Invisible hand

http://dbpedia.org/resource/Invisible_hand an entity of type: Thing

اليد الخفية (بالإنجليزية: Invisible hand)‏ هي استعارة ابتكرها الاقتصادي آدم سميث. وقام بشرح مبدأها في كتابه ثروة الأمم وكتب أخرى، حيث يقول، بأن الفرد الذي يقوم بالاهتمام بمصلحته الشخصية يساهم أيضاً في ارتقاء مصلحة مجتمعه ككل من خلال مبدأ «اليد الخفية». حيث يشرح بأن العائد العام للمجتمع هو مجموع عوائد الأفراد. فعندما يزيد العائد الشخصي لفرد ما، فإنه يساهم في زيادة العائد الإجمالي للمجتمع. على الرغم من أن آدم استعمل المصطلح لثلاث مرات فقط إلا أن المصطلح انتشر بشكل واسع لاحقاً. rdf:langString
Die unsichtbare Hand (Lehnübersetzung von invisible hand) ist ein metaphorischer Ausdruck, mit dem der schottische Ökonom und Moralphilosoph Adam Smith die unbewusste Förderung des Gemeinwohls beschrieb. Wenn alle Akteure an ihrem eigenen Wohl orientiert seien, führe eine angenommene teilweise oder vollständige Selbstregulierung des Wirtschaftslebens zu einer optimalen Produktionsmenge und -qualität sowie zu einer gerechten Verteilung. Inwiefern Smith selbst diesen Begriff so verstand, ist umstritten. Die Bezeichnung wurde auf andere Bereiche wie die Sprache übertragen, wobei das Konzept nicht identisch mit dem wirtschaftlichen ist. rdf:langString
Dans le domaine socio-économique, la main invisible est une expression (forgée par Adam Smith) qui désigne la théorie selon laquelle l'ensemble des actions individuelles des acteurs économiques, guidées (par définition) uniquement par l'intérêt personnel de chacun, contribuent à la richesse et au bien commun. rdf:langString
見えざる手(みえざるて、英: invisible hand)とは、アダム・スミスの『国富論』第4編第2章などに出てくる言葉である。 rdf:langString
보이지 않는 손(Invisible hand)이란 영국의 정치경제학자 애덤 스미스가 국부론에서 주장한 시장 가격 흐름의 자연스러운 효율성이다. 자유 방임주의 경제 체제에서 국가는 시장에 간섭하지 않고 치안과 국방을 담당하는 야경국가의 역할만을 해야하며 국가가 시장의 흐름에 개입하지 않는 대신 시장은 보이지 않는 손, 즉 가격에 의해 자동으로 효율성을 유지하게 된다는 것이다. 그러나 보이지 않는 손에 의한 시장의 효율성 유지 이론은, 외부 효과 또는 독과점에 의한 시장 실패가 있는 경우에는 더 이상 유효하지 않다. rdf:langString
看不見的手(invisible hand,又譯無形之手)是出現於經濟學之父亞當·斯密所著的《國富論》第4篇第2章以及《道德情操論》第4篇第1章中的一個詞句。雖然在其《國富論》與《道德情操論》中該詞僅各出現過一次,卻被後人視為亞當·斯密所揭示的古典經濟學思想的核心所在,因而十分有名,廣為引用。 W.D. Grampp認為,「看不見的手」至少有9種不同的詮釋,最常引申為充分運作時的價格機制。在價格機制充分運作下,自由市場裡的供給和需求將會自然而然達到均衡,價格與數量都是最適當的水準,彷彿市場運作在冥冥之中受到神的指引一般,因此也有人稱之為「看不見的神之手」(invisible hand of God)。 –《國富論》第4篇〈論政治經濟學體系〉第2章「論限制從外國輸入國內能生產的貨物」 rdf:langString
«Неви́димая рука́» (англ. invisible hand) — метафора, ставшая популярной после публикации работ Адама Смита. Впервые она появляется в раннем эссе «История астрономии». Работа не была издана при жизни автора, фраза не имела экономической направленности (речь шла о руке древнеримского бога Юпитера). В работах «Теория нравственных чувств» (1759 год) и «Исследование о природе и причинах богатства народов» (1776 год) фраза использована при описании механизма влияния индивидуальных интересов на максимизацию общественного богатства. rdf:langString
El principi de la mà invisible és una forma metafòrica encunyada per l'economista escocès Adam Smith. La trobem en diversos dels seus escrits i de forma especial en La Riquesa de les Nacions. La metàfora intenta descriure el mecanisme pel qual un individu que pretén obtenir un benefici personal i que posa el seu esforç en aconseguir-ho, acaba estimulant l'economia de la seva comunitat i millorant el nivell de benestar d'aquesta, sense que això formés part de les seves pretensions inicials. rdf:langString
Neviditelná ruka trhu je termín, který použil Adam Smith k popisu nezamyšlených sociálních přínosů vlastních zájmů jednotlivce. Tato fráze byla použita Smithem s ohledem na rozdělení příjmů (1759) a produkce (1776). Přesná fráze je ve Smithových spisech použita třikrát, ale zachycuje jeho myšlenku, že snaha jednotlivců dosáhnout jejich vlastního zájmu, může být často prospěšná společnosti více, než kdyby jim šlo přímo o zájmy společnosti. Smith mohl přijít s dvěma významy tohoto spojení - od Richarda Cantillona, který ve svém modelu izolovaného statku vyvinul obě ekonomická použití. rdf:langString
Το Αόρατο Χέρι είναι μια μεταφορά που χρησιμοποίησε ο Άνταμ Σμιθ για να περιγράψει την αρχή της πεφωτισμένης ιδιοτέλειας. Σήμερα αυτή η αρχή συνδέεται με τον . Στον «Πλούτο των Εθνών», ο Άνταμ Σμιθ ισχυρίζεται ότι, μέσα στο σύστημα του καπιταλισμού , ένα άτομο που δρα για το προσωπικό του συμφέρον τείνει να προωθεί και το συμφέρον της κοινότητας του. Αυτήν την αρχή την απέδωσε στον κοινωνικό μηχανισμό που αποκαλούσε Αόρατη Χείρα. rdf:langString
Adam Smith en sia verko La riĉo de nacioj notis la gravan principon de kapitalismo — individuo agas por sia propra bono, sed li ne suspektas, ke li agas por bono de tuta socio. Oni diras, ke tio estas rezulto de ago de nevidebla mano. Do, Adam Smith pensis, ke enmiksiĝo de ŝtato estas senbezona kaj nur difektas principojn de la libera merkato. rdf:langString
The invisible hand is a metaphor used by the British moral philosopher Adam Smith for his theorized social mechanism according to which within the free markets the domestic bourgeoisie invest in their home country, even if it is not the most profitable, guided by the "invisible hand" that drives the public interest. In The Wealth of Nations Smith talks about the invisible hand in connection with import restrictions. Smith may have come up with the two meanings of the phrase from Richard Cantillon who developed both economic applications in his model of the isolated estate. rdf:langString
Esku ikusezina kontzeptu ekonomikoa da. Nahigabe sortzen diren onura sozial handienak, norberaren interesean diharduten gizabanakoek sortutako ondasun publikoa deskribatzen Esku Ikusezin batek bultzatuta bezala sortzen direla defendatzen du. Adam Smithek 1759an idatzitako The Theory of Moral Sentiments lanean sartu zuen lehen aldiz kontzeptua. Adam Smith-en arabera, Esku Ikusezina jainkoaren probidentzia da hitzez hitz, hor jainkoaren eskua antzematen da, gizaki guztiak norberak bere interesen alde lan egiten eta, hala ere, interes publikoen onura gertatzen da Esku Ikusezinari esker, onura publikoa gertatzeko lan egiten duen Esku Ikusezinari esker. rdf:langString
La mano invisible es una metáfora económica creada por el filósofo Adam Smith que expresa la capacidad de ayudar al libre mercado. Fue acuñada en su Teoría de los sentimientos morales (1759), y popularizada gracias a su obra magna, La riqueza de las naciones (1776), a pesar de que solamente aparece una vez en cada uno de dichos textos: rdf:langString
