Malayan Emergency

http://dbpedia.org/resource/Malayan_Emergency an entity of type: Thing

L'insurrection communiste malaise (la situation étant désignée en anglais sous le nom de Malayan Emergency, État d'urgence malais) s'est déroulée à partir de 1948 sur le territoire de l'actuelle Malaisie, encore colonie britannique. L'état d'urgence, déclaré par le gouvernement colonial britannique de la Malaisie en 1948 contre l'insurrection menée par l'Armée de libération des peuples de Malaisie du Parti communiste malais, n'a été levé que le 30 juillet 1960, par le gouvernement de la Malaisie indépendante. rdf:langString
Kedaruratan Malaya adalah keadaan darurat (state of emergency) yang dinyatakan oleh pemerintahan kolonial Britania di Malaya tahun 1948 dan diberhentikan tahun 1960. Pertempuran terjadi antara tentara gerilya dan tentara pemerintah. rdf:langString
말레이시아 비상사태(Darurat)는 1948년부터 1960년까지 말레이시아 공산당의 무장 단체인 과 영국 연방군 사이에서 벌어진 말라야 연방의 게릴라전이다. "말레이시아 비상사태"는 분쟁에 대한 식민 정부의 입장에서 본 것이다. 말라야 인종해방군은 이 전쟁을 반영 민족해방전쟁이라 불렀다. 전쟁이라는 표현을 썼다면, 런던로이즈가 손해에 보상하지 않았기 때문에 고무 플랜테이션과 통조림 제조 산업자들이 "반란"을 일으켰다고 본 것이다. 1960년 공산주의자들이 패배했으나 친 펑은 1968년부터 말레이시아에서 새로운 반란을 일으켰고, 이 반란은 1989년까지 이어졌다. 친 펑은 태국으로 망명했고 그는 2013년 9월 16일 그곳에서 사망했다. rdf:langString
Powstanie malajskie (ang. Malayan emergency) – wojna partyzancka toczona w latach 1948–1960 przez Armię Wyzwolenia Narodowego Malajów z siłami brytyjskiej Wspólnoty Narodów. Powstanie zakończyło się porażką partyzantów w 1960 roku. Rebelia odżyła w 1968 roku za sprawą Chin Penga, lidera . rdf:langString
マラヤ危機(マラヤきき、Malayan Emergency、マレー語:Darurat Malaya)とは、1948年から1960年までマラヤ連邦で行われた、マラヤ共産党(MCP)の軍事部門であるマレー民族解放軍(MNLA)とイギリス軍や英連邦軍とのゲリラ戦闘である。マラヤ共産党は戦争は大英帝国からのマラヤのための植民地独立と、社会主義経済を確立するために共産主義勢力のために戦っていた。植民地当局は「危機」と呼んでいたが、MNLAは「反英民族解放戦争」と呼んでいた。 ロンドンを拠点とする保険会社は「内戦」の場合には保険金を支払わないため、この紛争は保険目的のために英国によって「危機」と呼ばれた。 rdf:langString
L'Emergenza malese (in inglese: Malayan Emergency e in malese Darurat Malaya) è stata un periodo di guerriglia combattuta dal 1948 al 1960 nell'allora Federazione della Malesia e che vide opporsi le forze pro-indipendentiste dell', braccio armato del , e le forze armate britanniche e del Commonwealth. rdf:langString
馬來亞紧急状态(英語:Malayan Emergency;馬來語:Darurat Malaya;爪夷文:ضرورت)是指1948年马来亚共产党展开武装斗争之后,英殖民政府宣布全马来亚进入紧急状态,一直持续到1960年才解除。期间,英聯邦軍隊與馬來亞人民解放軍之間進行了长达十二年的游擊戰。 「馬來亞緊急狀態」一詞是馬來亞殖民地政府對衝突的稱呼,而馬來亞人民解放軍則稱之為「反英民族解放戰爭」。據馬共方面指出,當地的橡膠園和採錫業一直堅持以「危機」形容衝突,原因是如果使用「戰爭」,他們蒙受的損失將不獲勞合社賠償。 雖然马共在1960年落敗,但其領袖陳平在1967年再次發起另一場馬共武裝鬥爭。這次所有英聯邦援軍已全數撤出大馬,但第一次戰敗已令馬共元氣大傷無力回天,斷續鬥爭至1989年失敗告終。 rdf:langString
Война в Малайе — колониальный военный конфликт между силами Британского Содружества и вооружённым крылом Малайской коммунистической партии в 1948—1960 годах. rdf:langString
الطوارئ المالايوية (بالإنجليزية: Malayan Emergency)‏ هي حرب عصابات قامت في الاتحاد المالايوي من عام 1948 حتى 1960. كان النزاع بين قوات الكومنولث المسلحة وجيش التحرير الوطني المالايوي (إم إن إل أيه)، الذي كان الجناح العسكري للحزب الشيوعي المالايوي (إم سي بّي). امتد القتال على مدى الفترة الاستعمارية وبعد قيام ماليزيا المستقلة. رغم أن السلطات الاستعمارية أشارت للقتال بصفة «الطوارئ»، لكن جيش التحرير الوطني المالايوي أشار إليه بصفة «حرب التحرير الوطنية المعادية للبريطانيين». rdf:langString
