Karol Kniaziewicz

http://dbpedia.org/resource/Karol_Kniaziewicz an entity of type: Thing

Karol Otto Kniaziewicz, nom francisé en Charles Kniaziewicz, né le 4 mai 1762 à Assiten (actuelle Lettonie) et mort le 9 mai 1842 à Paris, est un général et homme politique polonais, vétéran des guerres pour l'indépendance de la Pologne. Il participa à l'insurrection polonaise de 1794 contre les Russes et rejoignit les armées françaises de la Révolution et de l'Empire où il se distingua notamment à Hohenlinden, Moskova et Berezina. Il représenta à Paris le gouvernement insurrectionnel polonais (1830-1831). Icône de la "Grande émigration" polonaise en France, il est héros de la Pologne et de la France et son nom est gravé sous l'Arc de Triomphe de la Grande Armée. rdf:langString
Karol Otto Kniaziewicz herbu (ur. 4 maja 1762 w (Assieten) w ówczesnej Kurlandii, zm. 9 maja 1842 w Paryżu) – generał dywizji Wojsk Polskich, uczestnik insurekcji kościuszkowskiej, jeden z dowódców Legionów Polskich we Włoszech, twórca i dowódca Legii Naddunajskiej, uczestnik kampanii napoleońskiej, działacz emigracyjny. rdf:langString
Кароль Отто Княжевич (польск. Karol Otto Kniaziewicz, 1762—1842) — польский и французский военачальник, дивизионный генерал (1812), участник Наполеоновских войн. rdf:langString
Karol Kniaziewicz (* 4. Mai 1762 in , Kurland; † 9. Mai 1842 in Paris) war ein polnischer General. Kniaziewicz trat 1778 in die Artillerie und wurde 1792 für sein tapferes Verhalten in der (17. Juni) zum Major befördert. Nach der (8. Juli 1794) wurde Kniaziewicz zum Oberst befördert, zwei Monate später dann zum General. An der Verteidigung Warschaus hatte er hervorragenden Anteil. In der Schlacht von Maciejowice (10. Oktober) befehligte Kniaziewicz den linken Flügel, geriet aber in Gefangenschaft, aus der ihn erst die Thronbesteigung des Zaren Pawel 1796 befreite. In der polnischen Legion nahm er 1796 an den französischen Operationen gegen Rom und Neapel teil. Nach der Schlacht bei Marengo bildete er am Rhein eine neue polnische Legion, die er mit Auszeichnung in der Schlacht bei Hohenli rdf:langString
Baron Karol Otto Kniaziewicz (4 May 1762 in , Courland (now Asīte, Latvia) – 9 May 1842 in Paris) was a Polish general and political activist. Karol attended the Knight School in Warsaw. He participated in the Polish-Russian war of 1792 and the Kościuszko Uprising in the rank of a Major-General in 1794. He distinguished himself during the Napoleonic Wars in the Polish Legions as commander of the 1st Legion. In 1799 he was appointed to the position of a Brigadier General. From 1799 until 1801 he organized and commanded the "Danube Legion" (Legia Naddunajska), he distinguished himself during the Battle of Hohenlinden. rdf:langString
Barone Karol Otto Kniaziewicz (Asītes, Curlandia, 4 maggio 1762 – Parigi, 9 maggio 1842) è stato un generale polacco. Apparteneva ad una famiglia della piccola nobiltà polacca e fu cadetto all'Accademia militare di Varsavia, dalla quale uscì come migliore allievo del suo anno e con il grado di tenente, nella quale frequentò lo stesso corso del futuro generale Kazimierz Nestor Sapieha. Nel 1801 era stato il fondatore della Legione del Danubio e si era distinto nella Battaglia di Hohenlinden sotto Jean Victor Marie Moreau. rdf:langString
Karol Otto Kniaziewicz, född den 4 maj 1762 i Kurland, död den 9 maj 1842 i Paris, var en polsk general. Kniaziewicz, som tillhörde en gammal litauisk adelssläkt, utmärkte sig 1792 och 1794 under Polens frihetskamp mot Ryssland. Han utnämndes under belägringen av Warszawa till generalmajor och anförde vid (10 oktober 1794) vänstra flygeln, som längst höll stånd. Han råkade därunder i fångenskap, frigavs vid kejsar Pauls tronbestigning 1796, begav sig därpå i hemlighet till Italien samt deltog i fransmännens anfall emot Kyrkostaten och Neapel. På uppdrag av Direktoriet uppställde Kniaziewicz 1800 vid Rhen en "polsk legion" på 6 000 man och bidrog med denna väsentligt till segern i slaget vid Hohenlinden. rdf:langString
