιους τους υπόλοιπους χημικούς τύπους.
rdf:langString Molekulo estas kunmetaĵo, elektre neŭtra, de almenaŭ du atomoj, kiuj povas libere ekzisti. Ĝi estas la plej malgranda ero de kemia korpo konservanta ankoraŭ la ecojn de la tuto kaj nedisigebla per fizikaj procedoj. Per kemiaj reakcioj, la molekuloj povas esti dividataj en pli malgrandajn eretojn, pluraj molekuloj povas kuniĝi en pli granda molekulo, aŭ du (aŭ pluraj) molekuloj povas interŝanĝi atomojn aŭ atomgrupojn (tiel nomataj radikaloj). Ekzemploj de ordinara molekulo estas O2, (du atomoj de oksigeno), kaj CO2, karbona dioksido, unu atomo de karbono kaj du de oksigeno.
rdf:langString Moleküle [moleˈkyːl] (älter auch: Molekel [moˈleːkəl]; von lateinisch molecula ‚kleine Masse‘) sind „im weiten Sinn“ zwei- oder mehratomige Teilchen, die durch chemische Bindungen zusammengehalten werden und wenigstens so lange stabil sind, dass sie z. B. spektroskopisch beobachtet werden können. Ein Molekül kann dabei aus mehreren gleichen oder aus verschiedenen Atomen bestehen. Es kann sich um neutrale Teilchen, aber auch um Radikale, Ionen oder auch ionische Addukte handeln. So sind z. B. viele Typen von interstellaren Molekülen unter irdischen Bedingungen nicht stabil. IUPAC nennt solche Teilchen „molekulare Gebilde“ (molecular entity).
rdf:langString En química, una molécula (del nuevo latín molecula, que es un diminutivo de la palabra moles, 'masa') es un grupo eléctricamente neutro y suficientemente estable de al menos dos átomos en una configuración definida, unidos por enlaces químicos fuertes covalentes.​​​​​​ En este estricto sentido, las moléculas se diferencian de los iones poliatómicos. En la química orgánica y la bioquímica, el término "molécula" se utiliza de manera menos estricta y se aplica también a los compuestos orgánicos (moléculas orgánicas) y en las biomoléculas. Antes, se definía la molécula de forma menos general y precisa, como la más pequeña parte de una sustancia que podía tener existencia independiente y estable conservando aún sus propiedades fisicoquímicas. De acuerdo con esta definición, podían existir moléculas monoatómicas. En la teoría cinética de los gases, el término molécula se aplica a cualquier partícula gaseosa con independencia de su composición. De acuerdo con esta definición, los átomos de un gas noble se considerarían moléculas aunque se componen de átomos no enlazados.​ Una molécula puede consistir en varios átomos de un único elemento químico, como en el caso del oxígeno diatómico (O2),​ o de diferentes elementos, como en el caso del agua (H2O).​Los átomos y complejos unidos por enlaces no covalentes como los enlaces de hidrógeno o los enlaces iónicos no se suelen considerar como moléculas individuales. Las moléculas como componentes de la materia son comunes en las sustancias orgánicas (y por tanto en la bioquímica). También conforman la mayor parte de los océanos y de la atmósfera. Sin embargo, un gran número de sustancias sólidas familiares, que incluyen la mayor parte de los minerales que componen la corteza, el manto y el núcleo de la Tierra, contienen muchos enlaces químicos, pero no están formados por moléculas. Además, ninguna molécula típica puede ser definida en los cristales iónicos (sales) o en cristales covalentes, aunque estén compuestos por que se repiten, ya sea en un plano (como en el grafito) o en tres dimensiones (como en el diamante o el cloruro de sodio). Este sistema de repetir una estructura unitaria varias veces también es válida para la mayoría de las fases condensadas de la materia con enlaces metálicos, lo que significa que los metales sólidos tampoco están compuestos por moléculas. En el vidrio (sólidos que presentan un estado vítreo desordenado), los átomos también pueden estar unidos por enlaces químicos sin que se pueda identificar ningún tipo de molécula, pero tampoco existe la regularidad de la repetición de unidades que caracteriza a los cristales. Casi toda la química orgánica y buena parte de la química inorgánica se ocupan de la síntesis y reactividad de moléculas y compuestos moleculares. La química física y, especialmente, la química cuántica también estudian, cuantitativamente, en su caso, las propiedades y reactividad de las moléculas. La bioquímica está íntimamente relacionada con la biología molecular, ya que ambas estudian a los seres vivos a nivel molecular. El estudio de las interacciones específicas entre moléculas, incluyendo el reconocimiento molecular es el campo de estudio de la química supramolecular. Estas fuerzas explican las propiedades físicas como la solubilidad o el punto de ebullición de un compuesto molecular.