Holy of Holies

http://dbpedia.org/resource/Holy_of_Holies

قدس الأقداس هو مصطلح في الكتاب المقدس العبري يشير إلى الحرم الداخلي لخيمة الاجتماع. وفقا للتقاليد اليهودية يتكون قدس الأقداس من أربعة أعمدة مفصول بستار داخل الحرم، والستار زيَّنه اثنين من الكروبيم، يُسمح للكاهن الأعظم فقط بدخوله. كان قدس الأقداس يحتوي على تابوت العهد، والذي احتوى على الوصايا العشر التي أعطاها الرب لموسى على جبل سيناء. بنى الملك سليمان الهيكل في القدس، حيث كان من المفترض حفظ تابوت العهد. ربطت الحملات الصليبية قدس الأقداس ببئر الأرواح، وادعت أنه يقع تحت الصخرة الأساسية بمسجد قبة الصخرة. rdf:langString
En Judismo la Sanktaĵo de la Sanktaĵoj aŭ latinlingve: Sancta Sanctorum (hebrelingve: Qodesh ha-Qodashim) konstituis la plei sanktan areon, antaŭe de la poste de la Templo de Salomono, en kiuj estis konservita la Kesto de Interligo. Kiel en ĉiuj temploj de la antikvaj tempoj, ankaŭ en tiu hebrea, do, estis du ĉambroj la unua difinita “sanktaĵo” kaj la dua “Sanktaĵo de la sanktaĵoj”. rdf:langString
Das Allerheiligste (hebräisch קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים kodesch ha-kodaschim; altgriechisch τὸ ἅγιον τῶν ἁγίων to hágion tōn hagíōn), auch Debir (דְּבִיר dwir), ist der innerste Raum eines Heiligtums im Alten Israel. Er war für die meisten Gläubigen unzugänglich und galt als Ort, an dem die Gottheit in besonderer Weise präsent ist. In der biblischen Darstellung wird sowohl ein Raum des מִשְׁכָּן Mischkan (Zeltheiligtums) als auch ein Raum im ersten und zweiten Jerusalemer Tempel als Allerheiligstes bezeichnet. Dieses durfte nur einmal im Jahr, an Jom Kippur, vom Hohenpriester betreten werden. rdf:langString
Ruang Mahakudus (Ibrani Tiberias: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qṓḏeš HaqQŏḏāšîm; bahasa Inggris: Holy of Holies) adalah istilah dalam Alkitab Ibrani yang merujuk kepada suatu ruangan terdalam pada Kemah Suci di mana Tabut Perjanjian ditempatkan dan kemuliaan Allah berdiam di sana. Di kemudian hari, istilah ini juga dipakai untuk ruangan tempat Tabut Perjanjian pada Bait Suci di Yerusalem, yang hanya boleh dimasuki oleh Imam Besar setahun sekali pada hari raya Yom Kippur. rdf:langString
Nell'ebraismo il Santo dei Santi o Santissimo o Sanctum Sanctorum (in ebraico קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qodesh ha-Qodashim) costituiva l'area più sacra del tabernacolo prima e del Tempio di Salomone dopo. In quest'ultimo era anche chiamato "devir" e aveva una forma perfettamente cubica con lato lungo 20 cubiti, cioè 8,4 metri. Il Santo dei Santi occupava un terzo della lunghezza del santuario ed era separato per mezzo di una tenda, il parochet, dal locale principale detto "il Santo" o in ebraico "echal". rdf:langString
至聖所(しせいじょ)は、宗教的建築物の最も神聖な場所の呼称として幅広く用いられている。エジプトの神々を奉った神殿や、聖書の幕屋および神殿などにおいて、一番奥の部屋のことを指す。 rdf:langString
지성소 (至聖所, 베리안 히브리어: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qṓḏeš HaQŏḏāšîm)란 하느님이 거주하시는 성막의 안의 성소인데 히브리어 성경에 나타나는 용어이다. 지성소에는 언약궤가 있는데 그 안에는 모세가 시나이산에서 받은 십계명, 만나, 그리고 아론의 싹난 지팡이가 있다. rdf:langString
Het allerheiligste of (verouderd) heilige der heiligen (Hebreeuws: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, Kadosj haKadosjim) was volgens de Hebreeuwse Bijbel een kubusvormige ruimte in de tabernakel, en later de Joodse tempel in Jeruzalem, waar de ark van het verbond was geplaatst. Het allerheiligste werd door een gordijn of voorhangsel afgescheiden van de rest van de tabernakel/tempel en mocht slechts een keer per jaar, op Jom Kipoer (Grote Verzoendag), bezocht worden door de hogepriester, die dan het zoenoffer voor de zonden van de Israëlieten bracht. rdf:langString