Dalam ekonomi, tangan tak terlihat (invisible hand) adalah metafora yang dipakai Adam Smith untuk menyebut manfaat sosial yang tak terduga-duga berkat tindakan individu. Frasa ini digunakan Smith dalam penjelasannya mengenai pemerataan pendapatan (1759) dan produksi (1776). Frasa tersebut hanya muncul sebanyak tiga kali dalam tulisan-tulisannya, namun mampu merangkum gagasannya bahwa upaya seseorang untuk mengejar kepentingan pribadinya dapat memberikan manfaat bagi masyarakat apabila tindakan mereka secara langsung bertujuan untuk memakmurkan masyarakat. Smith mungkin mendapatkan dua penjelasan frasa ini dari yang mengembangkan kedua penerapannya dalam model kekayaan terisolasi Cantillon. rdf:langString
La mano invisibile è una metafora creata dall'economista Adam Smith per rappresentare il ruolo della Provvidenza (in qualche modo immanente), per virtù della quale all'interno del libero mercato la ricerca egoistica del proprio interesse, che è favorevole non soltanto a se stessi, ma anche all'interesse dell'intera società, porta l'intero sistema economico al cosiddetto equilibrio economico generale. rdf:langString
Niewidzialna ręka , ang. invisible hand – metafora użyta przez Adama Smitha w jego książce Badania nad naturą i przyczynami bogactwa narodów (1776) do opisania motywacji uczestników rynku i jego zdolności do najlepszego alokowania czynników produkcji, dóbr i usług. Adam Smith, Bogactwo narodów (rozdział II, księga IV) Niezależnie od tego, Smith pozostaje w powszechnym odbiorze głównym reprezentantem liberalizmu ekonomicznego, zaś przypisywane mu poglądy są kompilacją wcześniejszych opinii Hobbesa, Mandeville’a i późniejszych Herberta Spencera czy wręcz Ayn Rand. rdf:langString
De onzichtbare hand is het effect van een markt waar iedereen slechts eigenbelang nastreeft, maar daarmee collectief welvaart weet te creëren. Het idee van een onzichtbare hand komt drie maal voor in het werk van de Schotse filosoof en econoom Adam Smith. In een van de gevallen, in zijn boek The Wealth of Nations, verwijst de uitdrukking naar het effect dat het najagen van eigenbelang door kapitalisten het algemeen belang dient, doordat zij de nationale productie verhogen en zo de collectieve rijkdom van een land vergroten. De andere twee keer heeft de uitdrukking andere betekenissen. rdf:langString
Mão invisível é um conceito que inicialmente foi introduzido por Adam Smith em seu livro Teoria dos Sentimentos Morais, escrito em 1759, invocando a interferência natural que o mercado exerceria na economia. Segundo Smith, se a economia for livre, sem intervenção alguma de órgãos externos ou do governo, ela irá regular de forma automática, como se houvesse uma mão invisível por trás de tudo, fazendo com que os preços dos produtos fossem ditados pelo próprio mercado, conforme sua necessidade. Interpretações do termo tem sido generalizados além do uso do próprio Smith. rdf:langString
Den osynliga handen är ett begrepp som myntades av Adam Smith. I Nationernas välstånd identifierar denne en viktig princip mot det fria flödet av kapital. Han menade att då investerare, som fritt kunde investera sina pengar, skulle köpa varor utomlands och sedan skeppa dem tillbaka till England. Adam Smith ansåg att det skulle komma att skada den engelska ekonomin men menade på att engelska investerare vid den punkten skulle känna av, vad han kallade ”home bias”, en slags patriotism som fick dem att investera hemma, istället för utomlands. När detta skedde, hade den engelska ekonomin således räddats av den osynliga handen. Han menade "att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för samhället eller kollektivet." Begreppet var dock inte alls centralt rdf:langString
«Неви́дима рука́ ри́нку» (англ. invisible hand) — метафоричний опис здатності ринків до саморегулювання за допомогою цін. Авторство ідеї належить шотландському економісту XVIII ст., засновнику сучасної економічної теорії Адаму Сміту (Adam Smith). Адам Сміт вбачав за невидимою рукою непереборну неперсоніфіковану силу, яка сприяє досягненню гармонії інтересів між особою і суспільством. Через це він вважав будь-яке втручання держави у вільну конкуренцію шкідливим. rdf:langString
rdf:langString اليد الخفية
rdf:langString Mà invisible
rdf:langString Neviditelná ruka trhu
rdf:langString Unsichtbare Hand
rdf:langString Αόρατο Χέρι
rdf:langString Nevidebla mano
rdf:langString Mano invisible
rdf:langString Esku ikusezina
rdf:langString Tangan tak terlihat
rdf:langString Main invisible
rdf:langString Invisible hand
rdf:langString Mano invisibile
rdf:langString 보이지 않는 손
rdf:langString 見えざる手
rdf:langString Onzichtbare hand
rdf:langString Niewidzialna ręka
rdf:langString Mão invisível
rdf:langString Невидимая рука
rdf:langString Den osynliga handen
rdf:langString Невидима рука ринку
rdf:langString 看不見的手
xsd:integer 308909
xsd:integer 1114089600
rdf:langString El principi de la mà invisible és una forma metafòrica encunyada per l'economista escocès Adam Smith. La trobem en diversos dels seus escrits i de forma especial en La Riquesa de les Nacions. La metàfora intenta descriure el mecanisme pel qual un individu que pretén obtenir un benefici personal i que posa el seu esforç en aconseguir-ho, acaba estimulant l'economia de la seva comunitat i millorant el nivell de benestar d'aquesta, sense que això formés part de les seves pretensions inicials. "No és per la benevolència del carnisser, del cerveser ni del forner que esperem poder sopar, sinó perquè aquests miren pels seus propis interessos". Els seus propis interessos són els d'obtenir uns beneficis derivats de les vendes dels seus productes a uns potencials consumidors. Per la seva banda, aquests consumidors veuran satisfetes unes necessitats gràcies a l'interès egoista del carnisser, del cerveser i del forner. Tanmateix, la idea inicial d'aquests no és la de millorar el nivell de benestar de la comunitat sinó simplement la d'obtenir un benefici. "...gestionant aquesta indústria de manera que el seu producte sigui del major valor possible, ell cerca únicament el seu propi benefici, i en això, com en molts altres casos, és dirigit per una mà invisible per assolir una fi que no era part de la seva intenció".
