Illuminated manuscript

http://dbpedia.org/resource/Illuminated_manuscript an entity of type: Thing

Un manuscrit il·luminat o il·lustrat és un manuscrit que presenta un text ornamentat amb caplletres decorades, sanefes i miniatures. En la definició més estricta del terme, es tracta únicament d'aquelles obres escrites a mà que han estat decorades amb or o plata. No obstant això, en l'actualitat, aquesta designació és més àmplia i s'aplica a qualsevol obra escrita a mà que inclogui il·lustracions o motius ornamentals de les tradicions occidental i islàmica. Els manuscrits il·lustrats més antics que encara perduren daten dels anys 400-600 dC i provenen d'Irlanda, Itàlia, Espanya i d'altres punts del continent europeu. rdf:langString
Iluminovaný rukopis je rukopis, jehož text je doplněn iluminacemi. Není podstatné, zda se jedná o názorné ilustrace doprovázející a doplňující text nebo mají podobu ozdob, které pouze esteticky zkrášlují dílo. Ilustrované rukopisy vznikaly již v období pozdní antiky, ovšem jejich vrchol nastal v pozdním středověku, kdy okázalé iluminace mnohdy překonávají význam samotného textu. Zejména v 15. století se objevují bohatě ilustrované manuskripty ve světském prostředí. Po masivním rozšíření knihtisku ve 2. polovině 16. století ustupují do pozadí a ilustrace nahradily dřevořezy v tištěných knihách. rdf:langString
Εικονογραφημένο χειρόγραφο (αγγλικά: Illuminated manuscript, κυριολεκτικά φωτισμένο χειρόγραφο) είναι χειρόγραφο του οποίου το κείμενο ολοκληρώνεται με την προσθήκη εξωραϊστικών στοιχείων με έντονα χρώματα, όπως κεφαλαία γράμματα, διακοσμητικά περιγράμματα, περίτεχνα σχέδια και . Στον στενότερο ορισμό του όρου, το εικονογραφημένο χειρόγραφο αναφέρεται μόνο σε χειρόγραφα διακοσμημένα με χρυσή ή αργυρή μελάνη, αλλά τόσο στην κοινή χρήση όσο και στην ορολογία που υιοθετείται από σύγχρονους μελετητές, ο όρος χρησιμοποιείται για να αναφέρεται σε οποιοδήποτε εικονογραφημένο χειρόγραφο της δυτικής ή ανατολικής παράδοσης. rdf:langString
Eskuizkribu argiztatua testuari elementu apaingarriak gehitu zaizkion eskuizkribu bat da, adibidez, hizki handi irudidunak, izkinak eta miniaturak. Definizio zehatz edo zorrotzenaren arabera, eskuizkribu argiztatua urre edo zilarrez bakarrik apaindutakoa litzateke. Halere, gaur egun elementu apaingarriak edota ilustrazioak dituzten Erdi Aroko kristautasun edota islamaren eskuizkribu orori deitzen zaio. Gaur egun arte iritsi diren eskuizkribu zaharrenak 400-600 bitartekoak dira, Ingalaterra, Irlanda, Italia eta Iberiar penintsulako erresumetan nahiz Europako beste hainbat herrialdeetan eginak. rdf:langString
Feictear i lámhscríbhinn dhathmhaisithe téacs le ciútaí is ornáidíochtaí amhail is agus . D'úsáidí iad go minic san Eaglais Chaitliceach Rómhánach le haghaidh paidreacha, seirbhísí liotúirgeacha, leabhair Soiscéil agus salm. Mhair an nós i dtéacsanna tuata ón 13ú haois ar aghaidh, san áireamh í, dlíthe, cairteacha, fardail agus gníomhais. rdf:langString
Boekverluchting is de kunst of het ambacht die zich bezighield met de illustratie en de versiering van middeleeuwse handschriften en andere documenten. Soms wordt dit ook ‘illuminatie’ genoemd, van het Latijn illuminare dat verlichten betekent, hoewel illuminatie strikt genomen slaat op het ‘verlichten’ van handschriften met bladgoud of zilver. In het Vroegmiddelnederlands betekent verlichten trouwens: met goud of kleuren afzetten; inzicht brengen; verlichten. In het moderne Nederlands is dit verluchten geworden. rdf:langString
装飾写本(そうしょくしゃほん、仏語: enluminures、英語:illuminated manuscript) は、多くの場合、宗教的なテクスト写本に装飾頭文字(イニシャル)や装飾的な縁取り、装飾頁(カーペット頁)などの華麗な飾りを付けたものである。 rdf:langString
Un manoscritto miniato è un manoscritto il cui testo è completato dall'aggiunta di decorazioni, come ad esempio capolettera, bordi (marginalia) e inserimento di figure. Nella definizione più stretta del termine, manoscritto miniato si riferisce solo ai manoscritti decorati con oro o argento, ma sia nell'uso comune che nella terminologia adottata dagli studiosi moderni, il termine viene utilizzato per riferirsi a qualsiasi manoscritto illustrato delle tradizioni occidentali. Manufatti similari dell'Estremo Oriente sono sempre descritti come dipinti, così come le opere mesoamericane. I manoscritti islamici possono essere indicati come illustrati o dipinti, pur essendo essenzialmente realizzati con le stesse tecniche delle opere occidentali. rdf:langString
Иллюминированные рукописи (от лат. illumino — освещаю, делаю ярким, украшаю) — рукописные средневековые книги, украшенные красочными миниатюрами и орнаментами. В русской традиции помимо термина «иллюминированные» для рукописных книг с миниатюрами часто используется термин лицевые рукописи. С изобретением книгопечатания рукописные книги постепенно вышли из употребления. rdf:langString
泥金裝飾手抄本(Illuminated manuscript)是手抄本的一種,其内容通常是关于宗教的,内文由精美的装饰来填充,例如经过装饰性处理的首字母和边框。泥金装饰图形则经常取材自中世纪纹章或宗教徽记。 rdf:langString
Ілюміно́ваний руко́пис (від лат. illumino — освітлюю, прикрашаю) — рукопис, прикрашений кольоровими мініатюрами та орнаментами часто з гротескними елементами (дролері). Рукопис також доповнювався малюнками на полях і великими орнаментованими літерами — ініціалами. Виготовлялися ілюміновані рукописи у середньому та пізньому Середньовіччі до початку епохи Відродження. З винаходом друкарства ілюміновані рукописи стали виходити з моди, і до початку XVI століття їх вироблялося вже порівняно небагато. rdf:langString