至圣所(希伯来语: Qodesh HaQodashim,英语:Holy of Holies)是犹太教中,帐幕和后来中的最内层的位置,以幔子和外面的圣所隔开。(《出埃及记》第26章第33-34节,《希伯来书》第9章第3节) 至圣所被认为是耶和华的住所。犹太人离开埃及后,尚未进入迦南地,还在旷野中的时候,首先建造了帐幕,耶和华的云笼罩了帐幕。还有一次类似的记载是,耶和华在云中显现在施恩座上,不允许祭司们随时进入幔内。 rdf:langString
A la religió jueva el sancta sanctorum, de vegades citat com a sanctasantorum, amb el significat de "El Sant dels Sants" o "Santíssim" (en hebreu kodesh ha-kodashim) era el lloc sagrat més important del tabernacle i Temple de Salomó, en el qual s'hi custodiava l'Arca de l'Aliança. A l'antic Egipte, el sancta santorum era el lloc més sagrat i recòndit del temple, situat al seu eix principal, i on només els sacerdots i el faraó hi tenien accés. Allà hi havia el naos i la imatge de la divinitat. Per extensió, el sancta sanctorum ha quedat com un terme per designar el santuari més reservat i fins i tot secret dels temples de diferents religions. rdf:langString
Τα Άγια των Αγίων (εβρ. קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, τιβερ. προφορά Qṓḏeš HaQŏḏāšîm ή απλούστερα הדְּבִיר = «Χα-Ντβιρ») είναι ο όρος με τον οποίο η Εβραϊκή Βίβλος αναφέρεται στο εσώτερο ιερό της Σκηνής του Μαρτυρίου, όπου εκδηλωνόταν η παρουσία του Θεού, σύμφωνα με την εβραϊκή παράδοση. Χωροθετείτο από 4 στύλους, που συγκρατούσαν το τμήμα της τέντας υπό το οποίο φυλασσόταν η Κιβωτός της Διαθήκης πάνω από το δάπεδο. Η Κιβωτός περιείχε τις Δέκα εντολές, που δόθηκαν από τον Θεό στον Μωυσή στο αναφερόμενο στη Βίβλο ως Όρος Σινάι. Αργότερα ο Σολομών κατασκεύασε τον Ναό στην Ιερουσαλήμ, όπου υποτίθεται ότι φυλασσόταν η Κιβωτός. rdf:langString
The Holy of Holies (Hebrew: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‎ Qōḏeš haqQŏḏāšīm or Kodesh HaKodashim; also הַדְּבִיר haDəḇīr, 'the Sanctuary') is a term in the Hebrew Bible that refers to the inner sanctuary of the Tabernacle, where God's presence appeared. According to Hebrew tradition, the area was defined by four pillars that held up the veil of the covering, under which the Ark of the Covenant was held above the floor. According to the Hebrew scripture, the Ark contained the Ten Commandments, which were given by God to Moses on Mount Sinai. The Temple in Jerusalem was said to have been built by King Solomon for keeping the Ark. rdf:langString
El Sanctasanctórum fue el recinto más sagrado tanto del Tabernáculo como del Templo de Jerusalén, dos construcciones hebreas del antiguo Israel.​ Sanctasanctórum significa en latín "Santo de los Santos" y hace referencia a un lugar que es sumamente santo, es decir, un espacio santísimo. Los términos Sanctasanctórum y Santo de los Santos poseen su referente último en un texto de la Torá, que lo describe como el santuario interior más privado del Tabernáculo y, posteriormente, como el recinto más reservado del Templo de Jerusalén, donde era preservada el Arca de la Alianza que contenía los Diez Mandamientos que Moisés había escrito nuevamente en dos tablas de piedra iguales a las primeras, que Dios le había dado en el monte Sinaí, las cuales Moisés había hecho pedazos. Al recinto en cuestión rdf:langString