rdf:langString اليد الخفية (بالإنجليزية: Invisible hand)‏ هي استعارة ابتكرها الاقتصادي آدم سميث. وقام بشرح مبدأها في كتابه ثروة الأمم وكتب أخرى، حيث يقول، بأن الفرد الذي يقوم بالاهتمام بمصلحته الشخصية يساهم أيضاً في ارتقاء مصلحة مجتمعه ككل من خلال مبدأ «اليد الخفية». حيث يشرح بأن العائد العام للمجتمع هو مجموع عوائد الأفراد. فعندما يزيد العائد الشخصي لفرد ما، فإنه يساهم في زيادة العائد الإجمالي للمجتمع. على الرغم من أن آدم استعمل المصطلح لثلاث مرات فقط إلا أن المصطلح انتشر بشكل واسع لاحقاً.
rdf:langString Neviditelná ruka trhu je termín, který použil Adam Smith k popisu nezamyšlených sociálních přínosů vlastních zájmů jednotlivce. Tato fráze byla použita Smithem s ohledem na rozdělení příjmů (1759) a produkce (1776). Přesná fráze je ve Smithových spisech použita třikrát, ale zachycuje jeho myšlenku, že snaha jednotlivců dosáhnout jejich vlastního zájmu, může být často prospěšná společnosti více, než kdyby jim šlo přímo o zájmy společnosti. Smith mohl přijít s dvěma významy tohoto spojení - od Richarda Cantillona, který ve svém modelu izolovaného statku vyvinul obě ekonomická použití. Smith poprvé představil tento koncept v díle Teorie mravních citů, napsané v roce 1759, které se zabývá rozdělováním příjmů. Nicméně v této práci není téma trhů probírané a slovo kapitalismus není nikde použito. V době, kdy psal knihu Bohatství národů v roce 1776, studoval Smith již mnoho let ekonomické modely francouzských fyziokratů, a v této práci je neviditelná ruka přímo spojována s výrobou a zaměstnáním kapitálu na podporu domácích průmyslů. Jediná zmínka spojení neviditelné ruky je v knize čtvrté, kapitole druhé, „O omezování dovozu zboží ze zahraničních zemí, které lze vyrábět doma.“ Myšlenka obchodu a tržní výměny, která automaticky přenáší vlastní zájem na společensky žádoucí cíle, je hlavním důvodem k laissez-fairové ekonomické filozofii, která spočívá v neoklasické ekonomii. V tom smyslu může být centrální neshoda mezi ekonomickými ideologiemi považována za nesouhlas o tom, jak silná je neviditelná ruka. V alternativních modelech síly, které se rodily během Smithova života, jako je rozsáhlý průmysl, finance a reklama, snižovaly jeho účinnost.
rdf:langString Die unsichtbare Hand (Lehnübersetzung von invisible hand) ist ein metaphorischer Ausdruck, mit dem der schottische Ökonom und Moralphilosoph Adam Smith die unbewusste Förderung des Gemeinwohls beschrieb. Wenn alle Akteure an ihrem eigenen Wohl orientiert seien, führe eine angenommene teilweise oder vollständige Selbstregulierung des Wirtschaftslebens zu einer optimalen Produktionsmenge und -qualität sowie zu einer gerechten Verteilung. Inwiefern Smith selbst diesen Begriff so verstand, ist umstritten. Die Bezeichnung wurde auf andere Bereiche wie die Sprache übertragen, wobei das Konzept nicht identisch mit dem wirtschaftlichen ist.
