Macedonia naming dispute

http://dbpedia.org/resource/Macedonia_naming_dispute an entity of type: Thing

النزاع على تسمية مقدونيا هو خلاف سياسي يتمحور حول بين دول البلقان أو اليونان وجمهورية مقدونيا، التي كانت سابقاً وحدة اتحادية من جمهورية يوغوسلافيا الاشتراكية الاتحادية. rdf:langString
La disputa sul nome della Repubblica di Macedonia è stato un contenzioso internazionale nato alla fine del XX secolo tra la Repubblica di Macedonia e la Grecia, a partire dalla rivendicazione da parte dei due popoli della regione balcanica, i Greci e i Macedoni, del nome di questa regione storica. La controversia si è risolta tra il 2018 e il 2019, con la firma dell'accordo di Prespa e il successivo cambio del nome della Repubblica di Macedonia in Macedonia del Nord. rdf:langString
マケドニア名称論争(英: Macedonia naming dispute)は、1991年に独立したマケドニア共和国(現・北マケドニア共和国)の国名を巡り、マケドニア共和国とギリシャとの間で発生した一連の対立を指す。 28年後の2019年、マケドニア共和国が北マケドニア共和国に国名を変更することで決着した。 rdf:langString
마케도니아 국호 분쟁은 1991년 유고슬라비아 사회주의 연방공화국에서 마케도니아 공화국이 독립하면서 그리스 북부에 있는 지명과 같은 국명을 사용하자, 그리스가 이의를 제기하고 나라 이름을 변경하라고 요구하여 발생한 분쟁이다. 이 분쟁은 1990년대 이후 유럽의 다른 분쟁들과 달리 전쟁까지 가지 않았고, 해결 과정 또한 평화롭게 끝났다. 이 분쟁은 1995년 9월 14일에 양국 간에 국경선 승인 합의 문서에 조인하면서 끝났다. rdf:langString
Konflikt grecko-macedoński – konflikt pomiędzy Grecją a Republiką Macedonii, rozpoczęty odmową uznania przez Grecję nazwy swojego sąsiada. Był on ważnym problemem greckiej i macedońskiej polityki zagranicznej od roku 1992, rzutującym także na proces rozszerzenia NATO i Unii Europejskiej. Zakończony został porozumieniem z 2019, w wyniku którego Macedonia zmieniła nazwę na Macedonia Północna. rdf:langString
Спор об именовании Республики Македония — длившийся с 1991 по 2019 год спор между Грецией и бывшей югославской республикой Македония относительно права последней именоваться Македонией. В 2019 году республика была переименована в Северную Македонию. rdf:langString
马其顿名称争议指希腊與北馬其頓(原馬其頓共和國)就「馬其頓」一词的使用而引发的争议。馬其頓共和國在1991年獨立後,鄰邦的希臘政府承認其國家地位,但強烈反對該國使用「馬其頓」做為國名。該爭議奠基於「馬其頓」在希臘歷史上的地位、馬其頓做為地區在歷史上的多次分割及歸屬變遷,以及兩國在民族與文化上的差異。 2011年12月,世界上有133个国家承认「马其顿共和国」这一名称,而联合国及德国、法国、日本、澳大利亚等国家则使用「前南斯拉夫马其顿共和国」这一名称。 2018年6月,两国就这一争端进行过多次协商,并达成一致意见——马其顿共和国将更名为「北马其顿共和国」,并在经过马其顿议会批准和举行全民公投后正式确定新名称,同年9月30日舉行的公投顯示有九成的票數支持更名,但因投票率不足50%而宣告失敗。2018年10月19日,马其顿就国名更改举行议会修宪投票,以超过国会三分之二的票数通过法案,啟動更名为“北马其顿”的修憲程序,为正式加入北约和欧盟铺平了道路。马其顿国家议会议长贾菲里宣布,国名宪法修正案获得了80票赞成,已达到修宪法定议员支持人数,马其顿的宪法将正式变更国名为“北马其顿共和国”,馬其頓方面於2019年1月11日完成程序,希臘國會於2019年1月25日通過更改協議。2019年2月12日,馬其頓共和國正式更名為北馬其頓共和國。 rdf:langString
La disputa sobre el nom de Macedònia és un conflicte entre Grècia i l'anteriorment coneguda com a Antiga República Iugoslava de Macedònia causat pel desacord entre les dues nacions per l'ús del terme Macedònia. El govern grec s'oposa a l'ús d'aquesta denominació per part del govern macedoni a causa de l'ambigüitat que aquest terme crea entre la República de Macedònia i la regió grega de Macedònia. El govern grec també s'oposa a l'ús del terme macedoni sense l'especificitat entre el poble macedoni i l'idioma. Aquesta disputa es va intensificar al punt de requerir mediació internacional per part de l'Organització de les Nacions Unides. rdf:langString
Spor o název Makedonie byl politický spor o užití názvu Makedonie (makedonsky Македонија, řecky Μακεδονία, bulharsky Македония). Spor mezi sebou vedly Republika Makedonie a Řecko. Řecko považovalo název Makedonie za výlučně řecký a politicky zneužitý vládou ve Skopje pro cíle získání celého území regionu Makedonie pod kontrolu jihoslovanského státu. Republika Makedonie tento název považovala za svůj vlastní a odkazovala na vlastní dějiny, kde byl používán. Spor, který probíhal s různou intenzitou od roku 1991, vedl k tomu, že byla Republika Makedonie v roce 1993 přijata do OSN pod kompromisním názvem Bývalá jugoslávská republika Makedonie, makedonsky Поранешна југословенска република Македонија. rdf:langString
Το Μακεδονικό ονοματολογικό ζήτημα, γνωστό -στην Ελλάδα κυρίως- και ως «Σκοπιανό» ή «Μακεδονικό ζήτημα», αφορά μία αντιπαράθεση, από το 1991, μεταξύ του ελληνικού κράτους και του κράτους της Βόρειας Μακεδονίας, το οποίο αναφερόταν έως τον Φεβρουάριο του 2019 ως πρώην Γιουγκοσλαβική Δημοκρατία της Μακεδονίας (πΓΔΜ). Το ζήτημα αφορά την οριστική εξεύρεση λύσης ως προς την ονομασία της πΓΔΜ και για τη χρήση ή μη του όρου Μακεδονία σε αυτή, καθώς και την καθολικότητα της χρήσης του τελικού ονόματος (χρήση σε εθνικό, διεθνές ή διμερές επίπεδο). rdf:langString
Der Streit um den Namen Mazedonien war ein Konflikt zwischen den Staaten Griechenland und der damaligen Republik Mazedonien um die Nutzung des Namens Mazedonien bzw. Makedonien. Die Auseinandersetzung begann 1991 mit der Unabhängigkeitserklärung der jugoslawischen Teilrepublik Mazedonien unter dem Namen Republik Mazedonien (mazedonisch Република Македонија, transkribiert Republika Makedonija).Griechenland hatte als Grund für den Protest befürchtete Gebietsansprüche Mazedoniens auf die griechische Region Makedonien (griechisch Μακεδονία, transkribiert Makedonía) angegeben. Solange Mazedonien als Sozialistische Republik Mazedonien eine Teilrepublik Jugoslawiens war, hatte Griechenland keinen Einspruch erhoben. rdf:langString
