Luddite

http://dbpedia.org/resource/Luddite an entity of type: Thing

Luddité byli angličtí řemeslníci a dělníci, kteří na počátku 10. let 19. století utvořili sociální hnutí zvané luddismus za účelem zničit stroje a překazit jejich zavádění v továrnách, poněvadž masová strojová výroba okrádala lidi o práci. Toto hnutí bylo nejrozšířenější mezi textilními řemeslníky, kteří ničili tkalcovské stroje. Pro dnešní dobu je aktuální pojem neoluddismus, který vychází z tradice odmítnutí modernizace. Neoluddité usilují o odstranění moderní technologie, která má špatný vliv na lidstvo a o její nahrazení alternativními a šetrnějšími technologiemi. rdf:langString
اللاضية(بالإنجليزية: Luddite)‏ هي حركه أجتماعية ثورية نشأت في أنجلترا مع بدايات الثورة الصناعية في أوائل القرن التاسع عشر. rdf:langString
Ludismoa industrializazioaren aurkako langile mugimendu bat izan zen, Ingalaterran bereziki 1811-1812 urte bitartean garatu zena. Ehungintzako langileak ziren bereziki, euren lanpostuak kolokan jartzen zituztelakoan makina berrien erabileraren aurkakoak. Makina horiek apurtzeagatik nabarmendu ziren burutu zituzten protestetan. Luddismo hitza mugimenduaren buruzagia izan zen Ned Ludd pertsonaiarengandik dator; mugimenduaren jarraitzaileei luddita deritze. rdf:langString
Dream oibrithe ag tús na réabhlóide tionsclaíche i dtuaisceart Shasana a scrios innealra nua teicstílí i 1811-1812 mar reibiliún i gcoinne cailliúint oibre dá bharr. Bhí na meaisíní in ann an oiread sin uigí a tháirgeadh i gcomparáid le táirgeadh na seolta láimhe go raibh siad cinnte go gcaillfí an iliomad jabanna. D'fhógair na fir go raibh siad faoi cheannas duine darbh ainm Ned Ludd. Cuireadh deireadh leis an reibiliún i 1813 le holltriail, agus daoradh an-chuid Luddach chun a gcrochta nó ionnarbadh don Astráil. Úsáidtear an téarma le fada anois chun aon fhriotaíocht do theicneolaíochtaí nua a dhíspeagadh. rdf:langString
Le luddisme est, selon l'expression de l'historien britannique Edward P. Thompson (1924-1993), un « violent conflit social » qui, dans l'Angleterre des années 1811-1812, a opposé des artisans — tondeurs et tricoteurs sur métiers à bras du West Riding, du Lancashire du sud et d'une partie du Leicestershire et du Derbyshire — aux employeurs et aux manufacturiers qui favorisaient l'emploi de machines (métiers à tisser notamment) dans le travail de la laine et du coton. Les membres de ce mouvement clandestin, appelés luddites ou luddistes, sont considérés comme des « briseurs de machines ». rdf:langString
러다이트 운동(Luddite)은 19세기 초반 영국에서 있었던 사회 운동으로 섬유 기계를 파괴한 급진파부터 시작되어 1811년에서 1816년까지 계속된 지역적 폭동으로 절정에 달했으며, 시간이 지나면서 이 용어는 일반적으로 산업화, 자동화, 컴퓨터화 또는 신기술에 반대하는 사람을 의미하게 되었다. rdf:langString
ラッダイト運動(ラッダイトうんどう、イギリス英語: Luddite movement)は、1811年から1817年頃、イギリス中・北部の織物工業地帯に起こった機械破壊運動である。 rdf:langString
Лудди́ты (англ. luddites) — участники стихийных протестов первой четверти XIX века против внедрения машин в ходе промышленной революции в Англии. С точки зрения луддитов, машины вытесняли из производства людей, что приводило к технологической безработице. Часто протест выражался в погромах и разрушении машин и оборудования. rdf:langString
盧德主義者(英語:Luddite)是19世紀英國民间對抗工業革命、反对紡織工業化的社會運動者。在该运动中,常常发生毀坏紡織機的事件。這是因为工业革命运用机器大量取代人力劳作,使許多手工工人失业。後世也將反對任何新科技的人稱做盧德主義者。1779年英國萊斯特一帶一名名叫的織布工曾怒砸兩台織布機,後人以訛傳訛成所謂盧德將軍或盧德王領導反抗工業化的運動,遂得此名。 rdf:langString
El luddisme fou una forma de protesta apareguda a Gran Bretanya a partir de 1811 i que s'allargà durant els primers decennis del segle xix, fins al 1830. El luddisme pren el nom de Ned Ludd, un pseudònim emprat repetidament pels qui destruïen les màquines i les instal·lacions obreres. Tradicionalment, s'ha considerat el luddisme com la primera forma de lluita obrera contra el capitalisme que, de retruc, s'oposa a la industrialització. Aquesta fou la visió que donaren Sidney Webb i Beatrice Webb a la seva obra sobre el sindicalisme britànic. rdf:langString