rdf:langString Το Αόρατο Χέρι είναι μια μεταφορά που χρησιμοποίησε ο Άνταμ Σμιθ για να περιγράψει την αρχή της πεφωτισμένης ιδιοτέλειας. Σήμερα αυτή η αρχή συνδέεται με τον . Στον «Πλούτο των Εθνών», ο Άνταμ Σμιθ ισχυρίζεται ότι, μέσα στο σύστημα του καπιταλισμού , ένα άτομο που δρα για το προσωπικό του συμφέρον τείνει να προωθεί και το συμφέρον της κοινότητας του. Αυτήν την αρχή την απέδωσε στον κοινωνικό μηχανισμό που αποκαλούσε Αόρατη Χείρα. Κάθε άτομο αναγκαστικά εργάζεται για να καταστήσει τα ετήσια έσοδα της κοινωνίας όσο περισσότερα μπορεί. Γενικά δεν επιδιώκει να προωθήσει το κοινό συμφέρον, ούτε γνωρίζει πόσο πολύ το προάγει... Προτιμώντας την υποστήριξη της δικής του εργατικότητας παρά της ξένης, επιδιώκει μονάχα την δική του ασφάλεια' και κατευθύνοντας αυτήν την εργατικότητα κατά τέτοιο τρόπο ώστε το προϊόν της να έχει την μεγαλύτερη δυνατή αξία, επιδιώκει μονάχα το δικό του συμφέρον, και σε αυτήν όπως και άλλες περιπτώσεις, καθοδηγείται από ένα αόρατο χέρι να επιδιώξει έναν σκοπό που δεν αποτελούσε μέρος των προθέσεων του. Επιδιώκοντας το δικό του συμφέρον συχνά προωθεί αυτό της κοινωνίας πιο αποτελεσματικά απ' ό,τι όταν πραγματικά επιδιώκει να το προωθήσει. Ο Σμιθ χρησιμοποιεί την μεταφορά μέσα στο πλαίσιο ενός επιχειρήματος ενάντια στον προστατευτισμό και την κυβερνητική ρύθμιση των αγορών, αλλά βασίζεται σε γενικές αρχές που αναπτύχθηκαν από τους Mandeville, Butler, Shaftesbury, και Francis Hutcheson. Γενικά, ο όρος “Αόρατο Χέρι” μπορεί να χρησιμοποιηθεί σε κάθε ατομική δράση που έχει απροσχεδίαστες, ακούσιες συνέπειες, ιδιαίτερα εκείνες που παρουσιάζονται από δράσεις μη ενορχηστρωμένες από κάποιο κεντρικό έλεγχο και που εμφανίζουν στην κοινότητα ένα παρατηρήσιμο αποτέλεσμα που ακολουθεί κάποια πρότυπα. Σύμφωνα με τον Σμιθ υπάρχουν έξι ψυχολογικά κίνητρα που συνδυάζονται σε κάθε άτομο έτσι ώστε να προάγει το κοινό καλό. Στην , τόμο ΙΙ, σελ. 316, λέει: Δρώντας σύμφωνα με τις επιταγές των ηθικών μας λειτουργιών, αναγκαστικά επιδιώκουμε τον πιο αποτελεσματικό τρόπο για να προωθήσουμε την ευτυχία της ανθρωπότητας. Ένα σύγχρονο παράδειγμα ενός τέτοιου φαινομένου είναι το τεραστίων διαστάσεων κοινωνικό όφελος που δημιουργεί η διάδοση των υπολογιστών' αγαθά που παρήχθησαν κυρίως από ανθρώπους που προσπαθούν να μεγιστοποιήσουν το οικονομικό τους κέρδος. Αυτοί οι παραγωγοί δεν κατασκεύασαν τους υπολογιστές για χάρη της ανθρωπότητας ούτε από αλτρουιστική επιθυμία για να προάγουν την συλλογική περιουσία της κοινωνίας. Κάθε κοινωνικό όφελος που προέκυψε λοιπόν, σύμφωνα με την θεωρία του Σμιθ, είναι απλά επακόλουθο της προσπάθειας τους για προσωπική ανταμοιβή. Αντίθετα με τις συνηθισμένες παρανοήσεις, ο Σμιθ δεν ισχυρίστηκε ότι όλες οι ιδιοτελείς εργασίες αναγκαστικά ωφελούν την κοινωνία, ή ότι όλα τα δημόσια αγαθά παράγονται μέσω ιδιοτελούς εργασίας. Υπέδειξε όμως ότι σε μια ελεύθερη αγορά, οι άνθρωποι συνήθως, τείνουν να παράγουν αγαθά που επιθυμούν οι γείτονες τους. Η Τραγωδία των Κοινών είναι ένα παράδειγμα στο οποίο η ιδιοτέλεια τείνει να παράγει ένα ανεπιθύμητο αποτέλεσμα. Πέραν τούτου, ο καπιταλισμός θα μπορούσε να πει κανείς ότι παρέχει πολυάριθμες ευκαιρίες για την μεγιστοποίηση του κέρδους κάποιου εις βάρος (παρά εις όφελος) των άλλων. Η συχνά αναφέρεται ως ένα τέτοιο καλό παράδειγμα: η πώληση τσιγάρων και άλλων προϊόντων καπνού σίγουρα είναι προσοδοφόρα, όμως οι κριτικοί της βιομηχανίας αρνούνται ότι τα κοινωνικά οφέλη (την ευχαρίστηση που συνδέεται με το κάπνισμα, την συντροφικότητα, το αίσθημα ότι οι καταναλωτές κάνουν κάτι εξεζητημένο,κτλ) μπορούν να ξεπεράσουν τα κοινωνικά κόστη. Κάποιοι θα ισχυριστούν ότι άλλο ένα παράδειγμα που αναιρεί την θεωρία του Σμιθ είναι η Βικιπαίδεια. Το παρατηρηθέν όφελος για την κοινωνία δεν συνδέεται με κάποιο υλικό όφελος για κάποιον από τους χιλιάδες συντελεστές της. Εντούτοις, προκύπτει το ζήτημα των ψυχολογικών ανταμοιβών και άλλων μη-οικονομικά κερδών, κάτι που ο Σμιθ δεν αγνόησε. Πράγματι, εάν κάποιος επεκτείνει την έννοια του “προσωπικού οφέλους” από το καθαρά οικονομικό κέρδος στην επιδίωξη των αξιών και των προτιμήσεων ενός ατόμου, η Βικιπαίδεια θα μπορούσε να ιδωθεί ως ένα πολύ καλό παράδειγμα ενός μηχανισμού αόρατου χεριού, όπου παίρνει την μορφή ενός με συνοχή επεξεργασμένου και παρουσιαζόμενου όλου, που όμως δημιουργείται από αυτόνομες και ασυντόνιστες δράσεις μιας απεριόριστης και ουσιαστικά απροσδιόριστης ομάδας ανθρώπων, όπου όλοι ενεργούν σύμφωνα με τα ενδιαφέροντά τους (από την άποψη της επιλογής θεμάτων κ.λπ.). Από τον καιρό του Σμιθ, η αρχή του αόρατου χεριού έχει ενσωματωθεί περαιτέρω στην οικονομική θεωρία. Ο Leon Walras ανέπτυξε ένα μοντέλο τεσσάρων εξισώσεων που καταλήγει στο συμπέρασμα ότι το ατομικό προσωπικό συμφέρον που δρα σε μια ανταγωνιστική αγορά παράγει τις μοναδικές συνθήκες κάτω από τις οποίες η ολική ωφέλεια μιας κοινωνίας μεγιστοποιείται. Ο Vilfredo Pareto χρησιμοποίησε ένα γράφημα για να δείξει μια παρόμοια κοινωνική αποτελεσματικότητα. Ο Von Mises, στην Ανθρώπινη Δράση ισχυρίζεται ότι ο Σμιθ πίστευε πως το αόρατο χέρι ήταν ουσιαστικά το χέρι του Θεού. Επίσης επισήμανε ότι αυτό δεν αποτελούσε κριτική, δεδομένου ότι η αλήθεια του αόρατου χεριού αποδείχτηκε μέσω κοσμικών (secular) συλλογισμών και όχι βάση κάποιας μεταφυσικής ή θρησκευτικής πίστης. Το αόρατο χέρι θεωρείται παραδοσιακά ως μια αρχή των οικονομικών, αλλά όπως έδειξε ο Robert Nozick στο ουσιαστικά η ίδια αρχή υπάρχει και σε διάφορους άλλους τομείς της ακαδημαϊκής πραγματείας κάτω από διαφορετικά ονόματα, όπως η Δαρβίνεια Φυσική Επιλογή, την οποία στην συνέχεια ο Daniel Dennett υποστήριξε στο βιβλίο αντιπροσωπεύει ένα “καθολικό οξύ” που, μπορεί να εφαρμοστεί σε διάφορους φαινομενικά ανόμοιους τομείς της φιλοσοφικής έρευνας (συνείδηση και ελεύθερη βούληση).