Malaysiar Emergentzia edo Askapen Nazionaleko Gerra Antibritanikoa (1948–1960), gerrilla-gerra izan zen Malaysian, (MNLA) independentziaren aldeko gudari komunisten eta Britainiar Inperioko eta Commonwealtheko indar militarren artean. Komunistak Malaysiaren independentzia irabazteko eta ekonomia sozialista ezartzeko borrokatu ziren; Commonwealtheko indarrek, berriz, komunismoari aurre egiteko eta britainiar interes ekonomiko eta kolonialak babesteko borrokatu zuten. Gatazkari "Askapen Nazionaleko Gerra Antibritanikoa" deitu zion MNLAk, baina "Emergentzia" britainiarrek, Londresen oinarritutako aseguratzaileek ez baitzuten ordainduko gerra zibilen kasuetan. rdf:langString
The Malayan Emergency, also known as the Anti–British National Liberation War (1948–1960), was a guerrilla war fought in British Malaya between communist pro-independence fighters of the Malayan National Liberation Army (MNLA) and the military forces of the British Empire and Commonwealth. The communists fought to win independence for Malaya from the British Empire and to establish a socialist economy, while the Commonwealth forces fought to combat communism and protect British economic and colonial interests. The conflict was called the "Anti–British National Liberation War" by the MNLA, but an "Emergency" by the British, as London-based insurers would not have paid out in instances of civil wars. rdf:langString
La Emergencia malaya es el nombre que recibe el conflicto colonial en la Malasia británica que se libró en los años 1948-1960. Los opositores al Reino Unido, el Partido Comunista de Malasia (MCP), y su organización militar, el Ejército de Liberación Nacional Malayo (MNLA) la denominaron guerra de Liberación Nacional Antibritánica.​ El 17 de junio de 1948, Gran Bretaña declaró el estado de emergencia en Malaya tras los ataques a plantaciones británicas​, que a su vez fueron ataques de venganza por el asesinato de activistas de izquierda.​ El líder del MCP, Chin Peng, y sus aliados huyeron a las selvas y formaron el MNLA para librar una guerra de independencia contra el dominio colonial británico. Muchos combatientes del MNLA eran ex miembros del Ejército Antijaponés del Pueblo Malayo (MPAJA rdf:langString
A Emergência Malaia foi um conflito colonial que aconteceu na Malásia britânica; tratou-se de uma guerra de guerrilha travada entre as forças armadas da Commonwealth e o Exército de Libertação Nacional Malaio (ELNM), o braço militar do Partido Comunista da Malásia, de 1948 a 1960. rdf:langString
Malayakrisen (malaysiska: Darurat Tanah Melayu, engelska: Malayan Emergency) var ett gerillakrig utkämpat mellan krafter i det brittiska samväldet, inklusive styrkor från Malayafederationen och olika brittiska kolonier i Afrika, och det malajiska folkets befrielsearmé (kinesiska: 马来亚 民族 解放军; malaysiska: Tentera Pembebasan Rakyat Malaya), som hade sitt ursprung i det malayiska folkets antijapanska armé (Tentera Anti-Jepun Penduduk Tanah Melayu), en motståndsrörelse under den japanska ockupationen av Malaya under andra världskriget, och som var beväpnad gräns med Malayas kommunistparti (Parti Communicate Malaya, PKM), Malackahalvön 1948–1960. Den kommunistiska gerillan leddes och dominerades delvis av etniska kinesiska kommunister, men även malajer och indiska malaysier. rdf:langString