إن المخطوط المذهب (بالإنجليزية: Illuminated manuscript)‏ هو مخطوط يُستكمل نَصُه بزخرفات كالحروف الأولى، والحواف (الهوامش)، والرسومات المُنَمْنَمَة. بتعريف أدق، يشير المصطلح إلى المخطوطات المزخرفة إما بالفضة أو بالذهب؛ لكن في كل من الاستخدام الشائع والعلم المعاصر، يشير المصطلح إلى أي مخطوط مزخرف أو مصوَر من مخطوطات التقاليد الغربية. توصَف أعمال الشرق الأقصى وأميركا الوسطى المشابهة بأنها مرسومة. قد يُشار إلى المخطوطات الإسلامية على أنها مُذهبة، أو مصوَرة، أو مرسومة، رغم أنها تستخدم في الأساس تقنيات الأعمال الغربية نفسها. rdf:langString
Ilustrita manuskripto estas manuskripto en kiu la teksto estas suplementita per ornamado kiel ĉe inicialoj, bordoj (marĝenoj), kaj miniaturaj ilustraĵoj. En la plej strikta difino, la termino referencas nur al manuskriptoj ornamitaj per oro aŭ arĝento; sed kaj en komuna uzado kaj en moderna fakularo, la termino referencas al ajna ornamita aŭ ilustrita manuskripto el okcidentaj tradicioj. Kompareblaj verkoj el Oriento kaj Mezameriko estas priskribitaj kiel pentritaj. Islamaj manuskriptoj povas esti referencataj kiel iluminitaj, ilustritaj aŭ pentritaj, kvankam uzante esence la samajn teknikojn kiel ĉe la okcidentaj verkoj. rdf:langString
Un manuscrito ilustrado o manuscrito iluminado es un manuscrito en el que el texto es complementado con la adición de decoración, tal como letras capitales decoradas, bordes y miniaturas. En la definición más estricta del término, un manuscrito ilustrado es únicamente aquel que ha sido decorado con oro o plata. Sin embargo, el concepto abarca ahora a cualquier manuscrito con ilustraciones o decoración de las tradiciones occidentales e islámicas. rdf:langString
Eine Bilderhandschrift ist ein Werk der Buchmalerei, das im Gegensatz zu einer reinen Texthandschrift figürliche Bilder enthält. Es ist dabei unerheblich, ob diese als Illustrationen auf den Text Bezug nehmen oder davon unabhängig sind. Der Überbegriff ist die illuminierte Handschrift, die neben den Bilderhandschriften auch solche mit nichtfigürlichem Schmuck bezeichnet, wie sie während des Bilderstreits die byzantinische Buchmalerei oder wegen eines Bilderverbots die gesamte islamische Buchmalerei dominierten. Besonders bei reich dekorierten Initialen ist der Übergang von der rein ornamentalen zur figürlichen Malerei fließend. rdf:langString
An illuminated manuscript is a formally prepared document where the text is often supplemented with flourishes such as borders and miniature illustrations. Often used in the Roman Catholic Church for prayers, liturgical services and psalms, the practice continued into secular texts from the 13th century onward and typically include proclamations, enrolled bills, laws, charters, inventories and deeds. While Islamic manuscripts can also be called illuminated, and use essentially the same techniques, comparable Far Eastern and Mesoamerican works are described as painted. rdf:langString
Une enluminure est une décoration exécutée à la main qui orne un manuscrit (du latin manus, « les mains » et scribere, « écrire »). Les techniques de l'imprimerie et de la gravure ont fait presque disparaître l'enluminure ; quelques livres imprimés en sont toutefois décorés. Le verbe latin illuminare (« éclairer », « illuminer ») a donné le mot français « enluminer ». Ce terme regroupe aujourd'hui l'ensemble des éléments décoratifs et des représentations imagées exécutés dans un manuscrit pour l'embellir, mais au XIIIe siècle il faisait surtout référence à l'usage de la dorure. rdf:langString
Naskah beriluminasi adalah naskah berisi teks yang diimbuhi hiasan seperti inisial, marjinalia, dan gambar miniatur. Dalam arti sempit, istilah ini hanya mengacu pada naskah-naskah yang dihiasi dengan sepuhan emas dan perak; namun baik dalam percakapan sehari-hari maupun dalam kajian ilmiah modern, istilah ini digunakan sebagai sebutan umum bagi segala macam naskah berhiasan atau berilustrasi yang dibuat di dunia Barat. Naskah-naskah sejenis yang dibuat di Timur Jauh dan Mesoamerika disebut naskah bergambar. Naskah-naskah Islam dapat disebut beriluminasi, berilustrasi, atau bergambar, meskipun pada dasarnya dibuat dengan teknik-teknik yang sama dengan naskah-naskah Barat. Artikel ini membahas tentang sejarah teknik, sosial, dan ekonomi dari naskah beriluminasi; untuk pembahasan tentang sej rdf:langString
채식필사본 (彩飾筆寫本, 프랑스어: Enluminure, 영어: illuminated manuscript)은 중세 유럽에서 이니셜과 세밀화 등의 장식을 넣어 제작했던 필사본을 말한다. 채식본이라는 말 자체는 이 이뤄지고 금은박 등으로 장식된 서적을 뜻하며, 넓게 보면 동양이나 중남미 문명에서 채색 장식이 들어간 서적들도 채식본이라고 칭할 수 있지만, 여기서는 서양에서 전통적으로 발달되어 전해져 내려오는 필사본의 한 유형을 가리킨다. 이슬람 문명의 필사본도 근본적으로는 서양의 것과 동일한 기법을 사용하므로, 서양에서 구분하는 채식필사본의 범주에 들어간다고 할 수 있다. rdf:langString
Iluminacja (łac. illuminare „oświetlać, rozjaśniać; ozdabiać”) – średniowieczne zdobnictwo książkowe, pierwotnie w postaci ozdobnych linii i inicjałów oraz coraz bardziej skomplikowanych wzorów. Iluminatorstwo – proces zdobienia książki rękopiśmiennej, dokumentów rękopiśmiennych, a czasem także inkunabułów. Pierwotnie oznaczało zdobienie złotem karty książki (pisanie złotem tekstu). Wraz z rozwojem iluminatorstwa pojawiają się złocenia, które mogły przejawiać się nawet w formie złotych liter pisanych na barwionym purpurą pergaminie. Iluminacja, zwłaszcza w sztuce dojrzałego średniowiecza mogła przyjąć formę dekoracyjnych rysunków wykonywanych technikami malarskimi lub też mogła wykorzystywać malowane (często ilustracyjne) miniatury figuralne, umieszczane na kartach manuskryptów, a późni rdf:langString
Iluminura é um tipo de pintura decorativa aplicada às letras capitulares dos códices de pergaminho medievais. O termo aplica-se igualmente ao conjunto de elementos decorativos e representações imagéticas executadas nos manuscritos produzidos principalmente nos conventos e abadias da Idade Média. A sua elaboração era um ofício refinado e bastante importante no contexto da arte do Medievo. rdf:langString
