History

http://dbpedia.org/resource/History an entity of type: Thing

Με τον όρο Ιστορία εννοείται η συστηματική μελέτη του παρελθόντος εστιασμένη κυρίως στην ανθρώπινη, δραστηριότητα έως την παρούσα εποχή. Η ιστορία μελετά κυρίως γραπτές πηγές που μας δίνουν πληροφορίες για το παρελθόν ενώ ως προϊστορία αναφέρεται η εποχή για την οποία δεν έχουμε γραπτές πηγές ή που αυτές δεν μας είναι κατανοητές. Η μελέτη των γεγονότων περιλαμβάνει την καταγραφή τους, αλλά και τα αίτια που οδήγησαν σε αυτά, όπως και τους γενικούς νόμους της ιστορικής εξέλιξης. rdf:langString
Die Geschichtswissenschaft ist die methodisch gesicherte Erforschung und Rekonstruktion von Aspekten der Menschheitsgeschichte oder Geschichte auf der Basis einer kritisch analysierten und interpretierten Überlieferung (Quellen) unter einer spezifischen Fragestellung. Historische Forschung wird in vielerlei Teildisziplinen geleistet und von den Historischen Hilfswissenschaften unterstützt. Ansätze zur Gliederung der Geschichte in spezifische Zeitabschnitte oder Epochen sind Gegenstand der Periodisierung. rdf:langString
Historioscienco estas la scienco kiu okupiĝas pri historio. rdf:langString
Cur síos ar an saol atá caite, agus ciall a bhaint aisti, atá i gceist le stair. Is ón Fhraincis "Histoire" a tháinig an focal go Gaeilge, agus tá a bhunús sa bhfocal Gréigise ἱστορία, historia, a chiallaíonn eolas a fuarthas trí imscrúdú. Is féidir stair réigiúin leathain agus cultúir ar fad a chur síos agus staidéar a dhéanamh orthu, nó is féidir dian-staidéar a dhéanamh ar thír, ar bhaile, ar dhuine, nó ar cheird nó aon gné eile den saol thar am. rdf:langString
歴史学(れきしがく)とは、過去の史料を評価・検証する過程を通して歴史の事実、及びそれらの関連を追究する学問である。 rdf:langString
歴史(れきし、(ギリシア語: ιστορία: historia、英: history)は、何かしらの事物が時間的に変遷したありさま、あるいはそれに関する文書や記録のことをいう。主に国家や文明など人間の社会を対象とする。記述されたことを念頭に置いている。 ヴィルヘルム・ヴィンデルバントの科学分類に拠れば、「自然科学が反復可能な一般的法則であるのに対し、歴史科学が対象とする歴史は反復が不可能である一回限りかつ個性を持つもの」と定義している。また、現在に至る歴史を「来歴」という。 rdf:langString
( 다른 뜻에 대해서는 역사 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 역사(歷史, 영어: history)는 인류 사회의 변천과 흥망의 과정, 지난 시대에 남긴 기록물, 그리고 이를 연구하는 학문 분야 등을 가리킨다. 또 인간이 거쳐온 모습이나 인간의 행위로 일어난 사실을 말하는 단어로도 쓰인다. 또한 역사는 시간의 흐름으로써 어떤 사람이 겪은 일에서 중요한 일들 중 후대에게 쉽게 잊히지 않는 과거의 사실을 의미하며 명예와는 미래에서 잊히지 않고 이어 전해진다는 차이가 존재한다. 역사라는 말은 객관적 사실과 서정적 표현, 주관적 기술의 세 측면의 의미를 가지는 것으로 정의되고 있는데, 레오폴트 폰 랑케는 "있었던 그대로의 과거"를 밝혀내는 것이 역사가의 사명이라고 하여 객관적 사실을 강조하였다. 이에 비해 에드워드 핼릿 카는 과거의 사실을 보는 역사가의 관점과 사회 변화에 따라 역사가 달리 쓰일 수 있다고 하였다. 역사 연구란 이야기(narrative)를 통해 연속된 사건들을 검증하고 분석하며 종종 인과 관계를 객관적으로 규정하기도 한다. 역사학은 고고학, 사회학 등의 주변 학문과 밀접한 연관을 가지고 있다. 역사라는 개념은 또한 넓은 의미에서 사건이나 사물의 자취를 총칭하는 데 쓰이기도 한고, 역사학자들은 과거를 연구하기 위하여 많은 역사적 자료를 탐색한다. 이 자료들은 1차 사료와 2차 사료로 구분되는데, 1차 사료는 어떤 사건에 직접 참여한 사람들이 남긴 문서, 기록 등이다. rdf:langString
Historia, dawniej: dziejoznawstwo – nauka humanistyczna i społeczna, która zajmuje się badaniem przeszłości, a w znaczeniu ścisłym badaniem działań i wytworów ludzkich, aż do najstarszych poświadczonych pismem świadectw, w odróżnieniu od prehistorii, archeologii, antropologii lub historii naturalnej. Wynikiem badań historycznych jest opis dziejów (historiografia). Metoda pracy historyka polega na badaniu zjawisk minionych poprzez krytyczną interpretację ich pozostałości i świadectw (źródeł), w celu dotarcia do pewnych faktów, które ułożone chronologicznie przedstawiane są w postaci narracji. rdf:langString
Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till i det närvarande. Det akademiska ämnet historia vill skapa en sammanhängande framställning och en systematisk analys av förgångna händelser som har betydelse för människan. De som arbetar yrkesmässigt med historia kallas historiker. En professionell historiker har vanligen påbörjat eller genomfört en forskarutbildning i historia. Det finns dock också amatörhistoriker. rdf:langString
Исто́рия (др.-греч. ἱστορία) — наука, исследующая прошлое, реальные факты и закономерности смены исторических событий, эволюцию общества и отношений внутри него, обусловленных человеческой деятельностью на протяжении многих поколений. В наши дни появилось новое определение истории как науки «о прошлой социальной реальности». В более узком смысле история — наука, изучающая всевозможные источники о прошлом для того, чтобы установить последовательность событий, объективность описанных фактов и сделать выводы о причинах событий. rdf:langString
歷史(现代汉语词汇,古典文言文称之为史),指人类社会过去的事件和行动,以及对这些事件行为有系统的记录、诠释和研究。歷史可提供今人理解過去,作為未來行事的參考依據,与伦理、哲学和艺术同属人类精神文明的重要成果。历史的第二个含义,即对过去事件的记录和研究,又称历史学”,或简称“史学”。隶属于历史学或与其密切相关的学科有年代学、编纂学、家谱学、古文字学、计量历史学、考古学、社会学和新闻学等,参见历史学。记录和研究历史的人称为历史学家,简称“史学家”,中国古代称为史官。记录历史的书籍称为史书,如《史記》、《汉书》等,粗分為「官修」與「民載」兩類。 广义的历史,泛指一切事物的发展過程,包括自然史和社会史。不一定同人类社会发生联系。在哲学上,这种含义下的历史称为历史本体,例如宇宙历史、地球历史、世界历史、中国历史等等。通常仅指人类社会的发展過程,它是史学研究之對象;一般説來,关于历史的记述和闡釋,也称為历史。而狭义的历史则必须以文字记录为基础,即文字出现之后的历史才算历史,在此之前的历史被称为史前史。又可以称为人类史或社会史,而脱离人类社会的过去事件称为自然史。一般来说,历史学仅仅研究前者,即社会史。 rdf:langString
歷史學,簡稱史學,是研究包括人类社会一切问题在内的科学。历史学不是信条、教义、文学。历史科学的目的就是尽可能地逼近真实情况。 rdf:langString
سواء أكان المرء يستطيع تحديد النافذة الزمنية بدقة باعتبارها عصورًا وسطى متوسطة أو عصورًا وسطى مبكرة فإن العنوان يثير لدى القارئ صورة وتوقعات لمجموعة من الخصائص، وهو الجوهر الأساسي لهذه التسمية، كأداة تواصل بين عقل وآخر. rdf:langString