La disputa sobre el nombre de Macedonia fue un conflicto entre Grecia y la Antigua República Yugoslava de Macedonia (actual República de Macedonia del Norte) causado por el desacuerdo entre las dos países por el uso del término Macedonia. El Gobierno griego se oponía al uso de dicha denominación por parte del Estado exyugoslavo debido a la ambigüedad que este término crea entre la República de Macedonia y la región griega de Macedonia. El Gobierno heleno también objetaba el uso del término «macedonio» para la lengua eslava hablada en la antigua república yugoslava sin la especificidad entre el pueblo macedonio y el idioma. Esta disputa se intensificó al punto de requerir mediación internacional por parte de la Organización de las Naciones Unidas. rdf:langString
The use of the country name "Macedonia" was disputed between Greece and the Republic of Macedonia (now North Macedonia) between 1991 and 2019. The dispute was a source of instability in the Western Balkans for 25 years. It was resolved through negotiations between Athens and Skopje, mediated by the United Nations, resulting in the Prespa agreement, which was signed on 17 June 2018. Pertinent to its background is an early 20th-century multifaceted dispute and armed conflict that formed part of the background to the Balkan Wars. The specific naming dispute, although an existing issue in Yugoslav–Greek relations since World War II, was reignited after the breakup of Yugoslavia and the newly-gained independence of the former Socialist Republic of Macedonia in 1991. Since then, it was an ongoin rdf:langString
Tá úsáid an t-ainm "an Mhacadóin" faoi dhíospóid idir dhá thír in oirdheiscirt na hEorpa, mar atá, an Ghréig agus an Mhacadóin, stát tráth laistigh den an Iúgslaiv. "An Mhacadóin" a tugadh ar an tír nuair a bhí ina stát feidearálach taobh istigh den Iúgslaiv, go hoifigiúil Poblacht Shóisialach na Macadóine. Baintear úsáid as "an Mhacadóin" freisin sa Ghréig mar ainm réigiúin i dtuaisceart na tíre ar theorainn theas na Macadóine (iar)-Iúgslaive. Bhí eagla ar na Gréagaigh go mbeadh éileamh acu ar Mhacadóin na Gréige. rdf:langString
Penggunaan nama Makedonia diperdebatkan di antara negara dua negara Eropa Tenggara, yaitu Yunani dan Makedonia Utara (sebelumnya Republik Makedonia, umumnya disingkat menjadi "Makedonia" dalam bahasa Indonesia). Penyebabnya adalah berbagai macam sengketa yang beragam di awal abad ke-20 dan yang merupakan bagian dari penyebab terjadinya Perang Balkan. Perselisihan penamaan tersebut, meskipun sudah menjadi masalah sejak setelah Perang Dunia II, menjadi masalah besar setelah peristiwa perpecahan Yugoslavia dan Republik Sosialis Makedonia mendapat kemerdekaannya pada tahun 1991. Sejak saat itu, masalah ini terus menjadi batu sandungan dalam hubungan bilateral dan internasional kedua negara sampai akhirnya terselesaikan dalam Perjanjian Prespa pada bulan Juni 2018, yang diikuti dengan ratifik rdf:langString
Le nom de la Macédoine et sa revendication par deux peuples différents, les Grecs et les Macédoniens slaves, sont à l'origine d'un débat identitaire dans cette région des Balkans depuis la fin du XXe siècle. rdf:langString
Het Macedonische naamconflict was een politiek conflict tussen de staat Noord-Macedonië (formeel de Voormalige Joegoslavische Republiek Macedonië, VJRM) en Griekenland (formeel de Helleense Republiek) over de nomenclatuur van de eerste. Beide landen claimden de historische erfenis van het antieke koninkrijk Macedonië (bestaand van 7e eeuw tot 168 v.Chr.). Omdat Griekenland een regio heeft die ook Macedonië heet (bestaande uit de departementen West-Macedonië, Centraal-Macedonië en een deel van Oost-Macedonië en Thracië) en beducht was voor territoriale claims, eiste het dat de VJRM zich niet bedient van de korte naam 'Macedonië' of 'Republiek Macedonië', zoals dat land het zelf (informeel) doet. Hierom blokkeerde Griekenland onder meer de Macedonische toetreding tot de Europese Unie en de N rdf:langString
Entre 1991 e 2019 ocorreu uma disputa sobre o nome da Macedônia, entre a Grécia e aquela que é agora conhecida como Macedônia do Norte. Até que uma solução fosse encontrada, a referência provisória "Antiga República Iugoslava da Macedônia" era usada por várias organizações internacionais e Estados, que podia ser referida antes do acordo como FYROM, um acrônimo da língua inglesa para Former Yugoslav Republic of Macedonia, que significa Antiga República Iugoslava da Macedônia (no Brasil) ou Antiga República Jugoslava da Macedónia (em Portugal). rdf:langString
Суперечка щодо назви Македонії (грец. Μακεδονικό ονοματολογικό ζήτημα, мак. Спор за името помеѓу Македонија и Грција) — це політичний диспут щодо вживання терміну «Македонія», який виник між Грецією та Республікою Північна Македонія. Суперечка виросла з багатостороннього конфлікту початку 20 століття, який став однією з причин Балканських війн. Конфлікт набув нового загострення після розвалу Югославії і утворення незалежної Республіки Македонія в 1991 році. rdf:langString