Λουδισμός ή Λουδιτισμός (αγγλ. Luddism) είναι κίνημα που ξεκίνησε τον 19o αιώνα στην Αγγλία, από υφαντουργούς οι οποίοι εξεγέρθηκαν κατά των νεοκατασκευασθέντων μηχανημάτων της βιομηχανικής επανάστασης, που σκοπό είχαν τη μείωση του εργατικού προσωπικού και κατά συνέπεια την έκλειψη της εργασίας τους ως τεχνίτες. Οι Λουδίτες μπροστά στον κίνδυνο να χάσουν τη δουλειά τους από, χαμηλόμισθους και χαμηλής κατάρτισης, εργάτες που χειρίζονταν τους , τις και τις , κατέφυγαν σε εχθροπραξίες με την κυβέρνηση της Βρετανίας και τον βρετανικό στρατό, κυρίως από το 1811 μέχρι το 1813. rdf:langString
Luddismo estis socia movado dum la Industria revolucio en Britio. La luddistoj estis tekstilaj laboristoj, kiuj protestis kontraŭ ilia anstataŭo per maŝinoj. De 1811 ĝis 1814 multaj luddismaj ribeloj okazis en anglaj fabrikoj. La unua estis en fino de 1811, kiam oni atakis kaj disrabis fabrikon de , Nottinghamshire. La luddistoj detruis novajn maŝinojn celante garantii siajn dungojn. La vorto luddismo venis el la nomo de Ned Ludd, kiu en 1779 invadis fabrikon kaj detruis maŝinojn. En 1812, cirkulero signita de "Generalo Ludd" minacis la industriistojn. rdf:langString
Der Luddismus (oft deckungsgleich mit „Maschinensturm“ verwendet) war eine primitivistische Bewegung englischer Arbeiter Anfang des 19. Jahrhunderts gegen Statusverlust und drohende soziale Verelendung durch die einsetzende Industrialisierung. rdf:langString
El ludismo fue un movimiento encabezado por artesanos ingleses en el siglo XIX, que protestaron entre los años 1811 y 1816 contra las nuevas máquinas que destruían el empleo. Los telares industriales y la máquina de hilar industrial introducidos durante la Revolución Industrial amenazaban con reemplazar a los artesanos con trabajadoras menos cualificadas y que cobraban salarios más bajos, dejándolos sin trabajo. rdf:langString
The Luddites were a secret oath-based organisation of English textile workers in the 19th century who formed a radical faction which destroyed textile machinery. The group is believed to have taken its name from Ned Ludd, a legendary weaver supposedly from Anstey, near Leicester. They protested against manufacturers who used machines in what they called "a fraudulent and deceitful manner" to get around standard labour practices. Luddites feared that the time spent learning the skills of their craft would go to waste, as machines would replace their role in the industry. rdf:langString
Luddite adalah para pekerja tekstil atau penenun Inggris dari abad ke-19 (terutama antara tahun 1811 hingga 1816) yang menentang pengembangan teknologi yang menghemat penggunaan tenaga kerja karena mesin-mesin penenun yang diperkenalkan pada masa Revolusi Industri mengancam lapangan kerja mereka. Pergerakan Luddite memicu pemberontakan di Inggris barat laut yang membuat pemerintah Britania harus mengirim banyak pasukan untuk memadamkannya. rdf:langString
Il luddismo è stato un movimento di protesta operaia, sviluppatosi all'inizio del XIX secolo in Inghilterra, caratterizzato dal sabotaggio della produzione industriale. Macchinari come il telaio meccanico, introdotti durante la rivoluzione industriale, erano infatti considerati una minaccia dai lavoratori salariati, perché causa dei bassi stipendi e della disoccupazione. La distruzione di macchine industriali come segno di protesta avvenne già alla fine del XVIII secolo, ma solo sotto l'influenza della Francia e dei giacobini inglesi la protesta prese i caratteri di un movimento insurrezionale. rdf:langString
Luddyzm (ang. Luddite) – angielski radykalny ruch społeczny z początkowego okresu rewolucji przemysłowej (1811–1813), którego przedstawiciele składali się głównie z wolnych chałupników, rzemieślników i tkaczy. Luddyści protestowali przeciwko zmianom sposobu ich życia i nowej etyce pracy, które zostały spowodowane przez wynalezienie maszyn tkackich. Ich działalność sprowadzała się do niszczenia krosien. Współcześnie tak zwany neoluddyzm przejawia się niechęcią wobec techniki i informatyzacji, wskazując też na uzależnienie pracowników wobec firm i międzynarodowych korporacji. rdf:langString
