Hundred Schools of Thought

http://dbpedia.org/resource/Hundred_Schools_of_Thought an entity of type: Thing

諸子百家(しょしひゃっか)とは、中国の春秋戦国時代に現れた学者・学派の総称。「諸子」は孔子・老子・荘子・墨子・孟子・荀子などの人物を指す。「百家」は儒家・道家・墨家・名家・法家などの学派を指す。 rdf:langString
Hundra skolorna (förenklad kinesiska: 諸子百家, kinesiska: 诸子百家, pinyin: zhūzǐ bǎijiā) var en period omkring 770 till 221 f.Kr. under tiden kring Vår- och höstperioden och De stridande staterna då många kinesiska filosofer verkade. som konfucianism, daoism, mohism och legalism uppkom under denna tid. rdf:langString
諸子百家是後世對華夏先秦學術思想人物和派別之總稱。諸子是指中國先秦時期老子、庄子、孔子、孟子、荀子、墨子、列子、孙子、申子、韓非子、鬼谷子、告子等学术思想代表人物。春秋后期已出现颇有社会影响的道家、儒家、墨家、名家、法家、兵家、阴阳家等不同学術流派,而至战国中期,百家爭鳴,眾多学说紛呈,丰富多彩,为中華文化奠定了深厚基础。 rdf:langString
Сто шкіл кита́йської ду́мки (кит. 诸子 百家, піньїнь: zhūzǐ bǎijiā) — збірна назва для інтелектуальних течій доімперського та раннього імперського Китаю (770—221 роки до н. е.). Багато філософських текстів, що представляють школи, не збереглися, однак ті, що залишились, підтверджують розмах філософської думки в цю епоху, а її значення для подальшого розвитку філософії в Китаї аналогічне ролі та значенню грецької античної філософії. rdf:langString
مدارس الفكر المئة (بالصينية: 諸子百家) هي مجموعة من الفلسفات والمدارس التي ازدهرت في الصين القديمة أثناء الفترة الممتدة من القرن السادس حتى عام 221 ق.م خلال فترة الربيع والخريف وعهد الدول المتحاربة. اتسمت هذه الحقبة باتساع كبير في مجاليّ التعليم والثقافة بالصين، كما كانت محفوفة بالمعارك الدموية والفوضى، ولكنها عُرِفت بالعصر الذهبي للفلسفة الصينية بسبب تطور ونشأة مجموعة واسعة من الأفكار والتيارات التي جرى التناقش في أمرها بحرِّية. دُعِيت هذه الظاهرة باسم «تنازع مدارس الفكر المئة» (百家爭鳴/百家争鸣). أثَّرت الأفكار والتيارات التي نُوقِشَتْ وهُذِّبَتْ إبَّان هذهِ الفترة بعمق على الإدراك الاجتماعي وأنماط العيش والحياة في شرق آسيا حتى يومنا هذا. تميَّز المجتمع المثقَّف خلال تلك الحقبة بانتشار الباحثين المتجولين، الذين غالباً ما وظَّفهم حكَّام الدولة على اختلافهم عندهم متَّخذين منهم مستشارين لهم يقدمون لهم rdf:langString
Les Cent escoles de pensament o zhuzi baijia (en xinès tradicional: 諸子百家, en xinès simplificat: 诸子百家, pinyin: zhūzǐ bǎijiā, Wade-Giles: chu-tzu pai-chia, literalment "tots els mestres de les cent escoles") va ser un període d'una gran expansió cultural i intel·lectual a la Xina, comprès entre els anys 770 aC i 221 aC, és a dir, durant les èpoques agitades de les Primaveres i tardors i dels Regnes combatents, a la fi de la dinastia Zhou. També se l'anomena l'edat d'or de filosofia xinesa perquè s'hi van desenvolupar un gran nombre d'idees, moltes de les quals han influït profundament la consciència i el comportament social de tota l'Àsia oriental fins avui dia. Els pensadors d'aquesta època van ser sovint erudits itinerants, que eren contractats per diversos governants estatals com a assess rdf:langString
Hundert Schulen (諸子百家 / 诸子百家, zhūzǐ bǎijiā, chu-tzu pai-chia) ist ein Sammelbegriff für verschiedene chinesische philosophische Denkströmungen, welche im China des 6. Jahrhunderts v. Chr., zur Zeit der Frühling- und Herbstperiode, aufkamen und bis ins 3. Jahrhundert v. Chr., zur Zeit der Streitenden Reiche, Einfluss auf Politik und Gesellschaft ausübten. Mit dem Aufstieg der Qin-Dynastie und den darauf folgenden Bücherverbrennungen und Begrabungen von Gelehrten bei lebendigem Leibe ab dem Jahr 213 v. Chr. verloren viele Denkströmungen ihren Einfluss. rdf:langString
Οι εκατό σχολές σκέψης (κινεζικά: 諸子百家, πινγίν: zhūzǐ bǎijiā) ήταν φιλοσοφίες και σχολές που άκμασαν από τον 6ο αιώνα π.Χ. έως το 221 π.Χ. κατά την περίοδο της άνοιξης και του φθινοπώρου και την περίοδο των εμπόλεμων κρατών της αρχαίας Κίνας. Αυτή η περίοδος έληξε με την άνοδο της αυτοκρατορικής δυναστείας Τσιν και την επακόλουθη εκκαθάριση της διαμάχης (焚書坑儒, fénshū kēngrú), μέσω της εικαζόμενης καύσης των βιβλίων και εκτέλεσης των μελετητών. rdf:langString