Den makedonska namnkonflikten var en politisk dispyt mellan Grekland och Nordmakedonien. Dispyten hade sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet Makedonien och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien. Grekland erkände inte detta namn utan kallade staten officiellt för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien vilket också var det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) användes av flera internationella orga rdf:langString
rdf:langString النزاع على تسمية مقدونيا
rdf:langString Disputa sobre el nom de Macedònia
rdf:langString Spor o název Makedonie
rdf:langString Streit um den Namen Mazedonien
rdf:langString Μακεδονικό ονοματολογικό ζήτημα
rdf:langString Disputa sobre el nombre de Macedonia
rdf:langString Díospóid ainmniú an Mhacadóin
rdf:langString Persengketaan nama Makedonia
rdf:langString Débat autour du nom de la Macédoine
rdf:langString Disputa sul nome della Repubblica di Macedonia
rdf:langString マケドニア名称論争
rdf:langString Macedonia naming dispute
rdf:langString 마케도니아 국호 분쟁
rdf:langString Macedonisch naamconflict
rdf:langString Konflikt grecko-macedoński
rdf:langString Disputa sobre o nome da Macedônia
rdf:langString Спор об именовании Македонии
rdf:langString Makedonska namnkonflikten
rdf:langString Суперечка щодо назви Македонії
rdf:langString 马其顿名称争议
xsd:integer 8619057
xsd:integer 1123955659
rdf:langString La disputa sobre el nom de Macedònia és un conflicte entre Grècia i l'anteriorment coneguda com a Antiga República Iugoslava de Macedònia causat pel desacord entre les dues nacions per l'ús del terme Macedònia. El govern grec s'oposa a l'ús d'aquesta denominació per part del govern macedoni a causa de l'ambigüitat que aquest terme crea entre la República de Macedònia i la regió grega de Macedònia. El govern grec també s'oposa a l'ús del terme macedoni sense l'especificitat entre el poble macedoni i l'idioma. Aquesta disputa es va intensificar al punt de requerir mediació internacional per part de l'Organització de les Nacions Unides. Freqüentment s'usava la referència provisional «Antiga República Iugoslava de Macedònia» (ARYM per les seves sigles en espanyol, FYROM per les sigles en anglès de Former Yugoslav Republic of Macedònia) per part d'aquells països que no reconeixien el nom constitucional República de Macedònia. Malgrat això, l'Assemblea General de les Nacions Unides acceptaria qualsevol conclusió que acabés amb la disputa entre tots dos països. El debat causat per les postures d'ambdues nacions va involucrar la participació de polítics, acadèmics i mitjans de comunicació. Al llarg del temps, es van intentar una sèrie de negociacions per a la resolució de la disputa, incloent-hi la cimera de l'OTAN de 2008 a Bucarest. No obstant això, aquests intents de resoldre la contesa van fracassar i van impedir l'ingrés de Macedònia a l'OTAN a causa d'objeccions per part de Grècia. Després d'anys de conflicte, els dos països van arribar a l'acord de canviar el nom de l'Antiga República Iugoslava de Macedònia pel de Macedònia del Nord.
rdf:langString النزاع على تسمية مقدونيا هو خلاف سياسي يتمحور حول بين دول البلقان أو اليونان وجمهورية مقدونيا، التي كانت سابقاً وحدة اتحادية من جمهورية يوغوسلافيا الاشتراكية الاتحادية.
rdf:langString Spor o název Makedonie byl politický spor o užití názvu Makedonie (makedonsky Македонија, řecky Μακεδονία, bulharsky Македония). Spor mezi sebou vedly Republika Makedonie a Řecko. Řecko považovalo název Makedonie za výlučně řecký a politicky zneužitý vládou ve Skopje pro cíle získání celého území regionu Makedonie pod kontrolu jihoslovanského státu. Republika Makedonie tento název považovala za svůj vlastní a odkazovala na vlastní dějiny, kde byl používán. Spor, který probíhal s různou intenzitou od roku 1991, vedl k tomu, že byla Republika Makedonie v roce 1993 přijata do OSN pod kompromisním názvem Bývalá jugoslávská republika Makedonie, makedonsky Поранешна југословенска република Македонија. Podstata sporu spočívala v tom, zdali jeden stát může používat název pro podstatně širší geografické území (v tomto případě se jedná o území celé historické Makedonie včetně Egejské a Pirinské Makedonie), pokud se jeho území nachází pouze na jeho menší části (pouze tzv. Vardarské Makedonie), která byla po První balkánské válce součástí nejprve Srbska a později Jugoslávie. V Řecku bylo obecně vnímáno užívání názvu Republika Makedonie jako symbol iredentismu a krádeže .[zdroj?] Řecká média používala buď název Bývalá jugoslávská republika Makedonie, případně neutrálnější Republika Skopje. Makedonská média naopak název Bývalá jugoslávská republika Makedonie neužívala a považovala jej za urážlivý,[zdroj?] stejně jako přidávání některých dalších atributů k názvu Makedonie. Uvedený název byl rovněž vnímán jako dočasný do doby, než byl spor vyřešen. Dne 12. června 2018 bylo dosaženo dohody mezi řeckým premiérem Alexisem Tsiprasem a jeho makedonským protějškem Zoranem Zaevem, podle které bylo přijato jméno „Republika Severní Makedonie“. Dne 30. září 2018 se v Makedonii konalo referendum, ve kterém voliči potvrdili souhlas s dohodou a podporou členství v EU a NATO, i když s volební účastí 37 %. Po ratifikaci dohody oběma stranami vstoupila dohoda v platnost od 12. února 2019.