rdf:langString Adam Smith en sia verko La riĉo de nacioj notis la gravan principon de kapitalismo — individuo agas por sia propra bono, sed li ne suspektas, ke li agas por bono de tuta socio. Oni diras, ke tio estas rezulto de ago de nevidebla mano. Do, Adam Smith pensis, ke enmiksiĝo de ŝtato estas senbezona kaj nur difektas principojn de la libera merkato. En la fako de ekonomiko, la principoj de la klasika liberalismo estis superitaj en la Nuntempa epoko (Novklasika ekonomika skolo, Kejnsisma ekonomiko -helpo al konsumo kaj publika investado por kontraŭi la malkapablon de la libera merkato por reagi al la krizo de 1929- aŭ Ludoteorio -nome strategioj de kunlaborado kontraŭ la individuismo de la "nevidebla mano"-).
rdf:langString La mano invisible es una metáfora económica creada por el filósofo Adam Smith que expresa la capacidad de ayudar al libre mercado. Fue acuñada en su Teoría de los sentimientos morales (1759), y popularizada gracias a su obra magna, La riqueza de las naciones (1776), a pesar de que solamente aparece una vez en cada uno de dichos textos: Los ricos solo seleccionan del montón lo más preciado y agradable. Ellos consumen apenas más que los pobres, y a pesar de su natural egoísmo y avaricia, aunque solo buscan su propia conveniencia, aunque el único fin que se proponen es la satisfacción de sus propios vanos e insaciables deseos, comparten con los pobres el fruto de todos sus progresos. Son conducidos por una mano invisible a realizar casi la misma distribución de las cosas necesarias para la vida que habría tenido lugar si la tierra hubiera estado repartida en porciones iguales entre todos sus habitantes, y entonces sin pretenderlo, sin saberlo, promueven el interés de la sociedad y aportan medios para la multiplicación de la especie. Teoría de los sentimientos morales, parte IV, cap. I, pp. 184-185, para. 10. En la medida en que todo individuo procura en lo posible invertir su capital en la actividad nacional y orientar esa actividad para que su producción alcance el máximo valor, todo individuo necesariamente trabaja para hacer que el ingreso anual de la sociedad sea el máximo posible. Es verdad que por regla general él no intenta promover el interés general ni sabe en qué medida lo está promoviendo. Al preferir dedicarse a la actividad nacional más que a la extranjera él solo persigue su propia seguridad; y al orientar esa actividad para producir el máximo valor, él busca su propio beneficio; pero en este caso como en otros muchos, una mano invisible lo conduce a promover un objetivo que no entraba en sus propósitos. El que sea así no es necesariamente malo para la sociedad. Al perseguir su propio interés frecuentemente fomentará el de la sociedad mucho más eficazmente que si deliberadamente intentase fomentarlo. La riqueza de las naciones, libro IV, cap. II, pp. 456-457, para. 9. Generalmente, se acepta que tanto la teoría de la mano invisible como el laissez faire —expresión popularizada por el fisiócrata Vincent de Gournay en la década de 1750— representan los fundamentos ideológicos del liberalismo clásico, aunque esta última expresión no se menciona ni dogmática ni literalmente en ningún trabajo de Adam Smith (ni tampoco en los trabajos de otros economistas de la misma corriente, como David Ricardo o Thomas Malthus). En su Teoría de los sentimientos morales, Smith aduce que, contrariamente a lo asegurado por Thomas Hobbes, el egoísmo psicológico no constituye las bases de todo comportamiento humano, sino que esas se encuentran en el proceso de simpatía (o empatía), a través del cual un sujeto es capaz de ponerse en el lugar de otro, aun cuando no obtenga beneficio de ello. Lo anterior, junto a un egoísmo racional, llevaría indirectamente al bienestar general de las sociedades a través del proceso de una mano invisible. Posteriormente, en La riqueza de las naciones, Smith profundiza o modifica esta lógica, indicando que dicho proceso se ve expresado a través de la competencia y de otros mecanismos que serían capaces por sí mismos de asignar con eficiencia y equidad tanto los recursos como el producto de la actividad económica. (ver eficiencia económica). Esta aparente modificación o contradicción en la propuesta ha dado origen al llamado : «El “problema de Smith” es fruto de lecturas positivistas que no consideran el contexto general ni las interrelaciones existentes entre las distintas partes del programa de investigación smithiano. En realidad, se puede comprobar que existen muy importantes analogías entre la propuesta en La teoría de los sentimientos morales y la armonía del mercado de La riqueza de las naciones, hasta el punto de que forman parte de un mismo paradigma».​ La sugerencia de la mano invisible, como generalmente se la entiende, supone la acumulación de la problemática de la justicia social —independientemente de la acción al respecto por el Estado— solo en la política económica o, más específicamente, en la actividad económica por sí sola. Según esta visión, la mano invisible compensa las acciones y regula las conformaciones sociales. Posteriormente, ya en pleno siglo XX el economista de la escuela austriaca Friedrich Hayek buscó reemplazar o complementar la sugerencia con la de un «orden espontáneo», que conduciría a «una asignación más eficiente de los recursos de la sociedad que cualquier diseño puede lograr».​ Sin embargo, algunos críticos han expresado que tal «orden espontáneo» carece de cualquier fundamento moral o ético,​​​ aspecto que es central a la posición de Smith y posiblemente a cualquier tentativa de justificar sus propuestas económicas en términos de «dar a cada cual lo que corresponde».​ Para Smith ese elemento de justicia tiene una función fundamental como «el pilar principal que mantiene todo el edificio» (de la vida social) (véase Teoría de los sentimientos morales), es decir, es el fundamento que hace posible mantener una cohesión social; cohesión que sustenta el orden público necesario —en la opinión de Smith— para asegurar el buen funcionamiento económico.​
