Mimar Sinan

http://dbpedia.org/resource/Mimar_Sinan an entity of type: Thing

Mimar Sinan (15. duben 1489, - 17. červenec 1588, Istanbul) byl turecký architekt, nejvýznamnější architekt Osmanské říše, který navrhoval klíčové stavby, zejména mešity, za tří sultánů - Sulejmana I., Selima II. a Murada III., tedy na vrcholu moci této říše. rdf:langString
Ο Μιμάρ Σινάν (29 Μαΐου 1489 Ağırnas/Άγιοι Ανάργυροι Καππαδοκίας, κατ' άλλους Καισάρεια – 17 Ιουλίου 1588 Κωνσταντινούπολη) ήταν σημαντικός Οθωμανός αρχιτέκτονας, ελληνικής (Ιωσήφ Δογάνογλου) ή κατ' άλλους αρμενικής καταγωγής και ανήκε στο σώμα των Γενίτσαρων. Σύμφωνα με τον Robert Mantran (καθηγητής της Ιστορίας της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας στο Πανεπιστήμιο της Προβηγκίας) ο Σινάν ανήκε σε καθαρά Τουρκική οικογένεια από την περιοχή της Καισαρείας. Θεωρείται πως επέφερε σημαντικές καινοτομίες τόσο στην κοσμική όσο και τη θρησκευτική αρχιτεκτονική της Οθωμανικής αυτοκρατορίας και γενικότερα του ισλαμικού κόσμου. Χάρις στη μακροβιότητα και το εξαιρετικό ταλέντο του υπήρξε προϊστάμενος αρχιτέκτων των σουλτάνων Σελίμ Α΄, Σουλεϊμάν Α΄, Σελίμ Β΄ και Μουράτ Γ΄. rdf:langString
Ailtire agus innealtóir Otamánach a bhí i Khoca Mimar Sinan Ağa (Tuircis Otamánach: خواجه معمار سنان آغا; Tuircis an lae ata inniu ann: Mimar Sinan) (c. 1490 - 1588). rdf:langString
Koca Mi'mâr Sinân Âğâ (Turki Ottoman: خواجه معمار سنان آغا; Turki Modern: Mimar Sinan) (c. 1489/1490 – 17 Juli 1588) adalah kepala Ottoman arsitek (Turki: "Mimar") dan insinyur sipil untuk sultan Suleiman, Selim II, dan Murad III. Dia bertanggung jawab untuk pembangunan lebih dari tiga ratus struktur utama dan proyek-proyek yang lebih sederhana lainnya, seperti sekolah dasar Islamnya (mektebs sibyan). rdf:langString
Sinān, noto anche come Mi'mār Sinān (Mi'mār, lett. "architetto", era il titolo dato all'architetto imperiale) o Mi'mār Koca Sinān ("grande architetto Sinān") (Cesarea in Cappadocia, 1489 – Istanbul, 1588), è stato un architetto ottomano che fu contemporaneo di Michelangelo e Palladio. Lavorò per i sultani Solimano I, Selim II, e Murad III, e fu, nel corso di un periodo di cinquanta anni, responsabile per la costruzione o la supervisione di tutti gli edifici più importanti dell'Impero ottomano. Più di trecento furono le strutture accreditate a suo nome. rdf:langString
미마르 시난(오스만 튀르크어: قوجو معمار سنان آغا, 튀르키예어: Mimar Sinan, 1489년~1588년)은 쉴레이만 1세, 셀림 2세, 무라트 3세를 섬긴 오스만 제국의 건축가 및 토목 기사다. 그의 이름 앞에 붙은 '미마르'는 건축가를 의미한다. 시난은 삼 백개가 넘는 대형 건축 프로젝트와 더 많은 자잘한 프로젝트의 책임자였으며, 이슬람식 초등학교를 완성시켰다. 특히 모스크의 건설에서 큰 돔과 첨탑을 특색으로 하는 오스만 건축 특유의 양식을 완성시킨 것으로 알려져 있다. 그의 제자들은 훗날 세계에서 가장 아름다운 모스크라는 평가를 받고 있는 이스탄불의 술탄 아흐메트 모스크를 설계하고 무굴 제국의 타지마할의 설계를 도왔다. 석공의 아들로 태어난 시난은 기술적인 교육을 받고 공병이 되었다. 그는 빠르게 승진하여 먼저 장교가 되었다가 아아(ağa)라는 칭호를 받고 예니체리의 지휘관이 되었다. 시난은 예리체리와 작전을 수행하면서 자신의 건축 기술과 공학 기술을 가다듬었으며, 도로, 다리 같은 군사 기반 시설이나 요새화 작업에 있어서 전문가가 되었다. rdf:langString
ミマール・スィナン(Mimar Sinan, 1489年-1588年)は、盛期オスマン帝国の建築家、土木技術者。1490年前後にアナトリア半島のカイセリ近郊で生まれ、1588年7月17日にイスタンブルで亡くなった。スィナン(シナン)が名前でミマールは建築家を意味するアラビア語由来の言葉であるため、ミマール・スィナンは「建築家スィナン」を意味する。 キリスト教徒の石工の家に生まれ、デヴシルメで徴用されてイェニチェリ(常備軍歩兵)の工兵になった。一介の士官からあっという間に階級を上げ、軍団長にまでなった。セリム1世、スレイマン1世、セリム2世、ムラト3世というオスマン帝国最盛期を代表する4代のスルターンに仕え、軍歴は50年近くに及ぶ。遠征で赴いた土地は、西はバルカン半島東はメソポタミアまでに及び、各地の建造物を実見した。 前線に出ている間に土木工学に関する実践的経験を積み、道路や橋梁、水路といったインフラストラクチャーの構築を含む、あらゆる種類の要塞建築のエキスパートとなった。50歳ごろ帝室造営局長(ハッサ・ミーマーリ・バシュ)に任命され、軍で培った技術的スキルを良質な宗教施設を創造することに用いることを求められた。帝室モスクの代表作は、イスタンブルのとスレイマニエ・ジャーミイ、そして、スィナン自身が自身の最高傑作と認めたエディルネのセリミーエ・ジャーミイが挙げられる。 rdf:langString
Sinan, Hoca Mimar (ur. 15 kwietnia 1489, zm. 17 lipca 1588) – turecki architekt, nadworny architekt trzech sułtanów Turcji, twórca prawie 400 budowli. Uczył się w szkole dla janczarów w Stambule. rdf:langString
米馬爾·希南(土耳其語:Mimar Sinan),又称科查·米馬爾·希南(鄂圖曼土耳其語:قوجو معمار سنان آغا‬,1480年代约1489/1490年-1588年4月9日),是鄂圖曼帝國蘇丹蘇萊曼一世、塞利姆二世及穆拉德三世的首席建築師及工程師。他在五十年間負責監督及建造鄂圖曼帝國的主要建築物。超過三百座建築物都以他的名字命名,除了一些樸素莊嚴的建築,如伊斯蘭學校。 他最傑出的作品是埃迪爾內的塞利米耶清真寺,最為著名的則是伊斯坦堡的蘇萊曼清真寺。他領導一個龐大的政府部門,訓練出一些著名的建築師,包括賽德夫哈爾·穆罕默德阿加,他是蘇丹艾哈邁德清真寺的建築師。他被視為鄂圖曼建築古典時期最偉大的建築師,由於藝術界地位和在世時間相似,他常與西方同一時代的建築師米開朗基羅作比較。米開朗基羅負責設計的聖伯多祿大殿及其高超的建築設計技術在伊斯坦堡並不陌生,他和李奧納多·達文西在1502年收到鄂圖曼帝國蘇丹巴耶济德二世的委託,在金角灣上建造橋樑。 rdf:langString
خوجة مِعمار سِنان آغا (895 هـ / 1489 - 996 هـ / 1588م) كان أشهر معماري عثماني. عاش في القرن العاشر الهجري في أوج العصر الذهبي للعمارة العثمانية وكان رئيس المعماريين وأشهرهم خلال حكم السلاطين الأربعة: سليم الأول وسليمان الأول وسليم الثاني ومراد الثالث. يقول العالم الألماني وأستاذ تاريخ العمارة في جامعة فيينا: ‍إن سنان يتفوق فنيا على مايكل أنجلو صاحب أكبر اسم فني في الحضارة الأوروبية. rdf:langString
