Ise Grand Shrine

http://dbpedia.org/resource/Ise_Grand_Shrine an entity of type: Thing

ضريح إيسه هو ضريح شنتوي في اليابان يحتضن العديد من الملحقات والأضرحة، يقع بالقرب من مدينة إيسه في وسط البلاد. توجد في ضريح إيسه أضرحة الأسلاف الأصليين للعائلة الإمبراطورية اليابانية (حسب الأساطير). الضريح الداخلي (نائيكو) والذي يعود تاريخه إلى القرن الـ3 للميلاد، خصص لتبجيل «أماتيراسو»، آلهة (كامي) الشمس حسب العقيدة الشنتوية، ومن الأسلاف الأسطوريين للعائلة الإمبراطورية. تقول الأسطورة أن أحد أفراد هذه العائلة شاهد رؤية في منامه، أوحت له باتخاذ هذه المكان كضريح. الضريح الخارجي والذي يعود إلى القرن الـ5 للميلاد، خص لتبجيل «» إله الغلال والثروة. rdf:langString
Ise santutegi handia (japonieraz: 伊勢神宮 Ise Jingū) Isen dagoen santutegi xintoista da, Japoniako santutegien artean sakratuena. "Santutegien santutegia" izenaz ere ezagutzen da. rdf:langString
Le sanctuaire d'Ise (伊勢神宮, Ise-jingū), aussi connu comme le grand sanctuaire d'Ise (伊勢大神宮, Ise-daijingū), est le sanctuaire shinto le plus important du Japon, considéré comme le lieu le plus sacré de cette religion. rdf:langString
Kuil Besar Ise (伊勢神宮 Ise Jingū), yang terletak di kota Ise, Prefektur Mie, Jepang, adalah sebuah kuil Shinto yang didedikasikan kepada dewi matahari Amaterasu. Secara resmi disebut sebagai Jingū (神宮), Ise Jingū adalah kompleks kuil yang terdiri dari sejumlah besar kuil Shinto yang terpusat di dua kuil utama, Naikū (内宮) dan Gekū (外宮). rdf:langString
伊勢神宮(いせじんぐう)は、日本の三重県伊勢市にある神社。正式名称は地名(伊勢)を冠しない「神宮」(じんぐう)であり、他の神宮と区別するために伊勢神宮と通称される。 「伊勢の神宮」、または親しみを込めて「お伊勢さん」「大神宮さん」とも称される。古来、最高の特別格の宮とされ、現在は神社本庁の本宗(ほんそう。全ての神社の上に立つ神社)であり、「日本国民の総氏神」とされる。 律令国家体制における神祇体系のうちで最高位を占め、平安時代には二十二社の中の更に上七社の1社となった。また、神階が授与されたことのない神社の一つ。古代においては宇佐神宮、中世においては石清水八幡宮と共に二所宗廟の一つとされた。明治時代から太平洋戦争前までの近代社格制度においては、全ての神社の上に位置する神社として社格の対象外とされた。 rdf:langString
이세 신궁(일본어: 伊勢神宮)은 일본의 신사 (神社) 가운데 하나다. 미에현 이세시에 있으며, 신사 이름은 미에 현의 옛 이름 가운데 하나인 이세 국에서 가져왔다. 일본에서 가장 큰 규모의 신사로, 일본 내 신사 중심 시설이다. 때문에 이세라는 지명을 붙이지 않고 신궁 (神宮)이라고 부르는 게 일반적이다. 일본 국민 사이 "이세 님", "대신궁 님" 등으로 부르기도 있다. , 과 더불어 "신계" (神階)가 내려지지 않은 신궁으로, 우사 신궁, 이와시미즈 하치만구와 더불어 일본의 종묘로 추앙받는다. rdf:langString
De Ise Jingū (te vertalen als grote schrijn van Ise) is een complex van Shintoschrijnen, gelegen in de stad Ise in de prefectuur Mie. Doorgaans wordt de naam gebruikt om te refereren aan de twee primaire schrijnen; de (内宮, Naikū) en (外宮, Gekū). rdf:langString
Il grande santuario di Ise (伊勢神宮 Ise-jingū?) è un gruppo di jinja (santuari shintoisti) consacrato alla dea Amaterasu Omikami nella città di Ise, situata nella prefettura di Mie, in Giappone. I santuari del complesso vengono smantellati e ricostruiti sempre identici una volta ogni vent'anni, con spese esorbitanti. Gli edifici attuali, costruiti nel 2013, sono la sessantaduesima ricostruzione, la prossima è in programma per il 2033. rdf:langString
Ise-jingū (jap. 伊勢神宮) – chram shintō poświęcony bogini Amaterasu, znajdujący się w japońskim mieście Ise w prefekturze Mie. rdf:langString
神宮(日语:神宮/じんぐう Jingū)是位於日本三重縣伊勢市的神社,被定為神社本廳之本宗,即神社本廳所屬所有神社的中心。在與其餘神宮區別時,又可冠上地名稱伊勢神宮。無神階,于明治時代至戰前為止,在國家神道之近代社格制度中,被視為特別的存在,而不定社格。 rdf:langString
Святилище І́се або Велике святилище Ісе (яп. 伊勢神宮, いせじんぐう, ісе джінґу, «божественний палац Ісе») — комплекс сінтоїстських святилищ у місті Ісе префектури Міє, в Японії. Центральна організація . Офіційна назва — Джінґу (神宮). Від часу заснування вважається центральною синтоїстською святинею Японії. Пов'язане з культом богині сонця Аматерасу, пращуркою роду Імператорів Японії. rdf:langString
El Santuari d'Ise (en japonès: 伊勢神宮, Ise-jingū), també conegut com el Gran Santuari d'Ise (伊勢大神宮, Ise-Daijingū) i oficialment com El Santuari (神宮, Jingū), és el santuari del xintoisme més important del Japó, considerat el lloc més sagrat d'aquesta religió. Es localitza a la ciutat d'Ise, en el centre de la prefectura de Mie, a la regió central-sud del país. La zona on se situa el Santuari forma part del , que inclou a més a més d'altres llocs sagrats i històrics, com ara Meoto Iwa i el Saiku -residència imperial durant l'era Heian-. El Santuari és esmentat als dos llibres més antics del Japó, el Kojiki i el Nihonshoki, escrits a començaments del segle viii, en què s'esmenta que la fundació llegendària del Santuari va ser realitzada l'any 4 aC., per la princesa Yamatohime-no-mikoto, filla rdf:langString
