Hydrogen embrittlement

http://dbpedia.org/resource/Hydrogen_embrittlement an entity of type: Thing

التقصف الهيدروجيني هو العملية التي تجعل معظم المعادن (وبالأخص الحديد الصلب) تصبح هشة وأكثر قابلية للكسر، بسبب تعرضها للهيدروجين.يحدث التقصف الهيدروجيني عادةً بشكل غير مقصود أثناء عمليات تشكيل المعادن، حيث يتم دخول عنصر الهيدروجين بين جزيئات المادة مما يتسبب في عملية التقصف الهيدروجيني. rdf:langString
La fragilització per hidrogen és el procés pel qual diversos metalls, especialment acer d'alta resistència, esdevenen fràgils i fracturen després d'haver estat exposats a l'hidrogen. La fragilització per hidrogen sol ser el resultat d'una introducció no intencionada d'aquest element en metalls susceptibles durant les operacions de conformació o d'acabat. Aquest fenomen fou descrit per primer cop el 1875. La fragilització d'hidrogen també es fa servir per descriure la formació del zircaloy. És comú l'ús del terme en aquest context en la . rdf:langString
Vodíková křehkost je proces, kdy se kovy, zejména ocel, stávají křehkými následkem působení vodíku. Příčinou je difuze vodíku do krystalové mřížky kovu, například při svařování, což se označuje jako tzv. fish eye vada. Při svařování dojde k difuzi vodíku do svaru (ať nedostatečnou ochrannou atmosférou svaru, nebo špatným technologickým postupem) a jeho uvěznění v mřížce kovu. Po čase dojde k rekombinaci vodíku a vodík se změní z 2H na H2, a tím zvětší svůj objem, takže vzniknou vnitřní napětí. Při zatížení svaru pak dojde k jeho prasknutí. rdf:langString
Unter der Wasserstoffversprödung versteht man die Änderung der Sprödigkeit, die durch das Eindringen und die Einlagerung von Wasserstoff in ein Metallgitter verursacht wird. Diese Folge einer Korrosion ähnelt einer Materialermüdung – in der Folge kommt es zu wasserstoffbedingter Rissbildung, womit der Einsatz anfälliger Materialien begrenzt wird. rdf:langString
水素脆化(すいそぜいか、水素ぜい化、英語: hydrogen embrittlement)とは、鋼材中に吸収された水素により鋼材の強度(延性または靭性)が低下する現象のこと。 rdf:langString
수소취성화 또는 수소 유도 균열(hydrogen-induced cracking, HIC), 수소 유기 균열(hydrogen-assisted cracking, HAC)으로도 알려진 수소취성(Hydrogen embrittlement, HE)은 흡수된 수소로 인해 금속의 연성이 감소하는 현상이다. 수소 원자는 작고 고체 금속을 투과할 수 있다. 일단 흡수되면 수소는 금속의 균열이 시작되고 전파되어 취화되는 데 필요한 응력을 낮춘다. 수소 취성은 강철, 철, 니켈, 티타늄, 코발트 및 그 합금에서 가장 두드러지게 발생한다. 구리, 알루미늄 및 스테인리스강은 수소 취성에 덜 민감하다. 수소 취성의 특성에 대한 기본적인 사실은 19세기부터 알려져 왔다. 수소 취성은 강철의 상온 부근에서 최대이며 대부분의 금속은 150°C 이상의 온도에서 수소 취성에 비교적 안전하다. 수소 취성은 원자(확산) 수소와 크랙 성장을 유도하기 위한 기계적 응력이 모두 필요하지만 응력이 가해지거나 잔류할 수 있다. 낮은 변형 속도에서 수소 취성이 증가한다. 일반적으로 고강도 재료는 수소 취성에 더 취약하다. rdf:langString
L'infragilimento da idrogeno (in inglese: hydrogen embrittlement) è un processo chimico-fisico che interessa diversi metalli, fra cui gli acciai ad alta resistenza, rendendoli fragili e soggetti a frattura. L'infragilimento da idrogeno è spesso il risultato di un'introduzione indesiderata di idrogeno nei metalli durante lavorazioni di formatura e di finitura e aumenta la formazione di cricche nel materiale. L'infragilimento da idrogeno è anche responsabile della formazione degli idruri nelle leghe di zirconio. L'uso del termine in questo contesto è comune nell'ingegneria nucleare. rdf:langString