rdf:langString Der Streit um den Namen Mazedonien war ein Konflikt zwischen den Staaten Griechenland und der damaligen Republik Mazedonien um die Nutzung des Namens Mazedonien bzw. Makedonien. Die Auseinandersetzung begann 1991 mit der Unabhängigkeitserklärung der jugoslawischen Teilrepublik Mazedonien unter dem Namen Republik Mazedonien (mazedonisch Република Македонија, transkribiert Republika Makedonija).Griechenland hatte als Grund für den Protest befürchtete Gebietsansprüche Mazedoniens auf die griechische Region Makedonien (griechisch Μακεδονία, transkribiert Makedonía) angegeben. Solange Mazedonien als Sozialistische Republik Mazedonien eine Teilrepublik Jugoslawiens war, hatte Griechenland keinen Einspruch erhoben. Die Republik Mazedonien verwendete im internationalen Verkehr meist die Bezeichnung The former Yugoslav Republic of Macedonia (F.Y.R.O.M., deutsch „Die ehemalige jugoslawische Republik Mazedonien“). Unter diesem provisorischen Namen wurde die Republik Mazedonien auch von den Vereinten Nationen anerkannt, wobei Griechenland und Mazedonien aufgefordert wurden, eine friedliche Einigung im Namenskonflikt zu finden. Der Streit war vor allem für die Republik Mazedonien von Nachteil. Griechenland blockierte unter anderem den von der Regierung in Skopje angestrebten Beitritt Mazedoniens zur NATO und zur Europäischen Union. 1994/1995 verhängte Griechenland als Höhepunkt des Konflikts ein Embargo gegen Mazedonien. Später hatte er wirtschaftlich keine wahrnehmbaren Auswirkungen mehr. Griechische Unternehmen galten (Stand 2009) als der wichtigste Investor in Mazedonien.Nach politischen Verhandlungen wurde im Januar 2019 eine Lösung im Namensstreit gefunden. Am 12. Juni 2018 einigten sich die beiden Regierungschefs Zoran Zaev und Alexis Tsipras auf eine Kompromisslösung, nach der die Republik Mazedonien ihren bisherigen Staatsnamen in Република Северна Македонија/Republika Severna Makedonija (deutsch Republik Nordmazedonien) ändern soll. Nach dem Ort der Unterzeichnung im grenznahen Dorf Psarades, Gemeinde Prespes am Prespasee, wird die Vereinbarung Prespa-Abkommen oder Prespa-Vertrag genannt. Sie musste jedoch vor Inkrafttreten noch vom griechischen Parlament und einem mazedonischen Referendum bestätigt werden. Der mazedonische Präsident Gjorge Ivanov kündigte am Tag darauf an, einen solchen Kompromiss unter keinen Umständen zu unterstützen oder zu unterschreiben. Das mazedonische Parlament beschloss am 11. Januar 2019 die Namensänderung in „Nordmazedonien“, am 25. Januar 2019 stimmte auch das griechische Parlament dem Abkommen zur Umbenennung Mazedoniens zu. Am 12. Februar 2019 trat die Namensänderung offiziell in Kraft.
rdf:langString Το Μακεδονικό ονοματολογικό ζήτημα, γνωστό -στην Ελλάδα κυρίως- και ως «Σκοπιανό» ή «Μακεδονικό ζήτημα», αφορά μία αντιπαράθεση, από το 1991, μεταξύ του ελληνικού κράτους και του κράτους της Βόρειας Μακεδονίας, το οποίο αναφερόταν έως τον Φεβρουάριο του 2019 ως πρώην Γιουγκοσλαβική Δημοκρατία της Μακεδονίας (πΓΔΜ). Το ζήτημα αφορά την οριστική εξεύρεση λύσης ως προς την ονομασία της πΓΔΜ και για τη χρήση ή μη του όρου Μακεδονία σε αυτή, καθώς και την καθολικότητα της χρήσης του τελικού ονόματος (χρήση σε εθνικό, διεθνές ή διμερές επίπεδο). Η Ελλάδα ήταν αντίθετη στο πρώτο συνταγματικό όνομα του γειτονικού της κράτους που ήταν Δημοκρατία της Μακεδονίας (Republika Makedonija) και που υιοθετήθηκε επισήμως το 1991, κυρίως λόγω έλλειψης αποσαφήνισης μεταξύ αυτού του ονόματος και του όμορου ελληνικού γεωγραφικού διαμερίσματος της Μακεδονίας και των συσχετισμών του ονόματος με την ιστορική και πολιτιστική κληρονομιά της Ελλάδας. Επίσης αντιδρούσε έντονα για την χρήση του όρου Μακεδόνες για τον προσδιορισμό της κύριας εθνότητας του κράτους, τους λεγόμενους Σλαβομακεδόνες, και του όρου μακεδονική για τον προσδιορισμό της επίσημης γλώσσας του, τη λεγόμενη σλαβομακεδονική. Οι διαπραγματεύσεις είχαν φτάσει στο μέγιστο βαθμό διεθνούς διαμεσολάβησης με πολλές προσπάθειες επίλυσης του θέματος, κυρίως μέσω του Οργανισμού Ηνωμένων Εθνών. Στις 12 Ιουνίου 2018, οι κυβερνήσεις της Ελλάδας και της πΓΔΜ, μετά από μια σειρά διαπραγματεύσεων, υπέγραψαν την Συμφωνία των Πρεσπών με σκοπό την επίλυση του ζητήματος. Και σύμφωνα με αυτή, η δεύτερη ονομάζεται Δημοκρατία της Βόρειας Μακεδονίας και η Ελλάδα αναγνωρίζει την ιθαγένεια των πολιτών της χώρας αυτής ως Μακεδονική/Πολίτης της Δημοκρατίας της Βόρειας Μακεδονίας και την γλώσσα ως μακεδονική, στην οποία ωστόσο επισημαίνεται πως ανήκει στις νοτιοσλαβικες γλώσσες. Η συμφωνία κυρώθηκε από τα κοινοβούλια και των δύο χωρών και τέθηκε σε ισχύ στις 12 Φεβρουαρίου 2019, ενώ στη Βόρεια Μακεδονία πραγματοποιήθηκε και σχετικό δημοψήφισμα, το οποίο όμως δεν επικυρώθηκε αν και είχε θετικό ως προς την συμφωνία αποτέλεσμα, καθώς δεν υπήρχε η απαιτούμενη προσέλευση. Υπήρξαν έντονες διαδηλώσεις και μετά και πριν την συμφωνία και στις δύο χώρες με τους πολίτες να αρνούνται την αναγνώριση της και να την χαρακτηρίζουν ως παράνομη. Στο πλαίσιο της διαπραγμάτευσης υπό την αιγίδα του ΟΗΕ είχαν συζητηθεί ως πιθανές λύσεις διάφορες σύνθετες ονομασίες που περιελάμβαναν τον όρο «Μακεδονία» μαζί με κάποιον γεωγραφικό ή χρονικό προσδιορισμό (Βόρεια, Άνω, Νέα κλπ). Η προσωρινή ονομασία πρώην Γιουγκοσλαβική Δημοκρατία της Μακεδονίας, η οποία στην αγγλική μεταφράζεται ως former Yugoslav Republic of Macedonia (FYROM), χρησιμοποιούνταν στις διακρατικές σχέσεις όπου εμπλέκονται κράτη που δεν αναγνωρίζουν το συνταγματικό όνομα Δημοκρατία της Μακεδονίας (Republic of Macedonia) και με αυτήν έγινε δεκτή στα Ηνωμένα Έθνη το 1993. Οι περισσότερες χώρες στις διακρατικές τους σχέσεις -εκτός διεθνών οργανισμών- αναγνώριζαν το συνταγματικό όνομα Δημοκρατία της Μακεδονίας, όπως και το σκέτο Μακεδονία που έχει κυριαρχήσει στον καθημερινό λόγο εκτός Ελλάδας. Ωστόσο, όλα τα κράτη μέλη του ΟΗΕ, αλλά και ο ΟΗΕ ως οργανισμός, είχαν συμφωνήσει να αποδεχτούν οποιαδήποτε τελική απόφαση ληφθεί από τις διαπραγματεύσεις μεταξύ των δύο κρατών. Η αντιπαράθεση των δύο χωρών δεν είχε εμποδίσει τις μεταξύ τους στενές εμπορικές συναλλαγές και επενδύσεις, κυρίως από την πλευρά της Ελλάδας, αλλά προκαλεί, ακόμα και μετά τη συμφωνία, εντονες συζητήσεις σε πολιτικό και ακαδημαϊκό επίπεδο και στις δύο πλευρές.