Війна в Малаї (англ. Malayan Emergency; малай. Darurat Tanah Melayu; кит. 馬來亞紧急状态) — колоніальний збройний конфлікт між військами Британської Співдружності і воєнізованим крилом комуністичної партії Малаї в 1948—1960 роках. rdf:langString
rdf:langString Malayan Emergency
rdf:langString الطوارئ المالايوية
rdf:langString Malajské povstání
rdf:langString Emergencia Malaya
rdf:langString Malaysiar Emergentzia
rdf:langString Kedaruratan Malaya
rdf:langString Emergenza malese
rdf:langString Insurrection communiste malaise
rdf:langString マラヤ危機
rdf:langString 말레이시아 비상사태
rdf:langString Powstanie malajskie
rdf:langString Emergência Malaia
rdf:langString Война в Малайе
rdf:langString Malayakrisen
rdf:langString Війна в Малаї
rdf:langString 馬來亞緊急狀態
rdf:langString Malayan Emergency
xsd:integer 177165
xsd:integer 1124684998
xsd:integer 15
xsd:integer 39
xsd:integer 519
xsd:integer 1287
xsd:integer 1289
xsd:integer 1346
xsd:integer 2406
xsd:integer 2702
xsd:integer 6710
rdf:langString Civilian casualties: 5,000+
rdf:langString Civilians killed: 2,478
rdf:langString Civilians missing: 810
rdf:langString Total killed: 11,053
rdf:langString New Zealand
rdf:langString *
rdf:langString Malayan Communist Party * Malayan National Liberation Army
rdf:langString Supported by:
rdf:langString Communist forces:
rdf:langString * Federation of Malaya * * Kenya *
rdf:langString * Fiji Australia
rdf:langString Commonwealth forces:
rdf:langString
rdf:langString * Winston Churchill * Anthony Eden * Harold Macmillan * Harold Briggs * Roy Urquhart * Edward Gent * Henry Gurney * Gerald Templer * William Goode Malaya * Abdul Rahman of Negeri Sembilan * Tunku Abdul Rahman * Tun Razak * Tun Ismail
rdf:langString Singapore * David Marshall * Lim Yew Hock * Yusof Ishak * Lee Kuan Yew
rdf:langString * Walter Nash
rdf:langString Australia * Robert Menzies * Henry Wells
rdf:langString Malayan Communist Party * Chin Peng
rdf:langString New Zealand * Sidney Holland
rdf:langString United Kingdom: * Clement Attlee
rdf:langString Malayan National Liberation Army * Abdullah CD * Rashid Maidin * Shamsiah Fakeh * S. A. Ganapathy * Lau Yew * Yeung Kwo * Mat Indera * Lee Meng * Lau Lee
rdf:langString Malayan Emergency
rdf:langString
xsd:gMonthDay --06-16
rdf:langString
xsd:double 1.35
rdf:langString the decolonization of Asia and Cold War in Asia
xsd:gMonthDay --08-31
rdf:langString Over 451,000 troops. * 250,000 Malayan Home Guard troops * 40,000 regular Commonwealth personnel * King's African Rifles * Gurkha regiments * 37,000 Special Constables * 24,000 Federation Police * Unknown number of Orang Asli allies. * Unknown number of Iban headhunters
rdf:langString Over 7,000 troops. * + 7,000 MNLA full-time troops . * + Estimated 1,000,000 sympathisers. * Unknown number of Orang Asli allies. * Unknown number of Min Yuen civilian supporters.
