Lipid bilayer

http://dbpedia.org/resource/Lipid_bilayer an entity of type: Thing

지질 이중층(脂質二重層, 영어: lipid bilayer) 또는 인지질 이중층(燐脂質二重層, 영어: phospholipid bilayer)은 막단백질과 함께 세포막을 구성하는 요소다. rdf:langString
脂質二重層 (ししつにじゅうそう、英: lipid bilayer) は極性を持った薄いリン脂質が二層になった膜。ほぼ全ての生物で細胞膜の基本構造として利用されている。 rdf:langString
Бисло́й (липидны́й бисло́й) или двусло́й — двойной молекулярный слой, формируемый полярными липидами в водной среде. rdf:langString
Ліпідний бішар — двійний шар ліпідів зорієнтованих один до одного неполярними залишками. Його ще називають ліпідною мембраною. Л. Б. є основою клітинних мембран й запобігає змішуванню зовнішнього та внутрішнього середовища клітини завдяки своїй непроникності для іонів та більшості білків. В природних умовах Л. Б. формується з суміші ліпідів (переважно фосфоліпідів), але отримують й монокомпонентні Л. Б. rdf:langString
ليبيد ثنائي الطبقة (بالإنجليزية: Lipid bilayer) هو غشاء مستقطب رقيق يتكون من طبقتين من الدهون. وهو المكون الأساسي لأغشية الخلايا في الكائنات الحية. كما يكون على سطح الخلية مستقبلات تستطيع الخلايا عن طريقها التواصل. هذا الدهن الثنائي الطبقة الذي يكوّن غشاء الخلية يعتبر مغلقا تماما، لا يسمح تقريبا بنفاذ جزيئات قطبية أو جزيئات كبيرة، وفي نفس الوقت فطبقتيه مرنتين ومن الصعب تفكيكهما. لذلك فإن شك غشاء الخلية بإبرة لا يخلف فجوة فيه. ويمكن للماء والجزيئات الصغيرة المتعادلة كهربيا النفاذ خلال الغشاء من دون أن تتسبب في خلل فيه. ولكن يمكن بواسطة مذيبات الدهون وما يسمى «ليباز» إذابة غشاء الخلية. rdf:langString
La bicapa lipídica és una estructura de dues capes formades per la unió de molts lípids. Aquesta disposició és de vital importància biològica, ja que forma part principalment de la membrana plasmàtica de totes les cèl·lules dels organismes. Entre altres funcions, ajuda a protegir la cèl·lula de l'exterior i proporciona unes condicions estables en el seu interior. A més a més afavoreix el transport de nutrients cap al seu interior i l'extracció de substàncies tòxiques. Una altra de les seves funcions serà deguda al fet que en l'interior de la membrana hi ha proteïnes inserides que creen una interacció amb altres cèl·lules o amb substàncies de dins o fora la cèl·lula.Totes aquestes funcions són possibles gràcies al fet que estan compostes per fosfolípids amfipàtics; tenen un cap fosfat hidrò rdf:langString
Lipidová dvouvrstva (dvojitá lipidová vrstva, fosfolipidová dvojvrstva) je tenká polární biomembrána tvořená dvěma vrstvami lipidových molekul. Lipidy jsou v ní uspořádány do specifické struktury, která vytváří souvislou bariéru kolem všech buněk a většiny jejich organel. Buněčné membrány téměř všech organismů a mnoha virů jsou tvořeny lipidovou dvouvrstvou, stejně jako jaderná membrána obklopující buněčné jádro a membrány organel vázaných na membránu v buňce. Lipidové dvouvrstvy jsou tak základním stavebním prvkem všech buněčných membrán a jsou podstatou jejich unikátních vlastností, které jsou nesmírně významné pro samotnou existenci života. rdf:langString
Eine Doppellipidschicht (oder Lipiddoppelschicht) ist eine Struktur, die viele amphiphile Lipide bei der Mischung mit einem polaren Lösungsmittel (z. B. Wasser) bilden. Bei der Mischung mit einem apolaren Lösungsmittel (z. B. Öl) bildet sich eine inverse Doppellipidschicht. rdf:langString
Bigeruza lipidikoa lipido anfipatiko ezberdinen gainjartzeen ondorioz eratutako egitura bat da, hau da, buru hidrofilo bat (polo lipofoboa) eta isats bat (polo hidrofoboa) dutena, gune urtsu batean aurkitzen direnean, espazialki orientatzen direnak, buru hidrofiloak kanpoalderantz (uretarantz) eta isats hidrofoboak barnealderantz, eta gune lipofilo bat eratuz orientatzen dira. Geruza bikoitz lipidikoak, mintz plasmatiko guztien oinarria dira, eta bere egiturak, Singer eta Nicholsonen 1972ko eredua jarraitzen du. Bigeruza lipidikoak, honako hauek era ditzake: rdf:langString
La bicapa lipídica es una delgada membrana polar formada por dos capas de moléculas de lípidos, estas membranas son láminas planas que forman una barrera continua alrededor de las células y sus estructuras. Las membranas celulares de todos los organismos celulares y algunos virus están compuestas por una bicapa lipídica, así como lo son las membranas que rodean el núcleo de la célula y otras estructuras subcelulares. La bicapa lipídica es la barrera que mantiene a iones, proteínas y otras moléculas donde se necesitan evitando su dispersión. Contiene nanómetros de espesor,​ son impermeables a la mayoría de las moléculas solubles en agua (moléculas hidrofílicas), son impermeables a los iones permitiendo que las células regulen las concentraciones de sal y pH mediante el transporte de iones a rdf:langString