The Hundred Schools of Thought (Chinese: 諸子百家; pinyin: zhūzǐ bǎijiā) were philosophies and schools that flourished from the 6th century BC to 221 BC during the Spring and Autumn period and the Warring States period of ancient China. This period ended with the rise of the imperial Qin dynasty and the subsequent purge of dissent. rdf:langString
Las Cien escuelas de pensamiento (en chino tradicional, 諸子百家; en chino simplificado, 诸子百家; pinyin, zhūzǐ bǎijiā; Wade-Giles, chu-tzu pai-chia; literalmente, ‘todos los filósofos cien escuelas’) fueron una serie de filósofos y escuelas que surgieron entre el año 770 al 221 a. C., una época de gran expansión cultural e intelectual en China. A pesar de que este período - conocido en su época más temprana como período de Primaveras y Otoños y como período de los Reinos Combatientes en su última parte - estuvo repleto de caos y batallas, también es reconocido como la Edad de Oro de la Filosofía china por el amplio rango de pensamientos e ideas que se desarrollaron y discutieron libremente. Estos pensamiento e ideas han tenido una enorme influencia en el estilo de vida y la conciencia social de rdf:langString
Les Cent écoles de pensée (chinois simplifié : 诸子百家 ; chinois traditionnel : 諸子百家 ; pinyin : zhūzǐ bǎijiā ; Wade : chu-tzu pai-chia) représentent les philosophes et écoles de pensée qui fleurissent entre 770 et 221 av. J.-C. durant les périodes des Printemps et Automnes et des royaumes combattants, une ère de grande expansion culturelle et intellectuelle en Chine. Même si ces périodes sont chargées de chaos et de batailles sanglantes, elles sont considérées comme l'âge d'or de la philosophie chinoise puisqu'un large éventail de pensées et d'idées sont librement développées et discutées. Ce phénomène est appelé Conflit des Cent écoles de pensée (chinois : 百家爭鳴/百家争鸣 ; pinyin : bǎijiā zhēngmíng). Les pensées et idées discutées et affinées durant cette période ont profondément influencé les st rdf:langString
Seratus Aliran Pemikiran (Hanzi: 诸子百家; Hanzi: zhūzǐ bǎijiā; Wade-Giles: chu-tzu pai-chia) adalah filsuf dan aliran pemikiran yang berkembang antara 770 SM dan 221 SM, suatu era perkembangan kebudayaan dan intelektual besar-besaran di Tiongkok. Walaupun periode ini, yang meliputi periode-periode yang dikenal sebagai periode Musim Semi dan Musim Gugur serta periode Negara Perang, merupakan periode kekacauan dan peperangan yang penuh darah, periode ini juga dikenal sebagai masa keemasan filsafat Tiongkok karena berbagai pemikiran dan ide berkembang dan didiskusikan dengan bebas. Pemikiran-pemikiran ini sangat memengaruhi gaya hidup dan kesadaran sosial di negara-negara Asia Timur hingga saat ini. Masyarakat intelektual pada era ini ditandai dengan para sarjana pengelana, yang sering dipekerja rdf:langString
L'espressione Cento scuole di pensiero (諸子百家T, 诸子百家S, zhūzǐ bǎijiāP) viene utilizzata per descrivere il panorama culturale e intellettuale che caratterizzò la Cina nel periodo pre-imperiale, ovvero durante i cosiddetti Periodo delle primavere e degli autunni e Periodo dei regni combattenti, corrispondenti agli anni che vanno dal 770 al 221 a.C.. rdf:langString
제자백가(諸子百家, 영어: Hundred Schools of Thought) 또는 현상적 표현인 백가쟁명(百家爭鳴, 영어: Contention of a Hundred Schools of Thought)은 춘추전국시대(기원전 770~221)의 여러 사상가와 그 학파를 말한다. 주나라가 동으로 천도한 후의 동주(東周: 기원전 771~256) 시대에서는 종주권이 쇠약해짐에 따라 제후들이 세력을 추구하면서 거리낌이 없어져서 약육강식이 잇달아 일어나자 중국 천하는 소란하게 되었다. 이 시기를 춘추전국시대라고 한다. 춘추전국시대는 선진시대(先秦時代)라고도 불리는데, 이는 기원전 221년의 진나라에 의한 중국 통일 이전의 시기를 뜻한다. 이 시대는 중국사상의 개화결실의 시기였다. 이 시대의 사상가들을 제자(諸子)라 하며 그 학파들을 백가(百家)라 부른다. rdf:langString