​ Las moléculas rara vez se encuentran sin interacción entre ellas, salvo en gases enrarecidos y en los gases nobles. Así, pueden encontrarse en redes cristalinas, como el caso de las moléculas de H2O en el hielo o con interacciones intensas, pero que cambian rápidamente de direccionalidad, como en el agua líquida. En orden creciente de intensidad, las fuerzas intermoleculares más relevantes son: las fuerzas de Van der Waals y los puentes de hidrógeno. La dinámica molecular es un método de simulación por computadora que utiliza estas fuerzas para tratar de explicar las propiedades de las moléculas. No se puede definir una molécula típica para sales ni para cristales covalentes, aunque estos a menudo se componen de células unitarias repetidas que se extienden en un plano, por ejemplo, el grafeno ; o tridimensionalmente, por ejemplo, el diamante, el cuarzo, o el cloruro de sodio. El tema de la estructura celular unitaria repetida también se aplica a la mayoría de los metales que son fases condensadas con enlaces metálicos. Por tanto, los metales sólidos no están hechos de moléculas. En los vidrios, que son sólidos que existen en un estado vítreo desordenado, los átomos se mantienen unidos por enlaces químicos sin presencia de ninguna molécula definible, ni ninguna de la regularidad de la estructura celular unitaria repetida que caracteriza a las sales, cristales covalentes y rieles.
rdf:langString Kimikan, molekula deitzen zaio bi atomo edo gehiagoz osatuta dagoen egiturari. Atomo horiek lotura kimiko sendoen bidezko antolamendu definitua dute, elektrikoki neutroa eta aski dena. Kimika organikoan eta biokimikan, molekula terminoak ez dauka esanahi hain hertsia, eta askotan molekula organiko kargatuei eta biomolekulei ere aplikatzen zaie. Zentzu hertsian, molekulak eta ioi poliatomikoak bereiztu egiten dira. Molekularen egitura hobeto ezagutu ahala, definizio hau aldatzen joan da. Aurreko definizioak zehazgabeagoak ziren: substantzia kimikoen konposizio eta propietate kimikoak atxikitzen zituen partikularik txikienatzat hartzen zen molekula. Definizio hau sarritan ez zen betetzen, eguneroko substantzia asko (esaterako, hainbat arroka, gatz edo metal), ez baitaude molekulaz eginak. Gasen teoria zinetikoan, molekula terminoa edozein gas-partikuletarako erabiltzen da, bere osaera kontuan hartu gabe. Definizio honek badauka desabantaila bat: gas nobleak ere molekulak izango lirateke, loturarik gabeko atomo bakunez osatuta baitaude.
rdf:langString Une molécule est une structure de base de la matière appartenant à la famille des composés covalents. L'Union internationale de chimie pure et appliquée définit la molécule comme « une entité électriquement neutre comprenant plus d'un atome ». C'est l'assemblage chimique électriquement neutre d'au moins deux atomes, différents ou non, qui peut exister à l'état libre, et qui représente la plus petite quantité de matière possédant les propriétés caractéristiques de la substance considérée. Les molécules constituent des agrégats atomiques liés par des forces de valence (liaisons covalentes) et elles conservent leur individualité physique. Des forces plus faibles, telles les liaisons hydrogène et celles de type van der Waals, les maintiennent à proximité les unes des autres à l'état liquide et/ou solide. L'assemblage d'atomes constituant une molécule n'est pas définitif, il est susceptible de subir des modifications, c’est-à-dire de se transformer en une ou plusieurs autres molécules ; une telle transformation est appelée réaction chimique. En revanche, les atomes qui la constituent sont des assemblages (de particules) beaucoup plus stables, qui se conservent durant une réaction chimique car la transformation d'atomes, appelée transmutation, nécessite des apports d'énergie beaucoup plus importants faisant l'objet des réactions nucléaires. La composition chimique d'une molécule est donnée par sa formule chimique. Exemples : * la molécule de méthane CH4 est constituée d'un atome de carbone (C) et de quatre atomes d'hydrogène (H) ; * la molécule de dioxygène O2 est constituée de deux atomes d'oxygène (O).