rdf:langString La disputa sobre el nombre de Macedonia fue un conflicto entre Grecia y la Antigua República Yugoslava de Macedonia (actual República de Macedonia del Norte) causado por el desacuerdo entre las dos países por el uso del término Macedonia. El Gobierno griego se oponía al uso de dicha denominación por parte del Estado exyugoslavo debido a la ambigüedad que este término crea entre la República de Macedonia y la región griega de Macedonia. El Gobierno heleno también objetaba el uso del término «macedonio» para la lengua eslava hablada en la antigua república yugoslava sin la especificidad entre el pueblo macedonio y el idioma. Esta disputa se intensificó al punto de requerir mediación internacional por parte de la Organización de las Naciones Unidas. Frecuentemente se empleó la referencia provisional «Antigua República Yugoslava de Macedonia» (ARYM por sus siglas en español, FYROM por las siglas en inglés de Former Yugoslav Republic of Macedonia) por parte de aquellos países que no reconocían el nombre constitucional República de Macedonia. Pese a ello, la Asamblea General de las Naciones Unidas aceptará cualquier conclusión que acabe con la disputa entre ambos países.​ El debate causado por las posturas de ambas naciones ha involucrado la participación de políticos, académicos y medios de comunicación.​ Periódicamente se intentaba una serie de negociaciones para la resolución de la disputa, incluyendo la cumbre de la OTAN de 2008 en Bucarest. Sin embargo, estos propósitos de resolver la contienda fracasaban, bloqueando el ingreso de Macedonia a la OTAN debido al veto por parte de Grecia.​ Durante un ciclo de negociaciones entre las partes enfrentadas, el 12 de junio de 2018 Grecia y la entonces República de Macedonia certificaron que lograron un acuerdo por el cual esta última pasaría a denominarse oficialmente «República de Macedonia del Norte», lo cual se concretaría con la aprobación de los parlamentos de ambas partes y el desarrollo de un referéndum sobre el nuevo nombre en la República de Macedonia del Norte.​ Admitido por ambos parlamentos y autorizado por plebiscito, la antigua república yugoslava oficializó su cambio de nombre y el 13 de febrero de 2019 Naciones Unidas anunció que aceptó el acuerdo entre Grecia y Macedonia del Norte sobre el cambio de nombre de este último.​ Con esto Macedonia del Norte despeja el camino para una futura adhesión a la Unión Europea y a la OTAN.​
rdf:langString The use of the country name "Macedonia" was disputed between Greece and the Republic of Macedonia (now North Macedonia) between 1991 and 2019. The dispute was a source of instability in the Western Balkans for 25 years. It was resolved through negotiations between Athens and Skopje, mediated by the United Nations, resulting in the Prespa agreement, which was signed on 17 June 2018. Pertinent to its background is an early 20th-century multifaceted dispute and armed conflict that formed part of the background to the Balkan Wars. The specific naming dispute, although an existing issue in Yugoslav–Greek relations since World War II, was reignited after the breakup of Yugoslavia and the newly-gained independence of the former Socialist Republic of Macedonia in 1991. Since then, it was an ongoing issue in bilateral and international relations until it was settled with the Prespa agreement in June 2018, the subsequent ratification by the Macedonian and Greek parliaments in late 2018 and early 2019 respectively, and the official renaming of Macedonia to North Macedonia in February 2019. The dispute arose from the ambiguity in nomenclature between the Republic of Macedonia, the adjacent Greek region of Macedonia and the ancient Greek kingdom of Macedon. Citing historical and irredentist concerns, Greece opposed the use of the name "Macedonia" without a geographical qualifier such as "Northern Macedonia" for use "by all ... and for all purposes". As a significant contingent of ethnic Greeks identify themselves as Macedonians and view themselves as unrelated to ethnic Macedonians, Greece further objected to the use of the term "Macedonian" for the neighboring country's largest ethnic group and language. North Macedonia was accused by Greece of appropriating symbols and figures that are historically considered part of Greek culture such as the Vergina Sun and Alexander the Great, and of promoting the irredentist concept of a United Macedonia, which involves territorial claims on Greece, Bulgaria, Albania, and Serbia. The dispute escalated to the highest level of international mediation, involving numerous attempts to achieve a resolution. In 1995, the two countries formalised bilateral relations and committed to start negotiations on the naming issue, under the auspices of the United Nations. Until a solution was found, the provisional reference "the former Yugoslav Republic of Macedonia" (FYROM) was used by multiple international organisations and states. UN members, and the UN as a whole, agreed to accept any name resulting from successful negotiations between the two countries. The parties were represented by Ambassadors Vasko Naumovski and Adamantios Vassilakis with the mediation of Matthew Nimetz, who had worked on the issue since 1994. On 12 June 2018, an agreement was reached. A referendum was held in Macedonia on 30 September 2018, with voters overwhelmingly affirming support for EU and NATO membership by accepting the Prespa agreement. However, voter turnout was well below the 50 percent threshold needed to validate the result. After the agreement was ratified by both sides, it entered into force on 12 February 2019. On 27 March 2020, North Macedonia became the 30th member of NATO.