Svatyně Ise (japonsky: 伊勢神宮, Ise-džingú), jinak také Velká svatyně Ise (伊勢大神宮, Ise Daidžingú), je nejvýznamnější šintoistická svatyně v Japonsku. Je zasvěcena šintoistické bohyni Amaterasu Ómikami a nachází se ve městě Ise v prefektuře Mie. V Naikú je také uloženo posvátné zrcadlo Jata no kagami – jedna ze tří posvátných japonských císařských regálií. rdf:langString
Το Μεγάλο Ιερό της (πόλης) Ίσε (伊勢神宮, Ise Jingū) θεωρείται ο ιερότερος χώρος του Σιντοϊσμού στην Ιαπωνία. Το «Μεγάλο Ιερό», από τους παλαιότερους σιντοϊστικούς ναούς, αφιερωμένο στην λατρεία της ιαπωνικής Θεάς του Ήλιου, Αματεράσου, βρίσκεται στην πόλη Ίσε, στο νησί Χονσού, 300 χλμ. βόρεια του Τόκυο. Ουσιαστικά, πρόκειται περί συμπλέγματος εκατόν είκοσι τριών (123)σιντοϊστικών ιερών, που ομαδοποιούνται γύρω από δυο κεντρικά ιερά : το (εσωτερικό) Ναϊκού (Naikū) και το (εξωτερικό) Γκεκού (Gekū). rdf:langString
Ise-Sanktejo (伊勢神宮; Ise-ĵingū) estas Ŝintoa Sanktejo al la diino Amaterasu-ōmikami, lokata en la urbo Ise en Mie prefektujo, Japanio. Oficiale sciata simple kiel Ĵingū aŭ "La Sanktejo", Ise-Sanktejo estas efektive sanktejo kompleksa, konsistata el super cent individuaj sanktejoj, dividata en du ĉefaj partoj. Gekū (外宮) aŭ la "Ekstera Sanktejo" estas dediĉata al la diaĵo , dum Naikū (内宮) aŭ la "Intera Sanktejo" estas dediĉata al Amaterasu. rdf:langString
Der Ise-jingū (japanisch 伊勢神宮; auch Ise-Daijingū (伊勢大神宮); etwa: (Groß-)Schrein(e) von Ise; offizieller Name eigentlich bloß Jingū) ist ein Shintō-Schrein und gilt im Schrein-Shintō als das höchste Heiligtum Japans. Er befindet sich in der heutigen Stadt Ise (früher Uji-Yamada) in der Präfektur Mie und besteht aus einer weitläufigen Gebäudeanlage mit zwei Hauptschreinen, dem Inneren Schrein (内宮 Naikū) und dem etwa sechs Kilometer davon entfernten Äußeren Schrein (外宮 Gekū), sowie 125 Nebenschreinen (91 davon gehören zum Naikū, 32 zum Gekū). Darüber hinaus gehören dem Schrein noch drei angeschlossene Museen, eine Bibliothek, sowie eine Reihe weiterer Anlagen zur Herstellung der in den Zeremonien benötigten Produkte, die nicht nur in Ise oder der Präfektur Mie liegen. rdf:langString
El Santuario de Ise (伊勢神宮 Ise-jingū?), también conocido como el Gran Santuario de Ise (伊勢大神宮 Ise-Daijingū?) y oficialmente como El Santuario (神宮 Jingū?), es el santuario Shintō más importante de Japón,​ considerado el lugar más sagrado de esta religión.​​ Se localiza en la ciudad de Ise, en el centro de la prefectura de Mie, en la región central-sur del país. La zona en la que se ubica el santuario forma parte del parque nacional Ise-Shima, que incluye además otros lugares sagrados e históricos, como Meoto Iwa y el Saiku (residencia imperial durante la era Heian). El Santuario es mencionado en los dos libros más antiguos de Japón, el Kojiki y el Nihonshoki, escritos a comienzos del siglo VIII, en los que se menciona que la fundación legendaria del Santuario fue realizada en el año 4 a. C., rdf:langString
The Ise Grand Shrine (伊勢神宮, Ise Jingū), located in Ise, Mie Prefecture of Japan, is a Shinto shrine dedicated to the sun goddess Amaterasu. Officially known simply as Jingū (神宮), Ise Jingū is a shrine complex composed of many Shinto shrines centered on two main shrines, Naikū (内宮) and Gekū (外宮). The chief priest or priestess of Ise Shrine must come from the Imperial House of Japan and is responsible for watching over the Shrine. The current high priestess of the shrine is Emperor Emeritus Akihito's daughter, Sayako Kuroda. rdf:langString
O Santuário Ise é um santuário xintoísta dedicado à deusa do sol, Amaterasu e está situado na cidade de Ise, na província de Mie, no Japão. Também é conhecido por Ise Jingu, ou apenas por Jingu ("o Santuário") e é um dos mais importantes santuários xintoístas do Japão. rdf:langString