rdf:langString الطوارئ المالايوية (بالإنجليزية: Malayan Emergency)‏ هي حرب عصابات قامت في الاتحاد المالايوي من عام 1948 حتى 1960. كان النزاع بين قوات الكومنولث المسلحة وجيش التحرير الوطني المالايوي (إم إن إل أيه)، الذي كان الجناح العسكري للحزب الشيوعي المالايوي (إم سي بّي). امتد القتال على مدى الفترة الاستعمارية وبعد قيام ماليزيا المستقلة. رغم أن السلطات الاستعمارية أشارت للقتال بصفة «الطوارئ»، لكن جيش التحرير الوطني المالايوي أشار إليه بصفة «حرب التحرير الوطنية المعادية للبريطانيين». في يونيو من عام 1948، أعلنت الحكومة الاستعمارية حالة طوارئ في مالايا البريطانية بعد أن بدأت عصابات جيش التحرير الوطني المالايوي بقتل عمال المزارع. أرادوا تحرير مالايا من الحكم الاستعماري البريطاني تحت قيادة تشينغ بينغ. كان العديد من مقاتلي جيش التحرير الوطني المالايوي أعضاء سابقين في الجيش الشعبي المالايوي المعادي للحيش الياباني الذي قاتل جيش اليابان الامبراطورية خلال الحرب العالمية الثانية. واستمد قوته السياسية من «المستقطنين» من صينيي ماليزيا الذين لا يملكون أرضًا، كان معظمهم شيوعيون، وكانوا يعيشون في مساكن فقيرة بين المزارع التجارية والأحراش. بعد أن أسس جيش التحرير الوطني المالايوي سلسلة من القواعد الدغلية، بدأوا بمهاجمة أهداف تابعة لحكومة بريطانيا الاستعمارية ومنشآت عسكرية تابعة لقوات الكومنولث. بالإضافة إلى تخريبهم المعدات أيضًا ومهاجمة العمال والقرى المرتبطة بصناعة مزارع المطاط بعنف. وبسرعة كبيرة، أقامت العصابات مناطق ضخمة تحت الحكم الشيوعي في مراكز مالايا. ردًا على جيش التحرير الوطني المالايوي، أطلقت حكومة بريطانيا الاستعمارية سلسلة من الهجمات العسكرية المضادة. خلق التكتيك العملياتي الذي اتبعه جنود الكومنولث المصطلح العسكري مهمات البحث والتدمير. وفي ظل خطة بريغ، عُينت وحدات رد سريع يمكنها الاستجابة بسرعة لأي من هجمات العصابات، وأُقيمت قوة طوعية إضافية لحماية المدن والمزارع. قُدم برنامج إصلاح أراض أيضًا ليمنح المستوطنين الذين لا يملكون أرضًا استحقاقًا للأراضي التي بُنيت منازلهم عليها. بنَت الحكومات المدنية المحلية قرى «جديدة» محصنة لحماية العمال من الغارات الليلية التي يشنها جيش التحرير الوطني المالايوي. بغض النظر عن تضاؤل النزاع المسلح عام 1960، جدد القائد الشيوعي تشين بينغ التمرد ضد الحكومة الماليزية عام 1967. واستمرت هذه المرحلة الثانية من التمرد حتى عام 1989.
rdf:langString La Emergencia malaya es el nombre que recibe el conflicto colonial en la Malasia británica que se libró en los años 1948-1960. Los opositores al Reino Unido, el Partido Comunista de Malasia (MCP), y su organización militar, el Ejército de Liberación Nacional Malayo (MNLA) la denominaron guerra de Liberación Nacional Antibritánica.​ El 17 de junio de 1948, Gran Bretaña declaró el estado de emergencia en Malaya tras los ataques a plantaciones británicas​, que a su vez fueron ataques de venganza por el asesinato de activistas de izquierda.​ El líder del MCP, Chin Peng, y sus aliados huyeron a las selvas y formaron el MNLA para librar una guerra de independencia contra el dominio colonial británico. Muchos combatientes del MNLA eran ex miembros del Ejército Antijaponés del Pueblo Malayo (MPAJA), un grupo guerrillero comunista que había sido entrenado, armado y financiado por los británicos para luchar contra el Imperio de Japón durante la Segunda Guerra Mundial.​ Los comunistas gozaron de un fuerte apoyo de la población de etnia china que vivía en la colonia, los tusán, la mayoría de los cuales vivía en la extrema pobreza, sufría persecución racial y tenían prohibido el voto.​ La creencia de los comunistas en la conciencia de clase, y la igualdad étnica y de género, inspiró a muchos indígenas y mujeres a unirse tanto al MNLA como a su red de suministro encubierta, Min Yuen. Después de establecer una serie de bases en la jungla, el MNLA comenzó a asaltar las instalaciones militares y de la policía colonial británica. Las minas de estaño y las plantaciones de caucho fueron atacadas por el MNLA con el objetivo de dañar la economía colonial. Los británicos intentaron matar de hambre al MNLA utilizando políticas de tierra quemada mediante el racionamiento de alimentos, la matanza de ganado y la fumigación aérea con herbicidas, incluido el cancerígeno Agente Naranja.