Kruchość wodorowa – rodzaj degradacji metalu, spowodowanej przenikaniem i gromadzeniem się atomów wodoru wewnątrz metalu. Kruchość wodorowa jest pojęciem ogólnym, odnoszącym się do grupy zjawisk różniących się przebiegiem. Nazwa pochodzi od zmian w strukturze i wyglądzie metalu (który staje się kruchy), jakie zachodzą na skutek tego procesu. Zjawisko zostało po raz pierwszy opisane w 1875 roku przez W.H. Johnsona. rdf:langString
氢脆(英語:hydrogen embrittlement)是指金属材料在冶炼、加工、热处理、酸洗和电镀等过程中,或在含氢介质中长期使用时,材料由于吸氢或氢渗而造成机械性能严重退化,发生脆断的现象. 人们不仅在普通的钢材中发现氢脆现象,在不锈钢、铝合金、钛合金、和中也都有此现象. 从机械性能上看,氢脆有以下表现:氢对金属材料的屈服强度和极限强度影响不大,但使延伸率是断面收缩率严重下降,明显缩短,冲击韧性值显著降低。在低于断裂强度拉伸应力的持续作用下,材料经过一段时期后会突然脆断。 rdf:langString
Hydrogen embrittlement (HE), also known as hydrogen-assisted cracking or hydrogen-induced cracking (HIC), is a reduction in the ductility of a metal due to absorbed hydrogen. Hydrogen atoms are small and can permeate solid metals. Once absorbed, hydrogen lowers the stress required for cracks in the metal to initiate and propagate, resulting in embrittlement. Hydrogen embrittlement occurs most notably in steels, as well as in iron, nickel, titanium, cobalt, and their alloys. Copper, aluminium, and stainless steels are less susceptible to hydrogen embrittlement. rdf:langString
La fragilisation par l'hydrogène est un phénomène qui provoque la fissuration des métaux au contact de l'hydrogène. Le rôle de l'hydrogène dissous dans un métal est connu depuis la fin du XIXe siècle. L'hydrogène peut se mettre en solution : rdf:langString
Waterstofbrosheid (ook wel: waterstofbroosheid) is het bros worden van metalen doordat waterstof in de haarscheurtjes van het materiaal opgesloten raakt. Hierdoor verzwakt het metaal met bros worden tot gevolg. Waterstofbrosheid werd al in 1875 beschreven, maar de exacte fysische achtergrond is anno 2013 nog steeds niet geheel begrepen. Het fenomeen komt vooral voor in staal met hoge treksterkte. Bij de Kongresshalle (Berlin)[1] stortte op 21 mei 1980 een deel van het dak in door waterstofbrosheid in het voorgespannen beton. rdf:langString
Fragilização por hidrogênio é o processo que pode afetar vários metais, mais notadamente aço de alta resistência. Os principais efeitos incluem a diminuição da ductilidade, trincas ou até mesmo ruptura. A fragilização por hidrogênio pode se tornar um problema de engenharia, especialmente no contexto de uma economia do hidrogênio. Entretanto, existem processos comercialmente utilizados e seguros para evitar o enfraquecimento por hidrogênio, globalmente utilizado na indústria. rdf:langString
Водне́ва кри́хкість або водне́ве окри́хчення (англ. Hydrogen embrittlement, HE також англ. Hydrogen assisted cracking, HAC і англ. Hydrogen-induced cracking, HIC) — вид деградації (корозії) металевого матеріалу, що спричинена проникненням та нагромадженням у металі атомів водню. «Воднева крихкість» або «водневе окрихчення» є узагальненим поняттям, яке стосується групи явищ, що різняться своїм перебігом. Назва походить від змін у структурі та властивостях металу (він стає крихким), що проявляються як результат цього процесу. Під водневою крихкістю зазвичай розуміють всю сукупність негативних явищ, викликаних підвищеним вмістом водню в металі. Шкідливий вплив водню на метал проявляється насамперед у зниженні міцності та пластичних властивостей останнього. Таке зниження пластичності металів м rdf:langString