Koca Mi‘mār Sinān Āġā (turc otomà: قوجو معمار سنان آغا) (Kayseri, 15 d'abril, 1489 - Constantinoble, 17 de juliol, 1588) fou el principal arquitecte i enginyer civil otomà dels soldans Solimà I, Selim II i Murad III. Fou, durant un període de cinquanta anys, el responsable de la construcció o de la supervisió de les principals construccions de l'Imperi Otomà d'aquella època. Actualment, se li atribueixen més de 300 construccions, a part d'altres projectes més modestos, com les escoles d'Alcorà (sibyan mektebs). rdf:langString
Sinan oder Sinān, mit vollem Namen wahrscheinlich Yusuf Sinan (oder Sinanüddin) bin Abdullah (oder Abdülmennan, Abdurrahman, Abdülkerim, geboren um 1490 vermutlich in bei Kayseri; gestorben am 17. Juli 1588 in Istanbul) war der bedeutendste osmanische Architekt zu Zeiten der Sultane Selim I., Süleyman I., Selim II. und Murad III. In dieser Eigenschaft erhielt er Ehrentitel wie beispielsweise Koca Mimar Sinan Ağa (osmanisch قوجه معمار سنان آغا İA Ḳoca Miʿmār Sinān Āġā). Allgemein bekannt wurde er unter dem Kurznamen „Architekt Sinan“ (Mimar Sinan). rdf:langString
Koca Mi‘mār Sinān Āġā (osmanida turka: قوجو معمار سنان آغا) Arkitekt Sinani (albana lingvo), Mimar Sinan (Turka lingvo) (naskiĝis la 15-an de aprilo 1489/1490, mortis la 9-an de aprilo 1588) aŭ la 17-an de julio 1588) estis unu el la ĉefaj arkitektoj de la otomana Imperio (en turka: mimar) kaj konstru-inĝeniero por sultanoj Sulejmano la 1-a, Selim la 2-a, kaj Murad la 3-a. Li estis, dum kariero de kvindek jaroj, la desegnisto aŭ estro de ĉiuj ĉefaj konstruaĵoj en la Osmanida imperio. Pli ol tri cent konstruaĵoj estas atribuita al li, ekskluzive de liajn pliajn modestajn projektojn, kiel liaj Kurano-lernejoj (sibjan mektebs). Liaj disĉiploj poste dezajnos la konstruaĵojn de la moskeo de Sultano Ahmet en Istanbulo, Stari Most en Mostar, kaj helpos dezajni tiun de Taĝ-Mahalo en la Mogola Impe rdf:langString
Mimar Koca Sinan ibn Abd al-Mannan, Sinaneddin Yusuf o Abdulmennan oğlu Sinan,​​ conocido como Koca Mi'mâr Sinân Âğâ (قوجه معمار سنان آغا [Ḳoca Miʿmār Sinān Āġā],​ lit., «Sinan Agha el Gran Arquitecto») o Mimar Sinan (معمار سينان, lit. en turco moderno, «Sinan el Arquitecto»; , fue un arquitecto otomano, contemporáneo de Vignola, Palladio, Miguel Ángel o Juan de Herrera. Fue el principal arquitecto otomano (en turco: mimar) e ingeniero civil de los sultanes Solimán el Magnífico, Selim II y Murad III. Fue responsable de la construcción de más de 300 estructuras principales y otros proyectos más modestos, como escuelas. Sus aprendices diseñaron la Mezquita del Sultán Ahmed en Estambul y el Puente de Mostar en Mostar. Asimismo ayudaron a di rdf:langString
Khoca Mimar Sinan Ağa (otomandar turkieraz: معمار سينان; egungo turkieraz: Mimar Sinan, miːˈmaːɾ siˈnan ahoskatua, euskaraz: «Sinan arkitektoa»; 1490 inguru - 1578ko uztailaren 17a) Otomandar Inperioko arkitekto eta ingeniari nagusia zen, Suleiman I.a, Selim II.a eta Murad III.a sultanentzako lan egin zuena. Hirurehun eraikuntza baino gehiago egin zituen. rdf:langString
Mimar Sinan (Ottoman Turkish: معمار سينان, romanized: Mi'mâr Sinân, Turkish: Mimar Sinan, pronounced [miːˈmaːɾ siˈnan]) (c. 1488–1490 – 17 July 1588) also known as Koca Mi'mâr Sinân Âğâ, ("Sinan Agha the Grand Architect" or "Grand Sinan") was the chief Ottoman architect (Turkish: mimar) and civil engineer for sultans Suleiman the Magnificent, Selim II and Murad III. He was responsible for the construction of more than 300 major structures and other more modest projects, such as schools. His apprentices would later design the Sultan Ahmed Mosque in Istanbul and Stari Most in Mostar. rdf:langString
Mimar Koca Sinan ibn Abd al-Mannan (en turc ottoman :قوجه معمار سنان آغا ) dit Sinan, ou encore Mimar Sinan (l'« architecte Sinan »), né vers 1488/1491 à Kayseri[réf. nécessaire], en Anatolie (Turquie), et mort en 1588 à Constantinople, est un architecte ottoman d'origine chrétienne, ingénieur, créateur de l'architecture classique ottomane, qui intégra les traditions proche-orientales et byzantines. rdf:langString
Koca Mimar Sinan Ağa is de bekendste architect (mimar is Turks voor architect) uit het Ottomaanse Rijk. Hij werkte als hoofdarchitect voor de Ottomaanse sultans Selim I, Süleyman I, Selim II en Murat III. Zijn bekendste bouwwerken zijn de Selimiye-moskee in Edirne en de enorme Süleymaniye-moskee in Istanboel. Hij was een van de eerste architecten ter wereld die in zijn ontwerpen rekening hield met aardbevingen. rdf:langString