Исэ́-Дзи́нгу (яп. 伊勢神宮) — синтоистское святилище (дзингу) в городе Исе префектуры Миэ, посвящённое божеству Аматэрасу о-миками и отвечающей за снабжение богини продовольствием Тоёукэ. Исэ-Дзингу является главной синтоистской святыней, поэтому иногда её называют просто Дзингу. От Исэ-дзингу отходит древняя тропа паломничества Кумано-кодо к синтоистским святилищам Кумано-Хонгу-тайся (яп. 熊野本宮大社)、Кумано-Хаятама-тайся (яп. 熊野速玉大社) и Кумано-Нати-тайся (яп. 熊野那智大社). Весь район вокруг святилища представляет национальный парк Исэ-сима, в котором находится немало исторических объектов. rdf:langString
Ise Jingū är en japansk shintohelgedom, som ligger i staden Ise i Mie-prefekturen i Japan. Det är tillägnat solgudinnan Amaterasu. Ise Jingū är en samling på 125 religiösa byggnader runt om de två huvudhelgedomarna Naikū och Gekū. Helgedomen är en av shintoreligionens heligaste och viktigaste platser. Tillträde är restriktivt och allmänheten tillåts inte beträda området med de centrala byggnaderna, som är gömda bakom träplank. Turister kan fritt röra sig i skogen, också dess ornamenterade gångstigar från efter Meijiperioden. rdf:langString
rdf:langString Ise Grand Shrine
rdf:langString ضريح إيسه
rdf:langString Santuari d'Ise
rdf:langString Svatyně Ise
rdf:langString Ise-jingū
rdf:langString Μεγάλο Ιερό της Ίσε
rdf:langString Ise-Sanktejo
rdf:langString Santuario de Ise
rdf:langString Ise santutegi handia
rdf:langString Kuil Besar Ise
rdf:langString Sanctuaire d'Ise
rdf:langString Santuario di Ise
rdf:langString 이세 신궁
rdf:langString 伊勢神宮
rdf:langString Ise Jingu
rdf:langString Ise-jingū
rdf:langString Храм Исэ
rdf:langString Santuário de Ise
rdf:langString Святилище Ісе
rdf:langString Ise Jingū
rdf:langString 伊势神宫
rdf:langString Ise Grand Shrine
xsd:float 34.45500183105469
xsd:float 136.725830078125
xsd:integer 579053
xsd:integer 1124144129
rdf:langString Naikū, Ise Shrine Map of Naikū
xsd:integer 4
rdf:langString Japan
xsd:string 34.455 136.72583333333333
rdf:langString El Santuari d'Ise (en japonès: 伊勢神宮, Ise-jingū), també conegut com el Gran Santuari d'Ise (伊勢大神宮, Ise-Daijingū) i oficialment com El Santuari (神宮, Jingū), és el santuari del xintoisme més important del Japó, considerat el lloc més sagrat d'aquesta religió. Es localitza a la ciutat d'Ise, en el centre de la prefectura de Mie, a la regió central-sud del país. La zona on se situa el Santuari forma part del , que inclou a més a més d'altres llocs sagrats i històrics, com ara Meoto Iwa i el Saiku -residència imperial durant l'era Heian-. El Santuari és esmentat als dos llibres més antics del Japó, el Kojiki i el Nihonshoki, escrits a començaments del segle viii, en què s'esmenta que la fundació llegendària del Santuari va ser realitzada l'any 4 aC., per la princesa Yamatohime-no-mikoto, filla de l'Emperador Suinin. El Santuari d'Ise es compon de dos santuaris principals: el Santuari Interior (内宮 , Naikū?) i el Santuari Exterior (外宮 , Gekū?), situat a uns sis quilòmetres al nord-oest del primer. A més, aquests dos complexos posseeixen uns cent vint-i-tres santuaris subordinats de diverses categories, noranta-u a Naikū i trenta-dos a Gekū, sumant en total cent vint-i-cinc santuaris. El complex de Naikū està dedicat a l'adoració de Amaterssu Ōmikami, la deessa xintoista del Sol i avantpassada de la Família Imperial del Japó, per la qual cosa està sota la cura i la protecció d'aquesta, concretament del Summe Sacerdot i de la Summa Sacerdotessa, descendents tots dos de l'Emperador del Japó. El complex de Gekū està dedicat a l'adoració de Toyouke no Ōmikami, deessa dels cereals, el vestit, l'aliment, l'habitatge, l'agricultura i la indústria. Posseeix un estil arquitectònic arcaic conegut com a Shinmeizukuri, representatiu d'un autèntic estil japonès, que reflecteix l'estil Shintō tardà, previ a l'arribada del budisme al Japó al segle vi i que és comú a tota la prefectura