The lipid bilayer (or phospholipid bilayer) is a thin polar membrane made of two layers of lipid molecules. These membranes are flat sheets that form a continuous barrier around all cells. The cell membranes of almost all organisms and many viruses are made of a lipid bilayer, as are the nuclear membrane surrounding the cell nucleus, and membranes of the membrane-bound organelles in the cell. The lipid bilayer is the barrier that keeps ions, proteins and other molecules where they are needed and prevents them from diffusing into areas where they should not be. Lipid bilayers are ideally suited to this role, even though they are only a few nanometers in width, because they are impermeable to most water-soluble (hydrophilic) molecules. Bilayers are particularly impermeable to ions, which all rdf:langString
Lipid dwilapis (atau fosfolipid dwilapis) adalah lapisan membran bermuatan tipis yang terdiri dari dua lapisan molekul lipid. Membran-membran ini adalah lembaran-lembaran rata yang membentuk penghadang berkelanjutan di sekeliling sel. Membran sel hampir setiap organisme hidup dan banyak jenis virus, serta membran yang menyelubungi inti sel dan struktur sub-seluler lain dibentuk oleh lapisan lipid dwilapis. Lipid dwilapis adalah penghadang yang mempertahankan ion-ion, protein-protein dan molekul-molekul lain di mana diperlukan dan mencegahnya membaur ke daerah lain di mana ia tidak diperlukan. Lipid dwilapis sangat cocok untuk memainkan peran ini karena meskipun itu hanya beberapa nanometer lebar, ia tidak dapat ditembus oleh kebanyakan molekul yang dapat larut dalam air (hidrofilik). Sebag rdf:langString
Une bicouche lipidique, ou double couche lipidique, est une fine membrane polaire constituée de deux feuillets de molécules de lipides. Ces membranes forment une barrière continue autour des cellules et sont un élément essentiel assurant leur homéostasie, en régulant la diffusion des ions et des molécules à travers elle. La membrane cellulaire de presque tous les organismes vivants et de nombreux virus est constituée d'une bicouche lipidique, de même que les membranes entourant le noyau cellulaire et les organites. Les bicouches lipidiques sont imperméables aux molécules hydrophiles et surtout aux ions, ce qui permet aux cellules de réguler notamment le pH et la salinité de leur cytosol à l'aide de protéines transmembranaires assurant une fonction de transporteur membranaire susceptible de rdf:langString
Il doppio foglietto fosfolipidico (spesso denominato con l'accezione inglese di bilayer fosfolipidico) è una particolare struttura biologica costituita da fosfolipidi. Detta struttura è rappresentata da due strati di fosfolipidi disposti a polarità opposta. Infatti i due fogli fosfolipidici sono disposti in maniera tale da avere una fascia interna rappresentata dalle code idrofobiche di acidi grassi dei fosfolipidi e da due superfici (fasce esterne) rappresentate dalle teste idrofile dei fosfolipidi. Tale struttura è particolarmente presente nelle cellule delle quali rappresenta la maggior parte della massa della membrana cellulare.I fosfolipidi sono caratterizzati da una bassissima concentrazione micellare critica che consente loro di mantenere stati di aggregazione anche in presenza di u rdf:langString
W biologii i chemii, dwuwarstwa lipidowa - to spontanicznie powstająca w roztworach wodnych niektórych lipidów (głównie fosfolipidów) błona zbudowana z dwóch warstw cząsteczek tych związków chemicznych. Dwuwarstwa lipidowa stanowi podstawową część każdej błony biologicznej. Bez jej istnienia nie mogłyby funkcjonować żadne komórki żywe. rdf:langString
Een lipide dubbellaag is een polair membraan bestaande uit twee lagen van lipidemoleculen. Het zijn stabiele, vlakke structuren die een aaneengesloten barrière vormen rond alle levende cellen en organellen. Ondanks dat lipide dubbellagen slechts enkele nanometers dik zijn, zijn ze nagenoeg ondoordringbaar voor de meeste ionen, eiwitten en wateroplosbare moleculen. Een lipide dubbellaag zorgt ervoor dat dergelijke stoffen niet vrijelijk wegdiffunderen. Cellen kunnen de concentraties van stoffen reguleren door deze over het membraan te transporteren. rdf:langString
A bicapa lipídica ou camada bilipídica é formada pelo acoplamento de distintos lípidos anfipáticos, ou seja, que têm uma extremidade ("cabeça") hidrófila (pólo lipófobo) e uma "cauda" lipófila (pólo hidrófobo), que quando se encontram em um meio aquoso se orientam espacialmente, de tal maneira que as cabeças hidrofílicas se orientam até o exterior (até o meio aquoso) e as caudas hidrófobas se dirigem ao interior, formando uma região lipófila. Nos lípidos presentes nas membranas biológicas, a cabeça hidrofílica procede de um destes três grupos: A bicapa lipídica pode formar: rdf:langString
