Jewish philosophy
http://dbpedia.org/resource/Jewish_philosophy an entity of type: Thing
filosofia jueva és la producció filosòfica la qual ha estat desenvolupada per pensadors jueus, sovint íntimament relacionada amb la seva pertiència nacional i religiosa. En aquest sentit, molts del comentaris del Talmud i de la Càbala hi formen part, encara que també hi forma part la producció exclusivament laica, com ara la desenvolupada durant la Haskalà (la Il·lustració jueva).
rdf:langString
Der Begriff jüdische Philosophie (hebräisch פילוסופיה יהודית, arabisch الفلسفة اليهودية, jiddisch ייִדישע פֿילאָסאָפֿיע) bezeichnet die Verbindung philosophischer Studien mit Inhalten der jüdisch-religiösen Traditionen. Während das Konzept selbst kontrovers ist, und über die prinzipielle Vereinbarkeit religiöser und philosophischer Inhalte debattiert wird, wird der Beginn jüdischer Philosophie ideengeschichtlich in der Regel mit Philon von Alexandria angesetzt.
rdf:langString
La filosofía judía es la producción filosófica desarrollada por pensadores judíos, a menudo íntimamente relacionada con su pertenencia nacional y religiosa. En este sentido, muchos de los comentarios del Talmud y de la Cábala forman parte de ésta, aunque también forma parte la producción exclusivamente laica, como por ejemplo la desarrollada durante la Haskala (la Ilustración judía). Algunos pensadores importantes fueron Filón de Alejandría, Nahmánides, Maimónides e Ibn Gabirol.
rdf:langString
ユダヤ哲学とは、ユダヤ人とユダヤ教によって行われた全ての哲学的活動を意味する。
rdf:langString
Joodse filosofie is de filosofische studie van het jodendom, dan wel filosofische activiteit door Joden.
rdf:langString
Filosofia judaica é a conjunção de estudos de filosofia e teologia judaica. É uma história do pensamento judeu e não significa, necessariamente, filosofia no sentido grego antigo. Principia com a consolidação do judaísmo e chega até a idade contemporânea.
rdf:langString
Judisk filosofi är filosofi associerad med judar och judendomen. Filosofin präglas av dialektik mellan generell filosofi och . Generellt kan 800-talet till 1400-talet sägas vara en storhetstid för den judiska filosofin, särskilt i Sydeuropa och Mellanöstern. Under upplysningstiden på 1700-talet uppstod den judiska upplysningenrörelsen, , med bland annat Moses Mendelssohn som företrädare.
rdf:langString
猶太教哲學(希伯來語:פילוסופיה יהודית;阿拉伯语:الفلسفة اليهودية;意第緒語:ייִדיש פֿילאָסאָפֿיע),所有猶太人的哲學,以及與猶太教相關的教議,都概括在這個名詞下。它與卡巴拉構成猶太教神學的兩大面向。 猶太教哲學的基礎為塔納赫,但它也受到古希臘哲學的影響。
rdf:langString
الفلسفة اليهودية هي فلسفة تجمع ما كتبه الفلاسفة اليهود أو الفلسفة التي تعنى بالدين اليهودي. ويمكن إطلاقها على دراسة اللاهوت اليهودي. والفلسفة اليهودية من أقدم الفلسفات مثلها مثل الفلسفة الهندية والفلسفة الصينية. وعند اليهود يعتبر النبي إبراهيم أول الفلاسفة. وعند الدارسين يعتبر الفيلسوف فيلون السكندري أقدم الفلاسفة اليهود. والفلسفة اليهودية كما يرى بعض المؤرخين ليست متجانسة عبر العصور وقد تختلف من عصر إلى آخر. اما العهد القديم فهو أقدم النصوص الفلسفية في الثقافة اليهودية.