Ludismo ou luddismo foi um movimento de trabalhadores ingleses do ramo de fiação e tecelagem, ativo no início do século XIX, nos primórdios da Revolução Industrial, e que se notabilizou pela destruição de máquinas como forma de protesto. Os ludistas consideravam que o maquinário era usado, "de maneira fraudulenta e enganosa", para contornar práticas laborais consolidadas pela tradição. A princípio, os ataques ludistas foram enfrentados a tiros pelos proprietários das máquinas. Por fim o movimento foi reprimido por forças militares, e o endurecimento da legislação britânica resultou em penas severas para os participantes do movimento. rdf:langString
Het luddisme was een sociale beweging in het Engeland van begin 19e eeuw, die zich verzette tegen industriële en technologische ontwikkelingen. De term 'luddisme' suggereert een samenhangende, 'monolithische' en theoretisch onderbouwde beweging. Daarvan was echter geen sprake; het was een zeer diverse beweging die niet centraal geleid werd. De beweging had vooral aanhang onder ambachtslieden en kleine boeren: zij zagen hun traditionele manier van werken bedreigd door de nieuwe fabrieken die met de Industriële Revolutie waren opgekomen. Hun activiteiten omvatten onder meer het saboteren en vernielen van machines in fabrieken. Hun naam, luddieten, is ontleend aan de vermoedelijk mythische Ned Ludd, die een wever zou zijn geweest die in 1779 twee weefmachines vernielde. Wanneer er in een fabr rdf:langString
Ludditerna eller maskinstormarna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som under det tidiga 1800-talet protesterade, ofta genom att förstöra textilmaskiner, mot den industriella revolutionens förändringar, som de kände hotade deras arbeten. Rörelsen, som startade 1811, var uppkallad efter en troligtvis fiktiv ledare, Ned Ludd. Deltagarna iakttog sträng disciplin och alla former av våld mot människor var bannlysta. 1812 blev emellertid en grupp ludditer nedskjutna av militär, som tillkallats av en arbetsgivare. Denne mördades som hämnd och som motåtgärd stiftades starkt repressiva lagar och en massrättegång i York 1813 resulterade i ett flertal dödsstraff och deportationer till kolonierna. rdf:langString
Луддизм (англ. Luddites, [ˈlʌd.aɪts]) — термін, що утвердився в літературі, на позначення перших стихійних виступів робітників мануфактур (наприкінці 18-го — на початку 19 ст.) проти впровадження машин і капіталістичної експлуатації у Великій Британії. Виступи луддитів почалися у Ноттінгемі та Шеффілді (наприкінці 60-х років 18 ст.). Наприкінці 70-х — на початку 90-х років бунти проти машин поширилися на Ланкашир, Вілтшир та низку інших графств. Останні великі спалахи луддизму відбулися протягом 1816—1820 років. rdf:langString
rdf:langString Luddite
rdf:langString لاضية
rdf:langString Luddisme
rdf:langString Luddité
rdf:langString Luddismus
rdf:langString Λουδισμός
rdf:langString Luddismo
rdf:langString Ludismo
rdf:langString Luddismo
rdf:langString Luddaigh
rdf:langString Luddisme
rdf:langString Luddite
rdf:langString Luddismo
rdf:langString ラッダイト運動
rdf:langString 러다이트 운동
rdf:langString Luddisme
rdf:langString Luddyzm
rdf:langString Ludismo
rdf:langString Луддиты
rdf:langString Ludditer
rdf:langString 盧德運動
rdf:langString Луддизм
xsd:integer 17864
xsd:integer 1124673897
rdf:langString medic
rdf:langString July 2022
rdf:langString Luddité byli angličtí řemeslníci a dělníci, kteří na počátku 10. let 19. století utvořili sociální hnutí zvané luddismus za účelem zničit stroje a překazit jejich zavádění v továrnách, poněvadž masová strojová výroba okrádala lidi o práci. Toto hnutí bylo nejrozšířenější mezi textilními řemeslníky, kteří ničili tkalcovské stroje. Pro dnešní dobu je aktuální pojem neoluddismus, který vychází z tradice odmítnutí modernizace. Neoluddité usilují o odstranění moderní technologie, která má špatný vliv na lidstvo a o její nahrazení alternativními a šetrnějšími technologiemi.