rdf:langString Tá úsáid an t-ainm "an Mhacadóin" faoi dhíospóid idir dhá thír in oirdheiscirt na hEorpa, mar atá, an Ghréig agus an Mhacadóin, stát tráth laistigh den an Iúgslaiv. "An Mhacadóin" a tugadh ar an tír nuair a bhí ina stát feidearálach taobh istigh den Iúgslaiv, go hoifigiúil Poblacht Shóisialach na Macadóine. Baintear úsáid as "an Mhacadóin" freisin sa Ghréig mar ainm réigiúin i dtuaisceart na tíre ar theorainn theas na Macadóine (iar)-Iúgslaive. Bhí eagla ar na Gréagaigh go mbeadh éileamh acu ar Mhacadóin na Gréige. Ar 12 Meitheamh 2018, rinne , príomh-aire na Gréige, agus a chomhghleacaí Macadónach, , socrú eatarthu gur "Poblacht na Macadóine Thuaidh" a bheadh ar an tír. Tógadh reifreann i bPoblacht na Macadóine ar an 30 Meán Fómhair 2018. Vótáil móramh mór ar son athrú ainm na tíre, rud a bhí ceangailte le neartú agus cinntiú a ballraíocht san Aontas Eorpach agus ECAT. Níor ghlac ach 37% de na vótálaithe páirt sa toghchán áfach. Ar an 12 Feabhra 2019, i ndiaidh don dá thaobh an socrú a dhaingniú, cuireadh i bhfeidhm é.
rdf:langString Le nom de la Macédoine et sa revendication par deux peuples différents, les Grecs et les Macédoniens slaves, sont à l'origine d'un débat identitaire dans cette région des Balkans depuis la fin du XXe siècle. L'actuelle Macédoine du Nord a en effet acquis le nom de « Macédoine » lors de la création de la république socialiste de Macédoine, un des États constitutifs de la république fédérative socialiste de Yougoslavie, ce que la Grèce n'a jamais contesté tant qu'il ne s'agissait pas d'un État souverain et que la dénomination de « Macédoine » était seulement géographique : pour la Grèce, il s'agissait alors simplement de la « Macédoine septentrionale » (en grec Βόρεια Μακεδονία, Vória Makedonía). En revanche, lorsque la république de Macédoine est devenue indépendante, en 1991, elle a construit son identité sur une revendication de l'histoire macédonienne ancienne et sur l'utilisation de ses symboles (le soleil de Vergina), qui, pour la Grèce, font partie de son propre passé et de son patrimoine exclusif, et non de celui des Slaves. Ce débat moderne n'a rien à voir avec la réfutation par Démosthène, dans l'Antiquité, du caractère hellénique des Macédoniens antiques, que l'orateur athénien présentait comme des « barbares ». À la différence de Démosthène, la position grecque moderne est que le royaume antique des Argéades et des Antigonides, profondément hellénisé, fait bien partie du monde grec, ce qui est généralement accepté par les historiens. L'extension du royaume argéade à l'époque de son apogée, sous le règne de Philippe II et de son fils Alexandre le Grand, est prise comme référence par les Grecs pour déterminer le territoire historique et géographique pouvant, selon eux, être désigné par le nom de Macédoine. Mais « territoire » ne signifie pas « État » : si les Grecs acceptent que l'ancienne république fédérale yougoslave possède un « territoire » ayant appartenu aux Argéades, elle dénie aux Slaves toute filiation avec la culture, les symboles et l'histoire macédoniennes helléniques, qui font partie de l'identité nationale grecque actuelle, en grande partie fondée sur l'idée de continuité entre les États grecs antiques et la République hellénique contemporaine. C'est pour cela que la Grèce refusait d'appeler simplement « Macédoine » un État slave, exigeant un adjectif formant un syntagme nominal pour distinguer cet État de la Macédoine historique et de la Macédoine grecque, tandis que de leur côté, depuis la fin du XIXe siècle, c'est justement autour du toponyme « Macédoine », désignant la majeure partie du territoire où ils résidaient, que les Macédoniens slaves se sont progressivement construit une identité nationale différente de celles des Bulgares et des Serbes : ils n'entendaient donc pas y renoncer. Un compromis fut finalement trouvé par l'accord de Prespa du 12 juin 2018 : Aléxis Tsípras, le Premier ministre grec, et Zoran Zaev, le président du gouvernement de Macédoine, ont signé un accord pour que le pays s'appelle officiellement « république de Macédoine du Nord », au niveau national comme international. Le 30 septembre 2018, les Macédoniens approuvent à plus de 90 % l'accord lors d'un référendum, bien que la participation ne soit que de 37 %. L'accord est approuvé le 11 janvier 2019 par le Parlement macédonien puis le 25 janvier suivant par le Parlement grec. Le 12 février, après ratification par les deux parties, l'accord entre en vigueur, résolvant le conflit par l'adoption du nom « Macédoine du Nord » et débloquant ainsi les perspectives d'adhésion euro-atlantiques de la Macédoine du Nord.