rdf:langString Esku ikusezina kontzeptu ekonomikoa da. Nahigabe sortzen diren onura sozial handienak, norberaren interesean diharduten gizabanakoek sortutako ondasun publikoa deskribatzen Esku Ikusezin batek bultzatuta bezala sortzen direla defendatzen du. Adam Smithek 1759an idatzitako The Theory of Moral Sentiments lanean sartu zuen lehen aldiz kontzeptua. Adam Smith-en arabera, Esku Ikusezina jainkoaren probidentzia da hitzez hitz, hor jainkoaren eskua antzematen da, gizaki guztiak norberak bere interesen alde lan egiten eta, hala ere, interes publikoen onura gertatzen da Esku Ikusezinari esker, onura publikoa gertatzeko lan egiten duen Esku Ikusezinari esker. 1776an The Wealth of Nations (Nazioen aberastasuna) idatzi zuenean, Smith-ek Frantziako fisiokraten eredu ekonomikoak aztertu zituen urte askoan, eta The Wealth of Nations lan horretan, Esku Ikusezina aipatzen zuen, zuzenago lotuta ekoizpenari, industria nazionalaren aldeko kapital-enpleguari beste ezer baino, gobernuan zeudenen planei baino. Dena den Esku Ikusezinaren kontu hau etengabe aipatu bada ere, egia esan Nazioen Aberastasuna liburuan aurkitutako "Esku ikusezinaren" erabilera bakarra IV. liburuko II. kapituluko "Etxean gerta daitezkeen ondasun horietatik atzerriko herrialdeak inportatzeko murrizketei buruzkoa" da. Hitzez hitz "Invisible hand" esamoldea hiru aldiz baino ez zuen erabili Adam Smithek bere idazkietan. Smith-ek agian hartu zuen esaldiaren bi esanahiak. Merkataritzaren eta merkatu-trukearen ideia, norberaren interesa sozialki desiragarriak diren helburuetara automatikoki bideratuz, ekonomia neoklasikoaren atzean dagoen laissez-faire filosofia ekonomikorako funtsezko justifikazioa da. Alde horretatik, ideologia ekonomiko batzuen arteko desadostasun nagusia "esku ikusezina" zein boteretsua ote den eztabaidatzea izan da. Ekonomia eredu alternatiboetan, Smith oraindik bizirik zegoen garaietan sortu ziren indarrek, hala nola eskala handiko industriak, finantzek eta publizitateak, murriztu egiten zuten esku ikusezinaren eraginkortasuna. Adam Smith ekonomia orokorreko eskuliburuetan gehien aipatzen diren egileetako da, baina berak sortutako esamoldearen interpretazioak Smithen erabileratik urrutiago orokortu dira.
rdf:langString The invisible hand is a metaphor used by the British moral philosopher Adam Smith for his theorized social mechanism according to which within the free markets the domestic bourgeoisie invest in their home country, even if it is not the most profitable, guided by the "invisible hand" that drives the public interest. In The Wealth of Nations Smith talks about the invisible hand in connection with import restrictions. Smith was worried that if the movement of capital and the movement of goods (imports) were both free, the British bourgeoisie would invest abroad, to the detriment of Britain. To this, Smith came up with an argument according to which the British bourgeois would be biased according to their place of residence and would therefore make investments in the home country guided by an "invisible hand". Smith originally mentioned the term in his work Theory of Moral Sentiments in 1759, but it has actually become known from his main work The Wealth of Nations, where the word itself is mentioned only once. Later, the concept has been captured to mean that the pursuit of individual interest leads to the general good. Before the enlightenment era, pursuing one's own interest was considered against the common good. According to Adam Smith, "it is the pursuit of individual self-interest that enables society based on the division of labor to function". In addition, Smith presented that people's efforts to promote their own economic interests in the best possible way have positive consequences for society as a whole. Similar ideas had already been presented before Smith by other Enlightenment thinkers, such as Anders Chydenius in his work The National Gain (1765) and Bernard Mandeville. Liberal thinkers wanted to show that society functions without collapsing even without the old hierarchical order of the feudal era. The concept was first introduced by Adam Smith in The Theory of Moral Sentiments, written in 1759. The exact phrase is used just . Smith may have come up with the two meanings of the phrase from Richard Cantillon who developed both economic applications in his model of the isolated estate. The idea of trade and market exchange automatically channeling self-interest toward socially desirable ends is a central justification for the laissez-faire economic philosophy, which lies behind neoclassical economics. In this sense, the central disagreement between economic ideologies can be viewed as a disagreement about how powerful the "invisible hand" is. In alternative models, forces that were nascent during Smith's lifetime, such as large-scale industry, finance, and advertising, reduce its effectiveness. Interpretations of the term have been generalized beyond the usage by Smith and some academic sources claim that the modern understanding of the concept was invented much more recently by Paul Samuelson to back up spontaneous order.
rdf:langString Dans le domaine socio-économique, la main invisible est une expression (forgée par Adam Smith) qui désigne la théorie selon laquelle l'ensemble des actions individuelles des acteurs économiques, guidées (par définition) uniquement par l'intérêt personnel de chacun, contribuent à la richesse et au bien commun.