التَّارِيخ هو الماضي كما هو موصوف في الوثائق المكتوبة، ودراسته. الأحداث التي تحدث قبل السجلات المكتوبة تعتبر ما قبل التاريخ. «التاريخ»، هو مصطلح شامل يتعلق بالأحداث الماضية بالإضافة إلى الذاكرة، واكتشاف، وجمع، وتنظيم، وعرض، وتفسير المعلومات حول هذه الأحداث. يطلق على العلماء الذين يكتبون عن التاريخ اسم المؤرخين. يشتمل التاريخ أيضًا على الانضباط الأكاديمي الذي يستخدم سردًا لدراسة وتحليل سلسلة من الأحداث السابقة، وتحديد موضوعي أنماط السبب والنتيجة التي تحددها. يناقش المؤرخون أحيانًا طبيعة التاريخ وفائدته من خلال مناقشة دراسة الانضباط كغاية في حد ذاته وكطريقة لتوفير «منظور» لمشاكل الحاضر. rdf:langString
La història és la ciència que narra el passat de les societats humanes d'acord amb els testimonis materials, orals, escrits i visuals. Es contraposa a la prehistòria, que és la disciplina que estudia el passat humà previ a l'aparició de l'escriptura. També s'anomena història el passat humà mateix narrat per la disciplina històrica. rdf:langString
Dějiny (v některých kontextech synonymní se slovem historie) jsou obecně ty aspekty minulosti, které si lidé připomínají, přemýšlejí o nich a vykládají je, aby se orientovali v běhu času a pochopili vliv minulosti na svou přítomnost a budoucnost. Dějiny tedy zahrnují jak objektivní, na lidech nezávislou složku toho, co se v minulosti skutečně odehrálo, tak i subjektivní důrazy vycházející ze současné situace lidí, kteří dějiny zkoumají a hledají jejich smysl. V užším pojetí se dějinami rozumí dějiny lidstva od vzniku vyšší civilizace disponující písmem až po nedávnou minulost – takto pojaté dějiny zkoumají především historické vědy, ale i další disciplíny. Dějiny se dále člení jednak na časová období, čemuž se říká periodizace dějin (například rozdělení dějin na starověk, středověk a novov rdf:langString
Unter Geschichte versteht man im Allgemeinen diejenigen Aspekte der Vergangenheit, derer Menschen gedenken und die sie deuten, um sich über den Charakter zeitlichen Wandels und dessen Auswirkungen auf die eigene Gegenwart und Zukunft zu orientieren. Schließlich bezeichnet man mit Geschichte auch das Schulfach Geschichte, das über den Ablauf der Vergangenheit informiert und einen Überblick über Ereignisse der Welt-, Landes-, Regional-, Personen-, Politik-, Religions- und Kulturgeschichte gibt. rdf:langString
Historio (greke ἱστορία [istoria], kun la signifo "enketo, scio akirita per enketo") estas la studo de la pasinteco, specife kiel ĝi rilatigas al homoj. La termino rilatas al la eltrovaĵo, kolektado, organizado, kaj prezentado de informoj pri pasintaj okazaĵoj. La esprimo inkludas kosman, geologian, kaj organisman historiojn, sed ofte estas senmarke implicita por signifi homan historion. Akademianoj kiuj verkas pri historio estas nomitaj historiistoj. La okazaĵoj okazantaj antaŭ ol skriba registro estas konsideritaj kiel prahistorio. La tutan verkaron pri historio aŭ pri iu specifa historia subjekto oni nomas historiografion. rdf:langString
La historia​ es la narración de los sucesos del pasado; generalmente los de la humanidad, aunque, también puede no estar centrada en el humano ​. Asimismo, es una disciplina académica que estudia dichos acontecimientos. A la ciencia o disciplina académica también se le denomina historiografía para distinguirla de la historia entendida como los hechos objetivos sucedidos. Es una ciencia social debido a su clasificación y método; pero, si no se centra en el humano, puede ser considerada como una ciencia natural, especialmente en un marco de la interdisciplinariedad; de cualquier forma, forma parte de la clasificación de la ciencia que engloba las anteriores dos, es decir, una ciencia fáctica (también llamada factual). rdf:langString
History (from Ancient Greek ἱστορία (historía) 'inquiry; knowledge acquired by investigation') is the study and the documentation of the past. Events before the invention of writing systems are considered prehistory. "History" is an umbrella term comprising past events as well as the memory, discovery, collection, organization, presentation, and interpretation of these events. Historians seek knowledge of the past using historical sources such as written documents, oral accounts, art and material artifacts, and ecological markers. rdf:langString
Iragana oroitu ezin duten horiek errepikatzera kondenatuta daude. — George Santayana Historia (antzinako grezieratik, «Ikerkuntza; ikerketak lortutako ezagutza» esan nahi du) iraganaren azterketa eta dokumentazioa da. Idazketa-sistemak asmatu aurreko gertaerak historiaurrekotzat hartzen dira. "Historia" terminoak iraganeko gertaerak nahiz gertaera horien memoria, aurkikuntza, bilketa, antolaketa, aurkezpena eta interpretazioa biltzen ditu. Historialariek iragana ezagutzea bilatzen dute erabiliz, hala nola dokumentu idatziak, ahozko kontakizunak, artea eta tresna materialak, eta markatzaile ekologikoak. rdf:langString
L’histoire, un mot souvent écrit avec la première lettre en majuscule, est à la fois l'étude et l'écriture des faits et des événements passés quelles que soient leur variété et leurs complexités. L'histoire est également une science humaine et sociale. On désigne aussi couramment sous le terme d'histoire (par synecdoque) le passé lui-même, comme dans les leçons de l'histoire. L'histoire est un récit écrit par lequel les hommes (les historiens) s'efforcent de faire connaître les temps révolus. Ces tentatives ne sont jamais entièrement indépendantes de conditionnements étrangers au domaine telle que la vision du monde de leur auteur ou sa culture, mais elles sont censées être élaborées à partir de sources plutôt que guidées par la spéculation ou l'idéologie. rdf:langString