rdf:langString A molecule is a group of two or more atoms held together by attractive forces known as chemical bonds; depending on context, the term may or may not include ions which satisfy this criterion. In quantum physics, organic chemistry, and biochemistry, the distinction from ions is dropped and molecule is often used when referring to polyatomic ions. A molecule may be homonuclear, that is, it consists of atoms of one chemical element, e.g. two atoms in the oxygen molecule (O2); or it may be heteronuclear, a chemical compound composed of more than one element, e.g. water (two hydrogen atoms and one oxygen atom; H2O). In the kinetic theory of gases, the term molecule is often used for any gaseous particle regardless of its composition. This relaxes the requirement that a molecule contains two or more atoms, since the noble gases are individual atoms. Atoms and complexes connected by non-covalent interactions, such as hydrogen bonds or ionic bonds, are typically not considered single molecules. Concepts similar to molecules have been discussed since ancient times, but modern investigation into the nature of molecules and their bonds began in the 17th century. Refined over time by scientists such as Robert Boyle, Amedeo Avogadro, Jean Perrin, and Linus Pauling, the study of molecules is today known as molecular physics or molecular chemistry.
rdf:langString Is éard is móilín ann ná an chuid is lú de dhúil nó de chomhdhúil ar féidir a bheith ann go neamhspleách. Tugtar nó ar na heolaíochtaí a bhaineann leis an ábhar seo, ag brath ar chlaonadh an fhócais.
rdf:langString Sebuah molekul adalah gugusan yang secara elektris biasa yang tersusun dari dua atau lebih atom yang saling berikatan melalui ikatan kimia. Molekul dibedakan dari ion berdasarkan ketiadaan muatan listrik. Namun, dalam fisika kuantum, kimia organik, dan biokimia, istilah molekul sering digunakan dengan agak longgar, juga digunakan untuk ion poliatomik. Dalam teori kinetika gas, istilah molekul sering digunakan untuk partikel gas apapun tanpa memperdulikan komposisinya. Menurut definisi ini, atom gas mulia dianggap sebagai molekul sebagai molekul monoatomik. Suatu molekul dapat , yaitu, mengandung atom-atom dari satu unsur kimia, misalnya oksigen (O2); atau dapat pula berupa , suatu senyawa kimia yang tersusun dari lebih dari satu unsur, misalnya air (H2O). Atom dan kompleks yang terhubung melalui ikatan non kovalen, seperti ikatan hidrogen atau ikatan ionik, umumnya dianggap sebagai molekul tunggal. Molekul sebagai komponen materi jamak terdapat dalam zat organik (dan biokimia tentunya). Mereka menyusun sebagian besar samudera dan atmosfer. Namun, mayoritas zat padat yang kita kenal di Bumi, termasuk sebagian besar mineral yang membentuk kerak, mantel, dan inti bumi, mengandung banyak ikatan kimia, tetapi tidak tersusun dari molekul yang dapat diidentifikasi. Selain itu, tidak ada molekul yang khas yang dapat didefinisikan sebagai kristal ionik (garam) dan kristal kovalen , meskipun ini sering tersusun dari yang berulang sehingga membentuk bidang (seperti dalam grafena) atau tiga dimensi (seperti intan, kuarsa, atau natrium klorida). Tema struktur sel unit yang berulang juga berlaku untuk sebagian besar fase paling padat dengan ikatan logam, yang artinya bahwa logam padat juga tidak terbuat dari molekul. Dalam kaca (zat padat yang berada dalam keadaan vitreous tak teratur), atom-atom juga dapat disatukan oleh ikatan kimia tanpa adanya molekul definitif apapun, maupun tanpa adanya keterulangan unit yang teratur seperti pada kristal.