Koca Mimar Sinan Ağa (em turco otomano: قوجو معمار سنان آغا; em turco moderno: Mimar Sinan) (c. 1490-1588) foi o arquitecto dos sultões: Selim I, Solimão I, Selim II e Murade III; do Império Otomano. A sua obra mais relevante é a Mesquita de Selim em Edirne, apesar de possivelmente a sua obra mais famosa ser a Mesquita de Solimão em Istambul. O primeiro projecto de Sinan foi a em 1548. Começou a construção da Mesquita de Solimão (Süleymaniye) em 1550, que foi terminada em 1557. Desenhou entre muitas mesquitas, a de , em Damasco. Sinan construiu: rdf:langString
Сина́н (15 апреля 1488, село Агырнас (близ Кайсери) — 17 июля 1588, Стамбул) — один из самых известных османских архитекторов и инженеров. Полное имя Абдульменна́н оглу́ Синанедди́н Юсу́ф (тур. Abdülmennan oğlu Sinaneddin Yusuf), известен также как Ходжа́ Мима́р Сина́н Ага́ (тур. Hoca Mimar Sinan Ağa — господин учитель архитектор Синан) и просто Мима́р Сина́н (тур. Mimar Sinan — архитектор Синан). С 1538 года занимал пост главного османского архитектора и инженера. Проводил строительные работы при султане Сулеймане I и его преемниках Селиме II и Мураде III. Руководил возведением гражданских сооружений — мечетей, мусульманских начальных школ (мектеб), акведуков, а также укреплений, мостов и переправ в военных походах султанов. Спроектировал знаменитые бани Роксоланы и её мавзолей. Ученик Си rdf:langString
Koca Mimar Sinan Ağa (osmanska: قوجو معمار سنان آغا; turkiska: Mimar Sinan), född 15 april 1489 i Anatolien, död 17 juli 1588 i Istanbul, var en osmansk arkitekt och ingenjör. Sinan var från 1538 arkitekt åt sultanerna Süleyman I, Selim II och Murad III och var verksam i hela osmanska riket, från Budapest till Damaskus, där han lär ha ritat 334 större offentliga byggnader. Antalet byggnader han ritade är ett vittnesbörd om det osmanska rikets välstånd vid denna tid. Sinan tillskrivs med säkerhet 81 fredagsmoskéer för gemensamhetsgudstjänster, 50 mindre moskéer, 55 skolor, 34 palats, 33 offentliga bad och 19 mausoleer. Därtill ritade han bland annat sjukhus och broar. rdf:langString
Абульменнан оглу Сінанеддін Юсуф (тур. Abdülmennan oğlu Sinaneddin Yusuf), відомий як тур. Mimar Sinan, тобто архітектор Сінан; 15 квітня 1489, , Османська імперія — 17 липня 1588, Константинополь, Османська імперія) — османський архітектор та інженер вірменського або грецького походження. З 1538 і до самої смерті (майже 50 років) керував будівельними роботами султанів Сулеймана I Пишного, його сина Селіма і Мурада III. Будівничий мечетей, укріплень, мостів тощо. rdf:langString
rdf:langString معمار سنان
rdf:langString Sinan
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Sinan
rdf:langString Μιμάρ Σινάν
rdf:langString Sinan
rdf:langString Sinan
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Sinan
rdf:langString Sinān
rdf:langString 미마르 시난
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString ミマール・スィナン
rdf:langString Koca Mimar Sinan Ağa
rdf:langString Sinan
rdf:langString Sinan
rdf:langString Синан
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Сінан
rdf:langString 米馬爾·希南
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString Mimar Sinan
rdf:langString
xsd:date 1588-07-17
rdf:langString
xsd:integer 561874
xsd:integer 1122730688
rdf:langString Mimar Sinan signature.png
rdf:langString c. 1488/1490
rdf:langString Possibly Mimar Sinan at the tomb of Suleiman the Magnificent, 1566 manuscript
xsd:date 1588-07-17
rdf:langString Koca Mi‘mār Sinān Āġā (turc otomà: قوجو معمار سنان آغا) (Kayseri, 15 d'abril, 1489 - Constantinoble, 17 de juliol, 1588) fou el principal arquitecte i enginyer civil otomà dels soldans Solimà I, Selim II i Murad III. Fou, durant un període de cinquanta anys, el responsable de la construcció o de la supervisió de les principals construccions de l'Imperi Otomà d'aquella època. Actualment, se li atribueixen més de 300 construccions, a part d'altres projectes més modestos, com les escoles d'Alcorà (sibyan mektebs). La seva obra mestra és la a Edirne, encara que el seu treball més conegut és la mesquita de Solimà d'Istanbul. Tenia a les seves ordres un extens departament governamental i formà a molts ajudants que més endavant es van distingir, com l'arquitecte de la mesquita blava, . És considerat el millor arquitecte del període clàssic de l'arquitectura otomana i sovint, se'l compara amb Michelangelo, el seu contemporani a Occident. La categoria de Miquel Àngel i els seus plans per la Basílica de Sant Pere de Roma es coneixien bé a Istanbul, perquè el soldà Baiazet II li havia encarregat (juntament amb Leonardo da Vinci) un pont sobre el Corn d'Or el 1502.
rdf:langString Mimar Sinan (15. duben 1489, - 17. červenec 1588, Istanbul) byl turecký architekt, nejvýznamnější architekt Osmanské říše, který navrhoval klíčové stavby, zejména mešity, za tří sultánů - Sulejmana I., Selima II. a Murada III., tedy na vrcholu moci této říše.