rdf:langString El luddisme fou una forma de protesta apareguda a Gran Bretanya a partir de 1811 i que s'allargà durant els primers decennis del segle xix, fins al 1830. El luddisme pren el nom de Ned Ludd, un pseudònim emprat repetidament pels qui destruïen les màquines i les instal·lacions obreres. Tradicionalment, s'ha considerat el luddisme com la primera forma de lluita obrera contra el capitalisme que, de retruc, s'oposa a la industrialització. Aquesta fou la visió que donaren Sidney Webb i Beatrice Webb a la seva obra sobre el sindicalisme britànic. Més endavant, Eric Hobsbawm presentà una nova visió sobre el luddisme que George Rudé, Edward Palmer Thompson i han desenvolupat amb més precisió. Així, doncs, actualment se sap que les destruccions luddites anaren a càrrec d'artesans que veien perillar la seva existència davant la ràpida introducció de mà d'obra que no havia de seguir l'aprenentatge de 7 anys que la llei marcà fins al 1814 i que no requerien ni preparació, ni qualificació, atès que empraven la nova maquinària tèxtil que es desenvolupava. Des dels sindicats d'origen gremial, els artesans actuaren contra la maquinària i contra aquests primers obrers, majoritàriament dones i nens amb salaris molt baixos. La destrucció de les màquines modernes no fou una reacció contra el progrés, ni tampoc contra la industrialització, sinó actes de resistència respecte a la nova dictadura econòmica dels propietaris industrials. No va ser la tecnologia, sinó l'ús de la producció i les mesures antiregulatòries, amb la destrucció dels gremis i la democràcia associativa, la que va motivar molts artesans enviats a la intempèrie del mercat a practicar la destrucció de les màquines. No va ser el progrés el que incomodava els luddites, sinó la subversió dels antics equilibris laborals i l'empobriment sobtat que patien les víctimes dels canvis. La violència contra les màquines havia de servir per establir negociacions sobre com es repartien els guanys que comportaven els nous sistemes industrials i una tecnologia que feia acumular la producció en poques mans. En certa manera, la destrucció de les màquines esdevenia una veritable lluita de classes, tenint en compte que s'atacava una propietat privada i es discutia sobre el repartiment de la riquesa i la regulació de la producció. A la llarga, davant la inevitable industrialització i proletarització del sector tèxtil, els artesans anaren abandonant les accions violentes i obriren els seus sindicats als obrers, això és, les dones i els pocs homes que aleshores formaven part del primigeni proletariat industrial britànic. A final del segle xx, en plena revolució digital, va sorgir un moviment conegut com a neoluddisme, que s'oposa a la intel·ligència artificial i tot avanç científic que es basi en la informàtica. Reconeix que no solament els empresaris són els explotadors sinó que és la forma com funciona la tecnologia que aliena tant l'explotador com l'explotat i que els converteix, segons el seu criteri, en parts funcionals de la maquinària tecnològica.
rdf:langString اللاضية(بالإنجليزية: Luddite)‏ هي حركه أجتماعية ثورية نشأت في أنجلترا مع بدايات الثورة الصناعية في أوائل القرن التاسع عشر.