Santutegi edo toki santu-santua (latinez sanctsantorum) Antzinako Israelgo judutarren Tabernakuluaren eta Jerusalemeko tenpluaren parte bat zen, tenpluaren aurrealdea. Tora liburu sakratuak tenpluko parterik pribatuena eta sakratuena gisa deskribatzen du. Kristauen Biblian ere aipu ugari daude Itun Zaharrean, eta Elizen Arteko Biblian, euskaraz, santutegi hitza erabiltzen da egitura deskribatzeko. rdf:langString
Le Saint des saints (קודש הקודשים), ou Débir (en hébreu : דביר), est la partie la plus centrale du temple de Jérusalem, sanctuaire de la religion juive dont la construction est attribuée à Salomon, selon la tradition biblique. Comme tous les temples de l'Antiquité, il y avait une première chambre, appelée « saint » dans la Bible ou « hekhal » (du sumérien É.GAL, palais), et une seconde, appelée « Saint des saints ». La progression d'une chambre à l'autre est une façon de symboliser l'accès au monde transcendant[réf. nécessaire]. rdf:langString
Święte Świętych lub Miejsce Najświętsze (hebr.: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, Qṓḏeš HaqQŏḏāšîm; Kodesz ha-Kodaszim; jid. Kodsze-Kodoszim; gr. άγια των αγίων hagia ton hagion; łac. Sancta sanctorum), a także debir (hebr. הַדְּבִיר, ha-dewir = „część ukryta”, „część niedostępna”, „wyrocznia” „miejsce najświętsze”) – w judaizmie najświętsze miejsce w biblijnym Namiocie Spotkania, w którym znajdowała się Arka Przymierza (ze świadectwem przymierza – tablicami z Dekalogiem), a po przybyciu Izraelitów do Jerozolimy także najświętsze miejsce w Świątyni Salomona. Święte Świętych istniało także w Drugiej Świątyni, ale teksty biblijne nie wspominają już o istnieniu w nim Arki Przymierza. Owo Miejsce Najświętsze miało być uświęcone obecnością Boga Jahwe (Szechina). Do tego miejsca nie wolno było nikomu wchodzi rdf:langString
Santo dos Santos ou Santíssimo Lugar era uma sala do Tabernáculo, e mais tarde, se transformou em uma sala do Templo de Salomão de 10 cúbitos x 10 cúbitos (5 m x 5 m) onde ficava guardada a Arca da Aliança. Era aqui que se realizava anualmente uma cerimônia de sacrifício expiatório de um cordeiro sem mácula (Ex. 12:5) pelos pecados do povo (Lev 4:35). Esta sala ficava separada do templo por uma cortina de linho. Em caso de estar em pecado ao entrar, o sacerdote morria. E como o lugar era santíssimo, outros não poderiam entrar, somente ele. rdf:langString
Det allra heligaste, även allraheligaste, var det innersta rummet i judendomens tempel i Jerusalem. Innan dess var det benämningen på motsvarande rum i det tabernakel som man använde under ökenvandringen. Det allra heligaste var en motsvarighet till liknande tempelrum i andra religioner i Främre orienten, där man ofta placerade gudabilden. Numera används uttrycket oftast i överförd bemärkelse om någonting exklusivt eller särskilt känsligt som inte alla har tillgång till. rdf:langString
Святеє святих, також Святе святих або Святе-святих (дав.-гр. ἅγιος αγίων, лат. sancta sanctorum) — калька з єврейського Кодеш га-Кодашім (івр. קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‎ Qṓḏeš HaQŏḏāšîm) — найпотаємніше місце скинії зібрання, а потім і Єрусалимського храму. Святая святих у юдаїзмі характеризувалася як місце, де фізично відчувається присутність Божа. rdf:langString