En illumination är en utsmyckning, vanligen av en handskrift, med färglagda initialer, och bilder som belyser texten. Illuminationer var en av de vanligaste formerna av bildkonst under medeltiden och ända in på 1600-talet. Utövarna av konsten kallas illuminatörer, illuminister (franska: enlumineurs) eller bokmålare. Traditionen kommer från Orienten (de äldsta fynden utgörs av egyptiska papyrusskrifter). rdf:langString
rdf:langString تذهيب الكتب
rdf:langString Manuscrit il·luminat
rdf:langString Iluminovaný rukopis
rdf:langString Bilderhandschrift
rdf:langString Εικονογραφημένο χειρόγραφο
rdf:langString Ilustrita manuskripto
rdf:langString Eskuizkribu argiztatu
rdf:langString Manuscrito ilustrado
rdf:langString Lámhscríbhinn dhathmhaisithe
rdf:langString Enluminure
rdf:langString Naskah beriluminasi
rdf:langString Illuminated manuscript
rdf:langString Manoscritto miniato
rdf:langString 채식필사본
rdf:langString 装飾写本
rdf:langString Boekverluchting
rdf:langString Iluminacja książki
rdf:langString Iluminura
rdf:langString Illumination
rdf:langString Иллюминированная рукопись
rdf:langString 泥金裝飾手抄本
rdf:langString Ілюмінований рукопис
xsd:integer 92310
xsd:integer 1118828142
xsd:date 2019-11-01
rdf:langString Various examples of pages from illuminated manuscripts
xsd:integer 400
rdf:langString Malnazar - Decorated Incipit Page - Google Art Project.jpg
rdf:langString BL Royal Vincent of Beauvais.jpg
rdf:langString Folio 86v - The Funeral of Raymond Diocrès .jpg
rdf:langString Unknown, Iran, 16th Century - Page from the Shahnama - Google Art Project.jpg
rdf:langString Bartolommeo Caporali - Missale- Fol. 186- Decorated Initial Te igitur - 2006.154.186.a - Cleveland Museum of Art.jpg
rdf:langString Byzantium, Constantinople, 11th century - Gospel Book with Commentaries - 1942.152 - Cleveland Museum of Art.tif
xsd:integer 2
xsd:integer 400
xsd:integer 300
rdf:langString Un manuscrit il·luminat o il·lustrat és un manuscrit que presenta un text ornamentat amb caplletres decorades, sanefes i miniatures. En la definició més estricta del terme, es tracta únicament d'aquelles obres escrites a mà que han estat decorades amb or o plata. No obstant això, en l'actualitat, aquesta designació és més àmplia i s'aplica a qualsevol obra escrita a mà que inclogui il·lustracions o motius ornamentals de les tradicions occidental i islàmica. Els manuscrits il·lustrats més antics que encara perduren daten dels anys 400-600 dC i provenen d'Irlanda, Itàlia, Espanya i d'altres punts del continent europeu.
rdf:langString Iluminovaný rukopis je rukopis, jehož text je doplněn iluminacemi. Není podstatné, zda se jedná o názorné ilustrace doprovázející a doplňující text nebo mají podobu ozdob, které pouze esteticky zkrášlují dílo. Ilustrované rukopisy vznikaly již v období pozdní antiky, ovšem jejich vrchol nastal v pozdním středověku, kdy okázalé iluminace mnohdy překonávají význam samotného textu. Zejména v 15. století se objevují bohatě ilustrované manuskripty ve světském prostředí. Po masivním rozšíření knihtisku ve 2. polovině 16. století ustupují do pozadí a ilustrace nahradily dřevořezy v tištěných knihách.
rdf:langString إن المخطوط المذهب (بالإنجليزية: Illuminated manuscript)‏ هو مخطوط يُستكمل نَصُه بزخرفات كالحروف الأولى، والحواف (الهوامش)، والرسومات المُنَمْنَمَة. بتعريف أدق، يشير المصطلح إلى المخطوطات المزخرفة إما بالفضة أو بالذهب؛ لكن في كل من الاستخدام الشائع والعلم المعاصر، يشير المصطلح إلى أي مخطوط مزخرف أو مصوَر من مخطوطات التقاليد الغربية. توصَف أعمال الشرق الأقصى وأميركا الوسطى المشابهة بأنها مرسومة. قد يُشار إلى المخطوطات الإسلامية على أنها مُذهبة، أو مصوَرة، أو مرسومة، رغم أنها تستخدم في الأساس تقنيات الأعمال الغربية نفسها. تعود أوائل المخطوطات المذهبة المتينة الموجودة إلى الفترة بين عامي 400 و600، مُنتجةً في مملكة القوط الشرقيين والإمبراطورية الرومانية الشرقية. إن أهميتها لا تكمن في قيمتها الفنية والتاريخية المتأصلة فحسب، بل أيضًا في المحافظة على رابطة الثقافة التي توفرها النصوص غير المذهبة. لولا النُسّاخ الرهبان من أواخر العصور القديمة، لهلك معظم أدب اليونان وروما. كما أن ما قولب أنماط النصوص الناجية هي فائدتها لمجموعة المسيحيين المثقفين الضيقة للغاية. أعان تذهيب المخطوطات، باعتباره وسيلة لتعظيم المستندات القديمة، على حفظها وحفظ معلوماتها القيمة في حقبة لم تعد الطبقات الحاكمة فيها مثقفة، على الأقل في نطاق اللغة المستخدمة في المخطوطات. ترجع معظم المخطوطات الموجودة إلى القرون الوسطى، رغم بقاء العديد من عصر النهضة، إلى جانب عدد محدود جدًا من أواخر العصور القديمة. معظمها ذو صبغة دينية. خاصةً من القرن الثالث عشر فصاعدًا، أخذ عدد النصوص الدنيوية المذهبة بالتزايد. صُنعت معظم المخطوطات المذهبة كأسفار، والتي حلت محل الطوامير. نجت قلة قليلة من شذرات أوراق البردي المذهبة، والتي لا تصمد كالمدة التي تصمدها البرشمانات. كُتبت معظم مخطوطات القرون الوسطى، سواء كانت مذهبة أم لا، على برشمانات (جلود العجول أو الأغنام أو الماعز هي الأكثر شيوعًا)، لكن معظم المخطوطات التي تصل أهميتها إلى درجة تذهيبها كانت تُكتب على أجود البرشمانات، وتسمى ورق الرقّ. بدءًا من أواخر القرون الوسطى، بدأ إنتاج المخطوطات على الورق. أُنتجت أوائل الكتب المطبوعة مع مساحات شاغرة متروكة فيها مخصصة للمنمنمات أو للإرشادات في بعض الأحيان، أو كانت تُخصص للأحرف الأولى المذهبة، أو للزخرفات الهامشية، لكن سرعان ما أدى إدخال الطباعة إلى تراجع التذهيب. استمر إنتاج المخطوطات المذهبة في بداية القرن السادس عشر لكن بأعداد أصغر بكثير، ومعظمها لفاحشي الثراء. تُعد المخطوطات من بين أكثر الأغراض الباقية من القرون الوسطى شيوعًا؛ إذ بقيت عدة آلاف منها. هي أيضًا أفضل العينات الباقية من اللوحات القروسطية، والمحفوظة بالصورة الأفضل. في الواقع، في العديد من المناطق والفترات الزمنية، هي الأمثلة الوحيدة الباقية على الرسم.