rdf:langString خوجة مِعمار سِنان آغا (895 هـ / 1489 - 996 هـ / 1588م) كان أشهر معماري عثماني. عاش في القرن العاشر الهجري في أوج العصر الذهبي للعمارة العثمانية وكان رئيس المعماريين وأشهرهم خلال حكم السلاطين الأربعة: سليم الأول وسليمان الأول وسليم الثاني ومراد الثالث. يقول العالم الألماني وأستاذ تاريخ العمارة في جامعة فيينا: ‍إن سنان يتفوق فنيا على مايكل أنجلو صاحب أكبر اسم فني في الحضارة الأوروبية. ولد في قرية التابعة لولاية قيصرية في الأناضول سنة 1490م في عهد السلطان بايزيد الثاني بن محمد الفاتح. كان نصرانيًا من أصل أرمني أو يوناني ثم أسلم وعمره ثلاث وعشرون سنة، وانضم للجيش الانكشاري عندما كان السلطان سليم الأول يستعد لشن حملة تأديبية على الشاه إسماعيل الصفوي. عُرف منذ صغره بحبه لشق قنوات المياه في الحدائق، وشغفه ببناء الأكواخ وحظائر الحيوانات. انتقل سنان إلى العاصمة حيث تلقى تعليمه في إحدى مدارسها، والتحق بمدرسة ابتدائية وفيها تعلم القراءة والكتابة والفنون التطبيقية، ثم استكمل تعليمه في «الأوجاق» المعماري الخاص. والأوجاق هو مدرسة العمارة التي تربى فيها كبار المعماريين من أمثال: سنان باشا، وداود أغا، وغيرهما ممن شيدوا أعظم الآثار في تاريخ العمارة العثمانية والعالمية. التحق بمدرسة عسكرية ابتدائية تعلم فيها القراءة والكتابة والفنون التطبيقية وتخصص في النجارة. في فترة مكوثه في الجيش اطلع على الكثير من الآثار البيزنطية والسلجوقية في إسطنبول والأناضول، كما شاهد مدينة تبريز وآثارها المعمارية الإيرانية وشاهد الطرز المعمارية العربية في حلب وشاهد فنون العمارة في دمشق، والطرز المعمارية في القاهرة من الأيوبية والمملوكية. في عام 1534م وعند اشتراكه في حملة على إيران بقيادة لطفي باشا الصدر الأعظم صدر له أمر ببناء سفن للنقل العسكري فأدى العمل بنجاح. وعند عودته إلى إسطنبول توفي كبير المعماريين الرسميين في الدولة العثمانية «عجم علي» فاقترح الصدر الأعظم تعيينه كبير معماريي الخاصة السلطانية وقد كان في العام 1982م واعترافاً بمنجزاته تم تغيير اسم أكاديمية الفنون في إسطنبول إلى جامعة معمار سنان للفنون الجميلة في الذكرى المئويّة لتأسيسها.
rdf:langString Ο Μιμάρ Σινάν (29 Μαΐου 1489 Ağırnas/Άγιοι Ανάργυροι Καππαδοκίας, κατ' άλλους Καισάρεια – 17 Ιουλίου 1588 Κωνσταντινούπολη) ήταν σημαντικός Οθωμανός αρχιτέκτονας, ελληνικής (Ιωσήφ Δογάνογλου) ή κατ' άλλους αρμενικής καταγωγής και ανήκε στο σώμα των Γενίτσαρων. Σύμφωνα με τον Robert Mantran (καθηγητής της Ιστορίας της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας στο Πανεπιστήμιο της Προβηγκίας) ο Σινάν ανήκε σε καθαρά Τουρκική οικογένεια από την περιοχή της Καισαρείας. Θεωρείται πως επέφερε σημαντικές καινοτομίες τόσο στην κοσμική όσο και τη θρησκευτική αρχιτεκτονική της Οθωμανικής αυτοκρατορίας και γενικότερα του ισλαμικού κόσμου. Χάρις στη μακροβιότητα και το εξαιρετικό ταλέντο του υπήρξε προϊστάμενος αρχιτέκτων των σουλτάνων Σελίμ Α΄, Σουλεϊμάν Α΄, Σελίμ Β΄ και Μουράτ Γ΄.
rdf:langString Koca Mi‘mār Sinān Āġā (osmanida turka: قوجو معمار سنان آغا) Arkitekt Sinani (albana lingvo), Mimar Sinan (Turka lingvo) (naskiĝis la 15-an de aprilo 1489/1490, mortis la 9-an de aprilo 1588) aŭ la 17-an de julio 1588) estis unu el la ĉefaj arkitektoj de la otomana Imperio (en turka: mimar) kaj konstru-inĝeniero por sultanoj Sulejmano la 1-a, Selim la 2-a, kaj Murad la 3-a. Li estis, dum kariero de kvindek jaroj, la desegnisto aŭ estro de ĉiuj ĉefaj konstruaĵoj en la Osmanida imperio. Pli ol tri cent konstruaĵoj estas atribuita al li, ekskluzive de liajn pliajn modestajn projektojn, kiel liaj Kurano-lernejoj (sibjan mektebs). Liaj disĉiploj poste dezajnos la konstruaĵojn de la moskeo de Sultano Ahmet en Istanbulo, Stari Most en Mostar, kaj helpos dezajni tiun de Taĝ-Mahalo en la Mogola Imperio. La filo de masonisto, li ricevis teknikan edukadon kaj iĝis armea inĝeniero. Li ekstaris rapide tra la rangoj por iĝi unua oficiro kaj finfine janiĉara komandanto, kun la formala titolo de aga.. Li rafinis siajn arkitekturajn kaj inĝenieristikajn kapablojn dum kampanjo kun la janiĉaroj, iĝante eksperto ĉe konstruado de fortikaĵoj de ĉiuj specoj, same kiel armeaj infrastrukturaj projektoj, kiel ekzemple vojoj, pontoj kaj akveduktoj. Ĉirkaŭ la aĝo de kvindek, li estis nomumita kiel ĉefa reĝa arkitekto, uzante la teknikajn kapablojn kiujn li akiris en la armeo al la "kreado de bonaj religiaj konstruaĵoj" kaj civitaj strukturoj de ĉiuj specoj. Li restis en tiu posteno dum preskaŭ kvindek jaroj. Frue en la kariero de Sinan, otomana arkitekturo estis simpla kaj praktika. La plej multaj el la konstruaĵoj tiam estis konstruitaj laŭ akceptita kaj identa dezajno, kaj la aspekto estis simpla kaj baza. Pro la alta frekvenco de tertremoj en la areo de Anatolio multaj domoj estis konstruitaj en blokoj el ŝtono kaj fero, kiuj tre pezis sur la aspekto de la domo kaj postulis grandan kvanton da materialo kaj laborego. La novigado de Sinan estis en kreado de belaj kaj unikaj strukturoj, sen uzi tro da konstrumaterialo, kaj tamen havante esceptan stabilecon kaj fortikecon. Lia majstroverko estas la Moskeo de Selimo en Edirne, kvankam lia plej fama verko estas la Moskeo de Sulejmano en Istanbulo. Alia konata verko estas la Ponto Mehmed Paŝa Sokoloviĉ en Višegrad, en la oriento de Bosnio-Hercegovino kaj Monda heredaĵo de Unesko. Li gvidis ampleksan registaran sekcion kaj trejnis multajn asistantojn kiuj, en victurno, karakterizis sin, inkluzive de Sedefkar Mehmed Agha, arkitekto de la Blua moskeo. Li estas konsiderita la plej granda arkitekto de la klasika periodo de otomana arkitekturo, kaj estis komparita kun Mikelanĝelo, lia samtempulo en la Okcidento. Mikelanĝelo kaj liaj planoj por Baziliko de Sankta Petro en Romo estis konataj en Istanbulo, ekde Leonardo da Vinci kaj li estis invitita, en 1502 kaj 1505 respektive, fare de la Sublima Pordo por prilabori planojn por ponto superanta la oran kornon.