De periode van de Honderd Scholen (van het denken), zhuzi baijia, ook wel: de periode van de Honderd Scholen die vreedzaam met elkaar wedijverden, baijia zhengming is de benaming voor de bloeiperiode van de klassieke Chinese filosofie (5de–3de eeuw v.Chr). Politiek valt deze periode grotendeels samen met die van de Strijdende Staten. Het was een tijdperk van grote culturele en intellectuele expansie in China. Het tijdperk wordt de gouden eeuw van de Chinese filosofie genoemd, omdat er zeer veel nieuwe ideeën ontstonden en vrij gediscussieerd kon worden. rdf:langString
Сто школ китайской мысли (кит. 諸子百家) — собирательное название для интеллектуальных течений периода Сражающихся царств в истории Китая (403—256 гг. до н. э.). Несмотря на разногласия, «школы», судя по палеографическим находкам, не представляли собой закрытые идеологические системы. Такой взгляд на них стал во многом продуктом библиографии династии Хань, которая закрепила их ныне бытующее подразделение. Помимо сохранившихся трактатов, библиография Ханьшу 《漢書·藝文志諸子略序》 перечисляет множество сочинений, которые были полностью или частично утеряны, или обнаружены в новейшее время благодаря археологическим открытиям. rdf:langString
As cem escolas de pensamento (em língua chinesa: 諸子百家; em pinyin: zhūzǐ bǎijiā) foram escolas de pensamento que floresceram do século VI a 221 a.C., durante o Período das Primaveras e Outonos e o Período dos Estados Combatentes da China antiga. Foi uma era de grande expansão intelectual na China e, ao mesmo tempo, de grande caos e muitas batalhas sangrentas. rdf:langString
rdf:langString مدارس الفكر المئة
rdf:langString Cent escoles de pensament
rdf:langString Hundert Schulen
rdf:langString Εκατό σχολές σκέψης
rdf:langString Cien escuelas del pensamiento
rdf:langString Seratus Aliran Pemikiran
rdf:langString Hundred Schools of Thought
rdf:langString Cento scuole di pensiero
rdf:langString Cent écoles de pensée
rdf:langString 제자백가
rdf:langString 諸子百家
rdf:langString Honderd Scholen van het denken
rdf:langString Cem escolas de pensamento
rdf:langString Сто школ
rdf:langString Hundra skolorna
rdf:langString 诸子百家
rdf:langString Сто шкіл
xsd:integer 277440
xsd:integer 1124298211
rdf:langString Tsu-tsú pah-ka
rdf:langString Tsoe tzy ba' ga
rdf:langString InternetArchiveBot
rdf:langString 兵家
rdf:langString 兼愛
rdf:langString 方技家
xsd:date 2013-02-01
rdf:langString December 2017
rdf:langString yes
rdf:langString Zyu1-zi2 baak3-gaa1
rdf:langString inclusive love/care
rdf:langString no
rdf:langString no
rdf:langString Bingjia
rdf:langString Fangjijia
rdf:langString Jian Ai
rdf:langString Nongjia
rdf:langString Xiaoshuojia
rdf:langString Zajia
rdf:langString Zonghengjia
rdf:langString zhūzǐ bǎijiā
rdf:langString 农家
rdf:langString 小说家
rdf:langString 杂家
rdf:langString 纵横家
rdf:langString 诸子百家
rdf:langString 農家
rdf:langString 小說家
rdf:langString 縱橫家
rdf:langString 諸子百家
rdf:langString 雜家
rdf:langString chu1-tzu3 pai3-chia1
rdf:langString Jyū-jí baak-gāa
rdf:langString Les Cent escoles de pensament o zhuzi baijia (en xinès tradicional: 諸子百家, en xinès simplificat: 诸子百家, pinyin: zhūzǐ bǎijiā, Wade-Giles: chu-tzu pai-chia, literalment "tots els mestres de les cent escoles") va ser un període d'una gran expansió cultural i intel·lectual a la Xina, comprès entre els anys 770 aC i 221 aC, és a dir, durant les èpoques agitades de les Primaveres i tardors i dels Regnes combatents, a la fi de la dinastia Zhou. També se l'anomena l'edat d'or de filosofia xinesa perquè s'hi van desenvolupar un gran nombre d'idees, moltes de les quals han influït profundament la consciència i el comportament social de tota l'Àsia oriental fins avui dia. Els pensadors d'aquesta època van ser sovint erudits itinerants, que eren contractats per diversos governants estatals com a assessors sobre els mètodes de govern, de guerra i de diplomàcia. Aquest període es va acabar amb l'arribada al poder de la dinastia Qin i la subsegüent purga filosòfica ordenada per l'emperador Qin Shi Huangdi.