Lipidbilager är en mycket vanlig form av biologiskt membran. Det består av två lager av lipida molekyler. De här membranen är platta tunna lager som utgör sammanhängande barriärer runt alla celler. Cellmembranen på nästan alla organismer och många virus består av lipidbilager. Detsamma gäller kärnmembranet runt cellkärnan och andra membran som omger mindre strukturer i cellen. Lipidbilagret är den barriär som håller kvar joner, proteiner och andra molekyler där de behövs och förhindrar att de sprids till andra områden, där de inte ska vara. Lipidbilagren är mycket väl lämpade för den rollen, trots att de är bara några få nanometer i tvärsnitt. De är ogenomträngliga för de flesta vattenlösliga molekyler. De här dubbellagren är särskilt ogenomträngliga för joner, vilket gör att cellerna kan rdf:langString
磷脂双分子层(英语:lipid bilayer 或phospholipid bilayer)是由两层磷脂分子组成的薄膜。 几乎所有细胞生物的细胞膜和许多病毒的包膜都主要由磷脂双分子层构成,此外,核被膜和许多胞器(如内质网等)也具有磷脂双分子层。 磷脂双分子层在细胞中起屏障作用,使离子、蛋白质或其它物质保留在需要之处,阻止其扩散到其他地方,并阻止有害物质的进入。 尽管厚度只有数纳米,磷脂双分子层能有效发挥屏障作用。大多数水溶性分子都不能透过磷脂双分子层。因此细胞可以通过离子泵在膜两侧转运离子,进而调节离子浓度或pH。 磷脂双分子层由具有两性的磷脂组成。磷脂分子具有亲水性的磷酸酯头部和由两个链状脂肪酸组成的疏水性尾部。 头部具有某些特定基团的磷脂可以改变双分子层表面的化学性质,并且具有特殊功能——例如信息传递或固定细胞膜中的其他分子。与头部类似,尾部的脂肪酸也能影响膜的性质,例如影响双分子层的物相。双分子层在较低温度下为固体凝胶状态,而在温度升高后会变为液态。脂肪酸的化学性质影响该相变发生的温度。 脂质之间排列的紧密程度也影响其机械性能,例如抗拉伸性和弯曲性。现在已经能通过在实验室中人工制造磷脂双分子层模型来研究这些性质。由双分子层构成的囊泡也已在临床上用于传送药物分子。 rdf:langString
rdf:langString ليبيد ثنائي الطبقة
rdf:langString Bicapa lipídica
rdf:langString Lipidová dvouvrstva
rdf:langString Doppellipidschicht
rdf:langString Bigeruza lipidiko
rdf:langString Bicapa lipídica
rdf:langString Lipida dwilapis
rdf:langString Bicouche lipidique
rdf:langString Lipid bilayer
rdf:langString Doppio foglietto fosfolipidico
rdf:langString 脂質二重層
rdf:langString 지질 이중층
rdf:langString Lipide dubbellaag
rdf:langString Dwuwarstwa lipidowa
rdf:langString Bicapa lipídica
rdf:langString Lipidbilager
rdf:langString Бислой
rdf:langString Ліпідний бішар
rdf:langString 磷脂双分子层
xsd:integer 158011
xsd:integer 1122661803
rdf:langString ليبيد ثنائي الطبقة (بالإنجليزية: Lipid bilayer) هو غشاء مستقطب رقيق يتكون من طبقتين من الدهون. وهو المكون الأساسي لأغشية الخلايا في الكائنات الحية. كما يكون على سطح الخلية مستقبلات تستطيع الخلايا عن طريقها التواصل. هذا الدهن الثنائي الطبقة الذي يكوّن غشاء الخلية يعتبر مغلقا تماما، لا يسمح تقريبا بنفاذ جزيئات قطبية أو جزيئات كبيرة، وفي نفس الوقت فطبقتيه مرنتين ومن الصعب تفكيكهما. لذلك فإن شك غشاء الخلية بإبرة لا يخلف فجوة فيه. ويمكن للماء والجزيئات الصغيرة المتعادلة كهربيا النفاذ خلال الغشاء من دون أن تتسبب في خلل فيه. ولكن يمكن بواسطة مذيبات الدهون وما يسمى «ليباز» إذابة غشاء الخلية. هذه الأغشية تحيط بمكونات الخلايا وتحفظها. وهي تكوّن أغشية خلايا جميع الكائنات الحية والفيروسات، كل تلك الخلايا تحيطها غشاء ليبيد ثنائي الطبقة، كما يحيط غشاء منها بنواة الخلية وكذلك أغشية العضيات في الخلية. إن غشاء الليبيد ثنائي الطبقة يعمل على بقاء الأيونات والبروتينات في أماكنها الازمة وتمنع انتشارها إلى أماكن لا يجب أن تكون فيها. وتقوم تلك الأغشية بدورها هذا على الرغم من كونها لا تتعدى سُمك عدة نانومترات، وهي غير نفاذة لمعظم الجزيئات المحبة للماء hydrophilic molecules، مما يسمح للخلايا لتنظيم تركيزات الأملاح وكذلك تنظيم الأس الهيدروجيني pH بواسطة أيونات ناقلة عبر أغشيتها باستخدام بروتينات تسمى طلمبات أيونات. مثال على طلمبة أيونات نجده في . يمكن أن يتكون الليبيد ثنائي الطبقة من مختلف أطوار المادة تختلف فيما بينها من وجهة حركة الليبيدات (الجزيئات الدهنية) في مستوي الطبقة. منها طور هلامي أو «سائل مبلور» حيث تكون أذيال الجزيئات الدهنية منتظمة وقريبة من بعضها البعض، ومنها طور «شبه سائل» تكون فيه جزيئات الدهن غير منتظمة ولها شيء من الحركة. وفي هذا الطور يوصف الدهن ثنائي الطبقة أيضا بأنه «سائل ثنائي الأبعاد» أول من اكتشف الدهن ثنائي الطبقة كان العالمان «جورتير» و «جريندل» في عام 1925، حيث اكتشفاه كالمادة الأساسية للغشاء الحيوي، مثلما في أغشية الخلايا. ووجدا أنه يفصل بين داخل الخلية وخارجها. ويتكون الدهن ثنائي الطبقة الذي يكون غشاءا حيويا غالبا من دهون فوسفورية وتكون في طور سائل بحيث تكون الأجزاء الأخرى في الغشاء قابلة للحركة، ومرنة.
rdf:langString La bicapa lipídica és una estructura de dues capes formades per la unió de molts lípids. Aquesta disposició és de vital importància biològica, ja que forma part principalment de la membrana plasmàtica de totes les cèl·lules dels organismes. Entre altres funcions, ajuda a protegir la cèl·lula de l'exterior i proporciona unes condicions estables en el seu interior. A més a més afavoreix el transport de nutrients cap al seu interior i l'extracció de substàncies tòxiques. Una altra de les seves funcions serà deguda al fet que en l'interior de la membrana hi ha proteïnes inserides que creen una interacció amb altres cèl·lules o amb substàncies de dins o fora la cèl·lula.Totes aquestes funcions són possibles gràcies al fet que estan compostes per fosfolípids amfipàtics; tenen un cap fosfat hidròfil i una cua hidrofòbica que consisteix en dues cadenes d'àcids grassos. Això permet que, en medis aquosos, puguin crear micel·les fins a formar els diferents tipus de bicapa, que són constituïdes per dues micel·les unides.