rdf:langString Sinan oder Sinān, mit vollem Namen wahrscheinlich Yusuf Sinan (oder Sinanüddin) bin Abdullah (oder Abdülmennan, Abdurrahman, Abdülkerim, geboren um 1490 vermutlich in bei Kayseri; gestorben am 17. Juli 1588 in Istanbul) war der bedeutendste osmanische Architekt zu Zeiten der Sultane Selim I., Süleyman I., Selim II. und Murad III. In dieser Eigenschaft erhielt er Ehrentitel wie beispielsweise Koca Mimar Sinan Ağa (osmanisch قوجه معمار سنان آغا İA Ḳoca Miʿmār Sinān Āġā). Allgemein bekannt wurde er unter dem Kurznamen „Architekt Sinan“ (Mimar Sinan). Das Werk Sinans, der auch als Bauingenieur und Städtebauer wirkte, gilt als Höhepunkt der klassischen osmanischen Architektur. Sinans Bedeutung wird durch Bezeichnungen wie „Euklid seiner Epoche“, „Michelangelo der Osmanen“ und „größter Architekt aller Zeiten“ durch Zeitgenossen und Fachliteratur deutlich. Einige seiner Moscheen werden in ihrer Kongruenz und Harmonie von Innen- und Außenwirkung unter Kunsthistorikern als die vollkommensten der vorindustriellen Zeit angesehen.
rdf:langString Khoca Mimar Sinan Ağa (otomandar turkieraz: معمار سينان; egungo turkieraz: Mimar Sinan, miːˈmaːɾ siˈnan ahoskatua, euskaraz: «Sinan arkitektoa»; 1490 inguru - 1578ko uztailaren 17a) Otomandar Inperioko arkitekto eta ingeniari nagusia zen, Suleiman I.a, Selim II.a eta Murad III.a sultanentzako lan egin zuena. Hirurehun eraikuntza baino gehiago egin zituen. Ingeniari militar ikasketak egin ondoren, mailaz igo zen lehenik ofizial eta geroago jenizaroen komandante izateraino, izateraino eta, azkenean, ağa ohorezko tituluarekin. Arkitektura gaiak jenizaroekin kanpainan zela ikasi zituen, mota guztietako gotorlekuak eraikitzen aditu bihurtuz, baina baita ere bideak, zubiak eta akueduktuak. Berrogeita hamar urte inguru zituela, erregeren arkitekto nagusi izendatu zuten, armadan ikasitako artezia teknikoak "eraikin erlijioso ederrak eraikitzeko" asmoarekin. Lan horretan ia berrogeita hamar urtez izan zen. Bere maisulana Edirne hiriko Selimen meskita da, nahiz eta ezagunena Istanbulen dagoen Süleymaniye meskita izan. Gobernuko sail handi baten buru izan zen eta hainbat laguntzaileei irakatsi zien. Hauetako batzuek ospea ere lortu zuten, Sedefhar Mehmet Ağa barne, Sultan Ahmed meskita (Meskita Urdina) eraiki zuena. Sinan otomandar arkitektura klasikoko arkitekto nagusitzat jotzen da eta Michelangelorekin alderatu izan da, Mendebaldeko garaikidea. Michelangelo eta San Petri basilikaren planoak ezagunak ziren Istanbulen, gobernuak Leonardo da Vinci eta bera gonbidatu baitzituzten, 1502an eta 1505ean hurrenez hurren, Urrezko Adarra zeharkatzeko zubi bat eraikitzeko.
rdf:langString Mimar Koca Sinan ibn Abd al-Mannan, Sinaneddin Yusuf o Abdulmennan oğlu Sinan,​​ conocido como Koca Mi'mâr Sinân Âğâ (قوجه معمار سنان آغا [Ḳoca Miʿmār Sinān Āġā],​ lit., «Sinan Agha el Gran Arquitecto») o Mimar Sinan (معمار سينان, lit. en turco moderno, «Sinan el Arquitecto»; , fue un arquitecto otomano, contemporáneo de Vignola, Palladio, Miguel Ángel o Juan de Herrera. Fue el principal arquitecto otomano (en turco: mimar) e ingeniero civil de los sultanes Solimán el Magnífico, Selim II y Murad III. Fue responsable de la construcción de más de 300 estructuras principales y otros proyectos más modestos, como escuelas. Sus aprendices diseñaron la Mezquita del Sultán Ahmed en Estambul y el Puente de Mostar en Mostar. Asimismo ayudaron a diseñar el Taj Mahal en el Imperio mogol. Su calidad e influencia en los arquitectos musulmanes de la época y posteriores es comparable a los citados dentro del ámbito cristiano. Es considerado el mejor arquitecto del periodo clásico de la arquitectura otomana y, a menudo, se lo compara con Michelangelo, su contemporáneo en Occidente.​​ La categoría de Miguel Ángel y sus planes por la de Roma se conocían bien en Estambul, porque el sultán Bayaceto II le había encargado (junto con Leonardo da Vinci) un puente sobre el Cuerno de Oro en 1502.​
rdf:langString Mimar Sinan (Ottoman Turkish: معمار سينان, romanized: Mi'mâr Sinân, Turkish: Mimar Sinan, pronounced [miːˈmaːɾ siˈnan]) (c. 1488–1490 – 17 July 1588) also known as Koca Mi'mâr Sinân Âğâ, ("Sinan Agha the Grand Architect" or "Grand Sinan") was the chief Ottoman architect (Turkish: mimar) and civil engineer for sultans Suleiman the Magnificent, Selim II and Murad III. He was responsible for the construction of more than 300 major structures and other more modest projects, such as schools. His apprentices would later design the Sultan Ahmed Mosque in Istanbul and Stari Most in Mostar. The son of a stonemason, he received a technical education and became a military engineer. He rose rapidly through the ranks to become first an officer and finally a Janissary commander, with the honorific title of Sinan. He refined his architectural and engineering skills while on campaign with the Janissaries, becoming expert at constructing fortifications of all kinds, as well as military infrastructure projects, such as roads, bridges and aqueducts. At about the age of fifty, he was appointed as chief royal architect, applying the technical skills he had acquired in the army to the "creation of fine religious buildings" and civic structures of all kinds. He remained in this post for almost fifty years. His masterpiece is the Selimiye Mosque in Edirne, although his most famous work is the Suleiman Mosque in Istanbul. He headed an extensive governmental department and trained many assistants who, in turn, distinguished themselves, including Sedefkar Mehmed Agha, architect of the Sultan Ahmed Mosque and Mimar Hayruddin, architect of the Stari Most. He is considered the greatest architect of the classical period of Ottoman architecture and has been compared to Michelangelo, his contemporary in the West. Michelangelo and his plans for St. Peter's Basilica in Rome were well known in Istanbul, since Leonardo da Vinci and he had been invited, in 1502 and 1505 respectively, by the Sublime Porte to submit plans for a bridge spanning the Golden Horn. Mimar Sinan's works are among the most influential buildings in history.