Sejarah (bahasa Yunani: ἱστορία, historia (artinya "mengusut, pengetahuan yang diperoleh melalui penelitian"); bahasa Arab: تاريخ, tārīkh; bahasa Jerman: geschichte) adalah kajian tentang masa lampau, khususnya bagaimana kaitannya dengan manusia. Dalam bahasa Indonesia, sejarah, babad, hikayat, riwayat, tarikh, tawarik, tambo, atau histori dapat diartikan sebagai kejadian dan peristiwa yang benar-benar terjadi pada masa lampau atau asal usul (keturunan) silsilah, terutama bagi raja-raja yang memerintah. Ini adalah yang berhubungan dengan peristiwa masa lalu serta penemuan, koleksi, organisasi, dan penyajian informasi mengenai peristiwa ini. Istilah ini mencakup kosmik, geologi, dan sejarah makhluk hidup, tetapi sering kali secara umum diartikan sebagai sejarah manusia. Para sarjana yang m rdf:langString
La storia (dal greco antico ἱστορία, historia, “ispezione [visiva]”, "ricerca", "conoscenza"), è la disciplina che si occupa dello studio del passato tramite l'uso di fonti, cioè di documenti, testimonianze e racconti che possano trasmettere il sapere del passato. Più precisamente, la storia è la ricerca sui fatti del passato e il tentativo di una narrazione continua e sistematica degli stessi fatti, in quanto considerati di importanza per la specie umana. rdf:langString
Contemporaine, eigentijdse of hedendaagse geschiedenis is de geschiedenis van de eigen tijd van de beschouwer, en eventueel een of twee generaties ervoor. Andersom gezegd, contemporaine geschiedschrijving van een gebeurtenis of periode is wat historici uit die tijd zelf erover geschreven hebben; zo was Herodotus een contemporaine geschiedschrijver van de Perzische Oorlogen. rdf:langString
Geschiedenis verwijst onder meer naar de vakdiscipline die zich bezighoudt met de studie van chronologische ordening van gebeurtenissen in het verleden, zich daarbij baserend op een kritisch onderzoek van bronnen. Geschiedenis in de ruime betekenis verwijst ook naar alles wat in het verleden heeft plaatsgevonden, dus ook alle fenomenen die verandering ondergaan, met of zonder de mens. Een voorbeeld is de geschiedenis van de aarde. rdf:langString
História (do grego antigo ἱστορία, transl.: historía, que significa "pesquisa", "conhecimento advindo da investigação") é a ciência que estuda o ser humano e sua ação no tempo e no espaço concomitantemente à análise de processos e eventos ocorridos no passado. O termo "História" também pode significar toda a informação do passado arquivada em todas as línguas por todo o mundo, por intermédio de registos históricos. rdf:langString
Історія (від дав.-гр. ἱστορία — оповідь, переказ про відоме, досліджене минуле) або діє́пис — наука, що вивчає минуле людства, покладаючись при цьому на письмові та матеріальні свідчення минулих подій. Дослідником історії є історик, особа з відповідним вишколом та фаховою підготовкою. Все ж, найціннішими є ті погляди та дослідження, які ґрунтуються на першоджерелах — документах, rdf:langString
rdf:langString History
rdf:langString التاريخ حسب الفترة الزمنية
rdf:langString تاريخ
rdf:langString Història
rdf:langString Dějiny
rdf:langString Geschichte
rdf:langString Geschichtswissenschaft
rdf:langString Ιστορία
rdf:langString Historio
rdf:langString Historioscienco
rdf:langString Historia
rdf:langString Historia
rdf:langString Histoire
rdf:langString Stair
rdf:langString Sejarah
rdf:langString Storia
rdf:langString 歴史
rdf:langString 역사
rdf:langString 歴史学
rdf:langString Geschiedenis
rdf:langString Historia
rdf:langString Hedendaagse geschiedenis
rdf:langString História
rdf:langString История
rdf:langString Historia
rdf:langString Історія
rdf:langString 历史
rdf:langString 歷史學
xsd:integer 10772350
xsd:integer 1124009190
rdf:langString yes
rdf:langString Category:History
rdf:langString yes
rdf:langString yes
rdf:langString August 2020
rdf:langString November 2022
rdf:langString yes
rdf:langString yes
rdf:langString The long intro needs further refactoring into subsection, or child articles.
rdf:langString What is the silence spoken of?
rdf:langString yes
rdf:langString Portal:History
rdf:langString yes
rdf:langString Portal:History
rdf:langString yes
rdf:langString سواء أكان المرء يستطيع تحديد النافذة الزمنية بدقة باعتبارها عصورًا وسطى متوسطة أو عصورًا وسطى مبكرة فإن العنوان يثير لدى القارئ صورة وتوقعات لمجموعة من الخصائص، وهو الجوهر الأساسي لهذه التسمية، كأداة تواصل بين عقل وآخر. ومن ذلك، فالفترات الزمنية لديها معنى مقبول بصورة عامة داخل جميع الأنظمة رغمًا عن أن مجموعة دراسية قد تستعمل معايير مختلفة لمعانيها لنفس المصطلح العام المستخدم في الأنظمة الأخرى، وبالتالي تنحي المشادات حول النطاق الزمني المحدد جانبًا لكونها غير مثمرة- وإلى حد كبير، يعتبر هذا امتدادًا لإدراك أن تصور الشخص يتطور بخطوات مختلفة وفي ظل تأثيرات مختلفة وكذلك في إطار معدلات مختلفة. فقد تتبنى مدينة أو قرية ما بصورة عامة الممارسة الجديدة بمجرد السماع عن الأشياء للمرة الأولى ببساطة لأنها في اتصال متكرر أكثر مع قطاع أوسع من العالم. وفي بعض الأحيان، تنتشر الفكرة أو الممارسة أو الخاصيّة لاحقًا في جميع الإقليم أو لدى جميع الأفراد أو القارة.
