Lists of former Hansa cities
http://dbpedia.org/resource/Lists_of_former_Hansa_cities an entity of type: Thing
Hansaj urboj estis tiuj urboj, kiuj aniĝis al mezepoka komerca organizaĵo Hanso (= Hansa ligo). La interligo de la urboj apartenantaj al la Hanso estis malfirma kaj ne baziĝis sur kontraktoj. Tial malfacilas listigi precize la urbojn apartenintaj al la Hanso, des pli multe ĉar dependas de tio, pri kiu tempo temas. Aliĝoj kaj malaliĝoj, kunigoj kaj malpaciĝoj estis ĉiutagaĵoj. Multaj malgrandaj hansaj urboj estis nur ligitaj al sia plej granda najbara urbo kaj apartenis al tiu urbo, kiu siaflanke membriĝis al Hanso. Vidu ankaŭ: Hansa ligo.
rdf:langString
Eine Hansestadt hatte sich dem mittelalterlichen Kaufmanns- und Städtebund der Hanse angeschlossen. Darunter waren vor allem Hafenstädte in den Küstenregionen, aber auch Städte im Binnenland, vor allem an bedeutenden Flüssen. Durch Freihandel und ein geschäftstüchtiges Bürgertum gelangten viele Hansestädte zu hohem Wohlstand, wovon noch heute wertvolle Kultur- und Baudenkmale zeugen.
rdf:langString
Une ville hanséatique (en allemand : Hansestadt) est, en Europe du Nord, une ville qui, au Moyen Âge, a adhéré à la ligue marchande de la Hanse. Les liens entre ces villes de la Hanse étaient très souples et ne faisaient pas l'objet de traités. Il n'est donc pas aisé de définir quelles sont les villes qui, à une période ou une autre, appartiennent à la Hanse. La Hanse même n'a jamais publié de dénombrement des villes qui lui étaient rattachées. Elle a ainsi à titre d'exemple, refusé de fournir au roi d'Angleterre une liste détaillée, si tant est qu'une telle liste nominale ait jamais existé.
rdf:langString
Hanzesteden zijn lid van het Hanzeverbond. Dit was van oorsprong een samenwerkingsorganisatie van kooplieden uit Duitse steden rond de Oostzee en aan de Noordzee. Daaronder waren ook steden uit de Lage Landen (het huidige België en Nederland), Denemarken, Noorwegen en Zweden begrepen. De grote Hanzesteden, Gemeene of Principaalsteden genoemd, zochten hun machtsbereik uit te breiden over kleinere steden en dorpen in hun achterland. Hun voor die tijd moderne handel baseerden zij op gezamenlijk erkende rechten op het verhandelen van bepaalde producten, de juridische vorm van de handelscontracten en het nakomen van de daaruit voortvloeiende verplichtingen, eventueel af te dwingen via gezamenlijk erkende rechtbanken. Deze rechtsvormen werden aan andere steden overgedragen, zoals het of het Maa
rdf:langString
En Hansestad eller Hansastad (tyska Hansestadt) var en stad som var medlem i Hansan. Några av de mest betydande var Lübeck i Tyskland, Riga i nuvarande Lettland, Danzig (Gdańsk) i nuvarande Polen och Reval (Tallinn) i Estland.
rdf:langString
rdf:langString
Hansestadt
rdf:langString
Hansa urbo
rdf:langString
Ville hanséatique
rdf:langString
Lists of former Hansa cities
rdf:langString
Hanzestad
rdf:langString
Hansestad
xsd:integer
44496276
xsd:integer
1033587168
rdf:langString
Hansaj urboj estis tiuj urboj, kiuj aniĝis al mezepoka komerca organizaĵo Hanso (= Hansa ligo). La interligo de la urboj apartenantaj al la Hanso estis malfirma kaj ne baziĝis sur kontraktoj. Tial malfacilas listigi precize la urbojn apartenintaj al la Hanso, des pli multe ĉar dependas de tio, pri kiu tempo temas. Aliĝoj kaj malaliĝoj, kunigoj kaj malpaciĝoj estis ĉiutagaĵoj. Multaj malgrandaj hansaj urboj estis nur ligitaj al sia plej granda najbara urbo kaj apartenis al tiu urbo, kiu siaflanke membriĝis al Hanso. Vidu ankaŭ: Hansa ligo.
rdf:langString
Eine Hansestadt hatte sich dem mittelalterlichen Kaufmanns- und Städtebund der Hanse angeschlossen. Darunter waren vor allem Hafenstädte in den Küstenregionen, aber auch Städte im Binnenland, vor allem an bedeutenden Flüssen. Durch Freihandel und ein geschäftstüchtiges Bürgertum gelangten viele Hansestädte zu hohem Wohlstand, wovon noch heute wertvolle Kultur- und Baudenkmale zeugen.