rdf:langString Penggunaan nama Makedonia diperdebatkan di antara negara dua negara Eropa Tenggara, yaitu Yunani dan Makedonia Utara (sebelumnya Republik Makedonia, umumnya disingkat menjadi "Makedonia" dalam bahasa Indonesia). Penyebabnya adalah berbagai macam sengketa yang beragam di awal abad ke-20 dan yang merupakan bagian dari penyebab terjadinya Perang Balkan. Perselisihan penamaan tersebut, meskipun sudah menjadi masalah sejak setelah Perang Dunia II, menjadi masalah besar setelah peristiwa perpecahan Yugoslavia dan Republik Sosialis Makedonia mendapat kemerdekaannya pada tahun 1991. Sejak saat itu, masalah ini terus menjadi batu sandungan dalam hubungan bilateral dan internasional kedua negara sampai akhirnya terselesaikan dalam Perjanjian Prespa pada bulan Juni 2018, yang diikuti dengan ratifikasi oleh parlemen Makedonia dan Yunani pada akhir 2018 dan awal 2019, dan akhinya diakhiri dengan proses penggantian nama resmi Makedonia ke Makedonia Utara pada bulan Februari 2019. Pertikaian tersebut muncul dari ambiguitas atau kerancuan dalam nomenklatur antara Makedonia Utara yang saat itu dikenal sebagai Republik Makedonia, Makedonia yang menjadi wilayah dari Yunani, dan kerajaan Yunani kuno Makedonia atau Makedon. Dengan alasan kekhawatiran historis yang berujung pada terciptanya iredentisme (keinginan untuk menganeksasi seluruh wilayah Makedonia pada masa mendatang), Yunani menentang penggunaan nama "Makedonia" tanpa kualifikasi geografis seperti "Makedonia Utara" untuk penggunaan "oleh semua ... dan untuk semua tujuan". Sementara jutaan etnis Yunani mengidentifikasi diri mereka sebagai orang , yang tidak terkait dengan bangsa Slavia, Yunani dengan keterangan lebih lanjut berkeberatan dengan penggunaan istilah "Makedonia" untuk kelompok etnis dan bahasa terbesar di negara tetangga, yang saat ini disebut sebagai Makedonia Utara tersebut. Makedonia Utara dituduh oleh Yunani atas penggunaan simbol dan angka yang secara historis dianggap sebagai bagian dari budaya Yunani seperti Surya Vergina dan Aleksander Agung, dan juga promosi konsep iredentisme dari Makedonia Bersatu, yang melibatkan klaim teritorial atas Yunani, Bulgaria, Albania, dan Serbia . Perselisihan mencapai ke mediasi internasional tingkat tertinggi, yang melibatkan berbagai upaya untuk mencapai resolusi. Pada tahun 1995, kedua negara meresmikan hubungan bilateral dan berkomitmen untuk memulai negosiasi tentang masalah penamaan, di bawah naungan Perserikatan Bangsa-Bangsa. Sampai sebuah solusi ditemukan, nama sementara " Republik Makedonia Bekas Yugoslavia" (FYROM) digunakan oleh banyak organisasi dan negara internasional. Anggota PBB, dan PBB secara keseluruhan, setuju untuk menerima nama apa pun yang dihasilkan dari negosiasi yang berhasil antara kedua negara. Partai-partai tersebut diwakili oleh Duta Besar dan dengan mediasi , yang telah menangani masalah ini sejak 1994. Pada 12 Juni 2018, sebuah kesepakatan dicapai antara perdana menteri Yunani Alexis Tsipras dan mitranya dari Makedonia Zoran Zaev, di mana nama "Republik Makedonia Utara" akan diadopsi oleh negara bersangkutan. diadakan di Makedonia pada tanggal 30 September 2018, dengan para pemilih sangat menegaskan dukungan untuk keanggotaan UE dan NATO dengan menerima perjanjian, meskipun dengan partisipasi pemilih 37%. Setelah perjanjian itu disahkan oleh kedua belah pihak, perjanjian itu mulai berlaku sejak 12 Februari 2019.
rdf:langString La disputa sul nome della Repubblica di Macedonia è stato un contenzioso internazionale nato alla fine del XX secolo tra la Repubblica di Macedonia e la Grecia, a partire dalla rivendicazione da parte dei due popoli della regione balcanica, i Greci e i Macedoni, del nome di questa regione storica. La controversia si è risolta tra il 2018 e il 2019, con la firma dell'accordo di Prespa e il successivo cambio del nome della Repubblica di Macedonia in Macedonia del Nord.
rdf:langString マケドニア名称論争(英: Macedonia naming dispute)は、1991年に独立したマケドニア共和国(現・北マケドニア共和国)の国名を巡り、マケドニア共和国とギリシャとの間で発生した一連の対立を指す。 28年後の2019年、マケドニア共和国が北マケドニア共和国に国名を変更することで決着した。
rdf:langString 마케도니아 국호 분쟁은 1991년 유고슬라비아 사회주의 연방공화국에서 마케도니아 공화국이 독립하면서 그리스 북부에 있는 지명과 같은 국명을 사용하자, 그리스가 이의를 제기하고 나라 이름을 변경하라고 요구하여 발생한 분쟁이다. 이 분쟁은 1990년대 이후 유럽의 다른 분쟁들과 달리 전쟁까지 가지 않았고, 해결 과정 또한 평화롭게 끝났다. 이 분쟁은 1995년 9월 14일에 양국 간에 국경선 승인 합의 문서에 조인하면서 끝났다.
rdf:langString Het Macedonische naamconflict was een politiek conflict tussen de staat Noord-Macedonië (formeel de Voormalige Joegoslavische Republiek Macedonië, VJRM) en Griekenland (formeel de Helleense Republiek) over de nomenclatuur van de eerste. Beide landen claimden de historische erfenis van het antieke koninkrijk Macedonië (bestaand van 7e eeuw tot 168 v.Chr.). Omdat Griekenland een regio heeft die ook Macedonië heet (bestaande uit de departementen West-Macedonië, Centraal-Macedonië en een deel van Oost-Macedonië en Thracië) en beducht was voor territoriale claims, eiste het dat de VJRM zich niet bedient van de korte naam 'Macedonië' of 'Republiek Macedonië', zoals dat land het zelf (informeel) doet. Hierom blokkeerde Griekenland onder meer de Macedonische toetreding tot de Europese Unie en de NAVO. Op 12 juni 2018 bereikten de regeringen van Macedonië en Griekenland een voorlopig compromis dat erin moet resulteren dat het land de naam 'Republiek Noord-Macedonië' (Република Северна Македонија) krijgt.Sinds 12 februari 2019 heet het land officieel Noord-Macedonië.