rdf:langString التَّارِيخ هو الماضي كما هو موصوف في الوثائق المكتوبة، ودراسته. الأحداث التي تحدث قبل السجلات المكتوبة تعتبر ما قبل التاريخ. «التاريخ»، هو مصطلح شامل يتعلق بالأحداث الماضية بالإضافة إلى الذاكرة، واكتشاف، وجمع، وتنظيم، وعرض، وتفسير المعلومات حول هذه الأحداث. يطلق على العلماء الذين يكتبون عن التاريخ اسم المؤرخين. يشتمل التاريخ أيضًا على الانضباط الأكاديمي الذي يستخدم سردًا لدراسة وتحليل سلسلة من الأحداث السابقة، وتحديد موضوعي أنماط السبب والنتيجة التي تحددها. يناقش المؤرخون أحيانًا طبيعة التاريخ وفائدته من خلال مناقشة دراسة الانضباط كغاية في حد ذاته وكطريقة لتوفير «منظور» لمشاكل الحاضر. عادة ما تصنف القصص المشتركة بين ثقافة معينة، ولكنها غير مدعومة من مصادر خارجية (مثل القصص المحيطة بالملك آرثر)، على أنها تراث ثقافي أو أساطير، لأنها لا تُظهر «التحقيق» المطلوب في مجال التاريخ. يعتبر هيرودوت، مؤرخ يوناني من القرن الخامس قبل الميلاد، غالبًا ضمن التقاليد الغربية «أب التاريخ»، أو من قبل «أب الأكاذيب»، وقد ساعد، جنبًا إلى جنب مع ، في تشكيل الأسس الحديثة لدراسة تاريخ البشرية. تستمر قراءة أعمالهم اليوم، وتبقى الفجوة بين هيرودوت التي تركز على الثقافة التي تركز على الجيش نقطة خلاف أو مقاربة في الكتابة التاريخية الحديثة. في شرق آسيا، كان من المعروف أن تاريخ الدولة، «سجلات الربيع والخريف»، تم تجميعه منذ عام 722 قبل الميلاد، على الرغم من أن نصوص القرن الثاني قبل الميلاد فقط قد نجت. ساعدت التأثيرات القديمة في توليد تفسيرات متباينة لطبيعة التاريخ التي تطورت عبر القرون واستمرت في التغيير اليوم. الدراسة الحديثة للتاريخ واسعة النطاق، وتشمل دراسة مناطق معينة ودراسة بعض العناصر الموضعية أو الموضوعية للتحقيق التاريخي. غالبًا ما يتم تدريس التاريخ كجزء من التعليم الابتدائي والثانوي، وتعد الدراسة الأكاديمية للتاريخ من التخصصات الرئيسية في الدراسات الجامعية.
rdf:langString Dějiny (v některých kontextech synonymní se slovem historie) jsou obecně ty aspekty minulosti, které si lidé připomínají, přemýšlejí o nich a vykládají je, aby se orientovali v běhu času a pochopili vliv minulosti na svou přítomnost a budoucnost. Dějiny tedy zahrnují jak objektivní, na lidech nezávislou složku toho, co se v minulosti skutečně odehrálo, tak i subjektivní důrazy vycházející ze současné situace lidí, kteří dějiny zkoumají a hledají jejich smysl. V užším pojetí se dějinami rozumí dějiny lidstva od vzniku vyšší civilizace disponující písmem až po nedávnou minulost – takto pojaté dějiny zkoumají především historické vědy, ale i další disciplíny. Dějiny se dále člení jednak na časová období, čemuž se říká periodizace dějin (například rozdělení dějin na starověk, středověk a novověk), a jednak podle oblastí určených buď regiony a skupinami lidí (například dějiny Česka či dějiny Židů) nebo zaměřením na určitou oblast lidské činnosti či lidského myšlení (např. dějiny účetnictví, dějiny umění či dějiny křesťanství).
rdf:langString La història és la ciència que narra el passat de les societats humanes d'acord amb els testimonis materials, orals, escrits i visuals. Es contraposa a la prehistòria, que és la disciplina que estudia el passat humà previ a l'aparició de l'escriptura. També s'anomena història el passat humà mateix narrat per la disciplina històrica. En un sentit més general, el terme història també es pot utilitzar per designar la informació sobre el passat (per exemple, Història natural, o història geològica de la Terra). La història, com a disciplina intel·lectual, no forma part de les ciències exactes sinó de les ciències socials i humanes, així com de les ciències literàries. La història és diferència de l'arqueologia per la seva referència essencial a l'escriptura. Així, l'historiador Ciceró explicava que el coneixement de la història era "mestra de vida" perquè es podien aprendre lliçons del passat. Cláudio Fernandes, al portal educatiu Mundo Educação, explica que la importància d'aprendre la història no resideix en un aspecte utilitari, sinó pragmàtic. Serveix per entendre les diferències entre les cultures, entendre de manera crítica esdeveniments polítics i comprendre les cultures.
rdf:langString Unter Geschichte versteht man im Allgemeinen diejenigen Aspekte der Vergangenheit, derer Menschen gedenken und die sie deuten, um sich über den Charakter zeitlichen Wandels und dessen Auswirkungen auf die eigene Gegenwart und Zukunft zu orientieren. Im engeren Sinne ist Geschichte die Entwicklung der Menschheit, weshalb auch von Menschheitsgeschichte gesprochen wird (im Unterschied etwa zur Naturgeschichte). In diesem Zusammenhang wird Geschichte gelegentlich synonym mit Vergangenheit gebraucht. Daneben bedeutet Geschichte als Historie aber auch die Betrachtung der Vergangenheit im Gedenken, im Erzählen und in der Geschichtsschreibung. Forscher, die sich der Geschichtswissenschaft widmen, nennt man Historiker. Schließlich bezeichnet man mit Geschichte auch das Schulfach Geschichte, das über den Ablauf der Vergangenheit informiert und einen Überblick über Ereignisse der Welt-, Landes-, Regional-, Personen-, Politik-, Religions- und Kulturgeschichte gibt.
rdf:langString Με τον όρο Ιστορία εννοείται η συστηματική μελέτη του παρελθόντος εστιασμένη κυρίως στην ανθρώπινη, δραστηριότητα έως την παρούσα εποχή. Η ιστορία μελετά κυρίως γραπτές πηγές που μας δίνουν πληροφορίες για το παρελθόν ενώ ως προϊστορία αναφέρεται η εποχή για την οποία δεν έχουμε γραπτές πηγές ή που αυτές δεν μας είναι κατανοητές. Η μελέτη των γεγονότων περιλαμβάνει την καταγραφή τους, αλλά και τα αίτια που οδήγησαν σε αυτά, όπως και τους γενικούς νόμους της ιστορικής εξέλιξης.