rdf:langString Lipidová dvouvrstva (dvojitá lipidová vrstva, fosfolipidová dvojvrstva) je tenká polární biomembrána tvořená dvěma vrstvami lipidových molekul. Lipidy jsou v ní uspořádány do specifické struktury, která vytváří souvislou bariéru kolem všech buněk a většiny jejich organel. Buněčné membrány téměř všech organismů a mnoha virů jsou tvořeny lipidovou dvouvrstvou, stejně jako jaderná membrána obklopující buněčné jádro a membrány organel vázaných na membránu v buňce. Lipidové dvouvrstvy jsou tak základním stavebním prvkem všech buněčných membrán a jsou podstatou jejich unikátních vlastností, které jsou nesmírně významné pro samotnou existenci života. Lipidová dvovrstva se skládá z amfifilních lipidů, které mají na jedné straně hydrofilní a na druhé hydrofobní charakter. V polárním rozpouštědle se vytvoří dvojitá vrstva, ve které hydrofobní část směřuje dovnitř a hydrofilní část ven. V nepolárním rozpouštědle je poloha konců obrácena (inverzní lipidová dvouvrstva). Lipidová dvouvrstva je bariéra, která udržuje molekuly a ionty uvnitř nebo vně buňky. Je nepropustná pro většinu ve vodě rozpustných (hydrofilních) molekul, což buňkám umožňuje regulovat koncentrace solí a pH. Transport většiny molekul přes membránu je umožněn v ní zabudovanými proteiny, které se nazývají iontové pumpy nebo kanály. Lipidovou dvouvrstvu jako hlavní složku biologických membrán poprvé popsali v roce 1925 Evert Gorter a François Grendel.
rdf:langString Eine Doppellipidschicht (oder Lipiddoppelschicht) ist eine Struktur, die viele amphiphile Lipide bei der Mischung mit einem polaren Lösungsmittel (z. B. Wasser) bilden. Bei der Mischung mit einem apolaren Lösungsmittel (z. B. Öl) bildet sich eine inverse Doppellipidschicht. Eine Doppellipidschicht besteht aus amphiphilen Lipiden, die einen hydrophilen und hydrophoben Anteil (meistens Kohlenwasserstoffketten) besitzen. Im polaren Lösungsmittel bildet sich eine Doppelschicht, bei der der hydrophobe Anteil nach innen und der hydrophile Anteil nach außen zeigt. Im apolaren Lösungsmittel kehrt sich die Lage entsprechend um (sogenannte inverse Doppellipidschicht). Eine Doppellipidschicht ist nahezu undurchlässig für polare Moleküle oder Makromoleküle, gleichzeitig aber sehr flexibel und mechanisch schwer zu zerstören. Aus diesem Grund hinterlässt selbst ein Einstich mit einer Pipette kein Loch in der Membran. Ebenso können Wasser und kleine ungeladene Moleküle durch die Doppellipidschicht diffundieren ohne sie zu schädigen. Durch Lipidlösungsmittel und Lipasen kann die Doppellipidschicht zerstört werden. Doppellipidschichten können in unterschiedlichen Phasen vorliegen, die sich vor allem in der Beweglichkeit der Lipide in der Ebene der Schicht unterscheiden. In der gelartigen oder flüssigkristallinen Phase liegen die Lipidschwänze geordnet dicht aneinander, während sie in der flüssigen oder fluiden Phase wie in einer Flüssigkeit ungeordnet und sehr beweglich sind. In dieser Phase wird die Doppellipidschicht auch als zweidimensionale Flüssigkeit beschrieben. 1925 beschrieben und erstmals eine Doppellipidschicht als Hauptbestandteil von biologischen Membranen (wie z. B. der Zellmembran). Sie dient als Trennschicht zwischen Zellkompartimenten bzw. dem Innen und Außen der Zelle. Die Doppellipidschicht einer biologischen Membran besteht im Wesentlichen aus Phospholipiden, die sich normalerweise in der flüssigen Phase befinden, damit die anderen Bestandteile der Membran beweglich bleiben. In biologischen Membranen sind die Doppellipidschichten nach dem Fluid-Mosaik-Modell mit Membranproteinen durchsetzt, die sich teilweise frei seitwärts bewegen können.
rdf:langString La bicapa lipídica es una delgada membrana polar formada por dos capas de moléculas de lípidos, estas membranas son láminas planas que forman una barrera continua alrededor de las células y sus estructuras. Las membranas celulares de todos los organismos celulares y algunos virus están compuestas por una bicapa lipídica, así como lo son las membranas que rodean el núcleo de la célula y otras estructuras subcelulares. La bicapa lipídica es la barrera que mantiene a iones, proteínas y otras moléculas donde se necesitan evitando su dispersión. Contiene nanómetros de espesor,​ son impermeables a la mayoría de las moléculas solubles en agua (moléculas hidrofílicas), son impermeables a los iones permitiendo que las células regulen las concentraciones de sal y pH mediante el transporte de iones a través de sus membranas de proteínas llamadas bombas iónicas o canales iónicos. Las bicapas biológicas están compuestas por fosfolípidos anfifílicos, tienen una cabeza fosfato hidrofílica y una cola hidrofóbica que consiste en dos cadenas de ácidos grasos. Los fosfolípidos con ciertos grupos en su cabeza pueden alterar la superficie química de una bicapa y pueden servir como señales "anclas" para otras moléculas en las membranas celulares.​ Así como las cabezas, las colas de los lípidos también pueden afectar las propiedades de la membrana que determina la fase de la bicapa. La bicapa puede adoptar un estado de fase de gel sólido a temperaturas bajas, pero se puede someter a una transición de fase de un estado fluido a temperaturas más altas, las propiedades químicas de las colas de los lípidos influencian a qué temperatura ocurre esto. El empaquetamiento de los lípidos dentro de la bicapa afecta a sus propiedades mecánicas, incluyendo la resistencia al estiramiento y flexión. Muchas de las propiedades han sido estudiadas con bicapas artificiales "modelo" producidas en un laboratorio. Las vesículas hechas por bicapas artificiales también se utilizan clínicamente para suministrar fármacos. Las membranas biológicas incluyen a varios tipos de moléculas distintas de fosfolípidos, un ejemplo particularmente importante en células animales es el colesterol, ya que ayuda a fortalecer la bicapa disminuyendo su permeabilidad y regular la actividad de ciertas proteínas integrales de membrana. Proteínas integrales de la membrana funcionan cuando se incorporan en una bicapa lipídica, y están sujetas fuertemente a la bicapa lipídica con la ayuda de una cáscara de lípidos anular. Debido a que las bicapas definen los límites de la célula y sus compartimentos, estas proteínas de membrana están involucradas en muchos procesos de señalización intra e inter celulares. Ciertos tipos de proteínas de membrana están involucrados en procesos de fusión de dos bicapas. Esta fusión permite la unión de dos estructuras distintas como en la fertilización de un óvulo por el espermatozoide o la entrada de un virus en una célula. Debido a que las bicapas lipídicas son bastante frágiles e invisibles en un microscopio tradicional, es difícil estudiarlas es por esto que los experimentos requieren técnicas avanzadas como la microscopía electrónica y microscopía de fuerza atómica.
