Incitatus

http://dbpedia.org/resource/Incitatus an entity of type: Person

Incitātus (Latin pronunciation: [ɪŋkɪˈtaːtʊs], meaning "swift" or "at full gallop") was the favourite horse of Roman Emperor Caligula (r. 37–41 AD). According to legend, Caligula planned to make the horse a consul, although ancient sources are clear that this did not occur. rdf:langString
Incitatus (o Incitato, según algunas traducciones)​ fue el caballo preferido de Calígula. Se trataba de un caballo de carreras de carros.​​​​ rdf:langString
Incitatus (prononciation latine : ɪŋkɪˈtaːtʊs , signifiant « rapide » ou « au grand galop ») est le nom du cheval favori de l'empereur romain Caligula, qui régna de 37 à 41. rdf:langString
インキタトゥス(より原音に忠実なカナ表記はインキタートゥス、Incitatus, 紀元1世紀頃)は、ローマ帝国第3代皇帝カリグラが寵愛した馬。カリグラはこの馬にローマ元老院議員の職を与えている。馬名はラテン語の形容詞で「早い」を意味する。スエトニウスの『』、カッシウス・ディオの『ローマ史』などがこの馬について言及している。カリグラの馬鹿げた行いの1つとしてしばし紹介されるが、インキタトゥスにまつわる話の多くは、カリグラの他の異業と共に死後誇張されたと考えられる。 カリグラは大の競馬・馬好きで、贔屓の馬インキタトゥスに贅沢な暮らしをさせた。馬具には宝石をちりばめ、紫色の寝具、飼い葉桶には金箔を混ぜたエン麦が入っており、さらに大理石の大邸宅を建造し、18人の召使まで与えたという。時にはこの馬の名前で高官を招待することもあった。39年にはナポリ湾上に船を並べた橋を築かせ、アレクサンドロス3世の胸当てを身につけた上でインキタトゥスに騎乗し、2マイルほど疾走した。人語を解し、カリグラはいつか執政官にすることをこの馬と約束していたと伝えられる。 rdf:langString
Incitatus, in italiano noto anche come Incitato (in latino: Incitatus, letteralmente «rapido», «al galoppo»), è stato il cavallo vissuto a Roma antica durante il regno dell'imperatore Caligola, il quale, secondo la leggenda, si riprometteva di nominarlo console. rdf:langString
Инцитат (лат. Incitatus — быстроногий, борзой) — любимый конь императора Калигулы, согласно легенде, назначенный им римским сенатором. В переносном смысле — пример своевластия правителя; сумасшедших приказов, которые, тем не менее, приводятся в исполнение; назначения на должность человека, совсем не подходящего для неё по всем параметрам. rdf:langString
Інцитат (лат. Incitatus, прудконогий, хорт) — улюблений кінь імператора Калігули, призначений ним римським сенатором. У переносному сенсі — приклад свавілля правителя; божевільних наказів, які все одно приводяться у виконання; призначення людини на посаду, яка зовсім не підходить для неї за всіма параметрами. rdf:langString
Incitatus (latin för den (blixt)snabbe) var en kappkörningshäst tillhörig det gröna vagnskörningspartiet och ägdes av den romerske kejsaren Caligula. Berättelsen om Incitatus är en av de mest kända och missförstådda berättelserna kring denne kejsare. rdf:langString
Incitatus (en llatí, 'Impetuós') va ser el cavall preferit de Calígula. Es tractava d'un cavall de carreres de procedència hispana. La devoció de Calígula pel seu cavall arribava a extrems ridículs. En un primer moment va manar construir-li unes quadres de marbre amb pessebres d'ivori per al seu ús exclusiu, però aviat va arribar a donar-li tota una vila amb jardins i 18 servents per la seva cura personal. Dormia amb flassades de color porpra (el tint més car a l'antiga Roma, reservat a la família imperial) i duia collarets de pedres precioses. Posteriorment, Calígula va atorgar a Incitatus el títol de Cònsol de Bitinia. Aquest fet ha estat tradicionalment interpretat com a fruit de la demència de l'emperador, però la veritat és que l'actitud servil i pusil·lànime dels senadors del regnat rdf:langString