rdf:langString Die Geschichtswissenschaft ist die methodisch gesicherte Erforschung und Rekonstruktion von Aspekten der Menschheitsgeschichte oder Geschichte auf der Basis einer kritisch analysierten und interpretierten Überlieferung (Quellen) unter einer spezifischen Fragestellung. Historische Forschung wird in vielerlei Teildisziplinen geleistet und von den Historischen Hilfswissenschaften unterstützt. Ansätze zur Gliederung der Geschichte in spezifische Zeitabschnitte oder Epochen sind Gegenstand der Periodisierung.
rdf:langString Historioscienco estas la scienco kiu okupiĝas pri historio.
rdf:langString Historio (greke ἱστορία [istoria], kun la signifo "enketo, scio akirita per enketo") estas la studo de la pasinteco, specife kiel ĝi rilatigas al homoj. La termino rilatas al la eltrovaĵo, kolektado, organizado, kaj prezentado de informoj pri pasintaj okazaĵoj. La esprimo inkludas kosman, geologian, kaj organisman historiojn, sed ofte estas senmarke implicita por signifi homan historion. Akademianoj kiuj verkas pri historio estas nomitaj historiistoj. La okazaĵoj okazantaj antaŭ ol skriba registro estas konsideritaj kiel prahistorio. La tutan verkaron pri historio aŭ pri iu specifa historia subjekto oni nomas historiografion. Historio ankaŭ povas rilati al la akademia fako kiu utiligas rakonton por ekzameni kaj analizi sekvencon de pasintaj okazaĵoj, kaj objektive determinas la modelojn de kialo kaj efiko kiuj determinas ilin. Historiistoj foje diskutas la naturon de historio kaj ĝian utilecon diskutante la studon de la fako kiel celo en si mem kaj kiel maniero disponigi "perspektivon" en la problemoj de la nuno. Rakontoj kutimaj por preciza kulturo, sed ne apogita sub eksteraj fontoj (kiaj ekzemple la rakontoj ĉirkaŭantaj la figuron de la Reĝo Arturo) estas kutime klasifikitaj kiel kultura heredo aŭ legendoj, ĉar ili ne apogas la "senpartian enketadon" postulitan de la fako historio. Herodoto, greka historiisto de la 5-a jarcento a. K. estas konsiderita ene de la okcidenta tradicio kiel la "patro de historio", kaj, kune kun sia samtempulo Tucidido, helpis formi la fundamentojn por la moderna studado de homa historio. Ilia laboro daŭre estas legita hodiaŭ kaj la dislimo inter la kultur-fokusita Herodoto kaj la arme-fokusita Tucidido restas punkto de disputo aŭ aliro en moderna historia verkado. En la orienta tradicio, ŝtata kroniko nome Analoj de Printempo kaj Aŭtuno estis konata kiel kompilita tiom frue kion ĉirkaŭ la 722 a.K. kvankam nur tekstoj de la 2-a jarcento a.K. pluvivis. Antikvaj influoj helpis generi variajn interpretojn pri la naturo de historio kiuj evoluis dum la jarcentoj kaj daŭre ŝanĝas hodiaŭ. La moderna studado de historio estas vasta, kaj inkludas la studon de specifaj regionoj kaj la studo de certaj temaj elementoj de historia enketado. Ofte historio estas instruita kiel parto de primara kaj sekundara edukado, kaj la akademia studo de historio estas grava disciplino en universitataj studoj.
rdf:langString La historia​ es la narración de los sucesos del pasado; generalmente los de la humanidad, aunque, también puede no estar centrada en el humano ​. Asimismo, es una disciplina académica que estudia dichos acontecimientos. A la ciencia o disciplina académica también se le denomina historiografía para distinguirla de la historia entendida como los hechos objetivos sucedidos. Es una ciencia social debido a su clasificación y método; pero, si no se centra en el humano, puede ser considerada como una ciencia natural, especialmente en un marco de la interdisciplinariedad; de cualquier forma, forma parte de la clasificación de la ciencia que engloba las anteriores dos, es decir, una ciencia fáctica (también llamada factual). Su propósito es averiguar los hechos y procesos que ocurrieron y se desarrollaron en el pasado e interpretarlos ateniéndose a criterios de la mayor objetividad posible; aunque la posibilidad de cumplimiento de tales propósitos y el grado en que sean posibles son en sí mismos objetos de estudio de la historiología o teoría de la historia, como epistemología o conocimiento científico de la historia.[cita requerida] Se denomina historiador o historiadora a la persona encargada del estudio de la historia. Al historiador profesional se le concibe como el especialista en la disciplina académica de la historia, y al historiador no profesional se le suele denominar cronista.​
rdf:langString Iragana oroitu ezin duten horiek errepikatzera kondenatuta daude. — George Santayana Historia (antzinako grezieratik, «Ikerkuntza; ikerketak lortutako ezagutza» esan nahi du) iraganaren azterketa eta dokumentazioa da. Idazketa-sistemak asmatu aurreko gertaerak historiaurrekotzat hartzen dira. "Historia" terminoak iraganeko gertaerak nahiz gertaera horien memoria, aurkikuntza, bilketa, antolaketa, aurkezpena eta interpretazioa biltzen ditu. Historialariek iragana ezagutzea bilatzen dute erabiliz, hala nola dokumentu idatziak, ahozko kontakizunak, artea eta tresna materialak, eta markatzaile ekologikoak. Historia diziplina akademiko bat ere bada, eta narratiba erabiltzen du iraganeko gertaerak deskribatzeko, aztertzeko, zalantzan jartzeko eta aztertzeko, eta horien kausa- eta efektu-ereduak ikertzeko. Historiaren filosofiak dio historiatik ikasi daitekeela. Historialariek gertakari bat hobekien azaltzen duen kontakizunari buruz eztabaidatu ohi dute, bai eta kausen eta efektuen garrantziari buruz ere. Historialariek, halaber, historiaren izaera bera helburu gisa eztabaidatzen dute, bai eta orainaldiko arazoei ikuspegia emateko duen erabilgarritasuna ere. Kultura jakin baten istorio komunak, baina kanpoko iturrietan oinarritzen ez direnak (Aitorren inguruko mitologia, adibidez), kultura-ondare edo kondaira gisa sailkatu ohi dira. Historia mitotik bereizten da, ebidentzian oinarritzen baita. Hala ere, antzinako eragin kulturalek historiaren izaeraren interpretazio desberdinak sortzen lagundu dute, mendeetan zehar eboluzionatu dutenak eta gaur egun ere aldatzen jarraitzen dutenak. Historiaren azterketa modernoa oso zabala da, eta eskualde espezifikoen azterketa eta gaikako edo ikerketa historikoko zenbait elementuren azterketa barne hartzen ditu. Historia lehen eta bigarren hezkuntzan irakasten da askotan, eta historiaren ikasketa akademikoa diziplina garrantzitsua da unibertsitateko ikasketetan. Herodoto, K. a. V. mendeko greziar historialaria, mendebaldeko tradizioan "historiaren aitatzat" hartzen da, baina "gezurraren aitatzat" ere hartu izan da. Tuzidides garaikidearekin batera, iraganeko gertaera eta gizarteen azterketa modernoaren oinarriak finkatzen lagundu zuen. Bere lanak gaur egun ere irakurtzen dira, eta kulturan zentratutako Herodotoaren eta arlo militarrean zentratutako Tuzididesen arteko arrakalak idazkera historiko modernoan euste- edo ikuspegi-puntua izaten jarraitzen du. Ekialdeko Asian, Udaberriko eta Udazkeneko Urtekaria izeneko estatu kronika K. a. 722an idatzi zela pentsatzen da, nahiz eta K. a. II. mendeko kopia bat baino ez den gaurdaino iritsi.