rdf:langString Bigeruza lipidikoa lipido anfipatiko ezberdinen gainjartzeen ondorioz eratutako egitura bat da, hau da, buru hidrofilo bat (polo lipofoboa) eta isats bat (polo hidrofoboa) dutena, gune urtsu batean aurkitzen direnean, espazialki orientatzen direnak, buru hidrofiloak kanpoalderantz (uretarantz) eta isats hidrofoboak barnealderantz, eta gune lipofilo bat eratuz orientatzen dira. Geruza bikoitz lipidikoak, mintz plasmatiko guztien oinarria dira, eta bere egiturak, Singer eta Nicholsonen 1972ko eredua jarraitzen du. Mintz plasmatikoetan aurkitzen diren lipidoetan, buru hidrofiloa, honako hiru talde hauetakoren batetik dator: * Glukolipidoak, hauen buruek 1 eta 15 monosakaridozko oligosakarido bat dute. * Fosfolipidoak, hauen buruek, isatsera, negatiboki kargatutako fosfato talde baten bidez lotzen den positiboki kargatutako talde bat dute. * Esteroideak, hauen buruek, eraztun esteroide lau bat dute, adibidez, kolesterola, animalietan bakarrik agertzen dena. Bigeruza lipidikoak, honako hauek era ditzake: 1. * Hedapen mugarik ez duten geruza bikoitz lauak 2. * , nolabaiteko tamaina har dezaketenak 3. * Mintz beltzak 4. * Hoditxoak
rdf:langString The lipid bilayer (or phospholipid bilayer) is a thin polar membrane made of two layers of lipid molecules. These membranes are flat sheets that form a continuous barrier around all cells. The cell membranes of almost all organisms and many viruses are made of a lipid bilayer, as are the nuclear membrane surrounding the cell nucleus, and membranes of the membrane-bound organelles in the cell. The lipid bilayer is the barrier that keeps ions, proteins and other molecules where they are needed and prevents them from diffusing into areas where they should not be. Lipid bilayers are ideally suited to this role, even though they are only a few nanometers in width, because they are impermeable to most water-soluble (hydrophilic) molecules. Bilayers are particularly impermeable to ions, which allows cells to regulate salt concentrations and pH by transporting ions across their membranes using proteins called ion pumps. Biological bilayers are usually composed of amphiphilic phospholipids that have a hydrophilic phosphate head and a hydrophobic tail consisting of two fatty acid chains. Phospholipids with certain head groups can alter the surface chemistry of a bilayer and can, for example, serve as signals as well as "anchors" for other molecules in the membranes of cells. Just like the heads, the tails of lipids can also affect membrane properties, for instance by determining the phase of the bilayer. The bilayer can adopt a solid gel phase state at lower temperatures but undergo phase transition to a fluid state at higher temperatures, and the chemical properties of the lipids' tails influence at which temperature this happens. The packing of lipids within the bilayer also affects its mechanical properties, including its resistance to stretching and bending. Many of these properties have been studied with the use of artificial "model" bilayers produced in a lab. Vesicles made by model bilayers have also been used clinically to deliver drugs. The structure of biological membranes typically includes several types of molecules in addition to the phospholipids comprising the bilayer. A particularly important example in animal cells is cholesterol, which helps strengthen the bilayer and decrease its permeability. Cholesterol also helps regulate the activity of certain integral membrane proteins. Integral membrane proteins function when incorporated into a lipid bilayer, and they are held tightly to the lipid bilayer with the help of an annular lipid shell. Because bilayers define the boundaries of the cell and its compartments, these membrane proteins are involved in many intra- and inter-cellular signaling processes. Certain kinds of membrane proteins are involved in the process of fusing two bilayers together. This fusion allows the joining of two distinct structures as in the acrosome reaction during fertilization of an egg by a sperm, or the entry of a virus into a cell. Because lipid bilayers are fragile and invisible in a traditional microscope, they are a challenge to study. Experiments on bilayers often require advanced techniques like electron microscopy and atomic force microscopy.
rdf:langString Lipid dwilapis (atau fosfolipid dwilapis) adalah lapisan membran bermuatan tipis yang terdiri dari dua lapisan molekul lipid. Membran-membran ini adalah lembaran-lembaran rata yang membentuk penghadang berkelanjutan di sekeliling sel. Membran sel hampir setiap organisme hidup dan banyak jenis virus, serta membran yang menyelubungi inti sel dan struktur sub-seluler lain dibentuk oleh lapisan lipid dwilapis. Lipid dwilapis adalah penghadang yang mempertahankan ion-ion, protein-protein dan molekul-molekul lain di mana diperlukan dan mencegahnya membaur ke daerah lain di mana ia tidak diperlukan. Lipid dwilapis sangat cocok untuk memainkan peran ini karena meskipun itu hanya beberapa nanometer lebar, ia tidak dapat ditembus oleh kebanyakan molekul yang dapat larut dalam air (hidrofilik). Sebagai tambahan, dwilapis ini tidak dapat ditembus oleh ion-ion, sehingga memungkinkan sel-sel untuk mengatur konsentrasi garam dan tingkat pH dengan memompa ion melintasi membrannya menggunakan protein-protein yang dinamakan . Dwilapis alami biasanya terdiri dari fosfolipid yang memiliki satu kepala hidrofilik dan dua ekor hidrofobik di setiap molekul. Ketika fosfolipid terkena air, ia bersusun membentuk helaian dua lapisan (satu dwilapis) dengan per molekul mengarah ke arah tengah lembaran ini. Bagian tengah dwilapis ini hampir tidak memiliki air dan mengeluarkan molekul-molekul seperti gula dan garam yang dapat larut dalam air tapi tidak dalam minyak. Proses instalasi ini hampir mirip dengan proses tautan tetesan minyak dalam air dan didorong oleh daya yang sama, yang dinamakan efek hidrofobik. Oleh sebab lipid dwilapis agak rapuh dan sangat tipis sehingga tidak dapat dilihat menggunakan mikroskop tradisional, dwilapisan sangat sulit untuk dipelajari. Pemusnahan suku dwilapis sering membutuhkan teknik-teknik yang canggih seperti mikroskop elektron dan mikroskop gaya atom. Fosfolipid dengan beberapa gugus kepala dapat mengubah kimia permukaan satu dwilapis dan dapat melakukan hal seperti menandai sel untuk dimusnahkan oleh sistem imun. Ekor lipid juga dapat mempengaruhi karakteristik membran, misalnya dengan menentukan fasa dwilapis. Dwilapis ini dapat memiliki bentuk gel padat dalam suhu lebih rendah