Herophilos

http://dbpedia.org/resource/Herophilos an entity of type: Thing

Hérofilos (335 př. n. l., Chalkédón – 280 př. n. l.) byl řecký lékař, jeden z nejslavnějších představitelů Alexandrijské lékařské školy. Vynikl hlavně jako anatom a zakladatel lékařské školy Hérofilovců. Byl prvním vědcem, který systematicky prováděl pitvy lidských mrtvol, prováděl vivisekce na zločincích a činil anatomicko-patologické výzkumy. Nejvíce zkoumal nervovou soustavu a činnost tepu. rdf:langString
هيروفيلوس الخلقدوني ( 335 - 280 ق، م ) هو جراح وعالم تشريح يوناني. أصله من خلقدونية. عاش شطراً كبيراً من حياته في الإسكندرية حيث أسس مدرسة لتعليم التشريح. يُعرف في كثير من الأحيان بـ «أبي علم التشريح». rdf:langString
Herofilo de Kalcedono (antikve-greke Ἡρόφῐλος τῆς Χαλκηδόνας, Hērófilos tēs Ĥalkēdónas, 335 a. K. - 280 a. K.) estis greka kuracisto kaj unua anatomo en la historio de medicino. rdf:langString
Herophilos (/hɪˈrɒfɪləs/; Greek: Ἡρόφιλος; 335–280 BC), sometimes Latinised Herophilus, was a Greek physician regarded as one of the earliest anatomists. Born in Chalcedon, he spent the majority of his life in Alexandria. He was the first scientist to systematically perform scientific dissections of human cadavers. He recorded his findings in over nine works, which are now all lost. The early Christian author Tertullian states that Herophilos vivisected at least 600 live prisoners; however, this account has been disputed by many historians. He is often seen as the father of anatomy. rdf:langString
Anatamaí Gréagach a rugadh sa Chalcadóin ab ea Heireafalas (c 335-c 280 RC). An chéad duine a mhionscrúdaigh an cholainn dhaonna is a chuir i gcomparáid le hainmhithe eile í. rdf:langString
Herophilos (/hɪˈrɒfɪləs/; Yunani: Ἡρόφιλος; 335–280 SM), terkadang diLatinisasi menjadi Herophilus, adalah seorang dokter Yunani yang dianggap sebagai anatomis pertama. Lahir di Kalsedon, ia menjalani sebagian besar masa hidupnya di Aleksandria. rdf:langString
Eròfilo (in greco antico: Ἡρόϕιλος, Heróphilos; Calcedonia, 335 a.C. circa – Alessandria d'Egitto, 280 a.C. circa) fu un medico greco-ellenistico, noto come primo anatomista della storia e per essere stato, insieme ad Erasistrato, il fondatore della grande scuola medica di Alessandria d'Egitto. rdf:langString
ヘロフィロス(Herophilos, ギリシア語:Ηρόφιλος, ラテン語:Herophilus, 紀元前335年 - 紀元前280年)は古代ギリシアの医学者。 rdf:langString
Herophilos van Chalcedon, ook wel Herophilus genoemd, was een oud-Griekse geneesheer die rond 335 v.Chr. in Chalcedon (in Klein-Azië) geboren werd en rond 280 v.Chr. stierf. Hij was een leerling van Praxagoras van Cos en was werkzaam in het Ptolemaeïsche Egypte, waar de Diadochen een politiek van wetenschappelijke en culturele vooruitgang voerden. rdf:langString
Герофіл (грец. Ηρόφιλος, кінець IV — перша половина III століття до н. е) — давньогрецький анатом і хірург. Першим почав проводити систематичні розтини трупів людини для вивчення анатомії. rdf:langString
希罗菲卢斯(希腊语:Ἡρόφιλος、/hɪˈrɒfɪləs/) 公元前335-280 – 公元前255,是一名希臘醫生及最早的解剖學家之一,出生於迦克墩。用人脑做实验,开创了神经解剖学,在超过2000年前发现了神经系统,证明了神经从脑部起源。 rdf:langString
Heròfil de Calcedònia (grec antic: Ἡρόφιλος, Heróphilos) va ser un metge grec de l'Escola d'Alexandria. Va néixer a Calcedònia de Bitínia i fou expert en anatomia i fisiologia. Es coneixen molt pocs detalls de la seva biografia. Fou deixeble de Praxàgores de Cos i de Filòtim, i contemporani del filòsof Diodor Cronos i de Ptolemeu I Sòter al segle iv aC i iii aC, però sense cap informació sobre l'any de naixement o mort. Es va establir a Alexandria, on va adquirir reputació i va fundar l'escola mèdica de la ciutat, que esdevindria la més reputada de l'antiguitat, garantia de gran habilitat. rdf:langString