rdf:langString History (from Ancient Greek ἱστορία (historía) 'inquiry; knowledge acquired by investigation') is the study and the documentation of the past. Events before the invention of writing systems are considered prehistory. "History" is an umbrella term comprising past events as well as the memory, discovery, collection, organization, presentation, and interpretation of these events. Historians seek knowledge of the past using historical sources such as written documents, oral accounts, art and material artifacts, and ecological markers. History is also an academic discipline which uses narrative to describe, examine, question, and analyze past events, and investigate their patterns of cause and effect. Historians often debate which narrative best explains an event, as well as the significance of different causes and effects. Historians also debate the nature of history as an end in itself, as well as its usefulness to give perspective on the problems of the present. Stories common to a particular culture, but not supported by external sources (such as the tales surrounding King Arthur), are usually classified as cultural heritage or legends. History differs from myth in that it is supported by verifiable evidence. However, ancient cultural influences have helped spawn variant interpretations of the nature of history which have evolved over the centuries and continue to change today. The modern study of history is wide-ranging, and includes the study of specific regions and the study of certain topical or thematic elements of historical investigation. History is often taught as a part of primary and secondary education, and the academic study of history is a major discipline in university studies. Herodotus, a 5th-century BC Greek historian, is often considered the "father of history" in the Western tradition, although he has also been criticized as the "father of lies". Along with his contemporary Thucydides, he helped form the foundations for the modern study of past events and societies. Their works continue to be read today, and the gap between the culture-focused Herodotus and the military-focused Thucydides remains a point of contention or approach in modern historical writing. In East Asia, a state chronicle, the Spring and Autumn Annals, was reputed to date from as early as 722 BC, although only 2nd-century BC texts have survived.
rdf:langString L’histoire, un mot souvent écrit avec la première lettre en majuscule, est à la fois l'étude et l'écriture des faits et des événements passés quelles que soient leur variété et leurs complexités. L'histoire est également une science humaine et sociale. On désigne aussi couramment sous le terme d'histoire (par synecdoque) le passé lui-même, comme dans les leçons de l'histoire. L'histoire est un récit écrit par lequel les hommes (les historiens) s'efforcent de faire connaître les temps révolus. Ces tentatives ne sont jamais entièrement indépendantes de conditionnements étrangers au domaine telle que la vision du monde de leur auteur ou sa culture, mais elles sont censées être élaborées à partir de sources plutôt que guidées par la spéculation ou l'idéologie. Au cours des siècles, les historiens ont façonné leurs méthodes ainsi que les champs d'intervention, tout en réévaluant leurs sources, leur origine et leur exploitation. La discipline universitaire d'étude et écriture de l'histoire, y compris la critique des méthodes, est l'historiographie. Elle s'appuie sur diverses sciences auxiliaires complétant selon les travaux menés la compétence générale de l'historien. Elle reste malgré tout une construction humaine, inévitablement inscrite dans son époque, susceptible d'être utilisée en dehors de son domaine, notamment à des fins d'ordre politique.
rdf:langString Cur síos ar an saol atá caite, agus ciall a bhaint aisti, atá i gceist le stair. Is ón Fhraincis "Histoire" a tháinig an focal go Gaeilge, agus tá a bhunús sa bhfocal Gréigise ἱστορία, historia, a chiallaíonn eolas a fuarthas trí imscrúdú. Is féidir stair réigiúin leathain agus cultúir ar fad a chur síos agus staidéar a dhéanamh orthu, nó is féidir dian-staidéar a dhéanamh ar thír, ar bhaile, ar dhuine, nó ar cheird nó aon gné eile den saol thar am.