Святая святых, также устар. святое святых или святое-святых (др.-греч. ἅγιος αγίων, лат. sancta sanctorum) — калька с еврейского Кодеш ха-Кодашим (ивр. ‏קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‏‎) — самое сокровенное место Скинии собрания, а затем и Иерусалимского храма, где хранились Скрижали Завета. Святая святых в иудаизме характеризовалась как место, где физически ощущается присутствие Божье (см. Шехина). rdf:langString
rdf:langString قدس الأقداس
rdf:langString Sancta sanctorum
rdf:langString Allerheiligstes
rdf:langString Άγια των Αγίων
rdf:langString Sanktaĵo de Sanktaĵoj
rdf:langString Sanctasanctórum
rdf:langString Santutegi (judaismoa)
rdf:langString Ruang Mahakudus
rdf:langString Santo dei Santi
rdf:langString Holy of Holies
rdf:langString Saint des saints (Jérusalem)
rdf:langString 至聖所
rdf:langString 지성소
rdf:langString Sancta sanctorum
rdf:langString Allerheiligste
rdf:langString Santo dos Santos
rdf:langString Allra heligaste
rdf:langString Святая святых
rdf:langString Святеє Святих
rdf:langString 至圣所
xsd:integer 684758
xsd:integer 1124712295
xsd:integer 22
rdf:langString Exodus
xsd:integer 25
rdf:langString Bible
rdf:langString King James
rdf:langString A la religió jueva el sancta sanctorum, de vegades citat com a sanctasantorum, amb el significat de "El Sant dels Sants" o "Santíssim" (en hebreu kodesh ha-kodashim) era el lloc sagrat més important del tabernacle i Temple de Salomó, en el qual s'hi custodiava l'Arca de l'Aliança. A l'antic Egipte, el sancta santorum era el lloc més sagrat i recòndit del temple, situat al seu eix principal, i on només els sacerdots i el faraó hi tenien accés. Allà hi havia el naos i la imatge de la divinitat. Per extensió, el sancta sanctorum ha quedat com un terme per designar el santuari més reservat i fins i tot secret dels temples de diferents religions. La frase llatina sanctum sanctorum és una traducció del terme hebreu קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים (Qṓḏeš HaQŏḏāšîm, el més sagrat de totes les coses sagrades) que als textos llatins generalment es refereix al lloc més sagrat del Tabernacle dels israelites i després del Temple de Jerusalem, però també té algun ús derivat a l’aplicació-se a les imitacions del Tabernacle en l'arquitectura religiosa. La forma plural sancta sanctorum també s'utilitza, probablement com a sinècdoque, referint-se a les sagrades relíquies contingudes al santuari. La traducció Vulgata de la Bíblia utilitza "sancta sanctorum" per al el més sagrat de totes les coses sagrades. D’aquí l’ús derivat per designar la capella Sancta Sanctorum del complex de la Basílica de Sant Joan del Laterà, a Roma. A l'hinduisme, la part més íntima d'un temple on es guarda la imatge de culte (Murti) de la deïtat, forma el Garbha griha, també referit com a sanctum sanctorum.
rdf:langString قدس الأقداس هو مصطلح في الكتاب المقدس العبري يشير إلى الحرم الداخلي لخيمة الاجتماع. وفقا للتقاليد اليهودية يتكون قدس الأقداس من أربعة أعمدة مفصول بستار داخل الحرم، والستار زيَّنه اثنين من الكروبيم، يُسمح للكاهن الأعظم فقط بدخوله. كان قدس الأقداس يحتوي على تابوت العهد، والذي احتوى على الوصايا العشر التي أعطاها الرب لموسى على جبل سيناء. بنى الملك سليمان الهيكل في القدس، حيث كان من المفترض حفظ تابوت العهد. ربطت الحملات الصليبية قدس الأقداس ببئر الأرواح، وادعت أنه يقع تحت الصخرة الأساسية بمسجد قبة الصخرة.