rdf:langString
Pri la erao mesia estas skribite: ... kaj la mondo pleniĝos per la scio pri Dio kiel la akvo plenigas la surfacon de la "Oceanoj"- (Jesaja 11, 9) La sintagmo Juda filozofio ne estas universe akceptita, tamen, fakte, tiu doktrino ekzistas. Temas tamen pri objekto postulanta atentan analizon kaj zorge faritan difinon kun preciza ekspliko de la terminoj. Laŭ iuj, ĝi estas provo kunfandi laikajn kaj nereligiajn datenojn kun tiuj religiaj de Judismo; laŭ aliaj, male, prefere temas pri pli moderna formo de raciigado de la judismo mem. Rimarkindas ke la precipaj judaj fontoj kiel Tanaĥo kaj Talmudo, ne entenas la terminojn Filozofion kaj Judismon ĉar tiuj fontoj naskiĝis kiel preceptoj por la konduto de fideluloj, kaj se poste fariĝis laŭlonge de la meditoj ankaŭ fontoj de ellaborado de Saĝo, ili
rdf:langString
Jewish philosophy (Hebrew: פילוסופיה יהודית) includes all philosophy carried out by Jews, or in relation to the religion of Judaism. Until modern Haskalah (Jewish Enlightenment) and Jewish emancipation, Jewish philosophy was preoccupied with attempts to reconcile coherent new ideas into the tradition of Rabbinic Judaism, thus organizing emergent ideas that are not necessarily Jewish into a uniquely Jewish scholastic framework and world-view. With their acceptance into modern society, Jews with secular educations embraced or developed entirely new philosophies to meet the demands of the world in which they now found themselves.
rdf:langString
Filsafat Yahudi (bahasa Ibrani: פילוסופיה יהודית) mencakup semua filsafat yang dilakukan oleh orang-orang Yahudi atau berkaitan dengan agama Yahudi. Sebelum Haskalah (Pencerahan Yahudi) dan emansipasi Yahudi, filsafat Yahudi didominasi dengan upaya-upaya merekonsiliasi pemikiran-pemikiran baru yang ke dalam tradisi Yahudi Rabinik hingga mengorganisasikan pemikiran-pemikiran yang muncul yang tidak sepenuhnya Yahudi ke dalam kerangka dan pandangan dunia skolastik Yahudi yang unik. Dengan diterimanya mereka dalam dunia modern, bangsa Yahudi dengan pendidikan sekuler mengembangkan filsafat yang sepenuhnya baru untuk memenuhi permintaan dunia.
rdf:langString
La philosophie juive est une forme de pensée juive, examinant les rapports entre le legs du judaïsme, la révélation et la tradition, et celui de l'hellénisme, la raison (logos). Les sujets qu'elle couvre peuvent porter sur :
rdf:langString
La filosofia ebraica (in ebraico: פילוסופיה יהודית?; in arabo: الفلسفة اليهودية; yiddish: ייִדיש פֿילאָסאָפֿיע) include tutta la filosofia prodotta dagli ebrei, o relativa alla religione dell'Ebraismo. Fino alla moderna Haskalah (Illuminismo ebraico) e all'emancipazione ebraica, la filosofia ebraica tentava principalmente di conciliare nuove idee coerenti con la tradizione del rabbinismo, organizzando così le idee emergenti che non necessariamente erano ebraiche in una visione del mondo univoca. Con la loro accettazione nella società moderna, quegli ebrei che possedevano una formazione laica abbracciarono o svilupparono filosofie completamente nuove per soddisfare le esigenze del mondo in cui ora si trovavano.
rdf:langString
Евре́йская филосо́фия — философия, опирающаяся на еврейскую традицию, коллективный опыт еврейского народа. Нередко еврейскую философию определяют более узко как философию иудаизма, то есть как рациональное обоснование иудейской теологии, посредством системы философских понятий. Согласно профессору Э. Берковичу, ни один еврейский мыслитель никогда не начинал с самого начала, поскольку иудаизм уже дан в тот момент, когда философ начинает своё исследование.
rdf:langString
Єврейська філософія — філософія, яка спирається на єврейську традицію. Нерідко єврейську філософію визначають більш вузько як філософію юдаїзму, тобто як раціональне обґрунтування юдейської теології, за допомогою системи філософських понять. За професором Елізаром Берковичем, жоден єврейський мислитель ніколи не починав з самого початку, оскільки юдаїзм вже існує в той момент, коли філософ починає своє дослідження.