Ο Ηρόφιλος της Χαλκηδόνας (331-280 π.Χ.) ήταν Έλληνας γιατρός και ανατόμος της Ελληνιστικής περιόδου και από τους μέγιστους ιατρούς της αρχαιότητας. Γεννήθηκε στη Χαλκηδόνα της Μικράς Ασίας το 331 π.Χ. και άκμασε στην Αλεξάνδρεια περί το 300 π.Χ.. Υπήρξε μαθητής του Πραξαγόρα του Κώου και του Χρυσίππου του Κνιδίου. Μαζί με τον Ερασίστρατο, θεωρείται ως ο θεμελιωτής της μεγάλης ιατρικής σχολής της Αλεξάνδρειας. Ήταν ο πρώτος που βάσισε τα συμπεράσματά του στην ανατομή του ανθρώπινου σώματος και δίκαια θεωρείται από τους πρώτους σκαπανείς της ανατομίας, αλλά και της φυσιολογίας χρησιμοποιώντας σε ευρεία κλίμακα το πείραμα, άριστος παθολόγος, φαρμακολόγος, γυναικολόγος και μαιευτήρας, πιθανώς και χειρουργός πλην όμως δεν έχουν διασωθεί χειρουργικά του έργα. Άλλωστε κανένα από τα έργα του δεν rdf:langString
Herophilos von Chalkedon, auch Herophilos von Kalchedon und Herophilos von Alexandria (altgriechisch Ἡρόφιλος Hēróphilos; * um 325 v. Chr.; † um 255 v. Chr.), latinisiert auch Herophilus, war ein griechischer Arzt und Anatom, der in Alexandria lehrte. Herophilos, der seine anatomischen Studien an menschlichen Leichen durchführte, gilt als „Vater der Anatomie“. Er und der etwas jüngere Erasistratos von Keos waren die führenden Anatomen der alexandrinischen Schule. rdf:langString
Herófilo de Calcedonia (Bitinia, c. 335 a. C. - 280 a. C.) fue un médico griego de la Escuela de Alejandría. Aunque a veces se ha trasladado el inicio de las disecciones de cadáveres humanos al Renacimiento, esta práctica se inició en la Escuela de Alejandría en el siglo III a. C.. Las disecciones de cadáveres humanos estaban prohibidas en esa época en la mayor parte de las ciudades, a excepción de Alejandría. rdf:langString
Herofilo Kaltzedoniakoa (antzinako grezieraz: Ἡρόφιλος; Bitinia, c. K.a. 335-K.a. 280) Alexandria eskolako mediku bat zen. Gorpuen disekzioak Errenazimenduan hasi zirela uste den arren, praktika hau Alexandriako eskolan, K.a. III. mendean, hasi zen. rdf:langString
Hérophile de Chalcédoine (en grec ancien, Ἡρόφιλος ὁ Χαλκηδόνιος) né vers 330-320 av. J.-C. et mort vers 260-250 av. J.-C., est un médecin grec né à Chalcédoine en Asie Mineure (actuellement Kadiköy en Turquie). Avec Érasistrate, il fut parmi les premiers médecins à s'intéresser au corps en bonne santé et à essayer de comprendre le fonctionnement normal du corps, contrairement à la tradition hippocratique qui était entièrement axée sur le problème de la maladie. Cette nouvelle dimension épistémique de la médecine se fit par l'étude de l'anatomie, obtenue par la dissection du corps animal et humain. rdf:langString
Herofilos (gr. Ἡρόφιλος, łac. Herophilus), znany też jako Herofilos z Chalcedonu lub z Aleksandrii (ok. 335-280 r. p.n.e.) – grecki lekarz, założyciel szkoły lekarskiej w okresie hellenistycznym. Pochodzący z Chalcedonu (obecnie w Turcji), działał w Aleksandrii, w założonym przez Ptolemeusza I Sotera Muzejonie. Znany jako twórca naukowo pojmowanej anatomii. Zajmując się także fizjologią, jako pierwszy swe wnioski o budowie ciała opierał na sekcjach zwłok, (nawet na wiwisekcjach), przeprowadzanych wraz z Erasistratosem z Keos, z którym reprezentował w medycynie kierunek racjonalistyczny. Ich anatomiczne studia niezwykle wzbogaciły medycynę antyczną, stwarzając nowe możliwości dla chirurgii, w której odtąd notuje się systematyczny rozwój. Herofilos zwrócił również uwagę na znaczenie farmako rdf:langString