rdf:langString Τα Άγια των Αγίων (εβρ. קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, τιβερ. προφορά Qṓḏeš HaQŏḏāšîm ή απλούστερα הדְּבִיר = «Χα-Ντβιρ») είναι ο όρος με τον οποίο η Εβραϊκή Βίβλος αναφέρεται στο εσώτερο ιερό της Σκηνής του Μαρτυρίου, όπου εκδηλωνόταν η παρουσία του Θεού, σύμφωνα με την εβραϊκή παράδοση. Χωροθετείτο από 4 στύλους, που συγκρατούσαν το τμήμα της τέντας υπό το οποίο φυλασσόταν η Κιβωτός της Διαθήκης πάνω από το δάπεδο. Η Κιβωτός περιείχε τις Δέκα εντολές, που δόθηκαν από τον Θεό στον Μωυσή στο αναφερόμενο στη Βίβλο ως Όρος Σινάι. Αργότερα ο Σολομών κατασκεύασε τον Ναό στην Ιερουσαλήμ, όπου υποτίθεται ότι φυλασσόταν η Κιβωτός. Οι Σταυροφόροι συνέδεσαν τα Άγια των Αγίων με το λεγόμενο «Φρέαρ των Ψυχών», το οποίο βρίσκεται κάτω από τον βράχο στο κέντρο του Θόλου του Βράχου.
rdf:langString En Judismo la Sanktaĵo de la Sanktaĵoj aŭ latinlingve: Sancta Sanctorum (hebrelingve: Qodesh ha-Qodashim) konstituis la plei sanktan areon, antaŭe de la poste de la Templo de Salomono, en kiuj estis konservita la Kesto de Interligo. Kiel en ĉiuj temploj de la antikvaj tempoj, ankaŭ en tiu hebrea, do, estis du ĉambroj la unua difinita “sanktaĵo” kaj la dua “Sanktaĵo de la sanktaĵoj”.
rdf:langString Das Allerheiligste (hebräisch קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים kodesch ha-kodaschim; altgriechisch τὸ ἅγιον τῶν ἁγίων to hágion tōn hagíōn), auch Debir (דְּבִיר dwir), ist der innerste Raum eines Heiligtums im Alten Israel. Er war für die meisten Gläubigen unzugänglich und galt als Ort, an dem die Gottheit in besonderer Weise präsent ist. In der biblischen Darstellung wird sowohl ein Raum des מִשְׁכָּן Mischkan (Zeltheiligtums) als auch ein Raum im ersten und zweiten Jerusalemer Tempel als Allerheiligstes bezeichnet. Dieses durfte nur einmal im Jahr, an Jom Kippur, vom Hohenpriester betreten werden.
rdf:langString El Sanctasanctórum fue el recinto más sagrado tanto del Tabernáculo como del Templo de Jerusalén, dos construcciones hebreas del antiguo Israel.​ Sanctasanctórum significa en latín "Santo de los Santos" y hace referencia a un lugar que es sumamente santo, es decir, un espacio santísimo. Los términos Sanctasanctórum y Santo de los Santos poseen su referente último en un texto de la Torá, que lo describe como el santuario interior más privado del Tabernáculo y, posteriormente, como el recinto más reservado del Templo de Jerusalén, donde era preservada el Arca de la Alianza que contenía los Diez Mandamientos que Moisés había escrito nuevamente en dos tablas de piedra iguales a las primeras, que Dios le había dado en el monte Sinaí, las cuales Moisés había hecho pedazos. Al recinto en cuestión accedía exclusivamente el Sumo Sacerdote de Israel y lo hacía solo en el Día de la Expiación.
rdf:langString The Holy of Holies (Hebrew: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‎ Qōḏeš haqQŏḏāšīm or Kodesh HaKodashim; also הַדְּבִיר haDəḇīr, 'the Sanctuary') is a term in the Hebrew Bible that refers to the inner sanctuary of the Tabernacle, where God's presence appeared. According to Hebrew tradition, the area was defined by four pillars that held up the veil of the covering, under which the Ark of the Covenant was held above the floor. According to the Hebrew scripture, the Ark contained the Ten Commandments, which were given by God to Moses on Mount Sinai. The Temple in Jerusalem was said to have been built by King Solomon for keeping the Ark. Ancient Jewish traditions viewed the Holy of Holies as the spiritual junction of Heaven and Earth, the "axis mundi". As a part of the Jewish Temple in Jerusalem, the Holy of Holies was situated somewhere on Temple Mount; its precise location in the Mount being a matter of dispute, with some classical Jewish sources identifying its location with the Foundation Stone, which sits under the Dome of the Rock. Other Jewish scholars argue that contemporary reports would place the Temple to the north or to the east of the current Dome of the Rock. The Christian Crusaders associated the Holy of Holies with the Well of Souls, a small cave that lies underneath the Foundation Stone in the Dome of the Rock.