rdf:langString
rdf:langString
Jewish philosophy
rdf:langString
فلسفة يهودية
rdf:langString
Filosofia jueva
rdf:langString
Jüdische Philosophie
rdf:langString
Juda filozofio
rdf:langString
Filosofía judía
rdf:langString
Filsafat Yahudi
rdf:langString
Philosophie juive
rdf:langString
Filosofia ebraica
rdf:langString
ユダヤ哲学
rdf:langString
Joodse filosofie
rdf:langString
Filosofia judaica
rdf:langString
Еврейская философия
rdf:langString
Judisk filosofi
rdf:langString
Єврейська філософія
rdf:langString
猶太教哲學
xsd:integer
166200
xsd:integer
1122686490
xsd:double
15.3691
xsd:integer
30
xsd:double
30.5
xsd:double
31.883
xsd:double
32.067
xsd:double
33.325
xsd:double
33.419
xsd:double
34.033333
xsd:double
35.333
xsd:double
35.95
xsd:double
36.2166
xsd:double
36.4666
xsd:double
36.7
xsd:double
37.8672
xsd:double
38.116667
xsd:double
38.7
xsd:double
38.915
xsd:double
39.470239
xsd:double
39.619
xsd:double
39.856
xsd:double
40.148439
xsd:double
40.45
xsd:double
40.633
xsd:double
41.15
xsd:double
41.383
xsd:double
41.3833
xsd:double
41.657
xsd:integer
42
xsd:double
42.7
xsd:double
43.1836
xsd:double
43.538
xsd:double
43.67665
xsd:double
44.407
xsd:double
45.416
xsd:integer
50
xsd:double
50.083333
xsd:double
50.11
xsd:double
50.733
xsd:double
51.248
xsd:double
51.507
xsd:double
51.833
xsd:double
51.883
xsd:double
51.893
xsd:double
53.372
xsd:double
53.583
xsd:double
-9.183
xsd:double
-8.632999999999999
xsd:double
-6.34538
xsd:integer
-5
xsd:double
-4.77
xsd:double
-4.4858
xsd:double
-4.024
xsd:double
-1.5
xsd:double
-0.876
xsd:double
-0.376805
xsd:double
-0.128
xsd:double
2.183
xsd:double
2.1833
xsd:double
3.0042
xsd:double
3.216667
xsd:double
4.627803
xsd:double
6.698
xsd:double
7.099
xsd:double
7.206
xsd:double
8.271000000000001
xsd:double
8.682
xsd:double
8.933
xsd:double
9.983000000000001
xsd:double
10.178
xsd:double
11.866
xsd:double
12.25
xsd:double
12.433
xsd:double
13.366667
xsd:double
14.416667
xsd:double
18.48587
xsd:double
19.483333
xsd:double
19.919
xsd:double
21.433333
xsd:double
22.57
xsd:double
22.95
xsd:double
25.133
xsd:double
31.233333
xsd:double
34.842
xsd:double
37.166
xsd:double
39.016667
xsd:double
43.312
xsd:double
44.185
xsd:double
44.422
xsd:double
44.45
xsd:double
47.816
rdf:langString
Asuristan , also called Babylonia: Centers of Ancient Jewish scholarship
rdf:langString
Aleppo in modern Syria
rdf:langString
Algiers in modern Algeria
rdf:langString
Altona, Hamburg in modern Germany
rdf:langString
Bagnols in Modern France
rdf:langString
Barcelona and Valencia in modern Spain
rdf:langString
Barcelona in modern Spain
rdf:langString
Corfu in modern Greece
rdf:langString
Fez in Morocco
rdf:langString
Germany - centers of Jewish scholarship
rdf:langString
Heraklion in modern Crete
rdf:langString
Lisboa in modern Portugal
rdf:langString
Location of Mainz in modern Germany
rdf:langString
Location of Prague in modern Czech Republic
rdf:langString
London in modern United Kingdom
rdf:langString
Lublin & Chelm in modern Poland
rdf:langString
Malaga & Valencia in modern Spain
rdf:langString
Monreal in modern Spain
rdf:langString
Mérida and Cordoba in modern Spain