rdf:langString Karol Kniaziewicz
rdf:langString Karol Kniaziewicz
rdf:langString Karol Kniaziewicz
rdf:langString Karol Kniaziewicz
rdf:langString Karol Otto Kniaziewicz
rdf:langString Княжевич, Кароль Отто
rdf:langString Karol Kniaziewicz
xsd:integer 1903353
xsd:integer 1063893470
rdf:langString Karol Kniaziewicz (* 4. Mai 1762 in , Kurland; † 9. Mai 1842 in Paris) war ein polnischer General. Kniaziewicz trat 1778 in die Artillerie und wurde 1792 für sein tapferes Verhalten in der (17. Juni) zum Major befördert. Nach der (8. Juli 1794) wurde Kniaziewicz zum Oberst befördert, zwei Monate später dann zum General. An der Verteidigung Warschaus hatte er hervorragenden Anteil. In der Schlacht von Maciejowice (10. Oktober) befehligte Kniaziewicz den linken Flügel, geriet aber in Gefangenschaft, aus der ihn erst die Thronbesteigung des Zaren Pawel 1796 befreite. In der polnischen Legion nahm er 1796 an den französischen Operationen gegen Rom und Neapel teil. Nach der Schlacht bei Marengo bildete er am Rhein eine neue polnische Legion, die er mit Auszeichnung in der Schlacht bei Hohenlinden befehligte. Nach dem Frieden von Lunéville 1801 zog sich Kniaziewicz auf seine Güter zurück. 1812 erhielt er von Jérôme Bonaparte das Angebot, in dessen Generalstab einzutreten. Wenig später wurde er zum Befehlshaber der 18. Division ernannt und zeichnete sich in der Schlacht um Smolensk, der Schlacht bei Borodino sowie in der Schlacht bei Wjasma aus. 1814 ließ sich Kniaziewicz in Dresden nieder. Als 1822 die Verschworenen bei den polnischen Aufständen Kniaziewicz zu ihrem Oberhaupt wählten, verlangte Russland dessen Auslieferung, die jedoch verweigert wurde. Beim Ausbruch des Novemberaufstandes 1830 eilte Kniaziewicz nach Paris, um Frankreich zur Unterstützung Polens zu bewegen. Er kehrte nicht nach Dresden zurück. Karol Kniaziewicz starb am 9. Mai 1842 in Paris.
rdf:langString Baron Karol Otto Kniaziewicz (4 May 1762 in , Courland (now Asīte, Latvia) – 9 May 1842 in Paris) was a Polish general and political activist. Karol attended the Knight School in Warsaw. He participated in the Polish-Russian war of 1792 and the Kościuszko Uprising in the rank of a Major-General in 1794. He distinguished himself during the Napoleonic Wars in the Polish Legions as commander of the 1st Legion. In 1799 he was appointed to the position of a Brigadier General. From 1799 until 1801 he organized and commanded the "Danube Legion" (Legia Naddunajska), he distinguished himself during the Battle of Hohenlinden. Since 1812 Brigadier General in the Duchy of Warsaw. He participated in the Russian Campaign of 1812. In 1814 he left Poland for France. During the November Uprising in 1830–1831 he served as representative of the "Polish National Government" in Paris. In emigration Karol was politically tied with the "Hôtel Lambert" and Adam Jerzy Czartoryski. He was co-founder of the Polish Library in Paris.
rdf:langString Karol Otto Kniaziewicz, nom francisé en Charles Kniaziewicz, né le 4 mai 1762 à Assiten (actuelle Lettonie) et mort le 9 mai 1842 à Paris, est un général et homme politique polonais, vétéran des guerres pour l'indépendance de la Pologne. Il participa à l'insurrection polonaise de 1794 contre les Russes et rejoignit les armées françaises de la Révolution et de l'Empire où il se distingua notamment à Hohenlinden, Moskova et Berezina. Il représenta à Paris le gouvernement insurrectionnel polonais (1830-1831). Icône de la "Grande émigration" polonaise en France, il est héros de la Pologne et de la France et son nom est gravé sous l'Arc de Triomphe de la Grande Armée.