Incitatus war ein erfolgreiches Rennpferd aus dem Rennstall der „Grünen Zirkuspartei“ im Römischen Reich und Lieblingspferd des römischen Kaisers Caligula (37–41 n. Chr.). Caligula war an Gladiatorenkämpfen und Wagenrennen sehr interessiert und verwendete große Summen seines Vermögens zu deren Finanzierung, was in der Kaiserzeit als populäre Maßnahme zur Beschwichtigung der hauptstädtischen Massen diente. Er ließ am Vortag von Rennen die Straßen zum Circus durch Soldaten absperren und ordnete Ruhe an, damit Incitatus nicht in seiner Konzentration gestört würde. rdf:langString
Incitatus was het favoriete paard van de Romeinse keizer Caligula, afkomstig uit de stal van de "Groenen". Het paard is het meest bekend geworden door het plan van Caligula om hem tot consul te benoemen. Volgens de keizer was het paard "Een combinatie van alle goden" en moest het als zodanig worden vereerd. Volgens de Romeinse geschiedkundige Suetonius werd Incitatus door achttien dienaren bediend en woonde hij in een marmeren stal. Er wordt ook gesuggereerd dat Caligula seks zou hebben gehad met zijn ros. rdf:langString
Incitatus (łac. szybki, galopujący) − ulubiony koń wyścigowy cesarza Kaliguli. O życiu Incitatusa na dworze Kaliguli pisze Swetoniusz w swoich Żywotach Cezarów. Według niego Incitatus jako koń wyścigowy miał prawo do spokoju i odpoczynku. Nad tym, by w noc przed wyścigami nikt mu nie przeszkadzał, czuwali pretorianie uciszając nocne hałasy. Poza tym rumak miał mieszkać w marmurowej stajni, chodzić okryty purpurą i w uprzęży ozdobionej drogimi kamieniami, jadać ze żłobu z kości słoniowej. W końcu koń dostał umeblowany dom i służbę, żeby zaproszeni w jego imieniu goście mogli wygodniej ucztować. rdf:langString
Incitato (em latim: Incitatus, "Impetuoso") era o cavalo preferido do Imperador Romano Calígula (reinando de 37-41 d.C.). Tratava-se de um cavalo de corrida trazido da Hispânia, de onde, na época, Roma importava cerca de 10 mil cavalos por ano. rdf:langString
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString インキタトゥス
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Incitato
rdf:langString Инцитат
rdf:langString Incitatus
rdf:langString Інцитат
xsd:integer 241513
xsd:integer 1123925039
rdf:langString Incitatus (en llatí, 'Impetuós') va ser el cavall preferit de Calígula. Es tractava d'un cavall de carreres de procedència hispana. La devoció de Calígula pel seu cavall arribava a extrems ridículs. En un primer moment va manar construir-li unes quadres de marbre amb pessebres d'ivori per al seu ús exclusiu, però aviat va arribar a donar-li tota una vila amb jardins i 18 servents per la seva cura personal. Dormia amb flassades de color porpra (el tint més car a l'antiga Roma, reservat a la família imperial) i duia collarets de pedres precioses. Posteriorment, Calígula va atorgar a Incitatus el títol de Cònsol de Bitinia. Aquest fet ha estat tradicionalment interpretat com a fruit de la demència de l'emperador, però la veritat és que l'actitud servil i pusil·lànime dels senadors del regnat de Calígula bé pogués haver influït en aquest nomenament, tornant-lo un fet irònic que denotaria el sarcàstic menyspreu de Calígula vers les institucions públiques de l'Imperi. Com cavall de carreres que era, Incitatus participava en les competicions celebrades en l'hipòdrom de Roma. La nit anterior a una competició, l'emperador dormia al costat de l'animal i decretava un silenci general que ningú podia violar a tota la ciutat sota pena de mort, amb la finalitat que el cavall descansés correctament. Pel que sembla, Incitatus només va perdre una carrera en la seva vida, després de la qual Calígula va ordenar al botxí que matés lentament l'auriga per assegurar-se que sofrís.