rdf:langString مدارس الفكر المئة (بالصينية: 諸子百家) هي مجموعة من الفلسفات والمدارس التي ازدهرت في الصين القديمة أثناء الفترة الممتدة من القرن السادس حتى عام 221 ق.م خلال فترة الربيع والخريف وعهد الدول المتحاربة. اتسمت هذه الحقبة باتساع كبير في مجاليّ التعليم والثقافة بالصين، كما كانت محفوفة بالمعارك الدموية والفوضى، ولكنها عُرِفت بالعصر الذهبي للفلسفة الصينية بسبب تطور ونشأة مجموعة واسعة من الأفكار والتيارات التي جرى التناقش في أمرها بحرِّية. دُعِيت هذه الظاهرة باسم «تنازع مدارس الفكر المئة» (百家爭鳴/百家争鸣). أثَّرت الأفكار والتيارات التي نُوقِشَتْ وهُذِّبَتْ إبَّان هذهِ الفترة بعمق على الإدراك الاجتماعي وأنماط العيش والحياة في شرق آسيا حتى يومنا هذا. تميَّز المجتمع المثقَّف خلال تلك الحقبة بانتشار الباحثين المتجولين، الذين غالباً ما وظَّفهم حكَّام الدولة على اختلافهم عندهم متَّخذين منهم مستشارين لهم يقدمون لهم المشورة في أمور الحكم والحرب والدبلوماسية. انتهت هذه الحقبة مع صعود سلالة تشين الإمبراطورية وما تلاه من قمع وحرق الكتب ووأد الباحثين وإسكات وتكميم الأفواه المعارضة.
rdf:langString Οι εκατό σχολές σκέψης (κινεζικά: 諸子百家, πινγίν: zhūzǐ bǎijiā) ήταν φιλοσοφίες και σχολές που άκμασαν από τον 6ο αιώνα π.Χ. έως το 221 π.Χ. κατά την περίοδο της άνοιξης και του φθινοπώρου και την περίοδο των εμπόλεμων κρατών της αρχαίας Κίνας. Μια εποχή μεγάλης πολιτιστικής και πνευματικής επέκτασης στην Κίνα, ήταν γεμάτη χάος και αιματηρές μάχες, αλλά ήταν επίσης γνωστή ως η Χρυσή Εποχή της επειδή ένα ευρύ φάσμα σκέψεων και ιδεών αναπτύχθηκε και συζητήθηκε ελεύθερα. Το φαινόμενο έχει ονομαστεί διαμάχη των εκατό σχολών σκέψης (百家争鸣 / 百家争鸣, bǎijiā zhēngmíng). Οι σκέψεις και οι ιδέες που συζητήθηκαν και βελτιώθηκαν κατά τη διάρκεια αυτής της περιόδου έχουν επηρεάσει βαθιά τον τρόπο ζωής και την κοινωνική συνείδηση των χωρών της Ανατολικής Ασίας και την ανατολική ασιατική διασπορά σε όλο τον κόσμο. Και οι εκατό σχολές σκέψης προέκυψαν ως απάντηση στις πρακτικές συνθήκες. Οι φιλόσοφοί τους ήταν είτε κυβερνητικοί αξιωματούχοι είτε λόγιοι, που ταξίδευαν από το ένα φεουδαρχικό κράτος στο άλλο και πρόσφεραν ιδέες για κοινωνική μεταρρύθμιση. Εξέφραζαν τις ιδέες τους σε συνομιλίες, επίσημα έγγραφα ή σύντομες πραγματείες, κι έθεσαν τις βάσεις για τους μεταγενέστερους φιλοσόφους. Αυτή η περίοδος έληξε με την άνοδο της αυτοκρατορικής δυναστείας Τσιν και την επακόλουθη εκκαθάριση της διαμάχης (焚書坑儒, fénshū kēngrú), μέσω της εικαζόμενης καύσης των βιβλίων και εκτέλεσης των μελετητών.