rdf:langString
Narbonne in modern France
rdf:langString
Padua & Verona in modern Italy
rdf:langString
Padua and Verona in modern Italy
rdf:langString
Perpignan in modern France
rdf:langString
Rakka in modern Syria
rdf:langString
Ramat Gan in modern Israel
rdf:langString
Sana'a in Modern Yemen
rdf:langString
Sana'a in modern Yemen
rdf:langString
Thessaloniki in modern Greece
rdf:langString
Toledo in modern Spain
rdf:langString
Zaragoza in modern Spain
rdf:langString
bar-Hiyya-Barcelona then Arles
rdf:langString
left
rdf:langString
right
rdf:langString
Location of Fostat in modern Egypt
rdf:langString
bottom
rdf:langString
left
rdf:langString
right
rdf:langString
bottom
rdf:langString
left
rdf:langString
right
rdf:langString
top
xsd:integer
100
120
150
rdf:langString
filosofia jueva és la producció filosòfica la qual ha estat desenvolupada per pensadors jueus, sovint íntimament relacionada amb la seva pertiència nacional i religiosa. En aquest sentit, molts del comentaris del Talmud i de la Càbala hi formen part, encara que també hi forma part la producció exclusivament laica, com ara la desenvolupada durant la Haskalà (la Il·lustració jueva).
rdf:langString
الفلسفة اليهودية هي فلسفة تجمع ما كتبه الفلاسفة اليهود أو الفلسفة التي تعنى بالدين اليهودي. ويمكن إطلاقها على دراسة اللاهوت اليهودي. والفلسفة اليهودية من أقدم الفلسفات مثلها مثل الفلسفة الهندية والفلسفة الصينية. وعند اليهود يعتبر النبي إبراهيم أول الفلاسفة. وعند الدارسين يعتبر الفيلسوف فيلون السكندري أقدم الفلاسفة اليهود. والفلسفة اليهودية كما يرى بعض المؤرخين ليست متجانسة عبر العصور وقد تختلف من عصر إلى آخر. اما العهد القديم فهو أقدم النصوص الفلسفية في الثقافة اليهودية. تشمل الفلسفة اليهودية (في العبرية: פילוסופיה יהודית) جميع ما قدمه اليهود أو ما يتعلق بالدين اليهودي من فلسفة. كانت الفلسفة اليهودية حتى الهاسكالاه الحديثة (التنوير اليهودي) والتحرير اليهودي مشغولةً بمحاولات تعمل على توفيق الأفكار المتينة الجديدة مع أعراف اليهودية الربانية، وبالتالي تنظيم الأفكار الناشئة الحديثة –لا تكون يهودية بالضرورة- في إطار ونظرة يهودية فريدة. وبقبولهم في المجتمع الحديث، تبنى أو طوّر اليهود ذوو التعليم العلماني فلسفاتٍ جديدةً تمامًا لتلبية متطلبات العالم الذي وجدوا أنفسهم فيه الآن. جلبت إعادة اكتشاف الفلسفة اليونانية القديمة في العصور الوسطى في أوساط جاؤونيم القرن العاشر الميلادي في الأكاديميات البابلية الفلسفة العقلانية في اليهودية الكتابية- التلمودية. كانت الفلسفة عمومًا في منافسة مع شروحات ومعتقدات الكابالا. شكّلت كلتا المدرستين جزءًا من الأدب الرباني الكلاسيكي، ولكن تراجعت العقلانية المدرسية بالتزامن مع الأحداث التاريخية التي جذبت اليهود إلى النهج الكابالي. غيّر التحرر والالتحام مع الفكر العلماني في القرن الثامن عشر وما بعده الطريقة التي يُنظَر فيها إلى الفلسفة بالنسبة لليهود الأشكناز. امتلكت المجتمعات الأشكنازية والسباردية في وقت لاحق تفاعلًا متباينًا مع الثقافة العلمانية أكثر مما هو عليه في أوروبا الغربية. طوِّرَت الأفكار الفلسفية اليهودية عبر مجموعة من الحركات الدينية الناشئة استجابةً للحداثة، ويمكن النظر إلى هذه التطورات إما كامتدادات لشرائع فلسفة القرون الوسطى الربانية أو كانفصالات عنها، وكذلك هو الحال بالنسبة للجوانب الجدلية التاريخية الأخرى للفكر اليهودي، الأمر الذي أسفر عن مواقف يهودية معاصرة متنوعة تجاه المناهج الفلسفية.