rdf:langString ( 다른 뜻에 대해서는 분자 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 분자(分子, 영어: molecule)는 두 개 이상의 비금속 원자가 화학 결합에 의해 전기적으로 전하를 띄거나 중성을 띄는 원자 그룹으로, 물질의 고유한 성질을 가지는 가장 작은 단위 입자로서 정의된다. 비활성 기체처럼 원자 하나로 이루어진 원자 그룹을 의미하기도 한다. 분자라는 개념을 처음 제안한 것은 아보가드로로서 그의 분자설은 아보가드로의 법칙으로 나타난다.
rdf:langString 分子(ぶんし、英: molecule)とは、2つ以上の原子から構成される電荷的に中性な物質を指す。厳密には、分子は少なくとも1つ以上の振動エネルギー準位を持つほどに充分に深いエネルギーポテンシャル表面のくぼみを共有する原子の集まりを指す。ほとんどの原子は、同種あるいは異なる原子と化学結合により結びついて分子を形成する。 希ガスのように、単原子で安定な化学種を単原子分子と呼ぶことがある。2個の原子から成る分子は二原子分子、3個以上の原子から成る分子は多原子分子と呼ばれる。分子から電子が付加、あるいは脱離したイオンは分子イオンと呼ばれる。
rdf:langString In fisica e chimica, la molecola (dal latino scientifico molecula, derivato a sua volta da moles, che significa "mole", cioè "piccola quantità") è un'entità elettricamente neutra composta da due o più atomi uniti da un legame covalente. Nella definizione del compendium of Chemical Terminology della IUPAC gli atomi formano una buca di potenziale coulombiano sufficientemente profonda da consentire la presenza di almeno uno stato vibrazionale. Può essere composta da più atomi dello stesso elemento o di elementi diversi e identifica una sostanza, di cui costituisce l'unità fondamentale. Molecole costituite dagli stessi atomi con una diversa disposizione nello spazio sono dette isomeri di una sostanza e si differenziano per le proprietà fisiche. In chimica organica e biochimica, il termine molecola identifica talvolta anche ioni poliatomici, mentre nella teoria cinetica dei gas è spesso utilizzato per ogni particella gassosa, indipendentemente dalla sua composizione: con tale definizione anche i singoli atomi nella famiglia dei gas nobili possono essere considerati molecole.
rdf:langString Een molecuul of molecule is het kleinste deeltje van een moleculaire stof dat nog de chemische eigenschappen van die stof bezit. Wanneer een molecuul opgedeeld zou worden in nog kleinere deeltjes zouden de chemische eigenschappen veranderen. Een molecuul is opgebouwd uit atomen die in een vaste rangschikking van chemische bindingen met elkaar verbonden zijn. Een chemische stof is gedefinieerd door de atomen waaruit het molecuul bestaat en de onderlinge scheikundige verbindingen die tussen de atomen bestaan. De massa van een molecuul, of molecuulmassa, is gelijk aan de gezamenlijke massa van de atomen waaruit het molecuul bestaat. De molecuulmassa wordt uitgedrukt in atomaire massaeenheden (weergegeven als u (unit)). Uitgedrukt in kilogram is dat: 1 u ≈ 1,6605402 × 10−27 kg. De afmetingen van moleculen liggen in de orde van nanometers (1 nm = 1 × 10−9 m, één miljoenste millimeter). Het woord molecuul is afgeleid van het Latijnse molecula (‘kleine massa’).
