History of the Greek alphabet

http://dbpedia.org/resource/History_of_the_Greek_alphabet

Joniska alfabetet är en variant av det äldsta grekiska alfabetet. Det användes ursprungligen i de grekiska städerna i Mindre Asien. Alfabetet saknade tecken för [w] och [h], men det inkluderade Ψ (psi) och Ω (omega); i detta alfabet motsvarade Η (eta) ljudet [ɛ:]. ϙ (koppa) fanns till en början men togs senare bort. I denna senare version utvecklades det joniska alfabetet till det gemensamma grekiska alfabetet. rdf:langString
Истóрия грéческого алфави́та начинается с принятия финикийского письма и продолжается по сей день. Данная статья сосредоточивается на раннем периоде формирования современного греческого алфавита. Финикийский алфавит представлял собой консонантное письмо, иными словами, состоял только из согласных. Такое устройство алфавита является менее подходящим для греческого, чем для семитских языков, поэтому несколько финикийских согласных, обозначающие звуки, не представленные в греческом, были приспособлены для обозначения гласных. Таким образом, греческий алфавит можно рассматривать как первый в мире консонантно-вокалический алфавит. rdf:langString
The history of the Greek alphabet starts with the adoption of Phoenician letter forms in the 9th–8th centuries BC during early Archaic Greece and continues to the present day. The Greek alphabet was developed during the Iron Age centuries after the loss of Linear B, the syllabic script that was used for writing Mycenaean Greek until the Late Bronze Age collapse and Greek Dark Age. This article concentrates on the development of the alphabet before the modern codification of the standard Greek alphabet. rdf:langString
L’alphabet grec est, historiquement, à l'origine des alphabets modernes servant à écrire les langues européennes. Ce n’est pas une création ex nihilo, car il est dérivé des alphabets utilisés sur la côte de Phénicie, l’alphabet phénicien. Celui-ci est à proprement parler un abjad, un alphabet consonantique. Cependant, vers le IXe siècle av. J.-C., des matres lectionis y apparurent pour indiquer certaines voyelles, surtout des voyelles finales. rdf:langString
Sejarah alfabet Yunani dimulai dengan mengadopsi dari bentuk alfabet Fenisia yang berlanjut hingga hari ini. Alfabet Yunani untuk postdates Linear B berasal dari aksara suku kata yang telah digunakan untuk menulis dalam peradaban selama beberapa abad. Artikel ini fokus pada periode awal, sebelum kodifikasi standar alfabet Yunani yang ada seperti sekarang. rdf:langString
L'alfabeto greco è storicamente il primo alfabeto utilizzato per la scrittura di una lingua indoeuropea. Non fu una creazione dal nulla, in quanto è derivato dall'alfabeto fenicio, che è tuttavia un abjad, ossia un alfabeto consonantico (con sole consonanti), nel quale comparvero delle "matres lectionis", ossia segni che indicavano la pronuncia di certe vocali, in particolare in fine di parola. Si trattava dunque del primo alfabeto scritto con l'aggiunta di vere e proprie vocali, indispensabili nella trascrizione delle lingue indoeuropee, essenzialmente flessive. rdf:langString
rdf:langString Sejarah alfabet Yunani
rdf:langString Histoire de l'alphabet grec
rdf:langString History of the Greek alphabet
rdf:langString Storia dell'alfabeto greco
rdf:langString История греческого алфавита
rdf:langString Joniska alfabetet
xsd:integer 3598847
xsd:integer 1114492948
rdf:langString The history of the Greek alphabet starts with the adoption of Phoenician letter forms in the 9th–8th centuries BC during early Archaic Greece and continues to the present day. The Greek alphabet was developed during the Iron Age centuries after the loss of Linear B, the syllabic script that was used for writing Mycenaean Greek until the Late Bronze Age collapse and Greek Dark Age. This article concentrates on the development of the alphabet before the modern codification of the standard Greek alphabet. The Phoenician alphabet was strictly speaking one that was consistently explicit only about consonants, though even by the 9th century BC it had developed matres lectionis to indicate some, mostly final, vowels. This arrangement is much less suitable for Greek than for Semitic languages, and these matres lectionis, as well as several Phoenician letters which represented consonants not present in Greek, were adapted according to the acrophonic principle to represent Greek vowels consistently, if not unambiguously. The Greek alphabet was developed by a Greek with first-hand experience of contemporary Phoenician script. Almost as quickly as it was established in the Greek mainland, it was rapidly re-exported, eastwards to Phrygia, where a similar script was devised. It was also exported westwards with Euboean or West Greek traders, where the Etruscans adapted the Greek alphabet to their own language, which eventually led to the Latin alphabet.