rdf:langString Konflikt grecko-macedoński – konflikt pomiędzy Grecją a Republiką Macedonii, rozpoczęty odmową uznania przez Grecję nazwy swojego sąsiada. Był on ważnym problemem greckiej i macedońskiej polityki zagranicznej od roku 1992, rzutującym także na proces rozszerzenia NATO i Unii Europejskiej. Zakończony został porozumieniem z 2019, w wyniku którego Macedonia zmieniła nazwę na Macedonia Północna.
rdf:langString Den makedonska namnkonflikten var en politisk dispyt mellan Grekland och Nordmakedonien. Dispyten hade sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet Makedonien och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien. Grekland erkände inte detta namn utan kallade staten officiellt för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien vilket också var det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) användes av flera internationella organisationer, däribland Förenta nationerna. I juni 2018 skrev ländernas premiärministrar under Prespaavtalet, som innebar att Makedonien bytte namn till Nordmakedonien. Innan avtalet trädde i kraft behövde det godkännas i båda ländernas parlament. Efter en folkomröstning i september där valdeltagandet var under 40% där majoriteten av befolkningen bojkottat omröstningen för att visa sitt missnöje mot parlamentet och namnändring, så godkändes det av Makedoniens parlament 19 oktober 2018. Det grekiska parlamentet godkände 25 januari 2019 namnbytet till Nordmakedonien. Enligt överenskommelsen tillåts landets invånare dock att kalla sig själva makedonier och sitt språk makedonska.
rdf:langString Entre 1991 e 2019 ocorreu uma disputa sobre o nome da Macedônia, entre a Grécia e aquela que é agora conhecida como Macedônia do Norte. Até que uma solução fosse encontrada, a referência provisória "Antiga República Iugoslava da Macedônia" era usada por várias organizações internacionais e Estados, que podia ser referida antes do acordo como FYROM, um acrônimo da língua inglesa para Former Yugoslav Republic of Macedonia, que significa Antiga República Iugoslava da Macedônia (no Brasil) ou Antiga República Jugoslava da Macedónia (em Portugal). Esta denominação é fruto da pressão exercida pela Grécia nos organismos internacionais, argumentando que o termo Macedônia/Macedónia refere-se a uma região em seu território e que ao usá-lo para nomear a antiga república iugoslava poderia suscitar reclamações territoriais consideradas inaceitáveis. Desta forma, a Grécia só concordou com a admissão da Macedônia do Norte (nome constitucional) na Organização das Nações Unidas sob o nome provisório de "Antiga República Jugoslava da Macedónia" (em macedônio/macedónio: Поранешна Југословенска Република Македонија – ПЈРМ) e assim a Macedónia tornou-se membro em 1993. As disputas sobre o uso do topônimo Macedônia/Macedónia continuam acesas entre greco-macedônios e eslavo-macedônios, mantendo-se a obrigatoriedade de usar a sigla FYROM como nome oficial da Antiga República Iugoslava da Macedônia. A maioria das organizações internacionais adoptou a mesma convenção de nome, inclusive a OTAN, o FMI e o COI. Porém, um número crescente de países têm abandonado a referência provisória da ONU, inclusive três dos cinco membros permanentes do conselho de segurança da ONU: Estados Unidos, Rússia e China. Noventa países já reconhecem o país como "República da Macedónia" ou simplesmente "Macedónia". Em 12 de junho de 2018, o primeiro-ministro da Grécia anunciou um acordo com o primeiro-ministro da Macedônia. Em 17 de julho de 2018, ocorreu o Acordo de Prespa, assinado pelos dois primeiros-ministros. Para que a modificação do nome seja aceite, o acordo ainda deve ser ratificado pelo legislativos de seus respectivos países.
rdf:langString Суперечка щодо назви Македонії (грец. Μακεδονικό ονοματολογικό ζήτημα, мак. Спор за името помеѓу Македонија и Грција) — це політичний диспут щодо вживання терміну «Македонія», який виник між Грецією та Республікою Північна Македонія. Суперечка виросла з багатостороннього конфлікту початку 20 століття, який став однією з причин Балканських війн. Конфлікт набув нового загострення після розвалу Югославії і утворення незалежної Республіки Македонія в 1991 році. 12 червня 2018 грецький прем'єр-міністр Алексіс Ціпрас та його македонський колега Зоран Заєв досягли угоди, за якою було визначено компромісну назву "Республіка Північна Македонія". 30 вересня того ж року в Македонії відбувся референдум, на якому більшість погодилася на зміну назви. Угода вступила набула чинності 12 лютого 2019 року.
rdf:langString Спор об именовании Республики Македония — длившийся с 1991 по 2019 год спор между Грецией и бывшей югославской республикой Македония относительно права последней именоваться Македонией. В 2019 году республика была переименована в Северную Македонию.
rdf:langString 马其顿名称争议指希腊與北馬其頓(原馬其頓共和國)就「馬其頓」一词的使用而引发的争议。馬其頓共和國在1991年獨立後,鄰邦的希臘政府承認其國家地位,但強烈反對該國使用「馬其頓」做為國名。該爭議奠基於「馬其頓」在希臘歷史上的地位、馬其頓做為地區在歷史上的多次分割及歸屬變遷,以及兩國在民族與文化上的差異。 2011年12月,世界上有133个国家承认「马其顿共和国」这一名称,而联合国及德国、法国、日本、澳大利亚等国家则使用「前南斯拉夫马其顿共和国」这一名称。 2018年6月,两国就这一争端进行过多次协商,并达成一致意见——马其顿共和国将更名为「北马其顿共和国」,并在经过马其顿议会批准和举行全民公投后正式确定新名称,同年9月30日舉行的公投顯示有九成的票數支持更名,但因投票率不足50%而宣告失敗。2018年10月19日,马其顿就国名更改举行议会修宪投票,以超过国会三分之二的票数通过法案,啟動更名为“北马其顿”的修憲程序,为正式加入北约和欧盟铺平了道路。马其顿国家议会议长贾菲里宣布,国名宪法修正案获得了80票赞成,已达到修宪法定议员支持人数,马其顿的宪法将正式变更国名为“北马其顿共和国”,馬其頓方面於2019年1月11日完成程序,希臘國會於2019年1月25日通過更改協議。2019年2月12日,馬其頓共和國正式更名為北馬其頓共和國。
xsd:nonNegativeInteger 251498

data from the linked data cloud