rdf:langString Λουδισμός ή Λουδιτισμός (αγγλ. Luddism) είναι κίνημα που ξεκίνησε τον 19o αιώνα στην Αγγλία, από υφαντουργούς οι οποίοι εξεγέρθηκαν κατά των νεοκατασκευασθέντων μηχανημάτων της βιομηχανικής επανάστασης, που σκοπό είχαν τη μείωση του εργατικού προσωπικού και κατά συνέπεια την έκλειψη της εργασίας τους ως τεχνίτες. Οι Λουδίτες μπροστά στον κίνδυνο να χάσουν τη δουλειά τους από, χαμηλόμισθους και χαμηλής κατάρτισης, εργάτες που χειρίζονταν τους , τις και τις , κατέφυγαν σε εχθροπραξίες με την κυβέρνηση της Βρετανίας και τον βρετανικό στρατό, κυρίως από το 1811 μέχρι το 1813. Η ακριβής προέλευση του ονόματος Λουδισμός και Λουδίτες είναι ασαφής, αλλά κυρίαρχη άποψη είναι ότι ονομάστηκαν έτσι από τον (Ned Ludd), ο οποίος λέγεται ότι έσπασε δυο μηχανές γνεσίματος το 1779.Το όνομά του έγινε εμβληματικό της καταστροφής μηχανών και εξελίχθηκε στον φανταστικό ‘Στρατηγό Λουντ’ ή ‘Βασιλιά Νεντ Λουντ’, μια μυθική φιγούρα που, ως άλλος Ρομπέν των Δασών, ζούσε στο στο Νότιγχαμ και φερόταν ως ηγέτης της εξέγερσης.
rdf:langString Der Luddismus (oft deckungsgleich mit „Maschinensturm“ verwendet) war eine primitivistische Bewegung englischer Arbeiter Anfang des 19. Jahrhunderts gegen Statusverlust und drohende soziale Verelendung durch die einsetzende Industrialisierung. Die als Ludditen bezeichneten Vertreter des Luddismus waren Textilarbeiter, die gegen die Verschlechterung ihrer Lebensbedingungen im Zuge der Industriellen Revolution kämpften und dabei auch gezielt Maschinen zerstörten. Die nach ihrem legendenumwobenen, fiktiven Anführer Ned Ludd benannte Bewegung wurde 1814 militärisch niedergeschlagen. Zahlreiche Beteiligte wurden hingerichtet oder nach Australien deportiert.
rdf:langString Luddismo estis socia movado dum la Industria revolucio en Britio. La luddistoj estis tekstilaj laboristoj, kiuj protestis kontraŭ ilia anstataŭo per maŝinoj. De 1811 ĝis 1814 multaj luddismaj ribeloj okazis en anglaj fabrikoj. La unua estis en fino de 1811, kiam oni atakis kaj disrabis fabrikon de , Nottinghamshire. La luddistoj detruis novajn maŝinojn celante garantii siajn dungojn. La vorto luddismo venis el la nomo de Ned Ludd, kiu en 1779 invadis fabrikon kaj detruis maŝinojn. En 1812, cirkulero signita de "Generalo Ludd" minacis la industriistojn. Kvankam la movado ekis spontanee kaj neniam havis unuigitan estraron, la laboristoj rapide organiziĝis. La luddistoj planigis siajn agojn kaj atakis en grupoj. Ili uzis maskojn aŭ nigrigis la vizaĝojn per karbo. En Nottingham aperis , ferlaboristo, kiu portis sur ŝultroj martelegon, kiun li nomis "Enoch"; per ĝi li povis destrui maŝinojn per unu bato. Romantikaj poetoj kiel George Byron kaj William Blake apogis la luddistojn, BLAKE rigardis la luddistojn kiel diajn ilojn kontraŭ dark Satanic Mills, nigraj satanaj fabrikoj.
rdf:langString El ludismo fue un movimiento encabezado por artesanos ingleses en el siglo XIX, que protestaron entre los años 1811 y 1816 contra las nuevas máquinas que destruían el empleo. Los telares industriales y la máquina de hilar industrial introducidos durante la Revolución Industrial amenazaban con reemplazar a los artesanos con trabajadoras menos cualificadas y que cobraban salarios más bajos, dejándolos sin trabajo. Aunque el origen del nombre ludita es confuso, una teoría popular es que el movimiento recibió su nombre a partir de Ned Ludd, un joven que supuestamente rompió dos telares en 1779, y cuyo nombre pasó a ser emblemático para los destructores de máquinas.​​​ El nombre evolucionó en el imaginario general ludita Rey Ludd, una figura que, como Robin Hood, era famoso por vivir en el bosque de Sherwood.​ El historiador Eric Hobsbawm ha considerado a este movimiento de destrucción de máquinas como una forma de "negociación colectiva por disturbio", lo que sería en esta formulación una táctica utilizada en Gran Bretaña desde la Restauración, ya que la diseminación de fábricas a través del país hizo que las manifestaciones a gran escala fueran poco prácticas.​​
rdf:langString Ludismoa industrializazioaren aurkako langile mugimendu bat izan zen, Ingalaterran bereziki 1811-1812 urte bitartean garatu zena. Ehungintzako langileak ziren bereziki, euren lanpostuak kolokan jartzen zituztelakoan makina berrien erabileraren aurkakoak. Makina horiek apurtzeagatik nabarmendu ziren burutu zituzten protestetan. Luddismo hitza mugimenduaren buruzagia izan zen Ned Ludd pertsonaiarengandik dator; mugimenduaren jarraitzaileei luddita deritze.