rdf:langString Dalam ekonomi, tangan tak terlihat (invisible hand) adalah metafora yang dipakai Adam Smith untuk menyebut manfaat sosial yang tak terduga-duga berkat tindakan individu. Frasa ini digunakan Smith dalam penjelasannya mengenai pemerataan pendapatan (1759) dan produksi (1776). Frasa tersebut hanya muncul sebanyak tiga kali dalam tulisan-tulisannya, namun mampu merangkum gagasannya bahwa upaya seseorang untuk mengejar kepentingan pribadinya dapat memberikan manfaat bagi masyarakat apabila tindakan mereka secara langsung bertujuan untuk memakmurkan masyarakat. Smith mungkin mendapatkan dua penjelasan frasa ini dari yang mengembangkan kedua penerapannya dalam model kekayaan terisolasi Cantillon. Smith pertama kali memperkenalkan konsep ini dalam (1759) dan mengaitkannya dengan pemerataan pendapatan. Dalam tulisannya, gagasan tentang pasar tidak dibahas, dan kata "kapitalisme" tidak pernah digunakan. Saat ia menulis The Wealth of Nations tahun 1776, Smith telah mempelajari model ekonomi Physiocrat Prancis selama beberapa tahun. Dalam bukunya tersebut, tangan tak terlihat cenderung dikaitkan dengan produksi dan pemanfaatan modal untuk mendukung industri domestik. "Tangan tak terlihat" hanya muncul sekali dalam The Wealth of Nations, tepatnya di Book IV, Chapter II, "Of Restraints upon the Importation from foreign Countries of such Goods as can be produced at Home." Gagasan mengenai perdagangan dan bursa pasar yang secara otomatis mengalihkan kepentingan pribadinya demi kemaslahatan masyarakat merupakan gagasan utama yang membenarkan pemikiran ekonomi laissez-faire; pemikiran ini adalah bagian dari ekonomi neoklasik. Perselisihan terbesar antara berbagai ideologi ekonomi dapat dipandang sebagai perselisihan mengenai seberapa kuatkah "tangan tak terlihat" itu. Dalam model alternatif, kekuatan-kekuatan yang mulai berkembang pada zaman Smith, seperti industri berskala besar, keuangan, dan periklanan, mengurangi keefektifan tangan tak terlihat.
rdf:langString 見えざる手(みえざるて、英: invisible hand)とは、アダム・スミスの『国富論』第4編第2章などに出てくる言葉である。
rdf:langString 보이지 않는 손(Invisible hand)이란 영국의 정치경제학자 애덤 스미스가 국부론에서 주장한 시장 가격 흐름의 자연스러운 효율성이다. 자유 방임주의 경제 체제에서 국가는 시장에 간섭하지 않고 치안과 국방을 담당하는 야경국가의 역할만을 해야하며 국가가 시장의 흐름에 개입하지 않는 대신 시장은 보이지 않는 손, 즉 가격에 의해 자동으로 효율성을 유지하게 된다는 것이다. 그러나 보이지 않는 손에 의한 시장의 효율성 유지 이론은, 외부 효과 또는 독과점에 의한 시장 실패가 있는 경우에는 더 이상 유효하지 않다.
rdf:langString De onzichtbare hand is het effect van een markt waar iedereen slechts eigenbelang nastreeft, maar daarmee collectief welvaart weet te creëren. Het idee van een onzichtbare hand komt drie maal voor in het werk van de Schotse filosoof en econoom Adam Smith. In een van de gevallen, in zijn boek The Wealth of Nations, verwijst de uitdrukking naar het effect dat het najagen van eigenbelang door kapitalisten het algemeen belang dient, doordat zij de nationale productie verhogen en zo de collectieve rijkdom van een land vergroten. De andere twee keer heeft de uitdrukking andere betekenissen. Bij latere auteurs verwijst de onzichtbare hand naar een scala aan economische effecten: het vermogen van de vrije markt om collectieve welvaart te scheppen, de vorming van prijsevenwicht op een dergelijke markt, een bredere notie van het scheppen van sociale orde door het najagen van eigenbelang, het concurrentieprincipe, het wederzijds voordeel dat besloten ligt in handel, etc.
rdf:langString La mano invisibile è una metafora creata dall'economista Adam Smith per rappresentare il ruolo della Provvidenza (in qualche modo immanente), per virtù della quale all'interno del libero mercato la ricerca egoistica del proprio interesse, che è favorevole non soltanto a se stessi, ma anche all'interesse dell'intera società, porta l'intero sistema economico al cosiddetto equilibrio economico generale. Successivamente, dopo Léon Walras e Vilfredo Pareto, è stata normalmente intesa come metafora dei meccanismi economici che regolano l'economia di mercato in modo tale da garantire che il comportamento dei singoli consumatori e imprenditori, teso alla ricerca della massima soddisfazione individuale, conduca al benessere dell'intera società, attraverso il soddisfacimento dei propri desideri personali.Adam Smith si pose questo problema proprio per capire come funzionava il mercato
rdf:langString Mão invisível é um conceito que inicialmente foi introduzido por Adam Smith em seu livro Teoria dos Sentimentos Morais, escrito em 1759, invocando a interferência natural que o mercado exerceria na economia. Segundo Smith, se a economia for livre, sem intervenção alguma de órgãos externos ou do governo, ela irá regular de forma automática, como se houvesse uma mão invisível por trás de tudo, fazendo com que os preços dos produtos fossem ditados pelo próprio mercado, conforme sua necessidade. Na época em que escreveu A Riqueza das Nações, em 1776, Smith estudou os modelos econômicos dos fisiocratas franceses por muitos anos, e, nesta obra, a "mão invisível" é mais diretamente associada à produção e ao emprego de capital em suporte à indústria doméstica. O único uso do termo "mão invisível" encontrado na obra A Riqueza das Nações se encontra no Livro IV, Capítulo II, "Restrições à Importação de Mercadorias Estrangeiras que Podem Ser Produzidas no Próprio País". A frase exata é utilizada somente três vezes nas escrituras de Smith. Smith pode ter dado dois significados da frase por influência de Richard Cantillon, que desenvolveu ambas as aplicações econômicas em seu modelo do estado isolado. A ideia de comércio e do mercado de troca automaticamente canalizando o "interesse próprio" para "fins sociais desejáveis" é a justificativa central da filosofia econômica de laissez-faire, que antecede a economia neoclássica. Nesse sentido, a discordância central entre ideologias econômicas pode ser vista como uma discordância sobre quão poderosa é a "mão invisível". Em modelos alternativos, forças que eram nascentes durante o tempo de vida de Smith, como a indústria de larga escala, as finanças e a publicidade, reduzem sua efetividade. Interpretações do termo tem sido generalizados além do uso do próprio Smith.