rdf:langString Sejarah (bahasa Yunani: ἱστορία, historia (artinya "mengusut, pengetahuan yang diperoleh melalui penelitian"); bahasa Arab: تاريخ, tārīkh; bahasa Jerman: geschichte) adalah kajian tentang masa lampau, khususnya bagaimana kaitannya dengan manusia. Dalam bahasa Indonesia, sejarah, babad, hikayat, riwayat, tarikh, tawarik, tambo, atau histori dapat diartikan sebagai kejadian dan peristiwa yang benar-benar terjadi pada masa lampau atau asal usul (keturunan) silsilah, terutama bagi raja-raja yang memerintah. Ini adalah yang berhubungan dengan peristiwa masa lalu serta penemuan, koleksi, organisasi, dan penyajian informasi mengenai peristiwa ini. Istilah ini mencakup kosmik, geologi, dan sejarah makhluk hidup, tetapi sering kali secara umum diartikan sebagai sejarah manusia. Para sarjana yang menulis tentang sejarah disebut ahli sejarah atau sejarawan. Peristiwa yang terjadi sebelum catatan tertulis disebut Prasejarah. Sejarah juga dapat mengacu pada bidang akademis yang menggunakan narasi untuk memeriksa dan menganalisis urutan peristiwa masa lalu dan secara objektif menentukan pola sebab dan akibat yang membentuk mereka. Ahli sejarah terkadang memperdebatkan sifat sejarah dan kegunaannya dengan membahas studi tentang ilmu sejarah sebagai tujuan itu sendiri dan sebagai cara untuk memberikan "pandangan" pada permasalahan masa kini. Cerita umum untuk suatu budaya tertentu, tetapi tidak didukung oleh pihak luar (seperti cerita seputar Raja Arthur) biasanya diklasifikasikan sebagai warisan budaya atau legenda, karena mereka tidak mendukung "penyelidikan tertarik" yang diperlukan dari disiplin sejarah. Herodotus, abad ke-5 SM ahli sejarah Yunani dalam masyarakat Barat dianggap sebagai "Bapak Sejarah" dan bersama dengan kontemporer Thucydides, membantu membentuk dasar bagi studi modern sejarah manusia. Kiprah mereka terus dibaca hingga hari ini dan kesenjangan antara budaya Herodotus dan Thucydides militer yang berfokus tetap menjadi titik pertikaian atau pendekatan dalam penulisan sejarah modern. Dalam tradisi Timur, sebuah riwayat negara Chun Qiu dikenal untuk dikompilasi mulai sejak 722 SM meski teks-teks abad ke-2 SM selamat. Pengaruh kuno telah membantu penafsiran varian bibit sifat sejarah yang telah berkembang selama berabad-abad dan terus berubah hari ini. Studi modern sejarah mulai meluas, dan termasuk studi tentang daerah tertentu dan studi topikal tertentu atau unsur tematik dalam penyelidikan sejarah. Seringkali sejarah diajarkan sebagai bagian dari pendidikan dasar, pendidikan menengah, dan studi akademis sejarah adalah dalam penelitian di universitas. Sejarah adalah peristiwa atau kejadian pada masa lalu yang dipelajari dan diselidiki untuk menjadi acuan serta pedoman kehidupan masa mendatang. Menurut etimologi atau asal katanya,sejarah berasal dari bahasa Arab, yakni syajarotun, yang artinya pohon. Ilmu sejarah mempelajari tentang peristiwa masa lalu melalui artefak, manuskrip, maupun peninggalan lainnyadalam sejarah Indonesia, dunia, zaman kuno, hingga modern. Ilmu sejarah tak hanya mencakup aspek budaya, namun juga ekonomi, geografi, sosial, politik, bahasa, agama, pariwisata, militer, bahkan teknologi
rdf:langString La storia (dal greco antico ἱστορία, historia, “ispezione [visiva]”, "ricerca", "conoscenza"), è la disciplina che si occupa dello studio del passato tramite l'uso di fonti, cioè di documenti, testimonianze e racconti che possano trasmettere il sapere del passato. Più precisamente, la storia è la ricerca sui fatti del passato e il tentativo di una narrazione continua e sistematica degli stessi fatti, in quanto considerati di importanza per la specie umana. Il termine "storia", in italiano così come in altre lingue, ha anche il significato di "racconto letterario" o comunque di narrazione, orale o scritta, di vicende immaginarie. Questa accezione del termine non sarà discussa in questa voce, anche se la storia di per sé è una "narrazione".
rdf:langString 歴史学(れきしがく)とは、過去の史料を評価・検証する過程を通して歴史の事実、及びそれらの関連を追究する学問である。
rdf:langString 歴史(れきし、(ギリシア語: ιστορία: historia、英: history)は、何かしらの事物が時間的に変遷したありさま、あるいはそれに関する文書や記録のことをいう。主に国家や文明など人間の社会を対象とする。記述されたことを念頭に置いている。 ヴィルヘルム・ヴィンデルバントの科学分類に拠れば、「自然科学が反復可能な一般的法則であるのに対し、歴史科学が対象とする歴史は反復が不可能である一回限りかつ個性を持つもの」と定義している。また、現在に至る歴史を「来歴」という。
rdf:langString ( 다른 뜻에 대해서는 역사 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 역사(歷史, 영어: history)는 인류 사회의 변천과 흥망의 과정, 지난 시대에 남긴 기록물, 그리고 이를 연구하는 학문 분야 등을 가리킨다. 또 인간이 거쳐온 모습이나 인간의 행위로 일어난 사실을 말하는 단어로도 쓰인다. 또한 역사는 시간의 흐름으로써 어떤 사람이 겪은 일에서 중요한 일들 중 후대에게 쉽게 잊히지 않는 과거의 사실을 의미하며 명예와는 미래에서 잊히지 않고 이어 전해진다는 차이가 존재한다. 역사라는 말은 객관적 사실과 서정적 표현, 주관적 기술의 세 측면의 의미를 가지는 것으로 정의되고 있는데, 레오폴트 폰 랑케는 "있었던 그대로의 과거"를 밝혀내는 것이 역사가의 사명이라고 하여 객관적 사실을 강조하였다. 이에 비해 에드워드 핼릿 카는 과거의 사실을 보는 역사가의 관점과 사회 변화에 따라 역사가 달리 쓰일 수 있다고 하였다. 역사 연구란 이야기(narrative)를 통해 연속된 사건들을 검증하고 분석하며 종종 인과 관계를 객관적으로 규정하기도 한다. 역사학은 고고학, 사회학 등의 주변 학문과 밀접한 연관을 가지고 있다. 역사라는 개념은 또한 넓은 의미에서 사건이나 사물의 자취를 총칭하는 데 쓰이기도 한고, 역사학자들은 과거를 연구하기 위하여 많은 역사적 자료를 탐색한다. 이 자료들은 1차 사료와 2차 사료로 구분되는데, 1차 사료는 어떤 사건에 직접 참여한 사람들이 남긴 문서, 기록 등이다.
rdf:langString Contemporaine, eigentijdse of hedendaagse geschiedenis is de geschiedenis van de eigen tijd van de beschouwer, en eventueel een of twee generaties ervoor. Andersom gezegd, contemporaine geschiedschrijving van een gebeurtenis of periode is wat historici uit die tijd zelf erover geschreven hebben; zo was Herodotus een contemporaine geschiedschrijver van de Perzische Oorlogen. Per definitie verschuift de periode die als 'eigen tijd' geldt in de loop der tijd. Daarnaast hangt dit af van de visie van de historicus. Hedendaagse of contemporaine geschiedenis wordt dikwijls als synoniem gebruikt van de Nieuwste of Moderne tijd, waarbij uiteenlopende beginpunten worden genomen als 1770, 1789 (Franse Revolutie), 1795 (Bataafse Revolutie), 1815, 1870, 1890 (Tweede industriële revolutie) of 1914-1918. Soms wordt voor een zeer recent beginpunt gekozen, zoals 1989-1990 (einde van de Koude Oorlog) of zelfs 2000-2001. Een andere definitie luidt dat het bij hedendaagse geschiedenis gaat om historische gebeurtenissen die nu nog relevant zijn en waarvan de effecten nog niet uitgewerkt zijn. Vandaar dat hedendaagse historici vaak de Tweede Wereldoorlog als beginpunt van deze periode nemen.