rdf:langString Santutegi edo toki santu-santua (latinez sanctsantorum) Antzinako Israelgo judutarren Tabernakuluaren eta Jerusalemeko tenpluaren parte bat zen, tenpluaren aurrealdea. Tora liburu sakratuak tenpluko parterik pribatuena eta sakratuena gisa deskribatzen du. Kristauen Biblian ere aipu ugari daude Itun Zaharrean, eta Elizen Arteko Biblian, euskaraz, santutegi hitza erabiltzen da egitura deskribatzeko. Jerusalemgo tenpluaren santutegian gordetzen judurarren Itun-kutxa non Jainkoak Moisesi Sinai mendian eman zizkion Hamar Aginduak jasoak zeuden. Israelgo apaiz nagusia soilik sartzen ahñ zen gune horretan, eta hori bakarrik egin zuen barkamen egunean, Yom Kippur izeneko jai-egun liturgikoan.
rdf:langString Le Saint des saints (קודש הקודשים), ou Débir (en hébreu : דביר), est la partie la plus centrale du temple de Jérusalem, sanctuaire de la religion juive dont la construction est attribuée à Salomon, selon la tradition biblique. Il représente, dans le judaïsme, le lieu le plus saint comme désigné d'après le Livre de l'Exode (26:33), celui abritant l'Arche d'alliance. En son centre se trouvait une source. Seul le grand-prêtre d'Israël y avait accès, une fois par an, à l'occasion de la fête de Yom Kippour. Néanmoins, le 24 septembre 63 av. J.-C., Pompée, après avoir assiégé le roi de Judée Aristobule II qui s'était réfugié sur le mont du Temple, pénétra dans ce lieu sacré sans l'autorisation du grand-prêtre Hyrcan II, frère d'Aristobule. La tradition juive le situerait aujourd'hui à l'emplacement du dôme du Rocher sur le mont du Temple, dans la vieille ville de Jérusalem, qui abrite le rocher de la Fondation du mont Moriah, emplacement de la ligature d'Isaac par Abraham. Signalons qu'il existe plusieurs hypothèses concernant sa localisation, par exemple celle de l'architecte Tuvia Sagiv, qui le situe plus au sud, ou celle d'Asher Kaufman qui le situe plus au nord, sous l'emplacement du dôme des Esprits. Comme tous les temples de l'Antiquité, il y avait une première chambre, appelée « saint » dans la Bible ou « hekhal » (du sumérien É.GAL, palais), et une seconde, appelée « Saint des saints ». La progression d'une chambre à l'autre est une façon de symboliser l'accès au monde transcendant[réf. nécessaire].
rdf:langString Ruang Mahakudus (Ibrani Tiberias: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qṓḏeš HaqQŏḏāšîm; bahasa Inggris: Holy of Holies) adalah istilah dalam Alkitab Ibrani yang merujuk kepada suatu ruangan terdalam pada Kemah Suci di mana Tabut Perjanjian ditempatkan dan kemuliaan Allah berdiam di sana. Di kemudian hari, istilah ini juga dipakai untuk ruangan tempat Tabut Perjanjian pada Bait Suci di Yerusalem, yang hanya boleh dimasuki oleh Imam Besar setahun sekali pada hari raya Yom Kippur.
rdf:langString Nell'ebraismo il Santo dei Santi o Santissimo o Sanctum Sanctorum (in ebraico קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qodesh ha-Qodashim) costituiva l'area più sacra del tabernacolo prima e del Tempio di Salomone dopo. In quest'ultimo era anche chiamato "devir" e aveva una forma perfettamente cubica con lato lungo 20 cubiti, cioè 8,4 metri. Il Santo dei Santi occupava un terzo della lunghezza del santuario ed era separato per mezzo di una tenda, il parochet, dal locale principale detto "il Santo" o in ebraico "echal".