rdf:langString
Der Begriff jüdische Philosophie (hebräisch פילוסופיה יהודית, arabisch الفلسفة اليهودية, jiddisch ייִדישע פֿילאָסאָפֿיע) bezeichnet die Verbindung philosophischer Studien mit Inhalten der jüdisch-religiösen Traditionen. Während das Konzept selbst kontrovers ist, und über die prinzipielle Vereinbarkeit religiöser und philosophischer Inhalte debattiert wird, wird der Beginn jüdischer Philosophie ideengeschichtlich in der Regel mit Philon von Alexandria angesetzt.
rdf:langString
Pri la erao mesia estas skribite: ... kaj la mondo pleniĝos per la scio pri Dio kiel la akvo plenigas la surfacon de la "Oceanoj"- (Jesaja 11, 9) La sintagmo Juda filozofio ne estas universe akceptita, tamen, fakte, tiu doktrino ekzistas. Temas tamen pri objekto postulanta atentan analizon kaj zorge faritan difinon kun preciza ekspliko de la terminoj. Laŭ iuj, ĝi estas provo kunfandi laikajn kaj nereligiajn datenojn kun tiuj religiaj de Judismo; laŭ aliaj, male, prefere temas pri pli moderna formo de raciigado de la judismo mem. Rimarkindas ke la precipaj judaj fontoj kiel Tanaĥo kaj Talmudo, ne entenas la terminojn Filozofion kaj Judismon ĉar tiuj fontoj naskiĝis kiel preceptoj por la konduto de fideluloj, kaj se poste fariĝis laŭlonge de la meditoj ankaŭ fontoj de ellaborado de Saĝo, ili tamen ne atingas la karakteron de la filozofia rezonado. Kiel por ĉiu fandado de religio kaj filozofio, la aliro estas malfacilas ĉar la klasikaj filozofoj komencas sen hipotezoj certaj el kiuj dedukti konkludojn kiuj devas baziĝi sur premisoj de pura racio, dum religiaj pensistoj startas el serio da religiaj principoj laŭnorme ricevitaj kiel veraj. Pro tiuj diverĝoj en la celoj kaj vidpunktoj, iuj subtenas ke ne eblas esti vere filozofoj kaj samtempe veraj konfesantoj de religio. Laŭ tiu sentenco, ĉiuj streĉoj sintezi religion kaj filozofion estas destinitaj al fiasko. Se ekzempli, rabeno , hasida mistikulo, konsideras la filozofion malvera kaj hereza. Pritraktante la saman temon, male, malsammaniere, Baruch Spinoza, panteisto, konsideras la religion malsupera kompare kun la filozofio, kaj do la judan tradician filozofion intelekta kaj intelektula fiasko. Aliaj subtenas la eblecon de sintezo inter la du mondoj. Aparta afero estas la uzado de argumentoj kaj rezonadoj por pruvi la verecon de la religiaj principoj. Temas pri tekniko tre ekspluatata kies spuroj troviĝas en verkoj de multaj religioj, inkluzive de Judismo, Kristanismo kaj Islamo, sed tia vojo estas ĝenerale juĝata ne vera filozofio ĉe multaj filozofoj. Ekzemplo de tiu aliro troviĝas en la verkoj de , en sia Permission to Believe, (Feldheim 1990). Alia vojo por unuigi religion kaj filozofion kuŝas en la sindeteno ricevi kiel veraj la principojn de sia religio, ĝis kiam oni ne alvenu al la samaj konkludoj per la filozofia procezo. Tio aperas iumaniere en la verkoj de rabeno rekonstruista Mordecai Kaplan (20-a jarcento). Tamen, laŭ iuj fervoraj religiuloj, tiu sindetena sinteno implicus kredmankon, laŭ alaj tiu sindeteno estus nur “teknika” mensa proceduro. Alia vojo estas aplikado de la analiza filozofio al sia religio por plifortigi la bazojn de la kredo mem. Inter la judaj pensistoj kiuj proponas tian vojon aktivas , , kaj Abraham ibn Daud. Per tiu starigo de la problemo kredanto estus filozofo se li anatmetus jenajn demandojn:
* Kiu estus la naturo de Dio? Kiel ni scias ke li ekzistas?