rdf:langString Εικονογραφημένο χειρόγραφο (αγγλικά: Illuminated manuscript, κυριολεκτικά φωτισμένο χειρόγραφο) είναι χειρόγραφο του οποίου το κείμενο ολοκληρώνεται με την προσθήκη εξωραϊστικών στοιχείων με έντονα χρώματα, όπως κεφαλαία γράμματα, διακοσμητικά περιγράμματα, περίτεχνα σχέδια και . Στον στενότερο ορισμό του όρου, το εικονογραφημένο χειρόγραφο αναφέρεται μόνο σε χειρόγραφα διακοσμημένα με χρυσή ή αργυρή μελάνη, αλλά τόσο στην κοινή χρήση όσο και στην ορολογία που υιοθετείται από σύγχρονους μελετητές, ο όρος χρησιμοποιείται για να αναφέρεται σε οποιοδήποτε εικονογραφημένο χειρόγραφο της δυτικής ή ανατολικής παράδοσης.
rdf:langString Ilustrita manuskripto estas manuskripto en kiu la teksto estas suplementita per ornamado kiel ĉe inicialoj, bordoj (marĝenoj), kaj miniaturaj ilustraĵoj. En la plej strikta difino, la termino referencas nur al manuskriptoj ornamitaj per oro aŭ arĝento; sed kaj en komuna uzado kaj en moderna fakularo, la termino referencas al ajna ornamita aŭ ilustrita manuskripto el okcidentaj tradicioj. Kompareblaj verkoj el Oriento kaj Mezameriko estas priskribitaj kiel pentritaj. Islamaj manuskriptoj povas esti referencataj kiel iluminitaj, ilustritaj aŭ pentritaj, kvankam uzante esence la samajn teknikojn kiel ĉe la okcidentaj verkoj. La plej antikvaj survivantaj iluminitaj manuskriptoj estas el la periodo de la jaroj 400 ĝis 600, produktitaj en la Regno de Ostrogotoj kaj en la Bizanca imperio. Ties gravo kuŝas ne nur en ilia esenca arta kaj historia valoroj, sed ankaŭ en la elteno de ligo de klereco havigita al ne-ilustritaj tekstoj. Se ne estus estinta la interveno de la monaĥaj skribistoj de la Malfrua Antikveco, plej el la klera sciaro de Antikva Grekio kaj de Antikva Romo estus forperdita. Tiel, la modeloj de tekstaj survivaĵoj estis rilatitaj al la utilo ĉe tre limigita klera grupo de kristanoj. Ilustrado de manuskriptoj, kiel maniero pligravigi antikvajn dokumentojn, helpis la konservadon kaj informan valoro en epoko en kiu la novaj regantaj klasoj ne plu estis kleraj, almenaŭ en la lingvo uzita en la manuskriptoj. La majoritaato de survivantaj manuskriptoj estas el la Mezepoko, kvankam multaj survivas el la Renesanco, kun tre limigita nombro el la Malfrua Antikveco. La majoritato estas de religia naturo. Speciale el la 13a jarcento antaŭen, pliiĝanta nombro de nereligiaj tekstoj estis ilustritaj. Plej el iluminitaj manuskriptoj estis kreitaj kiel kodeksoj, kiuj estis superintaj sur la skribrulaĵoj. Tre malmultaj ilustritaj fragmentoj survivas sur papiruso, kio ne daŭras tiom longe kiom pergameno. Plej mezepokaj manuskriptoj, ilustritaj aŭ ne, estis skribitaj sur pergameno (plej ofte el felo de bovido, ŝafo aŭ kapro), sed plej manuskriptoj sufiĉe gravaj por esti ilustritaj estis skribitaj sur la plej bona kvalito de pergameno, nome veleno. Dekomence en la fino de la Mezepoko, manuskriptoj ekestis produktitaj sur papero. La plej fruaj presitaj libroj estis foje produktitaj lasante spacojn por posta rubriko (ornama ruĝigo) kaj miniaturoj, aŭ por aldoni ilustritajn inicialojn, aŭ ornamon en la marĝeno, sed la enkonduko de la presarto rapide kondukis al dekadenco de man-ilustrado. Ilustritaj manuskriptoj plue estis produktitaj en la komenco de la 16a jarcento sed en multe pli malgrandaj nombroj, ĉefe por la plej riĉuloj. Ili estas inter la plej oftaj aĵoj kiuj survivis el la Mezepoko; multaj miloj survivis. Ili estas ankaŭ la plej bone survivantaj specimenoj de mezepoka pentrarto, kaj la plej bone konservitaj. Tiel en multaj areoj kaj periodoj, ili estas la nuraj survivantaj ekzemploj de pentrarto.