rdf:langString
Une ville hanséatique (en allemand : Hansestadt) est, en Europe du Nord, une ville qui, au Moyen Âge, a adhéré à la ligue marchande de la Hanse. Les liens entre ces villes de la Hanse étaient très souples et ne faisaient pas l'objet de traités. Il n'est donc pas aisé de définir quelles sont les villes qui, à une période ou une autre, appartiennent à la Hanse. La Hanse même n'a jamais publié de dénombrement des villes qui lui étaient rattachées. Elle a ainsi à titre d'exemple, refusé de fournir au roi d'Angleterre une liste détaillée, si tant est qu'une telle liste nominale ait jamais existé. Beaucoup de petites villes de la Hanse dépendaient d'une ville voisine plus importante elle-même rattachée à la Hanse. Au total, 200 villes ont à une période ou une autre appartenu directement ou indirectement à la Hanse. Les adhésions, les départs, les fusions et les rivalités y étaient monnaie courante. Lors de la dernière Diète en 1669 à Lübeck, neuf villes sont représentées : Lübeck, Hambourg, Brême, Brunswick, Dantzig (aujourd'hui Gdańsk), Hildesheim, Cologne, Osnabrück et Rostock. Lübeck, Hambourg et Brême sont, dès les Diètes de 1629 et 1641, chargées de préserver les intérêts de la Hanse ; en 1669, elles deviennent administratrices du patrimoine de la Hanse, y compris des comptoirs hanséatiques. Ces trois villes possédant le statut d'immédiateté impériale restent liées entre elles de façon contractuelle : elles partagent leurs représentations consulaires et décident ensemble de la vente du kontor de Londres en 1853. À côté du titre de « Ville libre » (Freie Stadt), elles gardent celui de « ville hanséatique » qui reste, depuis le début du XVIIIe siècle, la dénomination administrative de la ville et du Land. Ayant réussi à préserver leur indépendance jusqu'à l'avènement du Reich allemand, ces trois villes conservent, lors de l'introduction des plaques d'immatriculation, la lettre « H » pour « Hansestadt » avant la première lettre de leur nom : HL, HH, et HB. Depuis la réunification allemande en 1990, d'autres villes ont ajouté ce titre à leur nom officiel. On en dénombre 22 en 2016. Les couleurs des villes de la Hanse sont le blanc et le rouge.
rdf:langString
Hanzesteden zijn lid van het Hanzeverbond. Dit was van oorsprong een samenwerkingsorganisatie van kooplieden uit Duitse steden rond de Oostzee en aan de Noordzee. Daaronder waren ook steden uit de Lage Landen (het huidige België en Nederland), Denemarken, Noorwegen en Zweden begrepen. De grote Hanzesteden, Gemeene of Principaalsteden genoemd, zochten hun machtsbereik uit te breiden over kleinere steden en dorpen in hun achterland. Hun voor die tijd moderne handel baseerden zij op gezamenlijk erkende rechten op het verhandelen van bepaalde producten, de juridische vorm van de handelscontracten en het nakomen van de daaruit voortvloeiende verplichtingen, eventueel af te dwingen via gezamenlijk erkende rechtbanken. Deze rechtsvormen werden aan andere steden overgedragen, zoals het of het Maagdenburger Recht (beide varianten binnen het zogenaamd ), en de steden die zo'n recht kregen toegekend moesten dan bij geschillen het hoogste beroep indienen bij het gerechtshof van hun 'moeder'stad.
rdf:langString
En Hansestad eller Hansastad (tyska Hansestadt) var en stad som var medlem i Hansan. Några av de mest betydande var Lübeck i Tyskland, Riga i nuvarande Lettland, Danzig (Gdańsk) i nuvarande Polen och Reval (Tallinn) i Estland. Hansestäder (i äldre handlingar ofta bara "städerna") var alla nordtyska handelsstäder, vilka direkt eller indirekt deltog i den tyska utrikeshandeln på Nord- och Östersjön, alltså inte bara de omedelbart vid sjön belägna, utan även många städer långt inne i landet, om de var av betydelse för varuhandeln utmed de stora flod- och landsvägarna till Nord- och Östersjön. Till Hansan hörde däremot inte sådana städer, som drev handel endast med varor, som omsattes bara inom Tyska rikets gränser eller som drev handel med utlandet annorlunda än sjöledes. Alla hansestäder hade åtminstone någon del i de hanseatiska privilegierna i utlandet. Deras medborgare hade rätt att besöka de hanseatiska kontoren i utlandet och där upprätta handelsförbindelser med de infödda. Alla dessa städer tillhörde även Hansan som politisk organisation eller den så kallade Kölnkonfederationen, var skyldiga att rätta sig efter de beslut, som fattades av förbundets representation, , och var berättigade eller egentligen skyldiga att delta i de representativa mötena. Av praktiska skäl har aldrig alla städer, som hörde till förbundet, varit representerade på hansedagarna. Då representationsplikten var mycket dyrbar, sköttes den av de större och rikare, vilkas ombud handlade efter instruktioner, som beslutits i samråd med de mindre. Antalet städer, som på en gång tillhört hansan, är svårt att bestämma, då medlemskap av förbundet var beroende på rent faktiska och föränderliga omständigheter. Upphörde en stad med den art av handelsrörelse, som var förutsättning för medlemskap i förbundet, utgick den utan vidare ur detsamma. Att offra något för bevarande av privilegier och förmåner, som var utan betydelse för staden, hade ju varit orimligt. Började åter en ny stad med en sådan handelsrörelse, som gjorde den intresserad av de hanseatiska privilegierna, kom dess borgare utan vidare i åtnjutande av åtminstone en stor del av desamma, och därmed inträdde staden även med avseende på skyldigheter i förbundet. En formell upptagning i förbundet torde ha kommit i fråga endast efter föregående uteslutning (Verhansung). Antalet städer, som någon gång varit självständigt representerade på hansedagarna, uppgår till mellan 80 och 90. Alla dessa städer har dock aldrig närvarat på en och samma hansedag. I regel sände de från mötesplatsen mera avlägsna kretsarna ombud för en eller två städer. Endast om saken var av mycket stor vikt för någon krets eller mötet hölls på en synnerligen bekvämt belägen ort, deltog även de mindre städerna i hansedagarna, vilka i genomsnitt inte torde ha varit besökta av ombuden för mer än ett tio-tjugotal städer.
xsd:nonNegativeInteger
82