d'Ise. Al Santuari d'Ise hi ha a més un bosc amb arbres sagrats i diferents zones on s'elaboren productes que són utilitzats com a ofrenes sagrades: un camp d'arròs, una salina, un hort, factories tradicionals de seda, cànem i terrisseria, llocs d'assecat de peix, etc. També posseeix algunes àrees culturals com una biblioteca i tres museus, així com altres edificacions annexes. Dins del Santuari tenen lloc una gran quantitat de cerimònies religioses diàries basades en els cicles agrícoles, indispensables en l'economia japonesa tradicional. Aquestes activitats estan organitzades per una jerarquia eclesiàstica que és l'encarregada de manejar els elements sagrats que són usats com a ofrenes: aigua, foc, aliments, seda, fusta, música i dansa, etc. Tots els anys, creients procedents de tot el país acudeixen en peregrinació al Santuari, fet conegut com a O-Ise-Mairi, ja que, segons la tradició, els practicants del Shintō han d'acudir al santuari almenys una vegada en la seva vida. Primer ho fan al Gekū per posteriorment peregrinar al Naikū, malgrat que aquest sector és accessible només de vegades especials. Els santuaris principals de cada complex no són accessibles al públic i només poden ser vists a certa distància, des de darrere d'unes tanques.
rdf:langString ضريح إيسه هو ضريح شنتوي في اليابان يحتضن العديد من الملحقات والأضرحة، يقع بالقرب من مدينة إيسه في وسط البلاد. توجد في ضريح إيسه أضرحة الأسلاف الأصليين للعائلة الإمبراطورية اليابانية (حسب الأساطير). الضريح الداخلي (نائيكو) والذي يعود تاريخه إلى القرن الـ3 للميلاد، خصص لتبجيل «أماتيراسو»، آلهة (كامي) الشمس حسب العقيدة الشنتوية، ومن الأسلاف الأسطوريين للعائلة الإمبراطورية. تقول الأسطورة أن أحد أفراد هذه العائلة شاهد رؤية في منامه، أوحت له باتخاذ هذه المكان كضريح. الضريح الخارجي والذي يعود إلى القرن الـ5 للميلاد، خص لتبجيل «» إله الغلال والثروة.
rdf:langString Svatyně Ise (japonsky: 伊勢神宮, Ise-džingú), jinak také Velká svatyně Ise (伊勢大神宮, Ise Daidžingú), je nejvýznamnější šintoistická svatyně v Japonsku. Je zasvěcena šintoistické bohyni Amaterasu Ómikami a nachází se ve městě Ise v prefektuře Mie. Také oficiálně známá jen jako Džingú čili „Svatyně“, Ise Džingú je ve skutečnosti komplex sestávající z více než jednoho sta svatyní. Ten je rozdělen do dvou částí. Gekú (外宮) neboli Vnější svatyně leží ve městě Jamada a je zasvěcena božstvu Tojouke no Ómikami (božstvo potravy, oblečení a bydlení), zatímco Naikú (内宮) neboli Vnitřní svatyně leží ve městě Udži a je zasvěcena Amaterasu Ómikami (božská pramáti císařského rodu). Tyto dvě části jsou od sebe vzdáleny asi šest kilometrů a spojuje je stará poutní cesta. Podle oficiálních údajů vznikly svatyně v roce 4 př. n. l., ale většina historiků je považuje o několik set let mladší. Rok 690 n. l. je považován za datum, kdy byly svatyně poprvé vystavěny v jejich současné podobě. Zmínky o nich jsou už v nejstarších japonských kronikách Kodžiki (712) a Nihonšoki (720). Podle šintoistické tradice se dvě hlavní budovy svatyně postavené ve stylu šinmei každých 20 let stavějí znovu podle přesných plánů a původní technologií. Vedle každé budovy je volný pozemek, na kterém se nové svatyně nejprve postaví s důrazem na zachování každého detailu. Následně se konají bohoslužby, při kterých se božstvo přesune do nové stavby. Poté se po dalších bohoslužbách stará svatyně rozebere a její části se rozdělí mezi přidružené svatyně po celém Japonsku. Současné budovy byly postaveny v roce 2013 a jsou tak už 62. kopií staveb původních. Během období Edo vyzývaly přidružené svatyně po celém Japonsku k poutím do svatyní v Ise. Každý rok tak svatyně Ise navštívilo v průměru 600 000 až 700 000 poutníků. Výjimkou byly roky 1705 a 1830, kdy se konaly spontánní masové poutě, při nichž dorazilo do Ise 2 až 3 miliony lidí. Pro většinu poutníků znamenala taková pouť jedinou příležitost v jejich životě, kdy se mohli vzdálit ze svých vesnic a městeček. V Naikú je také uloženo posvátné zrcadlo Jata no kagami – jedna ze tří posvátných japonských císařských regálií.