tetapi beralih fasa ke bentuk cairan pada suhu yang lebih tinggi. Susunan lipid-lipid dalam dwilapis juga mempengaruhi karakteristik mekanikalnya, termasuk ketahanannya terhadap peregangan dan lentur. Kebanyakan fitur ini telah dikaji dengan menggunakan dwilapisan "model" buatan yang diproduksi dalam laboratorium. Vesikel yang diproduksi oleh model dwilapis juga telah digunakan secara klinis untuk mengirim obat-obatan. Membran biologi biasanya berisi beberapa jenis lipid lain selain fosfolipid. Contoh utama bagi ini dalam sel hewan adalah kolesterol yang membantu memperkuat dwilapis dan mengurangi ketelapannya. Kolestrol juga membantu mengontrol aktivitas beberapa protein membran integral. Protein membran integral bekerja ketika digabungkan ke dalam dwilapisan lipid. Oleh sebab dwilapis menentukan batas untuk satu sel dan komponen-komponennya, protein-protein membran ini terlibat dalam berbagai proses pengisyaratan di dalam dan di antara sel. Beberapa jenis protein membran terlibat dalam proses melakurkan dua dwilapisan bersama. Lakuran ini memungkinkan penggabungan dua struktur berbeda seperti dalam proses pembuahan telur oleh sperma atau masuk virus ke dalam sel.
rdf:langString Une bicouche lipidique, ou double couche lipidique, est une fine membrane polaire constituée de deux feuillets de molécules de lipides. Ces membranes forment une barrière continue autour des cellules et sont un élément essentiel assurant leur homéostasie, en régulant la diffusion des ions et des molécules à travers elle. La membrane cellulaire de presque tous les organismes vivants et de nombreux virus est constituée d'une bicouche lipidique, de même que les membranes entourant le noyau cellulaire et les organites. Les bicouches lipidiques sont imperméables aux molécules hydrophiles et surtout aux ions, ce qui permet aux cellules de réguler notamment le pH et la salinité de leur cytosol à l'aide de protéines transmembranaires assurant une fonction de transporteur membranaire susceptible de générer et d'entretenir un gradient de concentration de diverses espèces chimiques entre le cytoplasme et le milieu extracellulaire. Les membranes biologiques sont constituées principalement de phospholipides, dont les molécules, amphiphiles, comprennent une tête polaire et deux queues aliphatiques. Ces molécules, lorsqu'elles se trouvent en milieu aqueux, s'organisent de façon à minimiser les interactions entre les queues aliphatiques et les molécules d'eau, adoptant par auto-assemblage moléculaire une configuration en micelles, liposomes, vésicules ou doubles couches lipidiques, dans lesquelles les têtes polaires sont en contact avec l'eau tandis que les queues aliphatiques se rassemblent pour former un milieu presque totalement anhydre. Les bicouches lipidiques étant très fines et très fragiles, leur étude est délicate et requiert des techniques avancées de microscopie électronique et de microscopie à force atomique. La nature et la configuration des groupes présents sur les têtes hydrophiles des bicouches lipidiques détermine les propriétés chimiques de leur surface. Certains motifs moléculaires sont par exemple susceptibles d'identifier une cellule en vue de son élimination par le système immunitaire. La nature des queues aliphatiques conditionne quant à elle les propriétés physiques de la membrane, notamment sa température de fusion : plus les queues sont longues et linéaires, plus elles tendent à figer en formant un cristal bidimensionnel de molécules de lipides ordonnées ; les interactions entre molécules à l'intérieur de la bicouche lipidique déterminent également les propriétés mécaniques de la membrane, notamment sa résistance à l'étirement et à la flexion. Ces propriétés sont très souvent étudiées en laboratoire à l'aide de modèles artificiels de bicouches lipidiques dont on maîtrise certains paramètres. Les membranes biologiques contiennent généralement d'autres lipides que des phospholipides. Ainsi, le taux de cholestérol des membranes cellulaires animales est un paramètre important qui détermine les propriétés physicochimiques de ces membranes, notamment en augmentant leur résistance et leur imperméabilité. Le cholestérol contribue également à réguler l'activité de certaines protéines membranaires intégrales, qui fonctionnent lorsqu'elles sont intégrées à une membrane biologique, certaines d'entre elles étant par exemple impliquées dans de nombreux processus de fusion des bicouches, comme dans le cas de la fécondation d'un ovule par un spermatozoïde ou de l'entrée d'un virus dans une cellule.
rdf:langString Een lipide dubbellaag is een polair membraan bestaande uit twee lagen van lipidemoleculen. Het zijn stabiele, vlakke structuren die een aaneengesloten barrière vormen rond alle levende cellen en organellen. Ondanks dat lipide dubbellagen slechts enkele nanometers dik zijn, zijn ze nagenoeg ondoordringbaar voor de meeste ionen, eiwitten en wateroplosbare moleculen. Een lipide dubbellaag zorgt ervoor dat dergelijke stoffen niet vrijelijk wegdiffunderen. Cellen kunnen de concentraties van stoffen reguleren door deze over het membraan te transporteren. Natuurlijke lipide dubbellagen zijn over het algemeen samengesteld uit fosfolipiden. Een fosfolipide is een langwerpig molecuul met een hydrofiele fosfaatkop en een hydrofobe staart bestaande uit twee vetzuurketens. In een dubbellaag wijzen de apolaire vetzuurstaarten met hun uiteinden naar het centrum toe (weg van het water). De polaire koppen vormen de binnen- en buitenoppervlakte van de dubbellaag die in contact staat met het omringende water. De flexibiliteit en beweeglijkheid van een lipide dubbellaag is afhankelijk van de moleculaire dichtheid van de fosfolipiden. In de meeste biologische membranen komen naast fosfolipiden ook andere lipidenverbindingen voor. In dierlijke cellen is cholesterol bijvoorbeeld een belangrijk versoepelend onderdeel van het membraan. Omdat lipide dubbellagen de buitenste grenzen van een cel vormen, zijn ze betrokken bij veel intra- en extracellulaire processen. Eiwitten in membranen spelen bijvoorbeeld een rol bij het laten samensmelten van twee lipide dubbellagen, zoals bij de bevruchting tussen een eicel en een zaadcel, of bij het binnendringen van een virus. Omdat lipide dubbellagen moeilijk te prepareren zijn voor onderzoek en vrijwel onzichtbaar zijn onder een traditionele microscoop, waren ze lange tijd een uitdaging om te bestuderen. Moderne experimenten met lipide dubbellagen vereisen vaak geavanceerde technieken zoals elektronenmicroscopie en atoomkrachtmicroscopie.