* Kiu estas la naturo de la Torao? Kiel ni scias ke Dio rivelas sian volon al la homoj?
* Kio de nia religia tradicio devas esti interpretita laŭlitere?
* Kio povas aŭ devas esti interpretita alegorie?
* Kio konfesendas por esti konsiderata konfesanto de iu religio?
* Kiel harmoniigi la malkovrojn de la filozofio kun la principoj de la religio?
* Kiel koherigi sciencon kaj religion? Tiu povus esti la tasko de la juda filozofio, sed la debato ankoraŭ estas senkonkluda
rdf:langString
La filosofía judía es la producción filosófica desarrollada por pensadores judíos, a menudo íntimamente relacionada con su pertenencia nacional y religiosa. En este sentido, muchos de los comentarios del Talmud y de la Cábala forman parte de ésta, aunque también forma parte la producción exclusivamente laica, como por ejemplo la desarrollada durante la Haskala (la Ilustración judía). Algunos pensadores importantes fueron Filón de Alejandría, Nahmánides, Maimónides e Ibn Gabirol.
rdf:langString
Jewish philosophy (Hebrew: פילוסופיה יהודית) includes all philosophy carried out by Jews, or in relation to the religion of Judaism. Until modern Haskalah (Jewish Enlightenment) and Jewish emancipation, Jewish philosophy was preoccupied with attempts to reconcile coherent new ideas into the tradition of Rabbinic Judaism, thus organizing emergent ideas that are not necessarily Jewish into a uniquely Jewish scholastic framework and world-view. With their acceptance into modern society, Jews with secular educations embraced or developed entirely new philosophies to meet the demands of the world in which they now found themselves. Medieval re-discovery of ancient Greek philosophy among the Geonim of 10th century Babylonian academies brought rationalist philosophy into Biblical-Talmudic Judaism. The philosophy was generally in competition with Kabbalah. Both schools would become part of classic rabbinic literature, though the decline of scholastic rationalism coincided with historical events which drew Jews to the Kabbalistic approach. For Ashkenazi Jews, emancipation and encounter with secular thought from the 18th century onwards altered how philosophy was viewed. Ashkenazi and Sephardi communities had later more ambivalent interaction with secular culture than in Western Europe. In the varied responses to modernity, Jewish philosophical ideas were developed across the range of emerging religious movements. These developments could be seen as either continuations of or breaks from the canon of rabbinic philosophy of the Middle Ages, as well as the other historical dialectic aspects of Jewish thought, and resulted in diverse contemporary Jewish attitudes to philosophical methods.