rdf:langString Incitatus war ein erfolgreiches Rennpferd aus dem Rennstall der „Grünen Zirkuspartei“ im Römischen Reich und Lieblingspferd des römischen Kaisers Caligula (37–41 n. Chr.). Caligula war an Gladiatorenkämpfen und Wagenrennen sehr interessiert und verwendete große Summen seines Vermögens zu deren Finanzierung, was in der Kaiserzeit als populäre Maßnahme zur Beschwichtigung der hauptstädtischen Massen diente. Er ließ am Vortag von Rennen die Straßen zum Circus durch Soldaten absperren und ordnete Ruhe an, damit Incitatus nicht in seiner Konzentration gestört würde. Der Kaiser soll sein Pferd mit einer Tränke aus Marmor, Zaumzeug aus Elfenbein, einem mit Purpur gefärbten Sattel und einem Halsband aus Edelsteinen und Perlen beschenkt haben. Des Weiteren soll Incitatus seinen eigenen Palast bewohnt haben, mit eigenem Gesinde und kostbaren Möbeln. Caligula soll Einladungen an die höchsten Würdenträger des Reichs oft im Namen von Incitatus ausgestellt haben; das Pferd benötigte daher geeignete Repräsentationsräume. Bei diesen kostspieligen Gelagen erhielt Incitatus angeblich goldfarbene Gerste als Futter und trank Wein aus goldenen Pokalen auf die Gesundheit des Kaisers. Der Kaiser soll bei Staatsakten eine gängige Schwurformel „auf das Wohlergehen und das Vermögen von Incitatus“ abgewandelt haben. Caligula war so angetan von den Verdiensten des Pferdes, dass er für das Jahr 42 n. Chr. geplant haben soll, Incitatus mit der Konsulwürde und ständigem Sitz im Senat zu bestallen. Sueton und Cassius Dio schildern die Beziehung von Caligula und Incitatus in Zusammenhang mit den zahlreichen extravaganten Leidenschaften des Kaisers. Es lässt sich vermuten, dass sie als Quelle eine der vielen zeitgenössischen senatorischen Flugschriften heranzogen. Den Historiographen dient sie als Untermauerung der Vermutung, dass Caligula größenwahnsinnig und geisteskrank wurde (siehe auch Cäsarenwahnsinn). Heute wird die Anekdote vielfach als kostspielige Arroganz und als Zynismus des Kaisers ausgelegt: Das Pferd pflegt die Rituale eines orientalischen Hofzeremoniells, das Caligula in dieser Form aus Rücksicht auf den Senat untersagt war. Es partizipiert als wertvollster Bewohner des Reiches am Kaiserkult (im 1. Jh. n. Chr. hauptsächlich die feierliche Beschwörung der Gesundheit des Kaisers). Mit der angeblich geplanten Bestallung des Pferdes zum Konsul beleidigte Caligula den Senat: Sie unterhöhlte demonstrativ das römische Verständnis von Kollegialität, das neben dem Kaiser im Konsulamt einen gleichberechtigten und unparteiischen Senator vorsah, was schon von Vorgängern missachtet wurde (z. B. Augustus und Agrippa). Sie disqualifizierte den Senat, da Caligula zum Ausdruck brachte, dass kein Senator an die Verdienste von Incitatus heranreichte. Sie führte dem Senat das wohl gesetzlich geregelte Recht des Kaisers auf Ämtervergabe vor Augen und spielte gleichzeitig mit der Auslegung geltenden Rechts, das einerseits ausdrücklich die Einflussnahme des Kaisers vorsah, andererseits nicht in gleicher Ausführlichkeit Pferde von der politischen Laufbahn ausschloss.
rdf:langString Incitātus (Latin pronunciation: [ɪŋkɪˈtaːtʊs], meaning "swift" or "at full gallop") was the favourite horse of Roman Emperor Caligula (r. 37–41 AD). According to legend, Caligula planned to make the horse a consul, although ancient sources are clear that this did not occur.
rdf:langString Incitatus (o Incitato, según algunas traducciones)​ fue el caballo preferido de Calígula. Se trataba de un caballo de carreras de carros.​​​​
rdf:langString Incitatus (prononciation latine : ɪŋkɪˈtaːtʊs , signifiant « rapide » ou « au grand galop ») est le nom du cheval favori de l'empereur romain Caligula, qui régna de 37 à 41.
rdf:langString インキタトゥス(より原音に忠実なカナ表記はインキタートゥス、Incitatus, 紀元1世紀頃)は、ローマ帝国第3代皇帝カリグラが寵愛した馬。カリグラはこの馬にローマ元老院議員の職を与えている。馬名はラテン語の形容詞で「早い」を意味する。スエトニウスの『』、カッシウス・ディオの『ローマ史』などがこの馬について言及している。カリグラの馬鹿げた行いの1つとしてしばし紹介されるが、インキタトゥスにまつわる話の多くは、カリグラの他の異業と共に死後誇張されたと考えられる。 カリグラは大の競馬・馬好きで、贔屓の馬インキタトゥスに贅沢な暮らしをさせた。馬具には宝石をちりばめ、紫色の寝具、飼い葉桶には金箔を混ぜたエン麦が入っており、さらに大理石の大邸宅を建造し、18人の召使まで与えたという。時にはこの馬の名前で高官を招待することもあった。39年にはナポリ湾上に船を並べた橋を築かせ、アレクサンドロス3世の胸当てを身につけた上でインキタトゥスに騎乗し、2マイルほど疾走した。人語を解し、カリグラはいつか執政官にすることをこの馬と約束していたと伝えられる。
rdf:langString Incitatus, in italiano noto anche come Incitato (in latino: Incitatus, letteralmente «rapido», «al galoppo»), è stato il cavallo vissuto a Roma antica durante il regno dell'imperatore Caligola, il quale, secondo la leggenda, si riprometteva di nominarlo console.