rdf:langString The Luddites were a secret oath-based organisation of English textile workers in the 19th century who formed a radical faction which destroyed textile machinery. The group is believed to have taken its name from Ned Ludd, a legendary weaver supposedly from Anstey, near Leicester. They protested against manufacturers who used machines in what they called "a fraudulent and deceitful manner" to get around standard labour practices. Luddites feared that the time spent learning the skills of their craft would go to waste, as machines would replace their role in the industry. Many Luddites were owners of workshops that had closed because factories could sell the same products for less. But when workshop owners set out to find a job at a factory, it was very hard to find one because producing things in factories required fewer workers than producing those same things in a workshop. This left many people unemployed and angry. The Luddite movement began in Nottingham in England and culminated in a region-wide rebellion that lasted from 1811 to 1816. Mill and factory owners took to shooting protesters and eventually the movement was suppressed with legal and military force, which included execution and penal transportation of accused and convicted Luddites. Over time, the term has come to mean one opposed to industrialisation, automation, computerisation, or new technologies in general.
rdf:langString Dream oibrithe ag tús na réabhlóide tionsclaíche i dtuaisceart Shasana a scrios innealra nua teicstílí i 1811-1812 mar reibiliún i gcoinne cailliúint oibre dá bharr. Bhí na meaisíní in ann an oiread sin uigí a tháirgeadh i gcomparáid le táirgeadh na seolta láimhe go raibh siad cinnte go gcaillfí an iliomad jabanna. D'fhógair na fir go raibh siad faoi cheannas duine darbh ainm Ned Ludd. Cuireadh deireadh leis an reibiliún i 1813 le holltriail, agus daoradh an-chuid Luddach chun a gcrochta nó ionnarbadh don Astráil. Úsáidtear an téarma le fada anois chun aon fhriotaíocht do theicneolaíochtaí nua a dhíspeagadh.
rdf:langString Luddite adalah para pekerja tekstil atau penenun Inggris dari abad ke-19 (terutama antara tahun 1811 hingga 1816) yang menentang pengembangan teknologi yang menghemat penggunaan tenaga kerja karena mesin-mesin penenun yang diperkenalkan pada masa Revolusi Industri mengancam lapangan kerja mereka. Pergerakan Luddite memicu pemberontakan di Inggris barat laut yang membuat pemerintah Britania harus mengirim banyak pasukan untuk memadamkannya. Walaupun asal usul kata Luddite (/ˈlʌd.aɪt/) masih belum pasti, nama pergerakan ini diduga berasal dari , seorang pemuda yang menghancurkan dua mesin penenun pada tahun 1779.
rdf:langString Le luddisme est, selon l'expression de l'historien britannique Edward P. Thompson (1924-1993), un « violent conflit social » qui, dans l'Angleterre des années 1811-1812, a opposé des artisans — tondeurs et tricoteurs sur métiers à bras du West Riding, du Lancashire du sud et d'une partie du Leicestershire et du Derbyshire — aux employeurs et aux manufacturiers qui favorisaient l'emploi de machines (métiers à tisser notamment) dans le travail de la laine et du coton. Les membres de ce mouvement clandestin, appelés luddites ou luddistes, sont considérés comme des « briseurs de machines ».
rdf:langString 러다이트 운동(Luddite)은 19세기 초반 영국에서 있었던 사회 운동으로 섬유 기계를 파괴한 급진파부터 시작되어 1811년에서 1816년까지 계속된 지역적 폭동으로 절정에 달했으며, 시간이 지나면서 이 용어는 일반적으로 산업화, 자동화, 컴퓨터화 또는 신기술에 반대하는 사람을 의미하게 되었다.