rdf:langString Eine Bilderhandschrift ist ein Werk der Buchmalerei, das im Gegensatz zu einer reinen Texthandschrift figürliche Bilder enthält. Es ist dabei unerheblich, ob diese als Illustrationen auf den Text Bezug nehmen oder davon unabhängig sind. Der Überbegriff ist die illuminierte Handschrift, die neben den Bilderhandschriften auch solche mit nichtfigürlichem Schmuck bezeichnet, wie sie während des Bilderstreits die byzantinische Buchmalerei oder wegen eines Bilderverbots die gesamte islamische Buchmalerei dominierten. Besonders bei reich dekorierten Initialen ist der Übergang von der rein ornamentalen zur figürlichen Malerei fließend. Bildhandschriften wurden seit der Antike angefertigt. Es ist aber eine Entwicklung des Spätmittelalters im Speziellen, dass die Buchmalerei in Prunkhandschriften den Text an Wichtigkeit zu überflügeln beginnt, und besonders im 15. Jahrhundert wird der „profane Bilderhunger“ durch reich illustrierte und Bilderchroniken gestillt. Auch im Bereich der pragmatischen Schriftlichkeit (im Sinne von Hagen Keller, 1992) werden in dieser Zeit Illustrationen beliebter, die pragmatischen Handschriften des Spätmittelalters werden jedoch mit dem Siegeszug der Druckerpresse im 16. Jahrhundert bereits wieder weitgehend durch gedruckte Bücher, illustriert mit Stichen und Holzschnitten, ersetzt.
rdf:langString Un manuscrito ilustrado o manuscrito iluminado es un manuscrito en el que el texto es complementado con la adición de decoración, tal como letras capitales decoradas, bordes y miniaturas. En la definición más estricta del término, un manuscrito ilustrado es únicamente aquel que ha sido decorado con oro o plata. Sin embargo, el concepto abarca ahora a cualquier manuscrito con ilustraciones o decoración de las tradiciones occidentales e islámicas. Los manuscritos ilustrados más antiguos que aún perduran son del período 400-600 d. C., elaborados principalmente en Irlanda, Italia, España y otros lugares del continente europeo.
rdf:langString An illuminated manuscript is a formally prepared document where the text is often supplemented with flourishes such as borders and miniature illustrations. Often used in the Roman Catholic Church for prayers, liturgical services and psalms, the practice continued into secular texts from the 13th century onward and typically include proclamations, enrolled bills, laws, charters, inventories and deeds. While Islamic manuscripts can also be called illuminated, and use essentially the same techniques, comparable Far Eastern and Mesoamerican works are described as painted. The earliest illuminated manuscripts in existence come from the Kingdom of the Ostrogoths and the Eastern Roman Empire and date from between 400 and 600 CE. Examples include the Codex Argenteus and the Rossano Gospels, both of which are from the 6th century. The majority of extant manuscripts are from the Middle Ages, although many survive from the Renaissance, along with a very limited number from Late Antiquity. Most medieval manuscripts, illuminated or not, were written on parchment or vellum. These pages were then bound into books, called codices (singular: codex). A very few illuminated fragments also survive on papyrus. Books ranged in size from ones smaller than a modern paperback, such as the pocket gospel, to very large ones such as choirbooks for choirs to sing from, and "Atlantic" bibles, requiring more than one person to lift them. Paper manuscripts appeared during the Late Middle Ages. Very early printed books left spaces for red text, known as rubrics, miniature illustrations and illuminated initials, all of which would have been added later by hand. Drawings in the margins (known as marginalia) would also allow scribes to add their own notes, diagrams, translations, and even comic flourishes. The introduction of printing rapidly led to the decline of illumination. Illuminated manuscripts continued to be produced in the early 16th century but in much smaller numbers, mostly for the very wealthy. They are among the most common items to survive from the Middle Ages; many thousands survive. They are also the best surviving specimens of medieval painting, and the best preserved. Indeed, for many areas and time periods, they are the only surviving examples of painting.
rdf:langString Eskuizkribu argiztatua testuari elementu apaingarriak gehitu zaizkion eskuizkribu bat da, adibidez, hizki handi irudidunak, izkinak eta miniaturak. Definizio zehatz edo zorrotzenaren arabera, eskuizkribu argiztatua urre edo zilarrez bakarrik apaindutakoa litzateke. Halere, gaur egun elementu apaingarriak edota ilustrazioak dituzten Erdi Aroko kristautasun edota islamaren eskuizkribu orori deitzen zaio. Gaur egun arte iritsi diren eskuizkribu zaharrenak 400-600 bitartekoak dira, Ingalaterra, Irlanda, Italia eta Iberiar penintsulako erresumetan nahiz Europako beste hainbat herrialdeetan eginak.
rdf:langString Une enluminure est une décoration exécutée à la main qui orne un manuscrit (du latin manus, « les mains » et scribere, « écrire »). Les techniques de l'imprimerie et de la gravure ont fait presque disparaître l'enluminure ; quelques livres imprimés en sont toutefois décorés. Le terme « enluminure » est souvent associé à celui de « miniature », qui désigne une illustration. L'enluminure tantôt se mêle au texte et tantôt s'en éloigne, au point même, parfois, de ne plus entretenir aucune relation avec lui. On peut établir différentes distinctions : scènes figurées, compositions décoratives, initiales ou lettrines historiées, signes divers. Le verbe latin illuminare (« éclairer », « illuminer ») a donné le mot français « enluminer ». Ce terme regroupe aujourd'hui l'ensemble des éléments décoratifs et des représentations imagées exécutés dans un manuscrit pour l'embellir, mais au XIIIe siècle il faisait surtout référence à l'usage de la dorure. La technique de l'enluminure comporte trois activités : l'esquisse, le mélange des pigments de couleurs avec la colle animale et le coloriage par couche. L'enluminure est réalisée par un « enlumineur » ; son travail consiste à enjoliver un texte, un récit...
rdf:langString Feictear i lámhscríbhinn dhathmhaisithe téacs le ciútaí is ornáidíochtaí amhail is agus . D'úsáidí iad go minic san Eaglais Chaitliceach Rómhánach le haghaidh paidreacha, seirbhísí liotúirgeacha, leabhair Soiscéil agus salm. Mhair an nós i dtéacsanna tuata ón 13ú haois ar aghaidh, san áireamh í, dlíthe, cairteacha, fardail agus gníomhais.