rdf:langString Το Μεγάλο Ιερό της (πόλης) Ίσε (伊勢神宮, Ise Jingū) θεωρείται ο ιερότερος χώρος του Σιντοϊσμού στην Ιαπωνία. Το «Μεγάλο Ιερό», από τους παλαιότερους σιντοϊστικούς ναούς, αφιερωμένο στην λατρεία της ιαπωνικής Θεάς του Ήλιου, Αματεράσου, βρίσκεται στην πόλη Ίσε, στο νησί Χονσού, 300 χλμ. βόρεια του Τόκυο. Ουσιαστικά, πρόκειται περί συμπλέγματος εκατόν είκοσι τριών (123)σιντοϊστικών ιερών, που ομαδοποιούνται γύρω από δυο κεντρικά ιερά : το (εσωτερικό) Ναϊκού (Naikū) και το (εξωτερικό) Γκεκού (Gekū). Το εσωτερικό ιερό, το Ναϊκού, που επίσημα ονομάζεται «Κόταϊ Τζινγκού» βρίσκεται στην πόλη Ουτζί-τάτσι και είναι αφιερωμένο στη λατρεία της Αματεράσου, η οποία πιστεύεται ότι κατοικεί εκεί και η οποία σύμφωνα με την παράδοση αποτελεί την πρόγονο της αυτοκρατορικής οικογένειας της Ιαπωνίας. Τα κτήρια του ιερού είναι κατασκευασμένα από κυπαρίσσι και τα ξύλα συνδέονται μεταξύ τους χωρίς τη χρήση καρφιών. Το εξωτερικό ιερό, το Γκεκού, που ονομάζεται επίσημα «Τογιοούκε Νταϊτζινγκού» βρίσκεται 6 χιλιόμετρα μακριά από το Ναϊκού και είναι αφιερωμένο στην Toyouke-Ōmikami, τη θεά της γεωργίας και της βιομηχανίας. Το Μεγάλο ιερό της Ίσε προσελκύει πάνω από 6 εκατομμύρια πιστούς και τουρίστες το χρόνο. Κάθε είκοσι χρόνια το παλιό ιερό κατεδαφίζεται και δημιουργείται ένα καινούργιο, που είναι πανομοιότυπο με το προηγούμενο. Σύμφωνα με την αντίληψη του Σιντοϊσμού τα Ιερά συμβολίζουν τη φύση, που αναγεννάται διαρκώς και ανανεώνεται. Με αυτό τον τρόπο διατηρούνται πάντα καινούργια και μεταδίδεται η παραδοσιακή τεχνική κατασκευής τους από γενιά σε γενιά. Η πιο πρόσφατη ανακατασκευή του Ιερού έγινε το 2013.
rdf:langString Ise-Sanktejo (伊勢神宮; Ise-ĵingū) estas Ŝintoa Sanktejo al la diino Amaterasu-ōmikami, lokata en la urbo Ise en Mie prefektujo, Japanio. Oficiale sciata simple kiel Ĵingū aŭ "La Sanktejo", Ise-Sanktejo estas efektive sanktejo kompleksa, konsistata el super cent individuaj sanktejoj, dividata en du ĉefaj partoj. Gekū (外宮) aŭ la "Ekstera Sanktejo" estas dediĉata al la diaĵo , dum Naikū (内宮) aŭ la "Intera Sanktejo" estas dediĉata al Amaterasu. Laŭ la oficiala kronologio, la sanktejoj estis originale konstruata en la jaro 4 a.K. pro Yamatohime-no-mikoto, filino de Suinin, sed la plimulto suspektas, ke ĝi estis jarcente posta, prefere al 690 p.K.. Legendoj diras, ke Naikū estis establata de Yamatohime-no-mikoto. La sanktejoj estas menciata en la kronikoj de la Kojiki kaj la Nihon Ŝoki. La malnovaj sanktejoj estas malmuntitaj, kaj tiuj novaj estas konstruaditaj al penigaj desegnoj en ĉiuj 20 jaroj, kun sufiĉa elspezo. La nunaj konstruaĵoj, okazite en 2013, estas la 63-aj fojaj kaj estas rekonstruotaj en 2033.