rdf:langString
La philosophie juive est une forme de pensée juive, examinant les rapports entre le legs du judaïsme, la révélation et la tradition, et celui de l'hellénisme, la raison (logos). Les sujets qu'elle couvre peuvent porter sur :
* des questions philosophiques générales, comme le sens de la vie, la place de l'homme par rapport à lui-même ;
* des questions communes à toutes les philosophies religieuses, comme le rapport d'autrui à Dieu, la nature de Dieu, les « preuves » et « démonstrations » de son existence, mais aussi de préoccupations plus spécifiquement juives, comme le sens des mitzvot (prescriptions bibliques dans une moindre mesure, rabbiniques), la place du dogme, la croyance ou de la certitude, la nature des temps messianiques ;
* des questions, surtout chez les philosophes post-spinozistes, portant davantage sur un questionnement identitaire et la place du Juif dans le monde et l'histoire. Cette entité est controversée par les tenants du judaïsme traditionnel comme par les philosophes: pour les premiers, elle amène les Juifs à formuler les questions à la manière des non-Juifs, et les conduit donc rapidement et directement à l'hérésie ; pour les seconds, elle part d'un postulat préétabli, la vérité de la révélation, ce qui est contraire à une démarche philosophique authentique, et conduit des philosophes comme Leo Strauss à affirmer que les « classiques » de la philosophie juive comme le Guide des Égarés ou le Kuzari ne sont pas des œuvres philosophiques.[réf. nécessaire]
rdf:langString
Filsafat Yahudi (bahasa Ibrani: פילוסופיה יהודית) mencakup semua filsafat yang dilakukan oleh orang-orang Yahudi atau berkaitan dengan agama Yahudi. Sebelum Haskalah (Pencerahan Yahudi) dan emansipasi Yahudi, filsafat Yahudi didominasi dengan upaya-upaya merekonsiliasi pemikiran-pemikiran baru yang ke dalam tradisi Yahudi Rabinik hingga mengorganisasikan pemikiran-pemikiran yang muncul yang tidak sepenuhnya Yahudi ke dalam kerangka dan pandangan dunia skolastik Yahudi yang unik. Dengan diterimanya mereka dalam dunia modern, bangsa Yahudi dengan pendidikan sekuler mengembangkan filsafat yang sepenuhnya baru untuk memenuhi permintaan dunia. Penemuan kembali filsafat Yunani kuno pada abad pertengah di antara Geonim dari akademi-akademi Babilon abad ke-10 membawa filsafat rasionalis ke dalam agama Yahudi Alkitab-Talmud. Filsafat itu pada umumnya bersaing dengan Kabala. Kedua aliran itu kemudian menjadi bagian dari literatur Rabinik klasik, meskipun kemunduran rasionalisme skolastik bertepatan dengan peristiwa-peristiwa bersejarah yang menarik Yahudi pada pendekatan Kabbalistik. Bagi orang Yahudi Ashkenazi, emansipasi dan pemikiran sekuler sejak abad ke-18 mengubah cara pandang terhadap filsafat. Komunitas Ashkenazi dan Sefardim kemudian berinteraksi lebih ambivalen dengan budaya sekuler daripada komunitas Yahudi di Eropa Barat. Dalam respons terhadap modernitas yang beragam, pemikiran-pemikiran filosofis Yahudi dikembangkan dengan munculnya berbagai gerakan religius. Perkembangan ini dapat dilihat sebagai kelanjutan atau pemutusan dari kanon filsafat Rabinik pada Abad Pertengahan dan aspek dialektik historis lain dari pemikiran Yahudi, serta menghasilkan beragam sikap Yahudi kontemporer terhadap metode-metode filsafat.
rdf:langString
La filosofia ebraica (in ebraico: פילוסופיה יהודית?; in arabo: الفلسفة اليهودية; yiddish: ייִדיש פֿילאָסאָפֿיע) include tutta la filosofia prodotta dagli ebrei, o relativa alla religione dell'Ebraismo. Fino alla moderna Haskalah (Illuminismo ebraico) e all'emancipazione ebraica, la filosofia ebraica tentava principalmente di conciliare nuove idee coerenti con la tradizione del rabbinismo, organizzando così le idee emergenti che non necessariamente erano ebraiche in una visione del mondo univoca. Con la loro accettazione nella società moderna, quegli ebrei che possedevano una formazione laica abbracciarono o svilupparono filosofie completamente nuove per soddisfare le esigenze del mondo in cui ora si trovavano. Il termine "filosofia ebraica" non è quindi universalmente accettato; è tuttavia un argomento che richiede un'attenta analisi ed un'accurata definizione e spiegazione dei termini. Secondo alcuni essa è un tentativo di fondere insieme gli insegnamenti laici ed ateistici con quelli religiosi dell'Ebraismo, secondo altri, invece, si tratta piuttosto di una forma relativamente moderna di razionalizzazione dell'Ebraismo stesso. La riscoperta medievale del pensiero greco da parte dei Gaonim delle accademie babilonesi del X secolo portò la filosofia razionalista nell'Ebraismo biblico-talmudico. La filosofia era generalmente in concorrenza con la Cabala ebraica: entrambe le scuole sarebbero diventate parte della letteratura rabbinica classica, sebbene il declino del razionalismo scolastico coincidesse con gli eventi storici che attrassero gli ebrei verso l'approccio cabalistico. Per gli ebrei aschenaziti l'emancipazione e l'incontro col pensiero laico dal XVIII secolo in poi alterò la loro interpretazione di filosofia. Le comunità aschenazite e sefardite ebbero una più tarda e ambivalente interazione con la cultura secolare che non gli ebrei dell'Europa occidentale. Nelle varie risposte alla modernità, le idee filosofiche ebraiche furono sviluppate in tutta la gamma di emergenti correnti religiose. Tali sviluppi possono essere visti sia come continuazioni o rotture con il canone della filosofia rabbinica medievale, sia come altri aspetti dialettici storici del pensiero ebraico, e ha condotto a diversi atteggiamenti ebraici contemporanei rispetto ai metodi filosofici.