rdf:langString Ailtire agus innealtóir Otamánach a bhí i Khoca Mimar Sinan Ağa (Tuircis Otamánach: خواجه معمار سنان آغا; Tuircis an lae ata inniu ann: Mimar Sinan) (c. 1490 - 1588).
rdf:langString Mimar Koca Sinan ibn Abd al-Mannan (en turc ottoman :قوجه معمار سنان آغا ) dit Sinan, ou encore Mimar Sinan (l'« architecte Sinan »), né vers 1488/1491 à Kayseri[réf. nécessaire], en Anatolie (Turquie), et mort en 1588 à Constantinople, est un architecte ottoman d'origine chrétienne, ingénieur, créateur de l'architecture classique ottomane, qui intégra les traditions proche-orientales et byzantines. D'origine arménienne, grecque de Cappadoce, albanaise ou turque selon les sources, héritier à la fois des grands bâtisseurs que furent les Turcs seldjoukides aux XIe - XIIe siècles, de l' (XIVe - XVe siècles) - période de formation des mosquées ottomanes - et des Byzantins et Arméniens, sous l'influence de la découverte de Sainte-Sophie, cherchera à dépasser ces modèles. On assiste avec lui à l'instauration de nouvelles règles architecturales qui se traduiront par la transformation progressive du volume cubique en volume hémisphérique taillé en facettes. Au fur et à mesure, dans les nombreuses mosquées qu'il a construites, grâce à un jeu de contre-coupoles de plus en plus sophistiquées, Sinan réussit l’exploit d’obtenir un espace intérieur très lumineux en faisant de plus en plus reculer les colonnes vers la périphérie. L' ou sinanienne marque l'apogée de l'architecture ottomane. L'extérieur devient un savant étagement de volumes destinés à créer un effet de silhouette, comme on le voit avec la Süleymanie à Istanbul. À l'intérieur les décors de céramique, géométriques ou floraux deviennent de plus en plus élaborés. L'importance de Mimar Sinan, architecte impérial qui eut le bonheur de disposer de ressources pratiquement illimitées pour exprimer son talent, provient en premier lieu des essais qu'il a tentés tout au long de sa vie pour s'approcher de la perfection et des nombreuses innovations qu'il a apportées aux méthodes de construction et tient, d'autre part, au fait qu'il a, par son génie, porté l'architecture ottomane « classique » à son apogée et considérablement et durablement influencé les architectes qui lui ont succédé ; comme Sedefhar Mehmet Ağa, qui fut son élève, et construisit, à la demande du sultan Ahmet Ier, la Mosquée bleue (Sultan Ahmet Camii) en face de Sainte-Sophie entre 1609 et 1616. Sinan a su allier à la noblesse sereine du classicisme ottoman une imagination créatrice d’une richesse inégalée qui lui permit de produire, au cours d’une vie presque centenaire se déroulant sous plusieurs sultans, un grand nombre de chefs-d’œuvre. Ses travaux sont remarquables et constituent une synthèse de ce qui répond aux besoins de l'époque, tout en s'appuyant sur son héritage chrétien millénaire. Les Ottomans vont reprendre la totalité de l'idéal impérial et universaliste des Byzantins, réalisant en cela la transmutation des valeurs arméno-byzantines chrétiennes en notions ottomanes et musulmanes, voyant s'achever avec lui ce processus de synthèse, est passée ainsi de la phase de recherche à la période classique. L'utilisation simple et claire du dôme, élément le plus important de son architecture monumentale, et du système porteur lié à ce dernier, la transformation du dôme en noyau de l'architecture monumentale est une contribution majeure de l'architecture ottomane à l'architecture mondiale. Les trois œuvres majeures de Mimar Sinan sont la mosquée Şehzade Mehmet à Istanbul qu'il considérait comme un travail d'apprenti, la mosquée Süleymaniye également à Istanbul qu'il considérait comme un travail de maçon, et la mosquée Selimiye à Edirne qu'il considérait comme un travail de maître-maçon. Le père de la Turquie moderne, Atatürk, a demandé d'entreprendre des études scientifiques concernant l'œuvre de Mimar Sinan, et de lui élever une statue. Son nom a été donné à l'Académie des beaux-arts d'État en 1982 et à l'Université contenant cette académie récemment fondée.
rdf:langString Koca Mi'mâr Sinân Âğâ (Turki Ottoman: خواجه معمار سنان آغا; Turki Modern: Mimar Sinan) (c. 1489/1490 – 17 Juli 1588) adalah kepala Ottoman arsitek (Turki: "Mimar") dan insinyur sipil untuk sultan Suleiman, Selim II, dan Murad III. Dia bertanggung jawab untuk pembangunan lebih dari tiga ratus struktur utama dan proyek-proyek yang lebih sederhana lainnya, seperti sekolah dasar Islamnya (mektebs sibyan).
rdf:langString Sinān, noto anche come Mi'mār Sinān (Mi'mār, lett. "architetto", era il titolo dato all'architetto imperiale) o Mi'mār Koca Sinān ("grande architetto Sinān") (Cesarea in Cappadocia, 1489 – Istanbul, 1588), è stato un architetto ottomano che fu contemporaneo di Michelangelo e Palladio. Lavorò per i sultani Solimano I, Selim II, e Murad III, e fu, nel corso di un periodo di cinquanta anni, responsabile per la costruzione o la supervisione di tutti gli edifici più importanti dell'Impero ottomano. Più di trecento furono le strutture accreditate a suo nome.