​​ Las fuerzas británicas llevaron a cabo numerosos crímenes de guerra como asesinatos extrajudiciales de aldeanos desarmados, siendo el caso más infame la , a menudo referida como el Mỹ Lai de Gran Bretaña.​ Además, se promulgó el por el cual se encarceló a cerca de cincuenta mil civiles en campos de internamiento denominados Aldeas nuevas.​ Además de la comunidad china, los indígenas Orang asli fueron especialmente reprimidos y discriminados.​​ La «emergencia» fue uno de los primeros acontecimientos violentos de la Guerra Fría y contemporánea de la guerra de Indochina que enfrentó a Francia con los guerrilleros del Vietminh. En la historia del Imperio británico, la guerra fue parte del proceso de la descolonización, que aconteció entre el otorgamiento de la independencia a la India en 1947 y a Israel en 1948 y el discurso «Viento de Cambio» del primer ministro Harold Macmillan. En 1957 los británicos emprendieron el proceso de desmantelar el gobierno colonial y establecer un Estado independiente, al permitir la formación de un gobierno presidido por Tunku Abdul Rahman.​
rdf:langString Malaysiar Emergentzia edo Askapen Nazionaleko Gerra Antibritanikoa (1948–1960), gerrilla-gerra izan zen Malaysian, (MNLA) independentziaren aldeko gudari komunisten eta Britainiar Inperioko eta Commonwealtheko indar militarren artean. Komunistak Malaysiaren independentzia irabazteko eta ekonomia sozialista ezartzeko borrokatu ziren; Commonwealtheko indarrek, berriz, komunismoari aurre egiteko eta britainiar interes ekonomiko eta kolonialak babesteko borrokatu zuten. Gatazkari "Askapen Nazionaleko Gerra Antibritanikoa" deitu zion MNLAk, baina "Emergentzia" britainiarrek, Londresen oinarritutako aseguratzaileek ez baitzuten ordainduko gerra zibilen kasuetan. 1948ko ekainaren 17an, Erresuma Batuak Malaysian larrialdi-egoera deklaratu zuen, plantazioen aurkako erasoen ondoren, ezkerreko aktibisten erailketei erantzuten eman zirenak. (MCP) buruzagia zen eta haren aliatuek oihanera ihes egin eta MNLA osatu zuten, britainiar kolonialismoaren aurkako askapen nazionalerako gerra egiteko. MNLAko soldadu asko beteranoak ziren. Armada gerrillari komunista zen, eta britainiarrek entrenatu, armatu eta finantzatu zuten, Bigarren Mundu Gerran Japoniaren aurka borrokatzeko. Komunistek hainbat zibilen laguntza izan zuten, batez ere Txinatar komunitatearena. Oihanean kanpamendu batzuk ezarri ondoren, MNLA polizia kolonial britainiarrean eta instalazio militarretan sartzen hasi zen. Meategiei, plantazioei eta trenei eraso egin zien MNLAk, Malaysiaren independentzia lortzeko britainiarren ekonomiaren oinarriak erasotuz. Britainiarrak MNLA gosez hiltzen saiatu ziren, elikagaiak arrazionalizatuz, ganadua hilez eta agente laranja herbizida airetik jaurtiz, lur errearen estrategia erabiliz. Britainiarrek komunisten aurka Genevako Hitzarmenak hausten zituzten herrixka desarmatuen egin zituzten. Adibiderik txarrena da. Britainia Handiko prentsak "Mỹ Lai britaniarra" deitu dio. Briggs Planak 400.000 zibiletik milioi batera kontzentrazio-eremuetara eraman zituen, britainiarren "" deitu zituztenak. komunitate indigenaren aurka ere ekin zioten, britainiarrek uste baitzuten komunistak babesten ari zirela. Komunistek eta etnia eta genero berdintasunean zuten sinesteak, emakume eta herri indigena asko MNLArekin eta hornidura-sare ezkutuarekin bat egitera bultzatu zituen. Emergentzia 1960an amaitutzat eman zen arren, Chin Peng buruzagi komunistak matxinada berritu zuen 1967an Malaysiako gobernuaren kontra. 1989 arte iraun zuen.