rdf:langString 至聖所(しせいじょ)は、宗教的建築物の最も神聖な場所の呼称として幅広く用いられている。エジプトの神々を奉った神殿や、聖書の幕屋および神殿などにおいて、一番奥の部屋のことを指す。
rdf:langString 지성소 (至聖所, 베리안 히브리어: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים Qṓḏeš HaQŏḏāšîm)란 하느님이 거주하시는 성막의 안의 성소인데 히브리어 성경에 나타나는 용어이다. 지성소에는 언약궤가 있는데 그 안에는 모세가 시나이산에서 받은 십계명, 만나, 그리고 아론의 싹난 지팡이가 있다.
rdf:langString Het allerheiligste of (verouderd) heilige der heiligen (Hebreeuws: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, Kadosj haKadosjim) was volgens de Hebreeuwse Bijbel een kubusvormige ruimte in de tabernakel, en later de Joodse tempel in Jeruzalem, waar de ark van het verbond was geplaatst. Het allerheiligste werd door een gordijn of voorhangsel afgescheiden van de rest van de tabernakel/tempel en mocht slechts een keer per jaar, op Jom Kipoer (Grote Verzoendag), bezocht worden door de hogepriester, die dan het zoenoffer voor de zonden van de Israëlieten bracht.
rdf:langString Święte Świętych lub Miejsce Najświętsze (hebr.: קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים, Qṓḏeš HaqQŏḏāšîm; Kodesz ha-Kodaszim; jid. Kodsze-Kodoszim; gr. άγια των αγίων hagia ton hagion; łac. Sancta sanctorum), a także debir (hebr. הַדְּבִיר, ha-dewir = „część ukryta”, „część niedostępna”, „wyrocznia” „miejsce najświętsze”) – w judaizmie najświętsze miejsce w biblijnym Namiocie Spotkania, w którym znajdowała się Arka Przymierza (ze świadectwem przymierza – tablicami z Dekalogiem), a po przybyciu Izraelitów do Jerozolimy także najświętsze miejsce w Świątyni Salomona. Święte Świętych istniało także w Drugiej Świątyni, ale teksty biblijne nie wspominają już o istnieniu w nim Arki Przymierza. Owo Miejsce Najświętsze miało być uświęcone obecnością Boga Jahwe (Szechina). Do tego miejsca nie wolno było nikomu wchodzić, z wyjątkiem arcykapłana, który raz w roku – w dniu Jom Kipur – mógł tam wejść, złożyć w ofierze kadzidło i wygłosić błogosławieństwo kapłańskie, podczas którego – także jedyny raz w roku – wypowiedzieć imię Boga.
rdf:langString Святая святых, также устар. святое святых или святое-святых (др.-греч. ἅγιος αγίων, лат. sancta sanctorum) — калька с еврейского Кодеш ха-Кодашим (ивр. ‏קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‏‎) — самое сокровенное место Скинии собрания, а затем и Иерусалимского храма, где хранились Скрижали Завета. Этим именем обозначалась внутренняя часть Скинии собрания, отделённая от внешнего помещения завесой (парохет), в которой находился Ковчег Завета. Святость места определялась ещё и тем, что именно там, над ковчегом, Господь являлся первосвященнику для провозглашения своей воли и заветов еврейскому народу. В Иерусалимском храме Святая святых называлась также двир (ивр. ‏דְּבִיר‏‎, в русском Синодальном переводе — давир) и в ней располагался Камень Основания (или Краеугольный камень) Храмовой горы, над которым сейчас стоит мусульманский Купол Скалы. Согласно Талмуду, с него Господь начал Сотворение мира. Святая святых в иудаизме характеризовалась как место, где физически ощущается присутствие Божье (см. Шехина).