rdf:langString
ユダヤ哲学とは、ユダヤ人とユダヤ教によって行われた全ての哲学的活動を意味する。
rdf:langString
Joodse filosofie is de filosofische studie van het jodendom, dan wel filosofische activiteit door Joden.
rdf:langString
Filosofia judaica é a conjunção de estudos de filosofia e teologia judaica. É uma história do pensamento judeu e não significa, necessariamente, filosofia no sentido grego antigo. Principia com a consolidação do judaísmo e chega até a idade contemporânea.
rdf:langString
Judisk filosofi är filosofi associerad med judar och judendomen. Filosofin präglas av dialektik mellan generell filosofi och . Generellt kan 800-talet till 1400-talet sägas vara en storhetstid för den judiska filosofin, särskilt i Sydeuropa och Mellanöstern. Under upplysningstiden på 1700-talet uppstod den judiska upplysningenrörelsen, , med bland annat Moses Mendelssohn som företrädare.
rdf:langString
Евре́йская филосо́фия — философия, опирающаяся на еврейскую традицию, коллективный опыт еврейского народа. Нередко еврейскую философию определяют более узко как философию иудаизма, то есть как рациональное обоснование иудейской теологии, посредством системы философских понятий. Согласно профессору Э. Берковичу, ни один еврейский мыслитель никогда не начинал с самого начала, поскольку иудаизм уже дан в тот момент, когда философ начинает своё исследование. Однако существует чрезвычайно расширительный подход к пониманию сущности еврейской философии. Данный подход отождествляет еврейскую философию с любым видом рефлексивной мысли со стороны тех, кто идентифицируют себя с евреями. Тем не менее, в настоящее время философы, евреи по происхождению, которые не рассматривают проблематику иудаизма или в творчестве которых не отражены специфические еврейские проблемы, обычно не считаются еврейскими философами.
rdf:langString
猶太教哲學(希伯來語:פילוסופיה יהודית;阿拉伯语:الفلسفة اليهودية;意第緒語:ייִדיש פֿילאָסאָפֿיע),所有猶太人的哲學,以及與猶太教相關的教議,都概括在這個名詞下。它與卡巴拉構成猶太教神學的兩大面向。 猶太教哲學的基礎為塔納赫,但它也受到古希臘哲學的影響。
rdf:langString
Єврейська філософія — філософія, яка спирається на єврейську традицію. Нерідко єврейську філософію визначають більш вузько як філософію юдаїзму, тобто як раціональне обґрунтування юдейської теології, за допомогою системи філософських понять. За професором Елізаром Берковичем, жоден єврейський мислитель ніколи не починав з самого початку, оскільки юдаїзм вже існує в той момент, коли філософ починає своє дослідження. Однак існує і надзвичайно широкий підхід до розуміння сутності єврейської філософії. Цей підхід ототожнює єврейську філософію з будь-яким видом рефлексії думки тих, хто вважають себе євреями. Тим не менш, у наш час[коли?] філософи, євреї за походженням, які не розглядають проблематику юдаїзму чи у творчості яких не відображені специфічні єврейські проблеми, зазвичай не вважаються представниками єврейської філософії..
xsd:nonNegativeInteger
97274