rdf:langString The Malayan Emergency, also known as the Anti–British National Liberation War (1948–1960), was a guerrilla war fought in British Malaya between communist pro-independence fighters of the Malayan National Liberation Army (MNLA) and the military forces of the British Empire and Commonwealth. The communists fought to win independence for Malaya from the British Empire and to establish a socialist economy, while the Commonwealth forces fought to combat communism and protect British economic and colonial interests. The conflict was called the "Anti–British National Liberation War" by the MNLA, but an "Emergency" by the British, as London-based insurers would not have paid out in instances of civil wars. On 17 June 1948, Britain declared a state of emergency in Malaya following attacks on plantations, which in turn were revenge attacks for the killing of left-wing activists. Leader of the Malayan Communist Party (MCP) Chin Peng and his allies fled into the jungles and formed the MNLA to wage a war for national liberation against British colonial rule. Many MNLA fighters were veterans of the Malayan Peoples' Anti-Japanese Army (MPAJA), a communist guerrilla army previously trained, armed and funded by the British to fight against Japan during World War II. The communists gained support from a high number of civilians, mainly those from the Chinese community. After establishing a series of jungle bases the MNLA began raiding British colonial police and military installations. Mines, plantations, and trains were attacked by the MNLA to gain independence for Malaya by bankrupting the British occupation. The British attempted to starve the MNLA using scorched earth policies through food rationing, killing livestock, and aerial spraying of the herbicide Agent Orange. British attempts to defeat the communists included extrajudicial killings of unarmed villagers, in violation of the Geneva Conventions. The most infamous example is the Batang Kali massacre, which the British press have referred to as "Britain's Mỹ Lai". The Briggs Plan forcibly relocated 400,000 to one million civilians into concentration camps, which were referred to by the British as "New villages". Many Orang Asli indigenous communities were also targeted for internment because the British believed that they were supporting the communists. The communists' belief in class consciousness, and both ethnic and gender equality, inspired many women and indigenous people to join both the MNLA and its undercover supply network the Min Yuen. Although the emergency was declared over in 1960, communist leader Chin Peng renewed the insurgency against the Malaysian government in 1967. This second phase of the insurgency lasted until 1989.
rdf:langString L'insurrection communiste malaise (la situation étant désignée en anglais sous le nom de Malayan Emergency, État d'urgence malais) s'est déroulée à partir de 1948 sur le territoire de l'actuelle Malaisie, encore colonie britannique. L'état d'urgence, déclaré par le gouvernement colonial britannique de la Malaisie en 1948 contre l'insurrection menée par l'Armée de libération des peuples de Malaisie du Parti communiste malais, n'a été levé que le 30 juillet 1960, par le gouvernement de la Malaisie indépendante.
rdf:langString Kedaruratan Malaya adalah keadaan darurat (state of emergency) yang dinyatakan oleh pemerintahan kolonial Britania di Malaya tahun 1948 dan diberhentikan tahun 1960. Pertempuran terjadi antara tentara gerilya dan tentara pemerintah.
rdf:langString 말레이시아 비상사태(Darurat)는 1948년부터 1960년까지 말레이시아 공산당의 무장 단체인 과 영국 연방군 사이에서 벌어진 말라야 연방의 게릴라전이다. "말레이시아 비상사태"는 분쟁에 대한 식민 정부의 입장에서 본 것이다. 말라야 인종해방군은 이 전쟁을 반영 민족해방전쟁이라 불렀다. 전쟁이라는 표현을 썼다면, 런던로이즈가 손해에 보상하지 않았기 때문에 고무 플랜테이션과 통조림 제조 산업자들이 "반란"을 일으켰다고 본 것이다. 1960년 공산주의자들이 패배했으나 친 펑은 1968년부터 말레이시아에서 새로운 반란을 일으켰고, 이 반란은 1989년까지 이어졌다. 친 펑은 태국으로 망명했고 그는 2013년 9월 16일 그곳에서 사망했다.
rdf:langString Powstanie malajskie (ang. Malayan emergency) – wojna partyzancka toczona w latach 1948–1960 przez Armię Wyzwolenia Narodowego Malajów z siłami brytyjskiej Wspólnoty Narodów. Powstanie zakończyło się porażką partyzantów w 1960 roku. Rebelia odżyła w 1968 roku za sprawą Chin Penga, lidera .