rdf:langString Naskah beriluminasi adalah naskah berisi teks yang diimbuhi hiasan seperti inisial, marjinalia, dan gambar miniatur. Dalam arti sempit, istilah ini hanya mengacu pada naskah-naskah yang dihiasi dengan sepuhan emas dan perak; namun baik dalam percakapan sehari-hari maupun dalam kajian ilmiah modern, istilah ini digunakan sebagai sebutan umum bagi segala macam naskah berhiasan atau berilustrasi yang dibuat di dunia Barat. Naskah-naskah sejenis yang dibuat di Timur Jauh dan Mesoamerika disebut naskah bergambar. Naskah-naskah Islam dapat disebut beriluminasi, berilustrasi, atau bergambar, meskipun pada dasarnya dibuat dengan teknik-teknik yang sama dengan naskah-naskah Barat. Artikel ini membahas tentang sejarah teknik, sosial, dan ekonomi dari naskah beriluminasi; untuk pembahasan tentang sejarah seninya, lihat miniatur. Naskah-naskah beriluminasi tertua yang sintas berasal dari kurun waktu 400 sampai 600 M, dibuat di Kerajaan Orang Ostrogoth dan Kekaisaran Romawi Timur. Iluminasi dalam naskah-naskah ini tidak saja memiliki nilai seni dan nilai sejarah yang tinggi, tetapi juga telah berjasa memelihara mata rantai melek aksara yang dibentuk oleh teks-teks tak beriluminasi. Tanpa kerja keras para juru tulis biara pada penghujung Abad Antik, sebagian besar karya sastra Yunani dan Romawi mungkin sudah musnah dari Eropa. Sebagaimana yang sudah-sudah, pola sintas sebuah karya tulis sangat ditentukan oleh manfaatnya bagi segelintir umat Kristen yang melek aksara. Iluminasi pada naskah-naskah, sebagai salah satu cara untuk mempermulia dokumen-dokumen kuno, telah membantu melestarikan keberadaan dan menonjolkan nilai informasi naskah-naskah itu selama kurun waktu ketika golongan penguasa tidak lagi melek aksara, atau sekurang-kurangnya tidak lagi menguasai bahasa-bahasa yang digunakan dalam naskah-naskah itu. Sebagian besar naskah beriluminasi yang sintas berasal dari Abad Pertengahan, tetapi banyak pula yang sintas dari Abad Pembaharuan, bersama segelintir naskah beriluminasi yang berasal dari penghujung Abad Antik. Sebagian besar naskah ini berisi teks-teks keagamaan. Akan tetapi, khususnya semenjak abad ke-13, teks-teks sekular pun semakin banyak yang diiluminasi. Sebagian besar naskah beriluminasi dibuat dalam bentuk kodeks, yang menggantikan bentuk gulungan. Sedikit sekali sisa-sisa naskah beriluminasi pada papirus yang sintas, karena papirus tidak seawet velum atau perkamen. Sebagian besar naskah dari Abad Pertengahan, baik beriluminasi maupun tidak, ditulis pada perkamen (lazimnya terbuat dari kulit anak lembu, biri-biri, atau kambing), tetapi banyak naskah yang dianggap cukup penting untuk diiluminasi ditulis pada perkamen bermutu tinggi yang disebut velum. Sejak penghujung Abad Pertengahan, naskah-naskah mulai ditulis pada kertas. Buku-buku cetak generasi perdana kadang-kadang dibuat dengan meluangkan tempat bagi rubrik-rubrik dan miniatur-miniatur, atau diberi inisial-inisial hias, atau hiasan-hiasan pada marjin halaman, akan tetapi penemuan teknik cetak menyebabkan iluminasi pada karya-karya tulis semakin lama semakin berkurang. Naskah-naskah beriluminasi masih terus dihasilkan pada permulaan abad ke-16, namun lebih sedikit jumlahnya. Sebagian besar naskah-naskah beriluminasi pada pemulaan abad ke-16 dibuat atas pesanan orang-orang kaya. Naskah adalah salah satu jenis barang yang paling banyak sintas dari Abad Pertengahan; ada ribuan jumlahnya. Naskah-naskah ini juga merupakan spesimen-spesimen terbaik dari lukisan Abad Pertengahan yang mampu sintas dan yang paling terawat, bahkan sering kali lukisan-lukisan dalam naskah-naskah ini adalah satu-satunya contoh yang tersisa dari lukisan-lukisan yang pernah dibuat di banyak tempat dan kurun waktu dalam sejarah.
rdf:langString 채식필사본 (彩飾筆寫本, 프랑스어: Enluminure, 영어: illuminated manuscript)은 중세 유럽에서 이니셜과 세밀화 등의 장식을 넣어 제작했던 필사본을 말한다. 채식본이라는 말 자체는 이 이뤄지고 금은박 등으로 장식된 서적을 뜻하며, 넓게 보면 동양이나 중남미 문명에서 채색 장식이 들어간 서적들도 채식본이라고 칭할 수 있지만, 여기서는 서양에서 전통적으로 발달되어 전해져 내려오는 필사본의 한 유형을 가리킨다. 이슬람 문명의 필사본도 근본적으로는 서양의 것과 동일한 기법을 사용하므로, 서양에서 구분하는 채식필사본의 범주에 들어간다고 할 수 있다. 현존하는 필사본 가운데 실질적으로 채식필사본이라 부를 수 있는 가장 오래된 것은 400년경에서 600년경 동고트 왕국과 동로마 제국 등지에서 제작된 것이다. 채식필사본이 지닌 의의는 그 자체로도 예술성과 역사적 가치를 지니고 있을 뿐만 아니라, 일반 필사본이 전달하는 식자 문화를 고스란히 이어왔다는 점이다. 로마제국 멸망 시점에서 수도원 필경사들의 활약이 없었더라면, 고대 그리스 로마의 고전문학이 그대로 실전되었을 수도 있었다. 시대가 시대였던 만큼, 문헌의 운명은 극히 한정된 수의 기독교 문인들에게 얼마나 유용하냐에 따라 좌우되었다고 할 수 있었다. 이런 고대 문헌을 보강하는 방법 중 하나였던 채식필사본은, 설령 새로운 지배층이 문헌에 쓰인 언어를 독해하지 못하는 시대에 들어서더라도 여전한 정보적 가치를 지니며 보존될 수 있도록 도왔다. 현존하는 채식필사본은 대부분 중세 시대의 것이지만 고대 후기에 제작된 것들도 극소수 남아 있으며, 르네상스 시대의 것들도 물론 다수 전해져오고 있다. 이들 대다수는 종교적 성격을 띄고 있으며, 풀어헤쳐서 읽는 두루마리 형식을 대체한 코덱스 형식으로 제작되었다. 재질의 경우 파피루스로 제작된 것도 있으나 그 내구성이 양피지만 못했기에 오늘날에는 그 수가 매우 적다. 중세 시대의 필사본은 채식이 들어가든 들어가지 않았든 간에 기본적으로 양피지 (소가죽이 제일 흔했고 양가죽, 염소가죽도 사용)로 작업했으나, 채식이 들어가는 필사본은 그만큼 중요한 책이라는 의미였으므로 최상급 양피지를 구해다 썼는데 이를 벨룸 (vellum)이라 한다. 중세 후기에 들어서서 필사본은 비로소 종이를 바탕으로 작업하게 되었다. 인쇄술의 발명 이후 극초창기 인쇄본들은 루브릭과 세밀화, 채식이니셜, 테두리 장식 등 채식필사본의 전통을 그대로 따르기도 하였으나, 인쇄술 보급이 본격화되자 채식필사본의 제작 자체가 급격히 감소하게 되었다. 채식필사본은 16세기 초까지 계속해서 제작되었지만 대다수가 부유층들을 위한 것으로 그 수도 훨씬 적어졌다. 채식필사본은 현존하는 수가 수천 본에 이르러, 중세시대에 제작된 유물 중에서 가장 흔히 찾아볼 수 있는 것으로 여겨지며, 중세시대 회화를 보존한 데 있어서도 가장 훌륭한 표본으로 평가된다. 사실 연도와 지역을 가리지 않고 이 시대의 회화를 보여주는 것 중에서 유일하게 살아남은 사례로 볼 수 있다.