rdf:langString Het luddisme was een sociale beweging in het Engeland van begin 19e eeuw, die zich verzette tegen industriële en technologische ontwikkelingen. De term 'luddisme' suggereert een samenhangende, 'monolithische' en theoretisch onderbouwde beweging. Daarvan was echter geen sprake; het was een zeer diverse beweging die niet centraal geleid werd. De beweging had vooral aanhang onder ambachtslieden en kleine boeren: zij zagen hun traditionele manier van werken bedreigd door de nieuwe fabrieken die met de Industriële Revolutie waren opgekomen. Hun activiteiten omvatten onder meer het saboteren en vernielen van machines in fabrieken. Hun naam, luddieten, is ontleend aan de vermoedelijk mythische Ned Ludd, die een wever zou zijn geweest die in 1779 twee weefmachines vernielde. Wanneer er in een fabriek een machine stuk was, werd er al snel gezegd 'dat heeft Ned Ludd gedaan', en men ging de naam Ned Ludd gebruiken om dreigbrieven aan fabriekseigenaren te ondertekenen. De grootste golf van activiteiten vond plaats in de jaren 1811-1813. Het vernielen van machines werd daarop tot halsmisdaad verklaard en met hulp van het Engelse leger werd de beweging neergeslagen. Talrijke luddieten werden terechtgesteld of werden naar Australië gedeporteerd. Een prominente ondersteuner van de zaak van de luddieten was Lord Byron. Hij bekritiseerde vooral de strenge strafmaatregelen tegen hen.
rdf:langString Il luddismo è stato un movimento di protesta operaia, sviluppatosi all'inizio del XIX secolo in Inghilterra, caratterizzato dal sabotaggio della produzione industriale. Macchinari come il telaio meccanico, introdotti durante la rivoluzione industriale, erano infatti considerati una minaccia dai lavoratori salariati, perché causa dei bassi stipendi e della disoccupazione. La distruzione di macchine industriali come segno di protesta avvenne già alla fine del XVIII secolo, ma solo sotto l'influenza della Francia e dei giacobini inglesi la protesta prese i caratteri di un movimento insurrezionale. Il nome del movimento deriva da Ned Ludd, un giovane, forse mai esistito realmente, che nel 1779 avrebbe distrutto un telaio in segno di protesta. Ludd divenne simbolo della distruzione delle macchine industriali e si trasformò nell'immaginario collettivo in una figura mitica: il Generale Ludd, il protettore e vendicatore di tutti i lavoratori salariati oppressi dai padroni e sconvolti dalla rivoluzione industriale. Oggi con il termine luddismo si indicano tutte le forme di lotta violenta contro l'introduzione di nuove macchine e, per estensione e con intento denigratorio, ogni resistenza operaia al mutamento tecnologico.
rdf:langString ラッダイト運動(ラッダイトうんどう、イギリス英語: Luddite movement)は、1811年から1817年頃、イギリス中・北部の織物工業地帯に起こった機械破壊運動である。
rdf:langString Ludismo ou luddismo foi um movimento de trabalhadores ingleses do ramo de fiação e tecelagem, ativo no início do século XIX, nos primórdios da Revolução Industrial, e que se notabilizou pela destruição de máquinas como forma de protesto. Os ludistas consideravam que o maquinário era usado, "de maneira fraudulenta e enganosa", para contornar práticas laborais consolidadas pela tradição. A princípio, os ataques ludistas foram enfrentados a tiros pelos proprietários das máquinas. Por fim o movimento foi reprimido por forças militares, e o endurecimento da legislação britânica resultou em penas severas para os participantes do movimento. Ao longo do tempo, prevaleceu o entendimento do termo 'ludismo' como um movimento de reação ao progresso técnico - a industrialização, a mecanização, a automação e a novas tecnologias em geral - embora tal entendimento seja objeto de revisão por parte dos historiadores.
rdf:langString Ludditerna eller maskinstormarna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som under det tidiga 1800-talet protesterade, ofta genom att förstöra textilmaskiner, mot den industriella revolutionens förändringar, som de kände hotade deras arbeten. Rörelsen, som startade 1811, var uppkallad efter en troligtvis fiktiv ledare, Ned Ludd. Deltagarna iakttog sträng disciplin och alla former av våld mot människor var bannlysta. 1812 blev emellertid en grupp ludditer nedskjutna av militär, som tillkallats av en arbetsgivare. Denne mördades som hämnd och som motåtgärd stiftades starkt repressiva lagar och en massrättegång i York 1813 resulterade i ett flertal dödsstraff och deportationer till kolonierna. På senare tid används termerna luddism och luddit eller neo-luddism och neo-luddit synonymt med någon som motsätter sig teknikens och teknologins utveckling på grund av de kulturella förändringar utvecklingen för med sig.