rdf:langString Incitatus was het favoriete paard van de Romeinse keizer Caligula, afkomstig uit de stal van de "Groenen". Het paard is het meest bekend geworden door het plan van Caligula om hem tot consul te benoemen. Volgens de keizer was het paard "Een combinatie van alle goden" en moest het als zodanig worden vereerd. Volgens de Romeinse geschiedkundige Suetonius werd Incitatus door achttien dienaren bediend en woonde hij in een marmeren stal. Er wordt ook gesuggereerd dat Caligula seks zou hebben gehad met zijn ros. Volgens sommige historici was de voordracht van Incitatus tot consul geen teken van krankzinnigheid, maar deed Caligula de voordracht om de Senaat voor paal te zetten. Zij stellen dat Suetonius en Cassius Dio door de politiek van hun tijd werden beïnvloed waarin men Caligula verafschuwde.
rdf:langString Incitato (em latim: Incitatus, "Impetuoso") era o cavalo preferido do Imperador Romano Calígula (reinando de 37-41 d.C.). Tratava-se de um cavalo de corrida trazido da Hispânia, de onde, na época, Roma importava cerca de 10 mil cavalos por ano. De acordo com o escritor Suetónio na sua biografia de Calígula, Incitato tinha cerca de dezoito criados pessoais, era enfeitado com um colar de pedras preciosas e dormia no meio de mantas de cor púrpura (a cor púrpura era destinada somente aos trajes imperiais, ou seja, era um monopólio real). Foi-lhe também dedicada uma estátua em tamanho real de mármore com um pedestal em marfim. Conta a história que Calígula incluiu o nome de Incitato no rol dos senadores e ponderou a hipótese de fazer dele cônsul.
rdf:langString Incitatus (łac. szybki, galopujący) − ulubiony koń wyścigowy cesarza Kaliguli. O życiu Incitatusa na dworze Kaliguli pisze Swetoniusz w swoich Żywotach Cezarów. Według niego Incitatus jako koń wyścigowy miał prawo do spokoju i odpoczynku. Nad tym, by w noc przed wyścigami nikt mu nie przeszkadzał, czuwali pretorianie uciszając nocne hałasy. Poza tym rumak miał mieszkać w marmurowej stajni, chodzić okryty purpurą i w uprzęży ozdobionej drogimi kamieniami, jadać ze żłobu z kości słoniowej. W końcu koń dostał umeblowany dom i służbę, żeby zaproszeni w jego imieniu goście mogli wygodniej ucztować. Inny pisarz, Kasjusz Dion, dodaje, że konia karmiono "złotym jęczmieniem" (gr. χρυσαῖ κрιθαί, być może jęczmieniem wymieszanym z płatkami złota, a może jakąś szczególnie wyselekcjonowaną i drogą odmianą jęczmienia, która się tak nazywała). Incitatus regularnie uczestniczył w ucztach wydawanych przez Kaligulę: przy tej okazji cesarz wznosił toasty za zdrowie rumaka. Mianował go też kapłanem. Obaj pisarze podają, że Kaligula miał zamiar uczynić Incitatusa konsulem. Śmierć Kaliguli i zmiana na cesarskim tronie zniweczyła te plany.
rdf:langString Инцитат (лат. Incitatus — быстроногий, борзой) — любимый конь императора Калигулы, согласно легенде, назначенный им римским сенатором. В переносном смысле — пример своевластия правителя; сумасшедших приказов, которые, тем не менее, приводятся в исполнение; назначения на должность человека, совсем не подходящего для неё по всем параметрам.
rdf:langString Інцитат (лат. Incitatus, прудконогий, хорт) — улюблений кінь імператора Калігули, призначений ним римським сенатором. У переносному сенсі — приклад свавілля правителя; божевільних наказів, які все одно приводяться у виконання; призначення людини на посаду, яка зовсім не підходить для неї за всіма параметрами.
rdf:langString Incitatus (latin för den (blixt)snabbe) var en kappkörningshäst tillhörig det gröna vagnskörningspartiet och ägdes av den romerske kejsaren Caligula. Berättelsen om Incitatus är en av de mest kända och missförstådda berättelserna kring denne kejsare.
xsd:nonNegativeInteger 5908

data from the linked data cloud