rdf:langString Barone Karol Otto Kniaziewicz (Asītes, Curlandia, 4 maggio 1762 – Parigi, 9 maggio 1842) è stato un generale polacco. Apparteneva ad una famiglia della piccola nobiltà polacca e fu cadetto all'Accademia militare di Varsavia, dalla quale uscì come migliore allievo del suo anno e con il grado di tenente, nella quale frequentò lo stesso corso del futuro generale Kazimierz Nestor Sapieha. Nella brigata del generale Józef Sowiński partecipò alla Guerra russo-polacca del 1792 e alla Rivolta di Kościuszko (1794). Esiliato in Francia, fu nominato maggior generale de jure delle Armate Polacche da Józef Antoni Poniatowski. Entrato nel 1798 nell'esercito francese come ufficiale di grado maggiore di Stato Maggiore, nel 1799 ricevette il grado di brigadiere generale e nel 1804 fu tra i primi a ricevere l'Ordine della Legion d'onore da Napoleone I, che più tardi lo avrebbe nominato capo provvisorio del Ducato di Varsavia. Nel 1801 era stato il fondatore della Legione del Danubio e si era distinto nella Battaglia di Hohenlinden sotto Jean Victor Marie Moreau. Quando i russi ristabilirono l'ordine in Polonia, il generale prese a far parte di un gruppo di cospiratori fedeli alle idee liberal-monarchiche di Adam Jerzy Czartoryski e , invece che a quelle filo-giacobine del generale Józef Zajączek. Durante la rivolta polacca del 1831, non prese parte attiva, ma dopo il fallimento di questa, fu esiliato dalla Polonia e fece parte dei membri dell'Hôtel Lambert.
rdf:langString Karol Otto Kniaziewicz herbu (ur. 4 maja 1762 w (Assieten) w ówczesnej Kurlandii, zm. 9 maja 1842 w Paryżu) – generał dywizji Wojsk Polskich, uczestnik insurekcji kościuszkowskiej, jeden z dowódców Legionów Polskich we Włoszech, twórca i dowódca Legii Naddunajskiej, uczestnik kampanii napoleońskiej, działacz emigracyjny.
rdf:langString Кароль Отто Княжевич (польск. Karol Otto Kniaziewicz, 1762—1842) — польский и французский военачальник, дивизионный генерал (1812), участник Наполеоновских войн.
rdf:langString Karol Otto Kniaziewicz, född den 4 maj 1762 i Kurland, död den 9 maj 1842 i Paris, var en polsk general. Kniaziewicz, som tillhörde en gammal litauisk adelssläkt, utmärkte sig 1792 och 1794 under Polens frihetskamp mot Ryssland. Han utnämndes under belägringen av Warszawa till generalmajor och anförde vid (10 oktober 1794) vänstra flygeln, som längst höll stånd. Han råkade därunder i fångenskap, frigavs vid kejsar Pauls tronbestigning 1796, begav sig därpå i hemlighet till Italien samt deltog i fransmännens anfall emot Kyrkostaten och Neapel. På uppdrag av Direktoriet uppställde Kniaziewicz 1800 vid Rhen en "polsk legion" på 6 000 man och bidrog med denna väsentligt till segern i slaget vid Hohenlinden. När han efter freden i Lunéville 1801 såg hoppet om Polens återupprättande förlorat, återvände han till hemlandet och ägnade sig åt lantlivet till 1812, då han inträdde i kungens av Westfalen generalstab. Med en division av furst Poniatowskis armékår bidrog han kraftigt till segern vid Moskva, vid Berezina samma år, men sårades under återtåget, drog sig för hälsans vårdande undan till Galizien och bosatte sig 1814 i Dresden. Under revolutionen 1830 begav han sig till Paris för att söka skaffa sina landsmän understöd och stannade sedan där till sin död.
xsd:nonNegativeInteger 2322

data from the linked data cloud