rdf:langString El Santuario de Ise (伊勢神宮 Ise-jingū?), también conocido como el Gran Santuario de Ise (伊勢大神宮 Ise-Daijingū?) y oficialmente como El Santuario (神宮 Jingū?), es el santuario Shintō más importante de Japón,​ considerado el lugar más sagrado de esta religión.​​ Se localiza en la ciudad de Ise, en el centro de la prefectura de Mie, en la región central-sur del país. La zona en la que se ubica el santuario forma parte del parque nacional Ise-Shima, que incluye además otros lugares sagrados e históricos, como Meoto Iwa y el Saiku (residencia imperial durante la era Heian). El Santuario es mencionado en los dos libros más antiguos de Japón, el Kojiki y el Nihonshoki, escritos a comienzos del siglo VIII, en los que se menciona que la fundación legendaria del Santuario fue realizada en el año 4 a. C.,​ por la princesa Yamatohime-no-mikoto, hija del Emperador Suinin. El Santuario de Ise se compone de dos santuarios principales: el Santuario Interior (内宮 Naikū?) y el Santuario Exterior (外宮 Gekū?), situado a unos seis kilómetros al noroeste del primero. Además, estos dos complejos poseen unos ciento veintitrés santuarios subordinados de diversas categorías, noventa y uno en Naikū y treinta y dos en Gekū, sumando en total ciento veinticinco santuarios.​ El complejo de Naikū está dedicado a la adoración de Amaterasu Ōmikami, la diosa Shintō del Sol y antepasada de la Familia Imperial de Japón, por lo que está bajo el cuidado y la protección de esta, concretamente del Sumo Sacerdote y de la Suma Sacerdotisa, descendientes ambos del Emperador de Japón. El complejo de Gekū está dedicado a la adoración de Toyouke no Ōmikami, diosa de los cereales, el vestido, el alimento, la vivienda, la agricultura y la industria.​ Posee un estilo arquitectónico arcaico conocido como Shinmeizukuri, representativo de un auténtico estilo japonés, que refleja el estilo Shintō tardío, previo a la llegada del budismo a Japón en el siglo VI y que es común a toda la prefectura de Ise.​ En el Santuario de Ise hay además un bosque con árboles sagrados y distintas zonas donde se elaboran productos que son utilizados como ofrendas sagradas: un campo de arroz, una salina, un huerto, factorías tradicionales de seda, cáñamo y alfarería, sitios de secado de pescado, etc. También posee algunas áreas culturales como una biblioteca y tres museos,​ así como otras edificaciones anexas. Dentro del Santuario tienen lugar una gran cantidad de ceremonias religiosas diarias basadas en los ciclos agrícolas, indispensables en la economía japonesa tradicional. Estas actividades están organizadas por una jerarquía eclesiástica que es la encargada de manejar los elementos sagrados que son usados como ofrendas: agua, fuego, alimentos, seda, madera, música y danza, etc.​ Todos los años, creyentes procedentes de todo el país acuden en peregrinación al Santuario, hecho conocido como O-Ise-Mairi, ya que, según la tradición, los practicantes del Shintō deben acudir al santuario al menos una vez en su vida. Primero lo hacen al Gekū para posteriormente peregrinar al Naikū, a pesar de que este sector es accesible solo en ocasiones especiales.​ Los santuarios principales de cada complejo no son accesibles al público y solo pueden ser vistos a cierta distancia, desde detrás de unas vallas.
rdf:langString Der Ise-jingū (japanisch 伊勢神宮; auch Ise-Daijingū (伊勢大神宮); etwa: (Groß-)Schrein(e) von Ise; offizieller Name eigentlich bloß Jingū) ist ein Shintō-Schrein und gilt im Schrein-Shintō als das höchste Heiligtum Japans. Er befindet sich in der heutigen Stadt Ise (früher Uji-Yamada) in der Präfektur Mie und besteht aus einer weitläufigen Gebäudeanlage mit zwei Hauptschreinen, dem Inneren Schrein (内宮 Naikū) und dem etwa sechs Kilometer davon entfernten Äußeren Schrein (外宮 Gekū), sowie 125 Nebenschreinen (91 davon gehören zum Naikū, 32 zum Gekū). Darüber hinaus gehören dem Schrein noch drei angeschlossene Museen, eine Bibliothek, sowie eine Reihe weiterer Anlagen zur Herstellung der in den Zeremonien benötigten Produkte, die nicht nur in Ise oder der Präfektur Mie liegen. Gegenwärtig pilgern pro Jahr etwa sechs Millionen Menschen zum Schrein (diese Pilgerschaft nennt sich O-Ise-Mairi). Der Tradition gemäß wird dabei zuerst der Gekū und dann der Naikū aufgesucht, bei geringer zur Verfügung stehender Zeit nur der Naikū. Eine besonders berühmte Wallfahrt war die von Admiral Tōgō Heihachirō, der nach dem siegreichen Russisch-Japanischen Krieg mit seiner gesamten Flotte in der Bucht von Ise einlief, um seine Dankbarkeit zu bezeugen. Der Öffentlichkeit sind die Hauptschreine nicht zugänglich, sie können nur aus einiger Entfernung hinter hohen Zäunen betrachtet werden. Darüber hinaus befinden sich nicht alle Nebenschreine auf den eigentlichen Geländen des Naikū oder Gekū. Der Ise-jingū ist auch bekannt für seinen archaischen und einfachen Baustil, Shinmei-zukuri (神明造) genannt, der am weitesten in der Präfektur Mie verbreitet ist. Der Ise-jingū verwendet im Speziellen eine Stilvariante namens yuitsu shinmei-zukuri (唯一神明造), der wie der Name sagt für diesen Schrein allein einzigartig (yuitsu) ist. Sowohl Naikū als auch Gekū verfügen über eine Vielzahl von Gebäuden, die in beiden Schreinen vorkommen. Dazu gehört u. a. die Saikan, eine Halle zur rituellen Reinigung für die über 100 Priester, in der sie sich für ein oder zwei Nächte aufhalten müssen, um ihren Geist von weltlichen Dingen zu befreien. In den Saikan existieren spezielle Bäder, Mahlzeiten darin werden nur über heiligem Feuer (ohne irgendwelche Hilfsmittel angefacht) zubereitet. Neben den Saikan befinden sich die Anzaisho, spezielle Gebäude für Besucher des Kaiserhauses.