rdf:langString Cząsteczka, molekuła – neutralna elektrycznie grupa dwóch lub więcej atomów utrzymywanych razem kowalencyjnym wiązaniem chemicznym. Cząsteczki różnią się od innych cząstek chemicznych (np. jonów) brakiem ładunku elektrycznego – jednak w fizyce kwantowej, chemii organicznej i biochemii pojęcie cząsteczka jest zwyczajowo używane do określania . W teorii kinetycznej gazów pojęcie cząsteczka często jest używane do opisu gazowej cząstki bez względu na jej budowę. Według tej teorii gazy szlachetne składają się z cząsteczek, pomimo że składają się z pojedynczego, niezwiązanego wiązaniem chemicznym atomu. Cząsteczka może się składać z atomów jednego pierwiastka, jak w przypadku tlenu (O2), lub różnych, czego przykładem jest woda (H2O). Atomy i struktury powiązane wiązaniem niekowalencyjnym (wodorowym, jonowym) ogólnie nie są uważane za pojedyncze cząsteczki. Cząsteczki jako składniki materii są powszechne wśród substancji organicznych. Tworzą także większą część hydrosfery i atmosfery. Jednak większość znanych stałych substancji na Ziemi, włączając w to minerały tworzące skorupę, płaszcz i jądro Ziemi, zawiera wiele wiązań chemicznych, ale nie są one zbudowane z „rozpoznawalnych” cząsteczek. Do substancji zawierających struktury, dla których nie można wyróżnić pojedynczych cząsteczek, zaliczane są również (sole) i (diament, kwarc, chlorek sodu). Układ powtarzających się jednostek-komórek-struktur występuje również w ciałach z wiązaniem metalicznym, co oznacza, że metale w postaci stałej także nie są zbudowane z cząsteczek. W szkłach (ciałach stałych posiadających bezpostaciową, nieuporządkowaną strukturę) atomy mogą być utrzymywane z sobą poprzez wiązania chemiczne, bez tworzenia jakiejkolwiek określonej cząsteczki oraz bez regularności powtarzających się jednostek (charakterystycznych dla kryształów).
rdf:langString En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar. En molekyl kan variera i storlek från två atomer, såsom H2 (vätgas), till tusentals atomer i makromolekyler som proteiner, nukleinsyror eller syntetiska och naturliga polymerer. Det kan också förekomma jonbindningar, vätebindningar och andra typer av kemiska bindningar mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl. Inom den kinetiska gasteorin används ofta termen molekyl för alla partiklar i gasform oavsett dess beståndsdelar. Enligt denna definition räknas ädelgaser som molekyler trots att de endast består av enkla obundna atomer. Proteiner med kvartärstruktur består i själva verket i många fall av flera molekyler som hålls samman av intermolekylära krafter, även om biokemister ofta betraktar dem som en enda molekyl.
rdf:langString Uma molécula é um grupo eletricamente neutro que possui pelo menos dois átomos, todos ligados entre si mediante uma ligação covalente. Isto exclui todos os metais, que se constituem por inúmeros átomos de um único elemento, todos ligados entre si mediante a ligação metálica e também todas as substâncias cujos átomos ligam-se mediante ligação iônica formando um agregado iônico e não moléculas, como o sal de cozinha, da lista de substâncias moleculares. A presença de um único átomo ligado via ligação iônica à estrutura impede que a mesma seja classificada como molécula, mesmo que os demais elementos ligados para formá-la o façam via ligações covalentes. Fora da lista encontram-se também, de forma evidente, as substâncias simples constituídas por elementos da coluna 8A (gases nobres), já que estas só possuem átomos não ligados uns aos outros em sua estrutura, ou quando em estado sólido (em temperaturas próximas ao zero absoluto), têm estes fracamente ligados entre si via atrações elétricas resultante de dipolos elétricos mutuamente induzidos, ligação em muito similar à iônica. Rigorosamente, uma molécula corresponde a uma união entre dois ou mais átomos que, em termos de diagramas energéticos (energia potencial U em função da separação espacial de seus átomos), é representada por uma depressão suficiente para confinar pelo menos um estado vibracional (um ).