rdf:langString Hundert Schulen (諸子百家 / 诸子百家, zhūzǐ bǎijiā, chu-tzu pai-chia) ist ein Sammelbegriff für verschiedene chinesische philosophische Denkströmungen, welche im China des 6. Jahrhunderts v. Chr., zur Zeit der Frühling- und Herbstperiode, aufkamen und bis ins 3. Jahrhundert v. Chr., zur Zeit der Streitenden Reiche, Einfluss auf Politik und Gesellschaft ausübten. Mit dem Aufstieg der Qin-Dynastie und den darauf folgenden Bücherverbrennungen und Begrabungen von Gelehrten bei lebendigem Leibe ab dem Jahr 213 v. Chr. verloren viele Denkströmungen ihren Einfluss. Der Begriff Hundert Schulen bezeichnet nicht wortwörtlich einhundert Denkströmungen, sondern wird als Synonym für „eine große Anzahl an Denkströmungen“ verwendet, ähnlich zu dem Ausruf „Zehntausend Jahre“.
rdf:langString Las Cien escuelas de pensamiento (en chino tradicional, 諸子百家; en chino simplificado, 诸子百家; pinyin, zhūzǐ bǎijiā; Wade-Giles, chu-tzu pai-chia; literalmente, ‘todos los filósofos cien escuelas’) fueron una serie de filósofos y escuelas que surgieron entre el año 770 al 221 a. C., una época de gran expansión cultural e intelectual en China. A pesar de que este período - conocido en su época más temprana como período de Primaveras y Otoños y como período de los Reinos Combatientes en su última parte - estuvo repleto de caos y batallas, también es reconocido como la Edad de Oro de la Filosofía china por el amplio rango de pensamientos e ideas que se desarrollaron y discutieron libremente. Estos pensamiento e ideas han tenido una enorme influencia en el estilo de vida y la conciencia social de los pueblos del este asiático hasta nuestros días. La actividad intelectual de esta época se caracterizó por eruditos itinerantes, a menudo empleados por varios mandatarios de distintos estados como consejeros en métodos de gobierno, guerra y diplomacia. Este período finalizó con el ascenso de la Dinastía Qin y la subsiguiente purga de ideas contrarias.
rdf:langString The Hundred Schools of Thought (Chinese: 諸子百家; pinyin: zhūzǐ bǎijiā) were philosophies and schools that flourished from the 6th century BC to 221 BC during the Spring and Autumn period and the Warring States period of ancient China. An era of substantial discrimination in China, it was fraught with chaos and bloody battles, but it was also known as the Golden Age of Chinese philosophy because a broad range of thoughts and ideas were developed and discussed freely. This phenomenon has been called the Contention of a Hundred Schools of Thought (百家爭鳴/百家争鸣; bǎijiā zhēngmíng; pai-chia cheng-ming; "hundred schools contend"). The thoughts and ideas discussed and refined during this period have profoundly influenced lifestyles and social consciousness up to the present day in East Asian countries and the East Asian diaspora around the world. The intellectual society of this era was characterized by itinerant scholars, who were often employed by various state rulers as advisers on the methods of government, war, and diplomacy. This period ended with the rise of the imperial Qin dynasty and the subsequent purge of dissent.