rdf:langString Ise santutegi handia (japonieraz: 伊勢神宮 Ise Jingū) Isen dagoen santutegi xintoista da, Japoniako santutegien artean sakratuena. "Santutegien santutegia" izenaz ere ezagutzen da.
rdf:langString The Ise Grand Shrine (伊勢神宮, Ise Jingū), located in Ise, Mie Prefecture of Japan, is a Shinto shrine dedicated to the sun goddess Amaterasu. Officially known simply as Jingū (神宮), Ise Jingū is a shrine complex composed of many Shinto shrines centered on two main shrines, Naikū (内宮) and Gekū (外宮). The Inner Shrine, Naikū (also officially known as "Kōtai Jingū"), is located in the town of Uji-tachi, south of central Ise, and is dedicated to the worship of Amaterasu, where she is believed to dwell. The shrine buildings are made of solid cypress wood and use no nails but instead joined wood. The Outer Shrine, Gekū (also officially known as "Toyouke Daijingū"), is located about six kilometers from Naikū and dedicated to Toyouke-Ōmikami, the god of agriculture, rice harvest and industry. Besides Naikū and Gekū, there are an additional 123 Shinto shrines in Ise City and the surrounding areas, 91 of them connected to Naikū and 32 to Gekū. Purportedly the home of the Sacred Mirror, the shrine is one of Shinto's holiest and most important sites. Access to both sites is strictly limited, with the general public not allowed beyond sight of the thatched roofs of the central structures, hidden behind four tall wooden fences. However, tourists are free to roam the forest, including its ornamental walkways which date back to the Meiji period. During the Edo period, it is estimated that one out of ten Japanese conducted an Okage Mairi pilgrimage to the shrine. Accordingly, pilgrimage to the shrine flourished in both commercial and religious frequency. According to historical documents, 3.62 million people visited the shrine in 50 days in 1625, and 1.18 million people visited the shrine in three days in 1829 when the grand festival held every 20 years was held. Because the shrine is considered sanctuary, no security checkpoints were conducted, as it was considered sacrilege by the faithful. The two main shrines of Ise are joined by a pilgrimage road that passes through the old entertainment district of Furuichi. The chief priest or priestess of Ise Shrine must come from the Imperial House of Japan and is responsible for watching over the Shrine. The current high priestess of the shrine is Emperor Emeritus Akihito's daughter, Sayako Kuroda.
rdf:langString Le sanctuaire d'Ise (伊勢神宮, Ise-jingū), aussi connu comme le grand sanctuaire d'Ise (伊勢大神宮, Ise-daijingū), est le sanctuaire shinto le plus important du Japon, considéré comme le lieu le plus sacré de cette religion.
rdf:langString Kuil Besar Ise (伊勢神宮 Ise Jingū), yang terletak di kota Ise, Prefektur Mie, Jepang, adalah sebuah kuil Shinto yang didedikasikan kepada dewi matahari Amaterasu. Secara resmi disebut sebagai Jingū (神宮), Ise Jingū adalah kompleks kuil yang terdiri dari sejumlah besar kuil Shinto yang terpusat di dua kuil utama, Naikū (内宮) dan Gekū (外宮).
rdf:langString 伊勢神宮(いせじんぐう)は、日本の三重県伊勢市にある神社。正式名称は地名(伊勢)を冠しない「神宮」(じんぐう)であり、他の神宮と区別するために伊勢神宮と通称される。 「伊勢の神宮」、または親しみを込めて「お伊勢さん」「大神宮さん」とも称される。古来、最高の特別格の宮とされ、現在は神社本庁の本宗(ほんそう。全ての神社の上に立つ神社)であり、「日本国民の総氏神」とされる。 律令国家体制における神祇体系のうちで最高位を占め、平安時代には二十二社の中の更に上七社の1社となった。また、神階が授与されたことのない神社の一つ。古代においては宇佐神宮、中世においては石清水八幡宮と共に二所宗廟の一つとされた。明治時代から太平洋戦争前までの近代社格制度においては、全ての神社の上に位置する神社として社格の対象外とされた。
rdf:langString 이세 신궁(일본어: 伊勢神宮)은 일본의 신사 (神社) 가운데 하나다. 미에현 이세시에 있으며, 신사 이름은 미에 현의 옛 이름 가운데 하나인 이세 국에서 가져왔다. 일본에서 가장 큰 규모의 신사로, 일본 내 신사 중심 시설이다. 때문에 이세라는 지명을 붙이지 않고 신궁 (神宮)이라고 부르는 게 일반적이다. 일본 국민 사이 "이세 님", "대신궁 님" 등으로 부르기도 있다. , 과 더불어 "신계" (神階)가 내려지지 않은 신궁으로, 우사 신궁, 이와시미즈 하치만구와 더불어 일본의 종묘로 추앙받는다.
rdf:langString De Ise Jingū (te vertalen als grote schrijn van Ise) is een complex van Shintoschrijnen, gelegen in de stad Ise in de prefectuur Mie. Doorgaans wordt de naam gebruikt om te refereren aan de twee primaire schrijnen; de (内宮, Naikū) en (外宮, Gekū).