rdf:langString Boekverluchting is de kunst of het ambacht die zich bezighield met de illustratie en de versiering van middeleeuwse handschriften en andere documenten. Soms wordt dit ook ‘illuminatie’ genoemd, van het Latijn illuminare dat verlichten betekent, hoewel illuminatie strikt genomen slaat op het ‘verlichten’ van handschriften met bladgoud of zilver. In het Vroegmiddelnederlands betekent verlichten trouwens: met goud of kleuren afzetten; inzicht brengen; verlichten. In het moderne Nederlands is dit verluchten geworden.
rdf:langString 装飾写本(そうしょくしゃほん、仏語: enluminures、英語:illuminated manuscript) は、多くの場合、宗教的なテクスト写本に装飾頭文字(イニシャル)や装飾的な縁取り、装飾頁(カーペット頁)などの華麗な飾りを付けたものである。
rdf:langString Un manoscritto miniato è un manoscritto il cui testo è completato dall'aggiunta di decorazioni, come ad esempio capolettera, bordi (marginalia) e inserimento di figure. Nella definizione più stretta del termine, manoscritto miniato si riferisce solo ai manoscritti decorati con oro o argento, ma sia nell'uso comune che nella terminologia adottata dagli studiosi moderni, il termine viene utilizzato per riferirsi a qualsiasi manoscritto illustrato delle tradizioni occidentali. Manufatti similari dell'Estremo Oriente sono sempre descritti come dipinti, così come le opere mesoamericane. I manoscritti islamici possono essere indicati come illustrati o dipinti, pur essendo essenzialmente realizzati con le stesse tecniche delle opere occidentali.
rdf:langString Iluminacja (łac. illuminare „oświetlać, rozjaśniać; ozdabiać”) – średniowieczne zdobnictwo książkowe, pierwotnie w postaci ozdobnych linii i inicjałów oraz coraz bardziej skomplikowanych wzorów. Iluminatorstwo – proces zdobienia książki rękopiśmiennej, dokumentów rękopiśmiennych, a czasem także inkunabułów. Pierwotnie oznaczało zdobienie złotem karty książki (pisanie złotem tekstu). Wraz z rozwojem iluminatorstwa pojawiają się złocenia, które mogły przejawiać się nawet w formie złotych liter pisanych na barwionym purpurą pergaminie. Iluminacja, zwłaszcza w sztuce dojrzałego średniowiecza mogła przyjąć formę dekoracyjnych rysunków wykonywanych technikami malarskimi lub też mogła wykorzystywać malowane (często ilustracyjne) miniatury figuralne, umieszczane na kartach manuskryptów, a później także pierwszych druków. Iluminacje zasadniczo dotyczyły dwóch obszarów na karcie: rozbudowanych kompozycji inicjałowych, oraz wypełnienia marginesów (bordiur). Tworzono jednak również bogate, rozbudowane kompozycje tekstowo-graficzne, na których tekst i obraz funkcjonowały, co rzadkie dla sztuki średniowiecznej, wspólnie – zajmując całość karty, czego przykładem może być słynny ewangeliarz z Kells. W znaczeniu węższym za iluminacje uważa się jedynie dekoracje, nie zaliczając do nich ilustracji, gdyż będąc ozdobami rzadko nawiązywały do treści dzieła. Składały się wyłącznie, lub głównie ze stylizowanych motywów roślinnych, dopiero później w ograniczonym stopniu przedstawień figuralnych, jednak nawet tych ostatnich nie zalicza się w tym rozumieniu do miniatur malarskich, rozdzielając całość oprawy graficznej na iluminacje i miniatury. W znaczeniu szerszym do iluminacji zalicza się każde średniowieczne malarstwo książkowe, niezależnie od przedstawianych motywów, przeznaczenia (dekoracja lub ilustracja), oraz niezależnie od stopnia skomplikowania całości oprawy graficznej. W dekoracji rękopisu można wyróżnić następujące sposoby zdobienia: * rubrykowanie – wyróżnianie w tekście za pomocą czerwonej farby, * inicjały – wyróżnienie (większym rozmiarem lub dekoracją) pierwszej litery fragmentu tekstu, * miniatury – wykonywana ręcznie ilustracja w tekście, * dekorację marginalną – dekoracja marginesów tekstu za pomocą floratury, bordiury, drolerii. Jednym ze sposobów zdobienia było także barwienie pergaminu np. purpurą. Zasadniczo samo pojęcie iluminacji stosowane jest wyłącznie do czasów średniowiecza, podczas gdy pojęcie iluminatorstwa dotyczy wszelkich form ręcznego ozdabiania kart książek zarówno rękopiśmiennych, jak i drukowanych, a którego początki sięgają starożytności, w której zdobiono teksty zapisane na papirusie. Słowo iluminacja wywodzi się od łacińskiego illuminare (rozświetlać) i pierwotnie oznaczało zdobienie złotem karty książki.
rdf:langString Иллюминированные рукописи (от лат. illumino — освещаю, делаю ярким, украшаю) — рукописные средневековые книги, украшенные красочными миниатюрами и орнаментами. В русской традиции помимо термина «иллюминированные» для рукописных книг с миниатюрами часто используется термин лицевые рукописи. С изобретением книгопечатания рукописные книги постепенно вышли из употребления.