rdf:langString 지질 이중층(脂質二重層, 영어: lipid bilayer) 또는 인지질 이중층(燐脂質二重層, 영어: phospholipid bilayer)은 막단백질과 함께 세포막을 구성하는 요소다.
rdf:langString Il doppio foglietto fosfolipidico (spesso denominato con l'accezione inglese di bilayer fosfolipidico) è una particolare struttura biologica costituita da fosfolipidi. Detta struttura è rappresentata da due strati di fosfolipidi disposti a polarità opposta. Infatti i due fogli fosfolipidici sono disposti in maniera tale da avere una fascia interna rappresentata dalle code idrofobiche di acidi grassi dei fosfolipidi e da due superfici (fasce esterne) rappresentate dalle teste idrofile dei fosfolipidi. Tale struttura è particolarmente presente nelle cellule delle quali rappresenta la maggior parte della massa della membrana cellulare.I fosfolipidi sono caratterizzati da una bassissima concentrazione micellare critica che consente loro di mantenere stati di aggregazione anche in presenza di una concentrazione di monomeri in soluzione molto bassa. Il motivo di tale comportamento è da imputare al valore di energia libera per fosfolipide negli aggregati che risulta minore rispetto alla configurazione a singolo fosfolipide, dove non è possibile evitare il contatto tra le code idrofobiche e l'acqua. L'effetto netto è una forza attrattiva fra le teste polari, che a causa di fenomeni sterici e la presenza di cariche locali dovrebbero respingersi, e la formazione di agglomerati al fine di ridurre l'interfaccia tra le code idrofobiche ed il solvente acquoso.
rdf:langString 脂質二重層 (ししつにじゅうそう、英: lipid bilayer) は極性を持った薄いリン脂質が二層になった膜。ほぼ全ての生物で細胞膜の基本構造として利用されている。
rdf:langString W biologii i chemii, dwuwarstwa lipidowa - to spontanicznie powstająca w roztworach wodnych niektórych lipidów (głównie fosfolipidów) błona zbudowana z dwóch warstw cząsteczek tych związków chemicznych. Dwuwarstwa lipidowa stanowi podstawową część każdej błony biologicznej. Bez jej istnienia nie mogłyby funkcjonować żadne komórki żywe. W pewnym zakresie stężeń, w roztworach wodnych niektóre rodzaje lipidów spontanicznie samoorganizują się w dwuwarstwę, która z formalnego punktu widzenia jest liotropową fazą ciekłokrystaliczną o budowie lamelarnej (Lα). Zjawisko to wynika z entropowo uzasadnionej dążności długich cząsteczek posiadających na jednym z końców grupę hydrofilową a na drugim hydrofobową do kierowania części hydrofilowej w stronę wody, a hydrofobowej w stronę innych cząsteczek lipidowych. W rezultacie dwuwarstwa lipidowa składa się z dwóch przeciwnie uporządkowanych warstw cząsteczek lipidu, z końcami węglowodorowymi (hydrofobowymi) zwróconymi do środka warstwy i polarnymi, hydrofilowymi na zewnątrz. Podobnie zachowują się również cząsteczki syntetycznych detergentów, np. mydła, które jednak zazwyczaj tworzą dużo mniej od lipidów stabilne dwuwarstwy. Dwuwarstwy lipidowe są nieprzepuszczalne dla prawie wszystkich organicznych i nieorganicznych związków chemicznych występujących w wodzie w warunkach naturalnych, stanowią więc dobrą barierę dla wnętrza komórek. W błonach komórkowych w dwuwarstwy wbudowane są różnego rodzaju receptory i kanały, których rolę pełnią wyspecjalizowane białka i które powodują, że błony te stają się warstwami półprzepuszczalnymi. Dwuwarstwy posiadają zdolność gromadzenia różnoimiennego ładunku elektrycznego po obu swoich stronach, jeśli w roztworze znajdują się niewielkich rozmiarów jony nieorganiczne np. chlorkowe (Cl-) i sodowe (Na+). Zjawisko to dodatkowo stabilizuje dwuwarstwy, poprzez powstanie powierzchniowej różnicy potencjałów elektrycznych. Przez dwuwarstwy złożone wyłącznie z fosfolipidów jony nie mogą przenikać, jednak w błonach komórkowych w dwuwarstwy wbudowane są kanały jonowe przez które może zachodzić aktywny przepływ jonów, kontrolowany złożonymi procesami biochemicznymi.
rdf:langString A bicapa lipídica ou camada bilipídica é formada pelo acoplamento de distintos lípidos anfipáticos, ou seja, que têm uma extremidade ("cabeça") hidrófila (pólo lipófobo) e uma "cauda" lipófila (pólo hidrófobo), que quando se encontram em um meio aquoso se orientam espacialmente, de tal maneira que as cabeças hidrofílicas se orientam até o exterior (até o meio aquoso) e as caudas hidrófobas se dirigem ao interior, formando uma região lipófila. As duplas capas lipídicas são o fundamento de todas as membranas biológicas e sua estrutura se ajusta ao modelo de mosaico fluido de Singer e Nicholson (1972). Nos lípidos presentes nas membranas biológicas, a cabeça hidrofílica procede de um destes três grupos: 1. * Glucolípidos, cujas "cabeças" contém um oligossacarídeo de 1 a 15 monossacarídeos. 2. * Fosfolípidos, cujas cabeças contém um grupo carregado positivamente que se enlaça à cauda por um grupo fosfato carregado negativamente. 3. * Esteróides, cujas cabeças contém um anel esteróide planar, por exemplo, o colesterol, exclusivo dos animais. A bicapa lipídica pode formar: 1. * Duplas capas planas que não têm limite de extensão. 2. * Micelas, que podem alcançar certo tamanho. 3. * 4. * Túbulos.