rdf:langString L’alphabet grec est, historiquement, à l'origine des alphabets modernes servant à écrire les langues européennes. Ce n’est pas une création ex nihilo, car il est dérivé des alphabets utilisés sur la côte de Phénicie, l’alphabet phénicien. Celui-ci est à proprement parler un abjad, un alphabet consonantique. Cependant, vers le IXe siècle av. J.-C., des matres lectionis y apparurent pour indiquer certaines voyelles, surtout des voyelles finales. Premier alphabet à noter véritablement les voyelles, une nécessité pour la transcription des idiomes indo-européens, qui sont essentiellement flexionnels, il a évolué au cours du temps et a donné naissance à de nombreux alphabets ultérieurs. Ce système d'écriture s'est rapidement propagé à l'Est, vers la Phrygie et à l'Ouest, en Eubée. Hors de la Grèce, il fut d'abord adopté par les Étrusques pour transcrire leur propre langue. L'alphabet grec n'est pas le premier système d'écriture utilisé par les Grecs de l'Antiquité ; en effet, à l'époque des Mycéniens (XVIe-XIIe siècle), ils utilisaient le linéaire B emprunté aux Crétois. Puis, durant les « siècles obscurs » (XIIe-VIIIe siècle) qui ont suivi la disparition de la civilisation créto-mycénienne, l'usage de l'écriture semble avoir disparu. C'est du VIIIe siècle, le début de l'époque archaïque, que datent les plus anciennes inscriptions grecques en écriture adaptée de l’alphabet phénicien qui nous sont parvenues
rdf:langString Sejarah alfabet Yunani dimulai dengan mengadopsi dari bentuk alfabet Fenisia yang berlanjut hingga hari ini. Alfabet Yunani untuk postdates Linear B berasal dari aksara suku kata yang telah digunakan untuk menulis dalam peradaban selama beberapa abad. Artikel ini fokus pada periode awal, sebelum kodifikasi standar alfabet Yunani yang ada seperti sekarang. Alfabet Fenisia secara konsisten eksplisit hanya tentang konsonan, meskipun pada abad ke-9 SM telah dikembangkan untuk menunjukkan beberapa alfabet vokal. Pengaturan ini kurang cocok untuk bahasa Yunani daripada untuk Bahasa Semit, dan "matres lectionis" ini, serta beberapa huruf Fenisia yang mewakili konsonan yang tidak ada dalam bahasa Yunani, diadaptasi sesuai dengan prinsip untuk mewakili vokal Yunani secara konsisten, jika tidak jelas atau bermakna ambigu. Alfabet Yunani dikembangkan oleh orang Yunani dari tulisan Fenisia kontemporer, yang dengan cepat diekspor kembali ke wilayah timur yaitu ke Frigia, di mana naskah serupa dibuat. Selain itu diekspor juga ke wilayah barat Euboea atau kepada para pedagang di Yunani Barat, di mana orang-orang Etruskan mengadaptasi alfabet Yunani ke dalam bahasa mereka sendiri, yang akhirnya mengarah ke alfabet Latin.
rdf:langString L'alfabeto greco è storicamente il primo alfabeto utilizzato per la scrittura di una lingua indoeuropea. Non fu una creazione dal nulla, in quanto è derivato dall'alfabeto fenicio, che è tuttavia un abjad, ossia un alfabeto consonantico (con sole consonanti), nel quale comparvero delle "matres lectionis", ossia segni che indicavano la pronuncia di certe vocali, in particolare in fine di parola. Si trattava dunque del primo alfabeto scritto con l'aggiunta di vere e proprie vocali, indispensabili nella trascrizione delle lingue indoeuropee, essenzialmente flessive. L'alfabeto greco non fu il solo sistema di scrittura adottato nella Grecia antica, che, diversi secoli prima di adottare l'alfabeto fenicio, aveva utilizzato, con modifiche, la lineare B micenea. Il successo della successiva diffusione dell'alfabeto greco risiede nel ristretto numero di caratteri da memorizzare rispetto agli altri tipi di scrittura dell'epoca. Secondo alcuni studiosi, l'efficienza dell'alfabeto greco ha portato a una originale trasformazione del contenuto del pensiero stimolando «l'elaborazione di pensieri nuovi».aggiunsero le vocali i greci all alfabeto fenicio
rdf:langString Joniska alfabetet är en variant av det äldsta grekiska alfabetet. Det användes ursprungligen i de grekiska städerna i Mindre Asien. Alfabetet saknade tecken för [w] och [h], men det inkluderade Ψ (psi) och Ω (omega); i detta alfabet motsvarade Η (eta) ljudet [ɛ:]. ϙ (koppa) fanns till en början men togs senare bort. I denna senare version utvecklades det joniska alfabetet till det gemensamma grekiska alfabetet.
rdf:langString Истóрия грéческого алфави́та начинается с принятия финикийского письма и продолжается по сей день. Данная статья сосредоточивается на раннем периоде формирования современного греческого алфавита. Финикийский алфавит представлял собой консонантное письмо, иными словами, состоял только из согласных. Такое устройство алфавита является менее подходящим для греческого, чем для семитских языков, поэтому несколько финикийских согласных, обозначающие звуки, не представленные в греческом, были приспособлены для обозначения гласных. Таким образом, греческий алфавит можно рассматривать как первый в мире консонантно-вокалический алфавит.
xsd:nonNegativeInteger 34516

data from the linked data cloud