rdf:langString Les Cent écoles de pensée (chinois simplifié : 诸子百家 ; chinois traditionnel : 諸子百家 ; pinyin : zhūzǐ bǎijiā ; Wade : chu-tzu pai-chia) représentent les philosophes et écoles de pensée qui fleurissent entre 770 et 221 av. J.-C. durant les périodes des Printemps et Automnes et des royaumes combattants, une ère de grande expansion culturelle et intellectuelle en Chine. Même si ces périodes sont chargées de chaos et de batailles sanglantes, elles sont considérées comme l'âge d'or de la philosophie chinoise puisqu'un large éventail de pensées et d'idées sont librement développées et discutées. Ce phénomène est appelé Conflit des Cent écoles de pensée (chinois : 百家爭鳴/百家争鸣 ; pinyin : bǎijiā zhēngmíng). Les pensées et idées discutées et affinées durant cette période ont profondément influencé les styles de vie et la conscience sociale des pays d'Asie orientale jusqu'à aujourd'hui. La société intellectuelle de cette période est composée d'érudits itinérants, qui sont souvent employés par différents souverains d'états comme conseillers sur les méthodes du gouvernement, la guerre et la diplomatie. Cette période prend fin avec l'apparition de la dynastie Qin et la suppression de la contestation. Au sein de cette multitude d’écoles, six sont considérées comme classiques, de par leur rayonnement et leur importance. Le premier grand historien de la Chine – Sima Qian (145-86 av. J.-C.) - auteur d’une grande histoire dynastique (Shi Ji) qui va des origines de la Chine jusqu’à l’ère chrétienne, fixera, pour la postérité, la liste de ces six écoles : * Ecole du Yin-Yang (yin-yang jia), * Ecole confucéenne (ru jia), * Ecole moïste (mo jia), * Ecole nominaliste (ming jia), * Ecole légiste (fa jia), * Ecole taoïste (dao jia). L’historien Liou Hin (env.46 av. J.-C. - 23 ap. JC) élargira cette liste à 10, en y adjoignant quatre autres écoles d’importance moindre - dont l’Ecole des Diplomates (zonghengjia) - dressant ainsi un panel bien représentatif de la pensée chinoise ancienne. Pour autant, la liste des Ecoles classiques restera fixée à six.
rdf:langString Seratus Aliran Pemikiran (Hanzi: 诸子百家; Hanzi: zhūzǐ bǎijiā; Wade-Giles: chu-tzu pai-chia) adalah filsuf dan aliran pemikiran yang berkembang antara 770 SM dan 221 SM, suatu era perkembangan kebudayaan dan intelektual besar-besaran di Tiongkok. Walaupun periode ini, yang meliputi periode-periode yang dikenal sebagai periode Musim Semi dan Musim Gugur serta periode Negara Perang, merupakan periode kekacauan dan peperangan yang penuh darah, periode ini juga dikenal sebagai masa keemasan filsafat Tiongkok karena berbagai pemikiran dan ide berkembang dan didiskusikan dengan bebas. Pemikiran-pemikiran ini sangat memengaruhi gaya hidup dan kesadaran sosial di negara-negara Asia Timur hingga saat ini. Masyarakat intelektual pada era ini ditandai dengan para sarjana pengelana, yang sering dipekerjakan oleh berbagai penguasa negara sebagai penasihat cara pemerintahan, perang, dan diplomasi. Periode ini berakhir dengan bangkitnya dinasti Qin.
rdf:langString L'espressione Cento scuole di pensiero (諸子百家T, 诸子百家S, zhūzǐ bǎijiāP) viene utilizzata per descrivere il panorama culturale e intellettuale che caratterizzò la Cina nel periodo pre-imperiale, ovvero durante i cosiddetti Periodo delle primavere e degli autunni e Periodo dei regni combattenti, corrispondenti agli anni che vanno dal 770 al 221 a.C.. In questa fase storica il crescente declino della dinastia Zhou aveva gettato l'intero territorio cinese in uno stato di caos e di continui sanguinosi conflitti tra stati confinanti. In corrispondenza di tale situazione di conflitto permanente si assistette alla nascita di svariati intellettuali e pensatori che animarono il dibattito politico e intellettuale dell'epoca, dando vita a una grande varietà di dottrine e teorie filosofiche che di frequente si proponevano la diffusione di nuovi modelli di governo o di organizzazione dello stato. Molti di questi pensatori divennero intellettuali itineranti, che peregrinavano di stato in stato alla ricerca di un sovrano disposto ad ascoltare le loro proposte ed accettare i loro servigi, alla corte dei quali spesso si scontravano con altri intellettuali di diverse convinzioni. Le corti dei sovrani dell'epoca dovettero quindi essere teatro di molte di queste dispute tra pensatori avversari. Se da un lato l'interpretazione tradizionale cinese ha sempre tramandato l'idea che i letterati dell'epoca fossero divisi in scuole di pensiero ben distinte, basate ciascuna su una propria tradizione testuale e su una trasmissione codificata degli insegnamenti da maestro a discepolo, dall'altro la crescente disponibilità di manoscritti riferibili al periodo in questione ha convinto gli studiosi moderni a mettere in discussione questa interpretazione. Al modello che vuole i pensatori dell'epoca suddivisi in "scuole" e correnti di pensiero codificate, oggi pare più realistica l'interpretazione secondo cui gli intellettuali dell'epoca erano caratterizzati da una impostazione molto meno dogmatica nel pensiero e nel proprio operato. Non si esclude che alcuni di loro potessero costituire dei gruppi accomunati da modelli culturali o ideali affini, ma alla luce delle fonti la definizione di scuola pare appropriata soltanto per gli intellettuali Moisti, da sempre organizzati secondo una struttura organica, gerarchica e codificata intorno agli insegnamenti del proprio maestro. Per tutti gli altri pare più appropriato il titolo di "esperti", a sottolineare il carattere prevalentemente autonomo e indipendente delle loro riflessioni.