rdf:langString Lipidbilager är en mycket vanlig form av biologiskt membran. Det består av två lager av lipida molekyler. De här membranen är platta tunna lager som utgör sammanhängande barriärer runt alla celler. Cellmembranen på nästan alla organismer och många virus består av lipidbilager. Detsamma gäller kärnmembranet runt cellkärnan och andra membran som omger mindre strukturer i cellen. Lipidbilagret är den barriär som håller kvar joner, proteiner och andra molekyler där de behövs och förhindrar att de sprids till andra områden, där de inte ska vara. Lipidbilagren är mycket väl lämpade för den rollen, trots att de är bara några få nanometer i tvärsnitt. De är ogenomträngliga för de flesta vattenlösliga molekyler. De här dubbellagren är särskilt ogenomträngliga för joner, vilket gör att cellerna kan reglera salt-koncentrationer och pH genom att aktivt överföra joner från en sida av membranet till den andra. De biologiska dubbellagren består vanligtvis och framför allt av amfifila fosfolipider, som har ett ”huvud” som utgörs av hydrofilt fosfat och två ”svansar” som består av hydrofoba fettsyrekedjor. Fosfolipider som har vissa typer av huvuden kan ändra dubbellagrets kemiska egenskaper och till exempel fungera som signaler och ankare för andra molekyler i membranen. Liksom huvudena, kan också svansarna påverka membranens egenskaper, till exempel deras fas. Dubbellagret kan anta en fast gel-form vid låga temperaturer men genomgå en fasövergång till ett flytande tillstånd vid högre temperaturer. Svansarnas kemiska egenskaper påverkar vid vilken temperature fasövergången sker. Sättet som lipiderna placeras i dubbellagret påverkar också dess mekaniska egenskaper, bland annat dess motstånd mot sträckning och böjning. Många av dessa egenskaper har studerats med användning av artificiella modeller av de verkliga dubbellagren i naturen, modeller som tillverkats i laboratorier. Vesiklar som är uppbyggda av modell-dubbellager har också använts kliniskt för att administrera mediciner. Förutom fosfolipiderna innehåller de biologiska membranen vanligtvis också molekyler av flera andra typer. Ett särskilt viktigt exempel i djurceller är kolesterol, som förstärker dubbellagret och minskar dess genomtränglighet. Kolesterol hjälper också till att reglera aktivitetsnivån för vissa inbäddade membranproteiner. Eftersom dubbellagren utgör avgränsningen mellan cellen och dess omgivning och mellan olika avdelningar inne i cellen är membranproteinerna inblandade i många signaleringsprocesser mellan celler och mellan celldelar. Många membranproteiner är också inblandade när två membran ska sammanfogas till ett. En sådan sammansmältning möjliggör att två åtskilda strukturer förenas till en, till exempel när ett ägg befruktas genom att det smälter samman med en spermie. Lipidbilagren är bräckliga och så små att de inte syns i traditionella mikroskop. Det gör att det är svårt att studera dem. Experiment med lipidbilager kräver ofta användning av avancerade tekniker, som elektronmikroskopi och atomkraftsmikroskopi.
rdf:langString Бисло́й (липидны́й бисло́й) или двусло́й — двойной молекулярный слой, формируемый полярными липидами в водной среде.
rdf:langString Ліпідний бішар — двійний шар ліпідів зорієнтованих один до одного неполярними залишками. Його ще називають ліпідною мембраною. Л. Б. є основою клітинних мембран й запобігає змішуванню зовнішнього та внутрішнього середовища клітини завдяки своїй непроникності для іонів та більшості білків. В природних умовах Л. Б. формується з суміші ліпідів (переважно фосфоліпідів), але отримують й монокомпонентні Л. Б.
rdf:langString 磷脂双分子层(英语:lipid bilayer 或phospholipid bilayer)是由两层磷脂分子组成的薄膜。 几乎所有细胞生物的细胞膜和许多病毒的包膜都主要由磷脂双分子层构成,此外,核被膜和许多胞器(如内质网等)也具有磷脂双分子层。 磷脂双分子层在细胞中起屏障作用,使离子、蛋白质或其它物质保留在需要之处,阻止其扩散到其他地方,并阻止有害物质的进入。 尽管厚度只有数纳米,磷脂双分子层能有效发挥屏障作用。大多数水溶性分子都不能透过磷脂双分子层。因此细胞可以通过离子泵在膜两侧转运离子,进而调节离子浓度或pH。 磷脂双分子层由具有两性的磷脂组成。磷脂分子具有亲水性的磷酸酯头部和由两个链状脂肪酸组成的疏水性尾部。 头部具有某些特定基团的磷脂可以改变双分子层表面的化学性质,并且具有特殊功能——例如信息传递或固定细胞膜中的其他分子。与头部类似,尾部的脂肪酸也能影响膜的性质,例如影响双分子层的物相。双分子层在较低温度下为固体凝胶状态,而在温度升高后会变为液态。脂肪酸的化学性质影响该相变发生的温度。 脂质之间排列的紧密程度也影响其机械性能,例如抗拉伸性和弯曲性。现在已经能通过在实验室中人工制造磷脂双分子层模型来研究这些性质。由双分子层构成的囊泡也已在临床上用于传送药物分子。 自然中的生物膜通常会含有除磷脂外的其他分子。在动物细胞中,一个特别重要的例子就是胆固醇,能保持细胞膜的强度并减少其渗透性。胆固醇还能调节一些整合膜蛋白的活动。此外还有膜蛋白,参与许多细胞内和细胞间信号传导。由于磷脂双分子层非常脆弱且在传统光学显微镜中难以看到,对其进行研究颇具挑战;通常需要较为先进的技术,如电子显微镜和原子力显微镜。
xsd:nonNegativeInteger 83694

data from the linked data cloud