Väteförsprödning (ibland kallat hydrogenförsprödning) är ett fenomen som uppträder i metaller när de utsätts för väte och mekanisk spänning. Det atomvärda vätet diffunderar ut i materialet och omvandlas till molekylärt väte i korngränserna. skapas vid defekter i materialets struktur (exempelvis inneslutningar och slaggrester). Mikroporerna växer med tiden till sig (spricktillväxt) på grund av spänningar (antingen kvarvarande eller pålagd spänning) vilket kan resultera i . rdf:langString
Водородное охрупчивание (англ. Hydrogen embrittlement) — процесс охрупчивания и разрушения некоторых металлов вследствие воздействия атомарного водорода. Наиболее подвержены водородному охрупчиванию высокопрочные стали, а также сплавы титана и никеля. Водород может попадать в расплавленный металл и оставаться в нём (в перенасыщенном состоянии) после затвердевания. rdf:langString
rdf:langString تقصف هيدروجيني
rdf:langString Fragilització per hidrogen
rdf:langString Vodíková křehkost
rdf:langString Wasserstoffversprödung
rdf:langString Hydrogen embrittlement
rdf:langString Infragilimento da idrogeno
rdf:langString Fragilisation par l'hydrogène
rdf:langString 水素脆化
rdf:langString 수소취성화
rdf:langString Waterstofbrosheid
rdf:langString Kruchość wodorowa
rdf:langString Fragilização por hidrogênio
rdf:langString Водородное охрупчивание
rdf:langString Väteförsprödning
rdf:langString Воднева крихкість
rdf:langString 氢脆
xsd:integer 1063470
xsd:integer 1113835248
rdf:langString التقصف الهيدروجيني هو العملية التي تجعل معظم المعادن (وبالأخص الحديد الصلب) تصبح هشة وأكثر قابلية للكسر، بسبب تعرضها للهيدروجين.يحدث التقصف الهيدروجيني عادةً بشكل غير مقصود أثناء عمليات تشكيل المعادن، حيث يتم دخول عنصر الهيدروجين بين جزيئات المادة مما يتسبب في عملية التقصف الهيدروجيني.
rdf:langString La fragilització per hidrogen és el procés pel qual diversos metalls, especialment acer d'alta resistència, esdevenen fràgils i fracturen després d'haver estat exposats a l'hidrogen. La fragilització per hidrogen sol ser el resultat d'una introducció no intencionada d'aquest element en metalls susceptibles durant les operacions de conformació o d'acabat. Aquest fenomen fou descrit per primer cop el 1875. La fragilització d'hidrogen també es fa servir per descriure la formació del zircaloy. És comú l'ús del terme en aquest context en la .
rdf:langString Vodíková křehkost je proces, kdy se kovy, zejména ocel, stávají křehkými následkem působení vodíku. Příčinou je difuze vodíku do krystalové mřížky kovu, například při svařování, což se označuje jako tzv. fish eye vada. Při svařování dojde k difuzi vodíku do svaru (ať nedostatečnou ochrannou atmosférou svaru, nebo špatným technologickým postupem) a jeho uvěznění v mřížce kovu. Po čase dojde k rekombinaci vodíku a vodík se změní z 2H na H2, a tím zvětší svůj objem, takže vzniknou vnitřní napětí. Při zatížení svaru pak dojde k jeho prasknutí.
rdf:langString Unter der Wasserstoffversprödung versteht man die Änderung der Sprödigkeit, die durch das Eindringen und die Einlagerung von Wasserstoff in ein Metallgitter verursacht wird. Diese Folge einer Korrosion ähnelt einer Materialermüdung – in der Folge kommt es zu wasserstoffbedingter Rissbildung, womit der Einsatz anfälliger Materialien begrenzt wird.