rdf:langString 미마르 시난(오스만 튀르크어: قوجو معمار سنان آغا, 튀르키예어: Mimar Sinan, 1489년~1588년)은 쉴레이만 1세, 셀림 2세, 무라트 3세를 섬긴 오스만 제국의 건축가 및 토목 기사다. 그의 이름 앞에 붙은 '미마르'는 건축가를 의미한다. 시난은 삼 백개가 넘는 대형 건축 프로젝트와 더 많은 자잘한 프로젝트의 책임자였으며, 이슬람식 초등학교를 완성시켰다. 특히 모스크의 건설에서 큰 돔과 첨탑을 특색으로 하는 오스만 건축 특유의 양식을 완성시킨 것으로 알려져 있다. 그의 제자들은 훗날 세계에서 가장 아름다운 모스크라는 평가를 받고 있는 이스탄불의 술탄 아흐메트 모스크를 설계하고 무굴 제국의 타지마할의 설계를 도왔다. 석공의 아들로 태어난 시난은 기술적인 교육을 받고 공병이 되었다. 그는 빠르게 승진하여 먼저 장교가 되었다가 아아(ağa)라는 칭호를 받고 예니체리의 지휘관이 되었다. 시난은 예리체리와 작전을 수행하면서 자신의 건축 기술과 공학 기술을 가다듬었으며, 도로, 다리 같은 군사 기반 시설이나 요새화 작업에 있어서 전문가가 되었다.
rdf:langString ミマール・スィナン(Mimar Sinan, 1489年-1588年)は、盛期オスマン帝国の建築家、土木技術者。1490年前後にアナトリア半島のカイセリ近郊で生まれ、1588年7月17日にイスタンブルで亡くなった。スィナン(シナン)が名前でミマールは建築家を意味するアラビア語由来の言葉であるため、ミマール・スィナンは「建築家スィナン」を意味する。 キリスト教徒の石工の家に生まれ、デヴシルメで徴用されてイェニチェリ(常備軍歩兵)の工兵になった。一介の士官からあっという間に階級を上げ、軍団長にまでなった。セリム1世、スレイマン1世、セリム2世、ムラト3世というオスマン帝国最盛期を代表する4代のスルターンに仕え、軍歴は50年近くに及ぶ。遠征で赴いた土地は、西はバルカン半島東はメソポタミアまでに及び、各地の建造物を実見した。 前線に出ている間に土木工学に関する実践的経験を積み、道路や橋梁、水路といったインフラストラクチャーの構築を含む、あらゆる種類の要塞建築のエキスパートとなった。50歳ごろ帝室造営局長(ハッサ・ミーマーリ・バシュ)に任命され、軍で培った技術的スキルを良質な宗教施設を創造することに用いることを求められた。帝室モスクの代表作は、イスタンブルのとスレイマニエ・ジャーミイ、そして、スィナン自身が自身の最高傑作と認めたエディルネのセリミーエ・ジャーミイが挙げられる。
rdf:langString Koca Mimar Sinan Ağa is de bekendste architect (mimar is Turks voor architect) uit het Ottomaanse Rijk. Hij werkte als hoofdarchitect voor de Ottomaanse sultans Selim I, Süleyman I, Selim II en Murat III. Zijn bekendste bouwwerken zijn de Selimiye-moskee in Edirne en de enorme Süleymaniye-moskee in Istanboel. Hij was een van de eerste architecten ter wereld die in zijn ontwerpen rekening hield met aardbevingen. Hij is niet alleen door zijn eigen werken beroemd geworden, maar ook door de talrijke plannen die zijn diensten produceerden voor het hele Ottomaanse rijk en die door zijn ondergeschikten of door plaatselijke aannemers en werklieden werden uitgevoerd. Sinans invloed op de Ottomaanse bouwstijl en zelfs de hedendaagse Turkse bouwstijl is enorm. Zelfs in hedendaagse ontwerpen van Turkse moskeeën zoals de Mevlana-moskee in Rotterdam zijn Sinans ideeën terug te zien.
rdf:langString Koca Mimar Sinan Ağa (em turco otomano: قوجو معمار سنان آغا; em turco moderno: Mimar Sinan) (c. 1490-1588) foi o arquitecto dos sultões: Selim I, Solimão I, Selim II e Murade III; do Império Otomano. A sua obra mais relevante é a Mesquita de Selim em Edirne, apesar de possivelmente a sua obra mais famosa ser a Mesquita de Solimão em Istambul. Chefiou um extenso departamento governamental e treinou muitos assistentes que, por sua vez, distinguiram-se, incluindo , arquiteto da Mesquita Azul. É considerado o maior arquiteto da período clássico da arquitetura otomana e tem sido comparado a Michelangelo, seu contemporâneo no Ocidente. Michelangelo e seus planos para a Basílica de São Pedro em Roma eram bem conhecidos em Constantinopla, visto que Leonardo da Vinci e ele tinham sido convidados, em 1502 e 1505, respectivamente, pela Sublime Porta a apresentar planos para uma ponte abrangendo todo o Corno de Ouro. Sinan nasceu numa família ortodoxa cristã da Ásia Menor, sendo as suas origens na Anatólia Grega e Arménia. Em 1511 foi forçado a alistar-se ao serviço do Império Otomano como recruta de em Istambul e serviu ao Grão-Vizir como novato da escola palaciana. Três anos mais tarde, como arquitecto e engenheiro, fez parte das campanhas militares de Selim I no Ocidente. Quando o exército otomano conquistou a cidade do Cairo, Sinan foi promovido a arquitecto-chefe e deram-lhe o privilégio de construir um edifício por cada cidade conquistada. Também foi comandante de uma companhia de infantaria, mas, por sua vontade, foi transferido para o comando de uma companhia de artilharia. Durante a campanha na Pérsia, desenhou embarcações para a travessia do Lago Van. Por este feito foi-lhe dado o título de Haseki'i, Sergento-de-Armas no corpo de guarda do Sultão. O primeiro projecto de Sinan foi a em 1548. Começou a construção da Mesquita de Solimão (Süleymaniye) em 1550, que foi terminada em 1557. Desenhou entre muitas mesquitas, a de , em Damasco. Sinan construiu: * 84 mesquitas grandes (camii), * 57 universidades * 52 mesquitas pequenas (mesçit), * 41 banhos Públicos (hamam). * 35 palácios (saray), * 22 mausoléus (türbe), * 20 abrigos para Caravanas (kervansaray; han), * 17 cozinhas públicas (imaret), * 8 pontes * 8 armazéns * 7 escolas (madraçais), * 6 aquedutos * 3 hospitais (darüşşifa), Faleceu em 1588 e foi sepultado num túmulo no exterior da Mesquita Süleymaniye. Também foi homenageado com a atribuição do seu nome a uma cratera em Mercúrio.