rdf:langString Il grande santuario di Ise (伊勢神宮 Ise-jingū?) è un gruppo di jinja (santuari shintoisti) consacrato alla dea Amaterasu Omikami nella città di Ise, situata nella prefettura di Mie, in Giappone. I santuari del complesso vengono smantellati e ricostruiti sempre identici una volta ogni vent'anni, con spese esorbitanti. Gli edifici attuali, costruiti nel 2013, sono la sessantaduesima ricostruzione, la prossima è in programma per il 2033.
rdf:langString Ise Jingū är en japansk shintohelgedom, som ligger i staden Ise i Mie-prefekturen i Japan. Det är tillägnat solgudinnan Amaterasu. Ise Jingū är en samling på 125 religiösa byggnader runt om de två huvudhelgedomarna Naikū och Gekū. Den inre helgedomen Naikū (också känd som "Kōtai Jingū") ligger i staden Uji-tachi, söder om centrala Ise, och är tillägnad dyrkan av Amaterasu där hon tros hålla till. Byggnaden är gjord i solitt cypressträ utan fästdon. Den yttre helgedomen Gekū (också känd som "Toyouke Daijingū") ligger omkring sex kilometer från Naikū och är tillägnad jordbrukets, risets och hantverkets gudinna Toyouke Ōmikami. Helgedomen är en av shintoreligionens heligaste och viktigaste platser. Tillträde är restriktivt och allmänheten tillåts inte beträda området med de centrala byggnaderna, som är gömda bakom träplank. Turister kan fritt röra sig i skogen, också dess ornamenterade gångstigar från efter Meijiperioden. Under Edoperioden beräknas var tionde japan ha gjort en pilgrimsfärd till Ise Jingū. Ise Jingūs överstepräst eller överstaprästinna utses från medlemmar av kejsarfamiljen. Han eller hon ansvarar för att vaka över helgedomen. Nuvarande överstaprästinna är tidigare kejsaren Akihitos dotter prinsessan Sayako.
rdf:langString Ise-jingū (jap. 伊勢神宮) – chram shintō poświęcony bogini Amaterasu, znajdujący się w japońskim mieście Ise w prefekturze Mie.
rdf:langString O Santuário Ise é um santuário xintoísta dedicado à deusa do sol, Amaterasu e está situado na cidade de Ise, na província de Mie, no Japão. Também é conhecido por Ise Jingu, ou apenas por Jingu ("o Santuário") e é um dos mais importantes santuários xintoístas do Japão. Amaterasu é considerada a antepassada da Família imperial nipónica e é a divindade tutelar do povo japonês, o que faz do Ise Shingu um dos templos mais emblemáticos do Japão. A confirmá-lo, está o facto de que, em tempos recuados, a sumo-sacerdotisa de Ise Shingu era sempre uma mulher solteira da Família Real, conhecida por Saiô. Esta ligação mantém-se até aos nossos dias, pois o sumo-sacerdote continua a ser um membro da Família Imperial. O cargo é hoje exercido por Kitashirakawa Michihisa, bisneto do Imperador Meiji.
rdf:langString Исэ́-Дзи́нгу (яп. 伊勢神宮) — синтоистское святилище (дзингу) в городе Исе префектуры Миэ, посвящённое божеству Аматэрасу о-миками и отвечающей за снабжение богини продовольствием Тоёукэ. Исэ-Дзингу является главной синтоистской святыней, поэтому иногда её называют просто Дзингу. От Исэ-дзингу отходит древняя тропа паломничества Кумано-кодо к синтоистским святилищам Кумано-Хонгу-тайся (яп. 熊野本宮大社)、Кумано-Хаятама-тайся (яп. 熊野速玉大社) и Кумано-Нати-тайся (яп. 熊野那智大社). Исэ-дзингу является хранительницей национальных сокровищ, в частности Священного Зеркала, являющегося императорской регалией. Главный храм закрыт высоким деревянным забором, доступ в главное святилище ограничен — вход разрешён только священнослужителям высшего ранга и членам императорской фамилии. Основная кумирня огорожена в общем счёте четырьмя заборами, и посетители могут увидеть только фрагменты крыши. Весь комплекс обслуживают около ста священнослужителей. В основную кумирню имеют право входить только император и императрица. Весь район вокруг святилища представляет национальный парк Исэ-сима, в котором находится немало исторических объектов.
rdf:langString 神宮(日语:神宮/じんぐう Jingū)是位於日本三重縣伊勢市的神社,被定為神社本廳之本宗,即神社本廳所屬所有神社的中心。在與其餘神宮區別時,又可冠上地名稱伊勢神宮。無神階,于明治時代至戰前為止,在國家神道之近代社格制度中,被視為特別的存在,而不定社格。
rdf:langString Святилище І́се або Велике святилище Ісе (яп. 伊勢神宮, いせじんぐう, ісе джінґу, «божественний палац Ісе») — комплекс сінтоїстських святилищ у місті Ісе префектури Міє, в Японії. Центральна організація . Офіційна назва — Джінґу (神宮). Від часу заснування вважається центральною синтоїстською святинею Японії. Пов'язане з культом богині сонця Аматерасу, пращуркою роду Імператорів Японії.
xsd:nonNegativeInteger 48394
<Geometry> POINT(136.72583007812 34.455001831055)

data from the linked data cloud