rdf:langString Luddyzm (ang. Luddite) – angielski radykalny ruch społeczny z początkowego okresu rewolucji przemysłowej (1811–1813), którego przedstawiciele składali się głównie z wolnych chałupników, rzemieślników i tkaczy. Luddyści protestowali przeciwko zmianom sposobu ich życia i nowej etyce pracy, które zostały spowodowane przez wynalezienie maszyn tkackich. Ich działalność sprowadzała się do niszczenia krosien. Nazwa luddyzm, luddyści pochodzi od nazwiska, być może fikcyjnego Generała (lub Króla) Neda Ludda, przywódcy luddystów. Organizowali nocne napady na tkalnie w celu niszczenia krosien między innymi w Nottingham, Middleton, Yorkshire i w Manchesterze. Ich działalność spowodowała straty szacowane na 1,5 miliona ówczesnych funtów. W odpowiedzi na falę luddyzmu parlament brytyjski uchwalił w 1812 ustawę Frame-Breaking Act, według której niszczenie maszyn stało się przestępstwem zagrożonym karą śmierci. Przeciwnikiem ustawy był między innymi arystokrata i poeta George Byron. W 1812 na mocy tej ustawy stracono w Yorku siedemnastu mężczyzn, a wielu zwolenników ruchu deportowano do Australii. W 1861 charakter luddyzmu przybrał bunt łódzkich tkaczy (tzw. luddyzm łódzki), skierowany przeciwko nowoczesnym maszynom tkackim. Było to jedno z nielicznych tego typu wystąpień na ziemiach polskich. Nowoczesną formę luddyzmu prezentowały niektóre związki zawodowe sprzeciwiające się innowacjom, które mogłyby – ich zdaniem – prowadzić do wyparcia pracy ludzkiej przez maszynową, na przykład amerykańskie związki zawodowe malarzy zakazywały swoim członkom stosowanie pneumatycznych rozpylaczy do farby. Współcześnie tak zwany neoluddyzm przejawia się niechęcią wobec techniki i informatyzacji, wskazując też na uzależnienie pracowników wobec firm i międzynarodowych korporacji.
rdf:langString Лудди́ты (англ. luddites) — участники стихийных протестов первой четверти XIX века против внедрения машин в ходе промышленной революции в Англии. С точки зрения луддитов, машины вытесняли из производства людей, что приводило к технологической безработице. Часто протест выражался в погромах и разрушении машин и оборудования.
rdf:langString 盧德主義者(英語:Luddite)是19世紀英國民间對抗工業革命、反对紡織工業化的社會運動者。在该运动中,常常发生毀坏紡織機的事件。這是因为工业革命运用机器大量取代人力劳作,使許多手工工人失业。後世也將反對任何新科技的人稱做盧德主義者。1779年英國萊斯特一帶一名名叫的織布工曾怒砸兩台織布機,後人以訛傳訛成所謂盧德將軍或盧德王領導反抗工業化的運動,遂得此名。
rdf:langString Луддизм (англ. Luddites, [ˈlʌd.aɪts]) — термін, що утвердився в літературі, на позначення перших стихійних виступів робітників мануфактур (наприкінці 18-го — на початку 19 ст.) проти впровадження машин і капіталістичної експлуатації у Великій Британії. Назва «Луддизм» походить від імені легендарного підмайстра Неда Лудда (англ. Ludd), який зруйнував свій верстат. Розгортання руху луддитів було викликано розоренням ремісників та робітників мануфактур в ході промислового перевороту. Луддизм став специфічною формою боротьби робітників проти неналежних умов праці, низької заробітної плати, безробіття, що пов'язувалось у свідомості учасників руху із введенням машин. Виступи луддитів почалися у Ноттінгемі та Шеффілді (наприкінці 60-х років 18 ст.). Наприкінці 70-х — на початку 90-х років бунти проти машин поширилися на Ланкашир, Вілтшир та низку інших графств. Потужний підйом руху луддитів відбувався наприкінці 1811 — на початку 1813 років. Масові руйнування машин (а іноді й цілих фабрик) мали місце в Арнолді, Ноттінгемі, Лідсі, Шеффілді, Манчестері та інших містах. Луддити проводили таємні збори та тренування, а іноді навіть засилали шпигунів до ворожих лав. Переляканий парламент кинув проти бунтівників війська. У 1812 вдруге (вперше в 1769) була введена смертна кара за руйнування машин. За псування машин 17 луддитів стратили, тисячі — відправили в заслання до колоній. Останні великі спалахи луддизму відбулися протягом 1816—1820 років.
xsd:nonNegativeInteger 31804

data from the linked data cloud