rdf:langString Geschiedenis verwijst onder meer naar de vakdiscipline die zich bezighoudt met de studie van chronologische ordening van gebeurtenissen in het verleden, zich daarbij baserend op een kritisch onderzoek van bronnen. Geschiedenis in de ruime betekenis verwijst ook naar alles wat in het verleden heeft plaatsgevonden, dus ook alle fenomenen die verandering ondergaan, met of zonder de mens. Een voorbeeld is de geschiedenis van de aarde. Geschiedenis wordt gebaseerd op een grote diversiteit aan bronnen, zoals geschreven en gedrukte bronnen, interviews (mondelinge geschiedenis) en ongeschreven bronnen uit de archeologie. Sommige benaderingen zijn in de ene periode gebruikelijker dan in de andere. Het tijdperk van de gebeurtenissen uit de periode vóór het schrift staat bekend als de prehistorie.
rdf:langString Historia, dawniej: dziejoznawstwo – nauka humanistyczna i społeczna, która zajmuje się badaniem przeszłości, a w znaczeniu ścisłym badaniem działań i wytworów ludzkich, aż do najstarszych poświadczonych pismem świadectw, w odróżnieniu od prehistorii, archeologii, antropologii lub historii naturalnej. Wynikiem badań historycznych jest opis dziejów (historiografia). Metoda pracy historyka polega na badaniu zjawisk minionych poprzez krytyczną interpretację ich pozostałości i świadectw (źródeł), w celu dotarcia do pewnych faktów, które ułożone chronologicznie przedstawiane są w postaci narracji.
rdf:langString História (do grego antigo ἱστορία, transl.: historía, que significa "pesquisa", "conhecimento advindo da investigação") é a ciência que estuda o ser humano e sua ação no tempo e no espaço concomitantemente à análise de processos e eventos ocorridos no passado. O termo "História" também pode significar toda a informação do passado arquivada em todas as línguas por todo o mundo, por intermédio de registos históricos. A palavra história tem sua origem nas investigações de Heródoto; em grego antigo, o termo "História" é Ἱστορίαι (Historíai). Todavia, será Tucídides o primeiro a aplicar métodos críticos, como o cruzamento de dados e uso de diversas fontes diferentes. O estudo histórico começa quando o ser humano encontra os elementos de sua existência nas realizações dos seus antepassados. Esse estudo, do ponto de vista europeu, divide-se em dois grandes períodos: Pré-história e História. Os historiadores usam várias fontes de informação para construir a sucessão de processos históricos, como, por exemplo, escritos, gravações, entrevistas (História oral) e achados arqueológicos. Algumas abordagens são mais frequentes em certos períodos do que em outros e o estudo da História também acaba apresentando costumes e modismos (o historiador procura, no presente, respostas sobre o passado, ou seja, é influenciado pelo presente). Os eventos anteriores aos registos escritos pertencem à Pré-história. As sociedades sem escrita, mas sobre as quais há registos escritos por povos que já conheciam a escrita e que coexistiam com elas, são descritas pela Proto-história (é o caso, por exemplo, dos povos celtas da cultura de La Tène).
rdf:langString Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till i det närvarande. Det akademiska ämnet historia vill skapa en sammanhängande framställning och en systematisk analys av förgångna händelser som har betydelse för människan. De som arbetar yrkesmässigt med historia kallas historiker. En professionell historiker har vanligen påbörjat eller genomfört en forskarutbildning i historia. Det finns dock också amatörhistoriker.
rdf:langString Исто́рия (др.-греч. ἱστορία) — наука, исследующая прошлое, реальные факты и закономерности смены исторических событий, эволюцию общества и отношений внутри него, обусловленных человеческой деятельностью на протяжении многих поколений. В наши дни появилось новое определение истории как науки «о прошлой социальной реальности». В более узком смысле история — наука, изучающая всевозможные источники о прошлом для того, чтобы установить последовательность событий, объективность описанных фактов и сделать выводы о причинах событий.
rdf:langString 歷史(现代汉语词汇,古典文言文称之为史),指人类社会过去的事件和行动,以及对这些事件行为有系统的记录、诠释和研究。歷史可提供今人理解過去,作為未來行事的參考依據,与伦理、哲学和艺术同属人类精神文明的重要成果。历史的第二个含义,即对过去事件的记录和研究,又称历史学”,或简称“史学”。隶属于历史学或与其密切相关的学科有年代学、编纂学、家谱学、古文字学、计量历史学、考古学、社会学和新闻学等,参见历史学。记录和研究历史的人称为历史学家,简称“史学家”,中国古代称为史官。记录历史的书籍称为史书,如《史記》、《汉书》等,粗分為「官修」與「民載」兩類。 广义的历史,泛指一切事物的发展過程,包括自然史和社会史。不一定同人类社会发生联系。在哲学上,这种含义下的历史称为历史本体,例如宇宙历史、地球历史、世界历史、中国历史等等。通常仅指人类社会的发展過程,它是史学研究之對象;一般説來,关于历史的记述和闡釋,也称為历史。而狭义的历史则必须以文字记录为基础,即文字出现之后的历史才算历史,在此之前的历史被称为史前史。又可以称为人类史或社会史,而脱离人类社会的过去事件称为自然史。一般来说,历史学仅仅研究前者,即社会史。
rdf:langString 歷史學,簡稱史學,是研究包括人类社会一切问题在内的科学。历史学不是信条、教义、文学。历史科学的目的就是尽可能地逼近真实情况。
rdf:langString Історія (від дав.-гр. ἱστορία — оповідь, переказ про відоме, досліджене минуле) або діє́пис — наука, що вивчає минуле людства, покладаючись при цьому на письмові та матеріальні свідчення минулих подій. Дослідником історії є історик, особа з відповідним вишколом та фаховою підготовкою. Із усіх відомих історичних «фактів» лише незначна кількість може бути повною мірою перевірена і підтверджена. Більшість науковців, які займаються вивченням історичних документів, погоджуються, що сучасний погляд на життя в той чи інший спосіб впливає на нашу інтерпретацію та бачення минулого. Тому на одну й ту саму історичну подію може існувати декілька різних точок зору, кожна з яких є по-своєму цінною. Все ж, найціннішими є ті погляди та дослідження, які ґрунтуються на першоджерелах — документах,
rdf:langString Q309
xsd:nonNegativeInteger 84810

data from the linked data cloud