rdf:langString マラヤ危機(マラヤきき、Malayan Emergency、マレー語:Darurat Malaya)とは、1948年から1960年までマラヤ連邦で行われた、マラヤ共産党(MCP)の軍事部門であるマレー民族解放軍(MNLA)とイギリス軍や英連邦軍とのゲリラ戦闘である。マラヤ共産党は戦争は大英帝国からのマラヤのための植民地独立と、社会主義経済を確立するために共産主義勢力のために戦っていた。植民地当局は「危機」と呼んでいたが、MNLAは「反英民族解放戦争」と呼んでいた。 ロンドンを拠点とする保険会社は「内戦」の場合には保険金を支払わないため、この紛争は保険目的のために英国によって「危機」と呼ばれた。
rdf:langString L'Emergenza malese (in inglese: Malayan Emergency e in malese Darurat Malaya) è stata un periodo di guerriglia combattuta dal 1948 al 1960 nell'allora Federazione della Malesia e che vide opporsi le forze pro-indipendentiste dell', braccio armato del , e le forze armate britanniche e del Commonwealth.
rdf:langString A Emergência Malaia foi um conflito colonial que aconteceu na Malásia britânica; tratou-se de uma guerra de guerrilha travada entre as forças armadas da Commonwealth e o Exército de Libertação Nacional Malaio (ELNM), o braço militar do Partido Comunista da Malásia, de 1948 a 1960. A Emergência Malaia foi um termo do governo colonial para o conflito. O ELNM o denominou de Guerra de Libertação Nacional Anti-Britânica. Os plantadores de borracha e as indústrias de mineração de estanho pressionaram para o uso do termo "emergência", uma vez que as perdas não teriam sido cobertas pelas seguradoras Lloyd's se tivesse sido chamado de "guerra". No contexto da Guerra Fria, a Emergência foi um dos primeiros eventos violentos do conflito e ocorreu simultaneamente a Guerra da Indochina, entre a França e os guerrilheiros do Vietminh. Na história do Império Britânico, a guerra foi uma parte do processo de desmantelamento do domínio imperial nas colônias, ocorrendo entre a concessão da independência da Índia em 1947 e a independência de Israel em 1948 até o discurso "Winds of Change" do primeiro-ministro Harold Macmillan. Em 1957, os ingleses começaram o processo para prepará-los para uma administração pública independente, quando permitiu a formação de um governo por Tunku Abdul Rahman. Ao contrário do exemplo do Vietnã e do restante da Indochina, a insurgência na Malásia foi dirigida por uma minoria étnica, os , que são chineses do exterior nascidos na Malásia. Apesar da derrota dos comunistas em 1960, o líder comunista renovaria a insurgência em 1967, que duraria até 1989, ficando conhecida como Segunda Insurreição Comunista (Segunda Emergência Malaia). Embora as forças armadas australianas e britânicas se retirariam totalmente da Malásia no ano anterior, a insurgência todavia fracassou.
rdf:langString Malayakrisen (malaysiska: Darurat Tanah Melayu, engelska: Malayan Emergency) var ett gerillakrig utkämpat mellan krafter i det brittiska samväldet, inklusive styrkor från Malayafederationen och olika brittiska kolonier i Afrika, och det malajiska folkets befrielsearmé (kinesiska: 马来亚 民族 解放军; malaysiska: Tentera Pembebasan Rakyat Malaya), som hade sitt ursprung i det malayiska folkets antijapanska armé (Tentera Anti-Jepun Penduduk Tanah Melayu), en motståndsrörelse under den japanska ockupationen av Malaya under andra världskriget, och som var beväpnad gräns med Malayas kommunistparti (Parti Communicate Malaya, PKM), Malackahalvön 1948–1960. Den kommunistiska gerillan leddes och dominerades delvis av etniska kinesiska kommunister, men även malajer och indiska malaysier. Malayakrisen var den koloniala regeringens officiella term för konflikten, medan befrielsearmén kallade det antibrittiska nationella frihetskriget. Gummiplantagerna och tenngruvindustrin hade drivit regeringen att använda begreppet "kris", eftersom deras förluster inte skulle täckas av Lloyds försäkringsbolag om konflikten hade kallats ett krig. Trots kommunisternas nederlag 1960 förnyade kommunistledaren Chin Peng (Ong Boon Hua / Wang Yonghua) lågintensitetsopproret 1967, och det varade därefter fram till 1989 och var känd som det kommunistiska upprorskriget. Även när de brittiska och australiska styrkorna hade dragits tillbaka helt från Malaysia flera år tidigare, slogs ändå upproret ner. Konflikten har jämförts med Vietnamkriget, och historiker har undrat hur en liten brittisk styrka på 35 000 kunde lyckas där den mycket större amerikanska armén misslyckades. Svaret har flera orsaker, men en viktig aspekt var att de vietnamesiska kommunisterna fick stort stöd från Sovjetunionen och Kina, och att de var baserade på ett mycket bredare population, medan kinesisk-malajiska kommunisterna isolerades från huvuddelen av befolkningen, och muslimska malajer stödde britterna, som lovade dem en självständig, malajstyrd stat, och inte en kinesisk-dominerad regering som kunde ha varit resultatet om kommunisterna hade segrat. År 1957 fick Malajiska federationen självständighet från det brittiska koloniala styret, och i efterdyningarna av krisen, bildades den brittiskstödda federationen Malaysia, bestående av Malaya, Sabah, Sarawak och Singapore (till 1965).