rdf:langString En illumination är en utsmyckning, vanligen av en handskrift, med färglagda initialer, och bilder som belyser texten. Illuminationer var en av de vanligaste formerna av bildkonst under medeltiden och ända in på 1600-talet. Utövarna av konsten kallas illuminatörer, illuminister (franska: enlumineurs) eller bokmålare. Traditionen kommer från Orienten (de äldsta fynden utgörs av egyptiska papyrusskrifter). I Europa var det främst de irländska munkarna från 600-talet som införde denna form av utsmyckning. De utvecklade snart en egen stil, vilken dock påminner om den illuminerade Koranen. Eventuellt kan de ha varit indirekt påverkade av denna genom de bysantinska illuminationerna, men på grund av den ikonoklastiska schismen förstördes mycket av konsten i Bysans, och jämförelser är således svåra. Visigoter, franker och burgunder hade skolor i kalligrafi, men deras stil var vanligen mer påverkad av antikens estetik. Även om de irländska munkarna vann anseende på kontinenten var det först med Karl den stores regentskap som tekniken blev mer allmänt känd, och under honom blev illuminationerna mer luxuösa. Liksom (och vid sidan av denna) utövades konsten tidigast i klostren och klosterskolorna, men blev senare (åtminstone från 1200-talets mitt) ett borgerligt yrke, vars idkare emellertid var skilda från de egentliga målarna och i stället bildade en korporation med skrivare och bokbindare (Flandern). Efter träsnideriets uppkomst sysselsatte sig illuministerna även med att kolorera träsnitt. I överförd betydelse används ordet illumination även inom den esoteriska traditionen om inre upplysning, en högre intuition, och kontakten med överjaget. Se även Illuminati (som dock inte är de enda som använder ordet).
rdf:langString Iluminura é um tipo de pintura decorativa aplicada às letras capitulares dos códices de pergaminho medievais. O termo aplica-se igualmente ao conjunto de elementos decorativos e representações imagéticas executadas nos manuscritos produzidos principalmente nos conventos e abadias da Idade Média. A sua elaboração era um ofício refinado e bastante importante no contexto da arte do Medievo. No século XIII, "iluminura" referia-se sobretudo ao uso de douração. Portanto, um manuscrito iluminado seria, no sentido estrito, aquele decorado com ouro (ou prata). Supõe-se que o termo 'iluminura' seja derivado de 'iluminar' (do verbo latino illuminare), por alusão às cores luminosas e vibrantes dos elementos decorativos, que se destacavam na página escrita. É possível também que a palavra derive de alume, especificamente em alusão ao alume de potássio (sulfato duplo de alumínio e potássio dodecaidratado, chamado de "lume" no Medievo), que era misturado a corantes vegetais, obtendo-se, assim a laca aluminada, frequentemente usada nas iluminuras. A palavra 'iluminura' é frequentemente associada a miniatura, termo italiano derivado do latino miniare, que significa pintar com mínio, um pigmento de cor vermelha (podendo corresponder ao cinábrio, isto é, ao sulfeto natural de mercúrio ou, segundo outras fontes, ao óxido de chumbo). Uma miniatura designa, em sentido amplo, a representação de uma cena ou de um personagem em um espaço independente da letra inicial (capitular) do manuscrito . O termo sofreu influência semântica da noção de 'pequena dimensão', expressa em latim por minor, óris, minus ("menor") e minìmum,i ("pequena quantidade"). A arte dos povos bárbaros, que conquistaram o Ocidente e se converteram ao cristianismo, era portátil, baseada em objetos pequenos. Assim, segundo Houaiss, o termo difundiu-se através do francês e do inglês, no século XVI, com predominância do significado "representação em pequenas dimensões". O estudo da pintura da Idade Média mostra que a iluminura precedeu muitos séculos a pintura de quadros. A esta indiscutível prioridade de tempo agregam-se ainda outras vantagens. A primeira é o número prodigioso de obras vindas a atualidade e, sobretudo, o seu excelente estado de conservação. Somente o mosaico pode rivalizar neste particular com a iluminura. Os frescos atacados pela luz do sol e pela humidade desbotam e fendem-se, a ponto de se perderem completamente. A pintura em tábua desagrega-se sob os efeitos climatéricos e por vezes os parasitas da madeira destroem-na inteiramente. As iluminuras, ao contrário, pintadas sobre pergaminho incorruptível, ao abrigo da luz, em bibliotecas bem fechadas, desafiam os séculos. Se a superfície das tintas guaches estala, por vezes, ligeiramente, a maior parte delas guarda a primitiva frescura e os fundos de ouro brilham como no primeiro dia. O pesquisador moderno que folheia nas bibliotecas estes veneráveis manuscritos encontra-se muitas vezes em presença de documentos virgens que não sofreram nenhum atentado desde os reinos longínquos dos carolíngios. Vê exatamente e sem alteração o que viram os príncipes bibliófilos da Idade Média, como Carlos, o Calvoou o duque João de Berry. Os manuscritos iluminados impõem-se à atenção dos historiadores da arte e da civilização, pela variedade dos assuntos. Menos vigiado pelos teólogos, o iluminista medieval podia juntar aos temas religiosos tradicionais cenas familiares que são outros tantos documentos valiosos para a história do mobiliário, trajes e costumes antigos. Daqui nasce que a miniatura foi um verdadeiro campo de experiências da pintura. Um facto surpreendente ainda e que merece a atenção dos estudiosos é que a influência da iluminura, longe de se limitar, como se supõe, à pintura, estendeu-se também à escultura.
rdf:langString 泥金裝飾手抄本(Illuminated manuscript)是手抄本的一種,其内容通常是关于宗教的,内文由精美的装饰来填充,例如经过装饰性处理的首字母和边框。泥金装饰图形则经常取材自中世纪纹章或宗教徽记。
rdf:langString Ілюміно́ваний руко́пис (від лат. illumino — освітлюю, прикрашаю) — рукопис, прикрашений кольоровими мініатюрами та орнаментами часто з гротескними елементами (дролері). Рукопис також доповнювався малюнками на полях і великими орнаментованими літерами — ініціалами. Виготовлялися ілюміновані рукописи у середньому та пізньому Середньовіччі до початку епохи Відродження. З винаходом друкарства ілюміновані рукописи стали виходити з моди, і до початку XVI століття їх вироблялося вже порівняно небагато.
xsd:nonNegativeInteger 40778

data from the linked data cloud