rdf:langString Det allra heligaste, även allraheligaste, var det innersta rummet i judendomens tempel i Jerusalem. Innan dess var det benämningen på motsvarande rum i det tabernakel som man använde under ökenvandringen. Det allra heligaste var en motsvarighet till liknande tempelrum i andra religioner i Främre orienten, där man ofta placerade gudabilden. Numera används uttrycket oftast i överförd bemärkelse om någonting exklusivt eller särskilt känsligt som inte alla har tillgång till. I Jerusalems tempel var det allra heligaste utformat som en kub med tio alnar (ca fem meter) långa sidor, och den skildes från den stora salen i templet genom ett förhänge. Där inne förvarades, i förbundsarken, de två lagtavlorna, Arons stav och en skål med manna, och över dessa bredde två keruber i hamrat guld ut sina vingar. Endast översteprästen hade tillträde till det allra heligaste och det endast en gång om året. Det avskiljande förhänget var av mycket tjockt tyg (i äldre bibelöversättningar kallat förlåten), vilket enligt kristen tro brast i två delar när Jesus dog.
rdf:langString Santo dos Santos ou Santíssimo Lugar era uma sala do Tabernáculo, e mais tarde, se transformou em uma sala do Templo de Salomão de 10 cúbitos x 10 cúbitos (5 m x 5 m) onde ficava guardada a Arca da Aliança. Era aqui que se realizava anualmente uma cerimônia de sacrifício expiatório de um cordeiro sem mácula (Ex. 12:5) pelos pecados do povo (Lev 4:35). Esta sala ficava separada do templo por uma cortina de linho. Em caso de estar em pecado ao entrar, o sacerdote morria. E como o lugar era santíssimo, outros não poderiam entrar, somente ele. Arão, o irmão de Moisés, foi o primeiro sumo sacerdote de Israel. Ele foi sucedido pelo seu filho mais velho (sobrevivente), Eleazar. O sumo sacerdote (Heb. hakohen, "o sacerdote", hakohen hagadol, "o grande Sacerdote") tinha a posição mais alta na hierarquia Israelita. O sumo sacerdote foi ungido assim como um rei na sua coroação. Ele usava vestes especiais, tinha uma coroa, e um peitoral que continha o urim e o tumim. Ele entrava no Santo dos Santos para fazer expiação pelos pecados da sua própria casa como também pelos pecados da nação. Para adentrar ao lugar santíssimo havia também a cerimônia do incenso, onde sumo sacerdote tinha todo um ritual a cumprir para só então poder entrar ao santo dos santos.
rdf:langString 至圣所(希伯来语: Qodesh HaQodashim,英语:Holy of Holies)是犹太教中,帐幕和后来中的最内层的位置,以幔子和外面的圣所隔开。(《出埃及记》第26章第33-34节,《希伯来书》第9章第3节) 至圣所被认为是耶和华的住所。犹太人离开埃及后,尚未进入迦南地,还在旷野中的时候,首先建造了帐幕,耶和华的云笼罩了帐幕。还有一次类似的记载是,耶和华在云中显现在施恩座上,不允许祭司们随时进入幔内。
rdf:langString Святеє святих, також Святе святих або Святе-святих (дав.-гр. ἅγιος αγίων, лат. sancta sanctorum) — калька з єврейського Кодеш га-Кодашім (івр. קֹדֶשׁ הַקֳּדָשִׁים‎ Qṓḏeš HaQŏḏāšîm) — найпотаємніше місце скинії зібрання, а потім і Єрусалимського храму. Цим ім'ям позначалася внутрішня частина скинії зібрання, відокремлена від зовнішнього приміщення завісою (парохет) і в якій перебував Ковчег Заповіту. Святість місця визначалася ще й тим, що саме там, над ковчегом, Господь являвся первосвященнику для проголошення своєї волі й завітів єврейському народу. В Єрусалимському храмі, Святая святих називалася також двір (івр. דְּבִיר‎) і в ній розташовувався Камінь заснування (або Наріжний камінь) Храмової гори, над яким зараз стоїть мусульманський Купол Скелі. Вважається, що з нього Господь почав Створення світу. Святая святих у юдаїзмі характеризувалася як місце, де фізично відчувається присутність Божа.
xsd:nonNegativeInteger 26878

data from the linked data cloud