rdf:langString 제자백가(諸子百家, 영어: Hundred Schools of Thought) 또는 현상적 표현인 백가쟁명(百家爭鳴, 영어: Contention of a Hundred Schools of Thought)은 춘추전국시대(기원전 770~221)의 여러 사상가와 그 학파를 말한다. 주나라가 동으로 천도한 후의 동주(東周: 기원전 771~256) 시대에서는 종주권이 쇠약해짐에 따라 제후들이 세력을 추구하면서 거리낌이 없어져서 약육강식이 잇달아 일어나자 중국 천하는 소란하게 되었다. 이 시기를 춘추전국시대라고 한다. 춘추전국시대는 선진시대(先秦時代)라고도 불리는데, 이는 기원전 221년의 진나라에 의한 중국 통일 이전의 시기를 뜻한다. 이 시대는 중국사상의 개화결실의 시기였다. 이 시대의 사상가들을 제자(諸子)라 하며 그 학파들을 백가(百家)라 부른다. 춘추전국시대는 사회 · 경제 · 정치상의 일대 변혁기였다. 이는 씨족제적인 사회의 해체기이며, 주나라의 봉건 제도와 그에 따르는 질서가 붕괴하는 시기이며, 또한, 경제적 · 군사적 실력주의의 대두기였다. 구체적으로는 주 왕조의 권위 실추에 따르는 제후의 독립과 대립 항쟁의 시대였다. 이와 같은 배경 속에서 중국의 사상계는 최초로 활발해졌다.
rdf:langString 諸子百家(しょしひゃっか)とは、中国の春秋戦国時代に現れた学者・学派の総称。「諸子」は孔子・老子・荘子・墨子・孟子・荀子などの人物を指す。「百家」は儒家・道家・墨家・名家・法家などの学派を指す。
rdf:langString De periode van de Honderd Scholen (van het denken), zhuzi baijia, ook wel: de periode van de Honderd Scholen die vreedzaam met elkaar wedijverden, baijia zhengming is de benaming voor de bloeiperiode van de klassieke Chinese filosofie (5de–3de eeuw v.Chr). Politiek valt deze periode grotendeels samen met die van de Strijdende Staten. Het was een tijdperk van grote culturele en intellectuele expansie in China. Het tijdperk wordt de gouden eeuw van de Chinese filosofie genoemd, omdat er zeer veel nieuwe ideeën ontstonden en vrij gediscussieerd kon worden. Deze ideeën hebben tot op heden de leefstijl en het van Oost-Azië beïnvloed. De intellectuelen van deze gouden eeuw werkten veelal voor de staat en waren adviseurs op het gebied van overheid, oorlog en diplomatie. De Honderd scholen van het denken eindigde bloederig met de opkomst van de Qin-dynastie. Qin Shihuang verbrandde toen alle boeken die hij kon vinden en begroef alle intellectuelen die hij kon vinden levend. Tot de Honderd Scholen van het denken worden gerekend: * Confucianisme * Taoïsme * Mohisme * Legalisme * Logica * Yin en Yang * School van de Utopisten: het streven naar afzijdigheid van het publieke leven * School van de Kosmologie: ontwikkeling van theorieën over de natuurwetten * School van de Landbouw: stelling dat alleen landbouwers recht hebben op voedsel * School van de Militaristen: aanhangers van de leer van Sun Tzu
rdf:langString Hundra skolorna (förenklad kinesiska: 諸子百家, kinesiska: 诸子百家, pinyin: zhūzǐ bǎijiā) var en period omkring 770 till 221 f.Kr. under tiden kring Vår- och höstperioden och De stridande staterna då många kinesiska filosofer verkade. som konfucianism, daoism, mohism och legalism uppkom under denna tid.