rdf:langString Hydrogen embrittlement (HE), also known as hydrogen-assisted cracking or hydrogen-induced cracking (HIC), is a reduction in the ductility of a metal due to absorbed hydrogen. Hydrogen atoms are small and can permeate solid metals. Once absorbed, hydrogen lowers the stress required for cracks in the metal to initiate and propagate, resulting in embrittlement. Hydrogen embrittlement occurs most notably in steels, as well as in iron, nickel, titanium, cobalt, and their alloys. Copper, aluminium, and stainless steels are less susceptible to hydrogen embrittlement. The essential facts about the nature of hydrogen embrittlement have been known since the 19th century.Hydrogen embrittlement is maximised at around room temperature in steels, and most metals are relatively immune to hydrogen embrittlement at temperatures above 150 °C. Hydrogen embrittlement requires the presence of both atomic ("diffusible") hydrogen and a mechanical stress to induce crack growth, although that stress may be applied or residual. Hydrogen embrittlement increases at lower strain rates. In general, higher-strength materials are more susceptible to hydrogen embrittlement. Metals can be exposed to hydrogen from two types of sources: gaseous hydrogen and hydrogen chemically generated at the metal surface. Gaseous hydrogen is molecular hydrogen and does not cause embrittlement though it can cause hot hydrogen attack (see below). It is the atomic hydrogen from chemical attack which causes embrittlement because the atomic hydrogen dissolves quickly into the metal at room temperature. Gaseous hydrogen is found in pressure vessels and pipelines. Electrochemical sources of hydrogen include acids (as may be encountered during pickling, etching, or cleaning), corrosion (typically due to aqueous corrosion or cathodic protection), and electroplating. Hydrogen can be introduced into the metal during manufacturing by the presence of moisture during welding or while the metal is molten. The most common causes of failure in practice are poorly-controlled electroplating or damp welding rods. Hydrogen embrittlement as a term can be used to refer specifically to the embrittlement that occurs in steels and similar metals at relatively low hydrogen concentrations, or it can be used to encompass all embrittling effects that hydrogen has on metals. These broader embrittling effects include hydride formation, which occurs in titanium and vanadium but not in steels, and hydrogen-induced blistering, which only occurs at high hydrogen concentrations and does not require the presence of stress. However, hydrogen embrittlement is almost always distinguished from high temperature hydrogen attack (HTHA), which occurs in steels at temperatures above 400 °C and involves the formation of methane pockets. As of 2016, the mechanism by which hydrogen causes embrittlement in steels is not fully understood and continues to be debated.
rdf:langString La fragilisation par l'hydrogène est un phénomène qui provoque la fissuration des métaux au contact de l'hydrogène. Le rôle de l'hydrogène dissous dans un métal est connu depuis la fin du XIXe siècle. L'hydrogène peut se mettre en solution : * au cours de l'élaboration du métal (hydrogène endogène) (réduction du minerai, coulée du lingot ou coulée continue), d'où l'importance du dégazage du métal en fusion et de la maîtrise de l'humidité ; * au cours d'une réaction chimique volontaire, comme l'électrozingage, et de manière générale les réactions électrolytiques ; * lors du soudage ; * lors de la corrosion.
rdf:langString 水素脆化(すいそぜいか、水素ぜい化、英語: hydrogen embrittlement)とは、鋼材中に吸収された水素により鋼材の強度(延性または靭性)が低下する現象のこと。
rdf:langString 수소취성화 또는 수소 유도 균열(hydrogen-induced cracking, HIC), 수소 유기 균열(hydrogen-assisted cracking, HAC)으로도 알려진 수소취성(Hydrogen embrittlement, HE)은 흡수된 수소로 인해 금속의 연성이 감소하는 현상이다. 수소 원자는 작고 고체 금속을 투과할 수 있다. 일단 흡수되면 수소는 금속의 균열이 시작되고 전파되어 취화되는 데 필요한 응력을 낮춘다. 수소 취성은 강철, 철, 니켈, 티타늄, 코발트 및 그 합금에서 가장 두드러지게 발생한다. 구리, 알루미늄 및 스테인리스강은 수소 취성에 덜 민감하다. 수소 취성의 특성에 대한 기본적인 사실은 19세기부터 알려져 왔다. 수소 취성은 강철의 상온 부근에서 최대이며 대부분의 금속은 150°C 이상의 온도에서 수소 취성에 비교적 안전하다. 수소 취성은 원자(확산) 수소와 크랙 성장을 유도하기 위한 기계적 응력이 모두 필요하지만 응력이 가해지거나 잔류할 수 있다. 낮은 변형 속도에서 수소 취성이 증가한다. 일반적으로 고강도 재료는 수소 취성에 더 취약하다.