rdf:langString Niewidzialna ręka , ang. invisible hand – metafora użyta przez Adama Smitha w jego książce Badania nad naturą i przyczynami bogactwa narodów (1776) do opisania motywacji uczestników rynku i jego zdolności do najlepszego alokowania czynników produkcji, dóbr i usług. Smith argumentował, że uczestnicy rynku (producenci i konsumenci) są motywowani chęcią zaspokojenia swoich prywatnych potrzeb i „dbałością o własny interes”. Równocześnie każdy z nich, usiłując jako jednostka maksymalizować swój prywatny dochód, przyczynia się równocześnie do tego, by „dochód społeczny był jak największy”. W tym fragmencie pojawia się pojęcie „niewidzialnej ręki”: [Każdy] myśli tylko o swym własnym zarobku, a jednak w tym, jak i w wielu innych przypadkach, jakaś niewidzialna ręka kieruje nim tak, aby zdążał do celu, którego wcale nie zamierzał osiągnąć. Społeczeństwo zaś, które wcale w tym nie bierze udziału, nie zawsze na tym źle wychodzi. Mając na celu swój własny interes, człowiek często popiera interesy społeczeństwa skuteczniej niż wtedy, gdy zamierza służyć im rzeczywiście. Nigdy nie zdarzyło mi się widzieć, aby wiele dobrego zdziałali ludzie, którzy udawali, iż handlują dla dobra społecznego. Adam Smith, Bogactwo narodów (rozdział II, księga IV) Smithowi przypisuje się chęć zilustrowania czy wręcz udowodnienia szeregu aksjomatów ekonomii klasycznej: naturalnej wolności gospodarczej, własności prywatnej i samoregulacji gospodarki. W rzeczywistości Smith w tej samej pracy wielokrotnie wskazywał na nieskuteczność leseferyzmu gospodarczego. W wydanej przed Bogactwem narodów, w 1759 Teorii uczuć moralnych Smith wskazał na istnienie redystrybucji społecznej, również posługując się metaforą niewidzialnej ręki. Niezależnie od tego, Smith pozostaje w powszechnym odbiorze głównym reprezentantem liberalizmu ekonomicznego, zaś przypisywane mu poglądy są kompilacją wcześniejszych opinii Hobbesa, Mandeville’a i późniejszych Herberta Spencera czy wręcz Ayn Rand. W oryginale angielskim Smith używa sformułowania an invisible hand, co po polsku tłumaczone jest jako „niewidzialna ręka”. Słowo „rynku” do metafory A. Smitha dodał niemiecki polityk i ekonomista żydowskiego pochodzenia Ferdinand Lassalle.
rdf:langString Den osynliga handen är ett begrepp som myntades av Adam Smith. I Nationernas välstånd identifierar denne en viktig princip mot det fria flödet av kapital. Han menade att då investerare, som fritt kunde investera sina pengar, skulle köpa varor utomlands och sedan skeppa dem tillbaka till England. Adam Smith ansåg att det skulle komma att skada den engelska ekonomin men menade på att engelska investerare vid den punkten skulle känna av, vad han kallade ”home bias”, en slags patriotism som fick dem att investera hemma, istället för utomlands. När detta skedde, hade den engelska ekonomin således räddats av den osynliga handen. Han menade "att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för samhället eller kollektivet." Begreppet var dock inte alls centralt för Smiths studier utan nämns enbart en gång i Nationernas välstånd. Begreppet har dock lyfts upp av de som påstår sig arbeta i hans tradition, dock primärt av parter vilka inte arbetar i Smiths tradition. Genom att föredra att ge sitt stöd till inhemsk industri framför utländsk industri, eftersträvar han bara sin egen säkerhet; och genom att driva denna industri på så vis att dess produkter får största värde, eftersträvar han bara sin egen vinning, och han leds, som i så många andra fall, av en "osynlig hand" att gynna ett mål som inte varit någon del av hans syfte. Inte heller är det alltid till samhällets nackdel att detta inte varit någon del av hans syfte. Genom egennyttan gynnar han ofta samhället mer än när han verkligen eftersträvar detta. Jag känner inte till att särskilt mycket gott någonsin åstadkommits av personer som driver handel till samhällets gagn. (ur Nationernas välstånd) Smith framhöll att det är bagarens egennytta vi har att tacka för att vi har bröd på bordet, inte hans människokärlek. Självintresse, konkurrens, utbud och efterfrågan i samverkan hjälper till att reglera marknaden.
rdf:langString 看不見的手(invisible hand,又譯無形之手)是出現於經濟學之父亞當·斯密所著的《國富論》第4篇第2章以及《道德情操論》第4篇第1章中的一個詞句。雖然在其《國富論》與《道德情操論》中該詞僅各出現過一次,卻被後人視為亞當·斯密所揭示的古典經濟學思想的核心所在,因而十分有名,廣為引用。 W.D. Grampp認為,「看不見的手」至少有9種不同的詮釋,最常引申為充分運作時的價格機制。在價格機制充分運作下,自由市場裡的供給和需求將會自然而然達到均衡,價格與數量都是最適當的水準,彷彿市場運作在冥冥之中受到神的指引一般,因此也有人稱之為「看不見的神之手」(invisible hand of God)。 –《國富論》第4篇〈論政治經濟學體系〉第2章「論限制從外國輸入國內能生產的貨物」
rdf:langString «Неви́дима рука́ ри́нку» (англ. invisible hand) — метафоричний опис здатності ринків до саморегулювання за допомогою цін. Авторство ідеї належить шотландському економісту XVIII ст., засновнику сучасної економічної теорії Адаму Сміту (Adam Smith). Адам Сміт вбачав за невидимою рукою непереборну неперсоніфіковану силу, яка сприяє досягненню гармонії інтересів між особою і суспільством. Через це він вважав будь-яке втручання держави у вільну конкуренцію шкідливим. В роботах «Теорія моральних почуттів» (1759 рік) і «Дослідження про природу і причини багатства народів» (1776 рік) фраза використана при описі механізму впливу індивідуальних інтересів на максимізацію суспільного багатства. Фраза «невидима рука ринку» набула популярності серед економістів лише у XX ст., відтоді як Пол Самуельсон використав її у першому виданні підручника «Економікс» у 1948 р.
rdf:langString «Неви́димая рука́» (англ. invisible hand) — метафора, ставшая популярной после публикации работ Адама Смита. Впервые она появляется в раннем эссе «История астрономии». Работа не была издана при жизни автора, фраза не имела экономической направленности (речь шла о руке древнеримского бога Юпитера). В работах «Теория нравственных чувств» (1759 год) и «Исследование о природе и причинах богатства народов» (1776 год) фраза использована при описании механизма влияния индивидуальных интересов на максимизацию общественного богатства.
xsd:nonNegativeInteger 44381

data from the linked data cloud