rdf:langString Сто школ китайской мысли (кит. 諸子百家) — собирательное название для интеллектуальных течений периода Сражающихся царств в истории Китая (403—256 гг. до н. э.). Несмотря на разногласия, «школы», судя по палеографическим находкам, не представляли собой закрытые идеологические системы. Такой взгляд на них стал во многом продуктом библиографии династии Хань, которая закрепила их ныне бытующее подразделение. Помимо сохранившихся трактатов, библиография Ханьшу 《漢書·藝文志諸子略序》 перечисляет множество сочинений, которые были полностью или частично утеряны, или обнаружены в новейшее время благодаря археологическим открытиям. «Сто школ» — образное выражение, которое, тем не менее, отчасти передаёт туманность в их членении. Более реальной характеристикой является т. н. «девять течений, десять школ» 九流十家. К ним относятся: * конфуцианство 儒家, или, более точно, школа классицистов/ритуалистов — жу. * даосизм 道家, обнаруживает близость к легизму (напр. Шэнь Дао) * моизм 墨家, наиболее близка к представлению об организованном учебном институте полурелигиозного свойства; объединяла выходцев из низших слоев общества; противник пышных аристократических ритуалов. * легизм 法家, противник конфуцианского традиционализма. * натурализм 陰陽家 — направление, позднее слившееся с даосизмом: уделяло особое внимание учению о пяти фазах. * школа дипломатии, т. н. «вертикального и горизонтального альянсов» 縱橫家 (en:Guiguzi) * школа имён 名家: Дэн Си 鄧析/邓析, Хуэй Ши 惠施, Гунсунь Лун 公孫龍. * школа сельского хозяйства 農家 * «эклектика» 雜家 — библиографический раздел, в котором были помещены трактаты Хуайнань-цзы и Анналы Люй Бувэя, как совмещающие учения многих школ. * «малые школы» 小說家 Помимо этих десяти, также иногда называются: * школа военных/стратегов 兵家: см. Китайские военные трактаты * школа терапевтов 醫家 (гл. представитель en:Bian Que) * школа заклинателей/геомантов 方技家, сливающаяся с предыдущей и позднее впитанная даосизмом (см. en:Fangshi).
rdf:langString As cem escolas de pensamento (em língua chinesa: 諸子百家; em pinyin: zhūzǐ bǎijiā) foram escolas de pensamento que floresceram do século VI a 221 a.C., durante o Período das Primaveras e Outonos e o Período dos Estados Combatentes da China antiga. Foi uma era de grande expansão intelectual na China e, ao mesmo tempo, de grande caos e muitas batalhas sangrentas. É considerada a Era de Ouro da filosofia chinesa, pois, nela, uma vasta gama de ideias foi discutida livremente. Esse fenômeno foi conhecido como contenda das cem escolas de pensamento (百家爭鳴/百家争鸣; bǎijiā zhēngmíng; pai-chia cheng-ming). As ideias discutidas durante esse período viriam a ter profunda influência no estilo de vida e na consciência coletiva dos países do Leste da Ásia e da diáspora desta até os dias de hoje. A vida intelectual da época era caracterizada por acadêmicos itinerantes que eram contratados pelos governantes dos vários estados chineses como conselheiros em temas como governo, guerra e diplomacia. O período terminou com a ascensão da dinastia Qin e a queima de livros e sepultura de intelectuais.
rdf:langString 諸子百家是後世對華夏先秦學術思想人物和派別之總稱。諸子是指中國先秦時期老子、庄子、孔子、孟子、荀子、墨子、列子、孙子、申子、韓非子、鬼谷子、告子等学术思想代表人物。春秋后期已出现颇有社会影响的道家、儒家、墨家、名家、法家、兵家、阴阳家等不同学術流派,而至战国中期,百家爭鳴,眾多学说紛呈,丰富多彩,为中華文化奠定了深厚基础。
rdf:langString Сто шкіл кита́йської ду́мки (кит. 诸子 百家, піньїнь: zhūzǐ bǎijiā) — збірна назва для інтелектуальних течій доімперського та раннього імперського Китаю (770—221 роки до н. е.). Багато філософських текстів, що представляють школи, не збереглися, однак ті, що залишились, підтверджують розмах філософської думки в цю епоху, а її значення для подальшого розвитку філософії в Китаї аналогічне ролі та значенню грецької античної філософії.
xsd:nonNegativeInteger 19327

data from the linked data cloud