rdf:langString Сина́н (15 апреля 1488, село Агырнас (близ Кайсери) — 17 июля 1588, Стамбул) — один из самых известных османских архитекторов и инженеров. Полное имя Абдульменна́н оглу́ Синанедди́н Юсу́ф (тур. Abdülmennan oğlu Sinaneddin Yusuf), известен также как Ходжа́ Мима́р Сина́н Ага́ (тур. Hoca Mimar Sinan Ağa — господин учитель архитектор Синан) и просто Мима́р Сина́н (тур. Mimar Sinan — архитектор Синан). С 1538 года занимал пост главного османского архитектора и инженера. Проводил строительные работы при султане Сулеймане I и его преемниках Селиме II и Мураде III. Руководил возведением гражданских сооружений — мечетей, мусульманских начальных школ (мектеб), акведуков, а также укреплений, мостов и переправ в военных походах султанов. Спроектировал знаменитые бани Роксоланы и её мавзолей. Ученик Синана Седефкар Мехмед Ага стал автором проекта Голубой мечети в Стамбуле, другие ученики проектировали Старый мост в Мостаре (Босния и Герцеговина), а ещё один ученик, сирийский архитектор Устада Иса Хан, проектировал Тадж-Махал в империи Великих Моголов.
rdf:langString Koca Mimar Sinan Ağa (osmanska: قوجو معمار سنان آغا; turkiska: Mimar Sinan), född 15 april 1489 i Anatolien, död 17 juli 1588 i Istanbul, var en osmansk arkitekt och ingenjör. Sinan var från 1538 arkitekt åt sultanerna Süleyman I, Selim II och Murad III och var verksam i hela osmanska riket, från Budapest till Damaskus, där han lär ha ritat 334 större offentliga byggnader. Antalet byggnader han ritade är ett vittnesbörd om det osmanska rikets välstånd vid denna tid. Sinan tillskrivs med säkerhet 81 fredagsmoskéer för gemensamhetsgudstjänster, 50 mindre moskéer, 55 skolor, 34 palats, 33 offentliga bad och 19 mausoleer. Därtill ritade han bland annat sjukhus och broar. Som sitt mästerverk betraktade Sinan Selimiyemoskén (byggd 1567-74) i Edirne i europeiska Turkiet, och den anses allmänt som ett av de främsta arkitektoniska verken från det osmanska rikets storhetstid. Han har även byggt den berömda Süleymaniyemoskén i Istanbul (1550-57). Stari most i Mostar gjordes av hans elev Mimar Hajrudin. Sinan var son till en stenhuggare, fick teknisk utbildning och blev militäringenjör. Han steg snabbt i graderna och blev först officer och sedan kommendör över janitsjarerna, med hederstiteln ağa. Under ett fälttåg med janitsjarerna förfinade han sina arkitekt- och ingenjörskunskaper och blev expert på att bygga olika former av befästningar, liksom andra militära infrastrukturella projekt, såsom vägar, broar och akvedukter. Då han var omkring femtio år gammal utsågs han till kunglig chefsarkitekt och kunde då tillämpa de kunskaper som han fått inom det militära att skapa religiösa och civila byggnader av alla de slag. Han blev kvar på denna post i nästan 50 år. Han ledde en omfattande myndighet och utbildade många assistenter, som i sin tur också blev betydande, däribland Sedefkar Mehmed Agha, arkitekten bakom Blå moskén i Istanbul. Han betraktas som den främsta arkitekten inom den klassiska perioden inom den , och har jämförts med Michelangelo, som var hans samtida i västvärlden. Michelangelo och hans planer för Peterskyrkan i Rom var välkända i Istanbul, sedan han och Leonardo da Vinci hade inbjudits, den ene 1502 och den andre 1505, av Höga porten för att diskutera ett brobygge över Gyllene hornet.
rdf:langString Sinan, Hoca Mimar (ur. 15 kwietnia 1489, zm. 17 lipca 1588) – turecki architekt, nadworny architekt trzech sułtanów Turcji, twórca prawie 400 budowli. Uczył się w szkole dla janczarów w Stambule.
rdf:langString Абульменнан оглу Сінанеддін Юсуф (тур. Abdülmennan oğlu Sinaneddin Yusuf), відомий як тур. Mimar Sinan, тобто архітектор Сінан; 15 квітня 1489, , Османська імперія — 17 липня 1588, Константинополь, Османська імперія) — османський архітектор та інженер вірменського або грецького походження. З 1538 і до самої смерті (майже 50 років) керував будівельними роботами султанів Сулеймана I Пишного, його сина Селіма і Мурада III. Будівничий мечетей, укріплень, мостів тощо. Спроектував знамениті бані Роксолани і її мавзолей. Учень Сінана став автором проекту Блакитної мечеті в Стамбулі, інші учні проектували Старий міст в Мостарі (Боснія і Герцеговина).
rdf:langString 米馬爾·希南(土耳其語:Mimar Sinan),又称科查·米馬爾·希南(鄂圖曼土耳其語:قوجو معمار سنان آغا‬,1480年代约1489/1490年-1588年4月9日),是鄂圖曼帝國蘇丹蘇萊曼一世、塞利姆二世及穆拉德三世的首席建築師及工程師。他在五十年間負責監督及建造鄂圖曼帝國的主要建築物。超過三百座建築物都以他的名字命名,除了一些樸素莊嚴的建築,如伊斯蘭學校。 他最傑出的作品是埃迪爾內的塞利米耶清真寺,最為著名的則是伊斯坦堡的蘇萊曼清真寺。他領導一個龐大的政府部門,訓練出一些著名的建築師,包括賽德夫哈爾·穆罕默德阿加,他是蘇丹艾哈邁德清真寺的建築師。他被視為鄂圖曼建築古典時期最偉大的建築師,由於藝術界地位和在世時間相似,他常與西方同一時代的建築師米開朗基羅作比較。米開朗基羅負責設計的聖伯多祿大殿及其高超的建築設計技術在伊斯坦堡並不陌生,他和李奧納多·達文西在1502年收到鄂圖曼帝國蘇丹巴耶济德二世的委託,在金角灣上建造橋樑。
xsd:nonNegativeInteger 56640

data from the linked data cloud