rdf:langString 馬來亞紧急状态(英語:Malayan Emergency;馬來語:Darurat Malaya;爪夷文:ضرورت)是指1948年马来亚共产党展开武装斗争之后,英殖民政府宣布全马来亚进入紧急状态,一直持续到1960年才解除。期间,英聯邦軍隊與馬來亞人民解放軍之間進行了长达十二年的游擊戰。 「馬來亞緊急狀態」一詞是馬來亞殖民地政府對衝突的稱呼,而馬來亞人民解放軍則稱之為「反英民族解放戰爭」。據馬共方面指出,當地的橡膠園和採錫業一直堅持以「危機」形容衝突,原因是如果使用「戰爭」,他們蒙受的損失將不獲勞合社賠償。 雖然马共在1960年落敗,但其領袖陳平在1967年再次發起另一場馬共武裝鬥爭。這次所有英聯邦援軍已全數撤出大馬,但第一次戰敗已令馬共元氣大傷無力回天,斷續鬥爭至1989年失敗告終。
rdf:langString Война в Малайе — колониальный военный конфликт между силами Британского Содружества и вооружённым крылом Малайской коммунистической партии в 1948—1960 годах.
rdf:langString Війна в Малаї (англ. Malayan Emergency; малай. Darurat Tanah Melayu; кит. 馬來亞紧急状态) — колоніальний збройний конфлікт між військами Британської Співдружності і воєнізованим крилом комуністичної партії Малаї в 1948—1960 роках. Конфлікт почався 12 червня 1948 року і тривав більш як дванадцять років. Війну розпочала Комуністична партія Малаї, яка намагалась вести боротьбу за незалежність і комуністичну революцію одночасно. У самій Британії, яка тільки три роки жила без війни, конфліктом не дуже цікавились, оскільки вважали його «далеким» і «провінційним». Малайська війна — один із найяскравіших прикладів партизанської війни, яка була виграна не повстанцями, а центральними представницькими органами, які зрештою домоглись незалежності Малайзії.
rdf:langString no
rdf:langString no
xsd:nonNegativeInteger 95548
xsd:string 15 killed
xsd:string 39 killed
xsd:string 519 killed
xsd:string 1,346 killed
xsd:string 2,406 wounded
xsd:string *
xsd:string Communistforces:
xsd:string Supported by:
xsd:string Australia
xsd:string New Zealand
xsd:string *Fiji
xsd:string *Kenya
xsd:string Malayan Communist Party
xsd:string *Malayan National Liberation Army
xsd:string (until 1953)
xsd:string (Taiwan)
xsd:string (Thai–Malaysian border)
xsd:string (after 1953)
xsd:string *Federation of Malaya
xsd:string Commonwealthforces:
xsd:date 1948-06-16
xsd:string * Commonwealth military victory
xsd:string * Independence of theFederation of Malayaon31 August1957
xsd:string * + 7,000MNLAfull-time troops (1951).
xsd:string * + Estimated 1,000,000 sympathisers.
xsd:string * 24,000 Federation Police
xsd:string * 37,000Special Constables
xsd:string * 40,000 regularCommonwealthpersonnel
xsd:string * Unknown number ofIban(Dayak) headhunters
xsd:string * Unknown number ofMin Yuencivilian supporters.
xsd:string * Unknown number ofOrang Asliallies.
xsd:string *Gurkha regiments
xsd:string *King's African Rifles
xsd:string Over 451,000 troops.
xsd:string Over 7,000 troops.
xsd:string * 250,000Malayan Home Guard(Malayan Regiment) troops

data from the linked data cloud