rdf:langString Моле́кула (новолат. molecula, уменьшительное от лат. moles — масса) — электрически нейтральная частица, образованная из двух или более связанных ковалентными связями атомов. В отдельных разделах физики к молекулам причисляют также одноатомные молекулы, то есть свободные (химически не связанные) атомы (например, инертных газов, ртути и т. п.). Обычно подразумевается, что молекулы нейтральны (не несут электрических зарядов) и не несут неспаренных электронов (все валентности насыщены); заряженные молекулы называют молекулярными ионами, молекулы с мультиплетностью, отличной от (то есть с неспаренными электронами и ненасыщенными валентностями), — радикалами. Молекулы относительно высокой молекулярной массы, состоящие из повторяющихся , называются макромолекулами. С точки зрения квантовой механики молекула представляет собой систему не из атомов, а из электронов и атомных ядер, взаимодействующих между собой. Особенности строения молекул определяют физические свойства вещества, состоящего из этих молекул. К веществам, сохраняющим молекулярную структуру в твёрдом состоянии, относятся, например, вода, оксид углерода(IV), многие органические вещества. Они характеризуются низкими температурами плавления и кипения. Большинство же твёрдых (кристаллических) неорганических веществ состоят не из молекул, а из других частиц (ионов, атомов) и существуют в виде макротел (кристалл хлорида натрия, кусок меди и т. д.). Состав молекул сложных веществ выражается при помощи химических формул.
rdf:langString 分子(molecule)是一种构成物质的粒子,呈电中性、由單個或多個原子組成,原子之間因化學鍵而鍵結。能够單獨存在、保持物质的化學性質;由分子組成的物質叫分子化合物。 一個分子是由多個原子在共價鍵中通过共用電子連接一起而形成。它可以由相同的化學元素构成,如氧氣分子;也可以由不同的元素构成,如水分子。若原子之間由非共價鍵的化學鍵(如離子鍵)所結合,一般不會視為是單一分子。 在不同的領域中,分子的定義也會有一點差異:在热力学中,构成物质的分子(如水分子)、原子(如碳原子)、离子(如氯离子)等在热力学上的表现性质都是一样的,因此,都统称为分子;在氣體動力論中,分子是指任何构成气体的粒子,此定義下,單原子的惰性氣體也可視為是分子。而在量子物理、有機化學及生物化學中,多原子的離子(如硫酸根)也可以視為是一個分子。 分子可根据其构成原子的数量(原子數)分为单原子分子,双原子分子等。 在氣体中,氫分子()、氮分子()、氧分子()、氟分子()和氯分子()的原子數是2;固体元素中,黃磷()原子數是4,硫()的是8。所以,氬()是單原子的分子,氧氣()是雙原子的,臭氧()則是三原子的。 許多常見的有機物質都是由分子所組成的,海洋和大氣中大部份也是由分子組成的。但地球上主要的固體物質,包括地函、地殼及地核中雖也是由化學鍵鍵結,但不是由分子所構成。在離子晶體(像食鹽)及共價晶體有反覆出現的晶体结构,但也無法找到分子。固態金屬是用金屬鍵鍵結,也有其晶体结构,但也不是由分子組成。玻璃中的原子之間依化學鍵鍵結,但是既沒有分子的存在,其中也沒有類似晶體反覆出現的晶体结構。
rdf:langString Моле́кула (новолат. molecula, зменшувально від лат. moles — маса) — найменша частинка простої речовини або сполуки, яка може існувати окремо, зберігаючи її хімічні властивості. Молекули бувають гомонуклеарні, тобто такі, що складаються з атомів одного виду, наприклад, кисень (O2); або гетеронуклеарні, тобто такі, що складаються з різних атомів, наприклад, вода (H2O). Молекули є типовою складовою біологічних об'єктів, рідин і газів і молекулярних кристалів, проте багато твердих речовин не мають молекулярної структури, хоча і мають міжатомні зв'язки. У металах, солях, та мінералах, структурними елементами кристалічної ґратки яких є атоми або іони, виділити окремі молекули неможливо, бо вся речовина, фактично, є однією великою молекулою. Те ж саме можна сказати про пласкі кристали, на кшталт графену.Такі об'єкти називаються макротілами. При великих температурах молекули розпадаються на атоми — цей процес називається термолізом. Найміцніші молекули, такі як вода, азот або чадний газ, можуть витримувати температури в кілька тисяч кельвінів, тому можуть існувати навіть на поверхні Сонця.
rdf:langString true
xsd:nonNegativeInteger 33955

data from the linked data cloud