rdf:langString Waterstofbrosheid (ook wel: waterstofbroosheid) is het bros worden van metalen doordat waterstof in de haarscheurtjes van het materiaal opgesloten raakt. Hierdoor verzwakt het metaal met bros worden tot gevolg. Waterstofbrosheid werd al in 1875 beschreven, maar de exacte fysische achtergrond is anno 2013 nog steeds niet geheel begrepen. Het fenomeen komt vooral voor in staal met hoge treksterkte. Bij de Kongresshalle (Berlin)[1] stortte op 21 mei 1980 een deel van het dak in door waterstofbrosheid in het voorgespannen beton. RVS-bouten en -moeren die gebruikt worden in constructies waar temperatuurverschillen en chemicaliën een rol spelen, zoals in een zwembad, kunnen ten gevolge van waterstofbrosheid in de bevestigingsconstructie grote risico's veroorzaken. Ook bij koolstofstalen bevestigingsmiddelen die elektrolytisch zijn verzinkt bestaat het gevaar van het optreden van waterstofbrosheid. Om waterstofbrosheid te voorkomen kan er bij de oppervlaktebehandeling, het beitsen van het metaal, een zogenaamde beitsrem of inhibitor worden toegevoegd. Deze stof zorgt ervoor dat er geen waterstof wordt gevormd waardoor waterstofbrosheid niet zal optreden.
rdf:langString L'infragilimento da idrogeno (in inglese: hydrogen embrittlement) è un processo chimico-fisico che interessa diversi metalli, fra cui gli acciai ad alta resistenza, rendendoli fragili e soggetti a frattura. L'infragilimento da idrogeno è spesso il risultato di un'introduzione indesiderata di idrogeno nei metalli durante lavorazioni di formatura e di finitura e aumenta la formazione di cricche nel materiale. L'infragilimento da idrogeno è anche responsabile della formazione degli idruri nelle leghe di zirconio. L'uso del termine in questo contesto è comune nell'ingegneria nucleare.
rdf:langString Väteförsprödning (ibland kallat hydrogenförsprödning) är ett fenomen som uppträder i metaller när de utsätts för väte och mekanisk spänning. Det atomvärda vätet diffunderar ut i materialet och omvandlas till molekylärt väte i korngränserna. skapas vid defekter i materialets struktur (exempelvis inneslutningar och slaggrester). Mikroporerna växer med tiden till sig (spricktillväxt) på grund av spänningar (antingen kvarvarande eller pålagd spänning) vilket kan resultera i . Väteförsprödning kallas ibland felaktigt för korrosion men är egentligen ett sprödbrott. Dock kan väte skapas genom en korrosionsprocess vilket i sin tur leder till väteförsprödning. Väte kan även skapas genom elektrolytiska ytbehandlingar men kan även finnas med sedan smältan. Austenitiska, ferritiska och martensitiska stål liksom nickelbaserade legeringar och titanlegeringar är speciellt känsliga för väte. Andra metaller såsom aluminium är också känsliga för väteförsprödning. När det gäller aluminium kan väteförsprödning bromsas genom att legera aluminiumet med koppar. Detta koppar lägger sig i korngränserna vilket man utgår från är anledningen till det retarderade förloppet. Väteförsprödning accelereras av förhöjd temperatur och liten spänning.
rdf:langString Kruchość wodorowa – rodzaj degradacji metalu, spowodowanej przenikaniem i gromadzeniem się atomów wodoru wewnątrz metalu. Kruchość wodorowa jest pojęciem ogólnym, odnoszącym się do grupy zjawisk różniących się przebiegiem. Nazwa pochodzi od zmian w strukturze i wyglądzie metalu (który staje się kruchy), jakie zachodzą na skutek tego procesu. Zjawisko zostało po raz pierwszy opisane w 1875 roku przez W.H. Johnsona.
rdf:langString Fragilização por hidrogênio é o processo que pode afetar vários metais, mais notadamente aço de alta resistência. Os principais efeitos incluem a diminuição da ductilidade, trincas ou até mesmo ruptura. A fragilização por hidrogênio pode se tornar um problema de engenharia, especialmente no contexto de uma economia do hidrogênio. Entretanto, existem processos comercialmente utilizados e seguros para evitar o enfraquecimento por hidrogênio, globalmente utilizado na indústria. A fragilização por hidrogênio é também usada para descrever a formação do hidreto de liga de zircônio. Este uso do termo neste contexto é comum na indústria nuclear.
rdf:langString Водородное охрупчивание (англ. Hydrogen embrittlement) — процесс охрупчивания и разрушения некоторых металлов вследствие воздействия атомарного водорода. Наиболее подвержены водородному охрупчиванию высокопрочные стали, а также сплавы титана и никеля. Водород может попадать в расплавленный металл и оставаться в нём (в перенасыщенном состоянии) после затвердевания. Диффузия водорода в твёрдый металл может происходить при повышенных температурах (тепловая обработка, сварка), при гальванизации, при коррозии и декапировании. Точный механизм водородного охрупчивания неизвестен, одним из объяснений может являться рекомбинация атомарного водорода в молекулярный на дислокациях и нанопорах с сопровождающим этот процесс резким возрастанием давления и последующим зарождением трещин в металле. Во многих случаях водородное охрупчивание — обратимый процесс, и если растрескивание ещё не началось, водород может быть удалён из металла посредством отжига.
rdf:langString 氢脆(英語:hydrogen embrittlement)是指金属材料在冶炼、加工、热处理、酸洗和电镀等过程中,或在含氢介质中长期使用时,材料由于吸氢或氢渗而造成机械性能严重退化,发生脆断的现象. 人们不仅在普通的钢材中发现氢脆现象,在不锈钢、铝合金、钛合金、和中也都有此现象. 从机械性能上看,氢脆有以下表现:氢对金属材料的屈服强度和极限强度影响不大,但使延伸率是断面收缩率严重下降,明显缩短,冲击韧性值显著降低。在低于断裂强度拉伸应力的持续作用下,材料经过一段时期后会突然脆断。
rdf:langString Водне́ва кри́хкість або водне́ве окри́хчення (англ. Hydrogen embrittlement, HE також англ. Hydrogen assisted cracking, HAC і англ. Hydrogen-induced cracking, HIC) — вид деградації (корозії) металевого матеріалу, що спричинена проникненням та нагромадженням у металі атомів водню. «Воднева крихкість» або «водневе окрихчення» є узагальненим поняттям, яке стосується групи явищ, що різняться своїм перебігом. Назва походить від змін у структурі та властивостях металу (він стає крихким), що проявляються як результат цього процесу. Під водневою крихкістю зазвичай розуміють всю сукупність негативних явищ, викликаних підвищеним вмістом водню в металі. Шкідливий вплив водню на метал проявляється насамперед у зниженні міцності та пластичних властивостей останнього. Таке зниження пластичності металів може коливатися в широкому діапазоні: від декількох відсотків до майже повної втрати пластичності. Вплив водню на механічні властивості металу може прискорювати звичайне для даного металу в'язке руйнування або змінювати характер руйнування від в'язкого внутрізеренного до крихкого міжзеренного. Під впливом водню значно зростає чутливість металів до наявності тріщин. Це робить реальною небезпеку катастрофічного крихкого руйнування конструкцій, що за звичайних умов мають достатню тримальну здатність. Явище водневої крихкості було описане вперше у 1875 році В. Джонсоном (англ. W.H. Johnson).
xsd:nonNegativeInteger 33516

data from the linked data cloud