Herófilo (Calcedônia, 335 a.C. — 280 a.C.) - em grego Herophilos - foi um médico grego, nascido em Chalkedon (Calcedônia), na Ásia Menor. É conhecido como o primeiro anatomista da história. Junto com Erasístrato fundou a famosa Escola de Medicina de Alexandria. Foi um dos primeiros a basear suas conclusões na dissecação de cadáveres. Estudou o cérebro, reconhecendo tal órgão como o centro do sistema nervoso e da inteligência. Dissecou e descreveu sete pares de nervos cranianos. Também distinguiu nervos de vasos sanguíneos e os nervos motores dos sensitivos. Outros objetos de estudo foram os olhos, fígado, pâncreas, as glândulas salivares, e o trato alimentar, assim como os órgãos genitais. Foi também um estudioso de Hipócrates e escreveu um tratado sobre o método . rdf:langString
Herophilos (latin Herophilus), född 325, död 255 f.Kr., var en grekisk läkare och anatom verksam i antikens Alexandria i Egypten. Han kallas ofta anatomins fader. Herophilos föddes i den grekiska staden Chalkedon. Han studerade medicin för , som då var lärare vid Hippokrates' medicinska skola på ön Kos i Medelhavet. Efter studierna flyttade han som ung man till Alexandria i Egypten och arbetade i den tidens stora forskningscentrum i Museion i Alexandria resten av livet. rdf:langString
Герофи́л (др.-греч. Ἡρόφιλος; родился около 335 года до н. э., Халкидон, Малая Азия — умер около 280 года до н. э., Александрия, Египет) — древнегреческий врач, первым стал для изучения анатомии систематически проводить вскрытие трупов, хотя вскрытие строго воспрещалось даже в Александрии, этой сокровищнице знаний всего античного мира. Бóльшую часть жизни провёл в Александрии, где, совместно с Эрасистратом, стал основателем Александрийской медицинской школы. Оба медика считали, что центром нервной системы является головной мозг, и различали «чувствительные» и «двигательные» нервы. rdf:langString
rdf:langString هيروفيلوس
rdf:langString Heròfil de Calcedònia
rdf:langString Hérofilos
rdf:langString Herophilos von Chalkedon
rdf:langString Ηρόφιλος
rdf:langString Herofilo de Kalcedono
rdf:langString Herófilo
rdf:langString Herofilo Kaltzedoniakoa
rdf:langString Heireafalas
rdf:langString Herofilos
rdf:langString Erofilo
rdf:langString Herophilos
rdf:langString Hérophile
rdf:langString ヘロフィロス
rdf:langString Herofilos z Chalcedonu
rdf:langString Herophilos van Chalcedon
rdf:langString Herófilo
rdf:langString Herophilos
rdf:langString Герофил
rdf:langString 希罗菲卢斯
rdf:langString Герофіл
xsd:integer 189622
xsd:integer 1099487975
rdf:langString Hérofilos (335 př. n. l., Chalkédón – 280 př. n. l.) byl řecký lékař, jeden z nejslavnějších představitelů Alexandrijské lékařské školy. Vynikl hlavně jako anatom a zakladatel lékařské školy Hérofilovců. Byl prvním vědcem, který systematicky prováděl pitvy lidských mrtvol, prováděl vivisekce na zločincích a činil anatomicko-patologické výzkumy. Nejvíce zkoumal nervovou soustavu a činnost tepu.
rdf:langString Heròfil de Calcedònia (grec antic: Ἡρόφιλος, Heróphilos) va ser un metge grec de l'Escola d'Alexandria. Va néixer a Calcedònia de Bitínia i fou expert en anatomia i fisiologia. Es coneixen molt pocs detalls de la seva biografia. Fou deixeble de Praxàgores de Cos i de Filòtim, i contemporani del filòsof Diodor Cronos i de Ptolemeu I Sòter al segle iv aC i iii aC, però sense cap informació sobre l'any de naixement o mort. Es va establir a Alexandria, on va adquirir reputació i va fundar l'escola mèdica de la ciutat, que esdevindria la més reputada de l'antiguitat, garantia de gran habilitat. Heròfil va ser el primer a fer disseccions anatòmiques en públic, pràctica mèdica que començà al costat d'Erasístrat de Ceos. Va constatar la sincronia del pols amb els batecs del cor i va afirmar que la intel·ligència no es troba al cor, com es creia llavors, sinó al cervell. La seva obra, així com la del seu contemporani Erasístrat, va desaparèixer completament amb la destrucció d'Alexandria per Juli Cèsar, i el seu contingut ens és conegut només gràcies a citacions d'autors posteriors, especialment de Galè. Se sap, doncs, que fou autor de diversos llibres mèdics i anatòmics dels quals resten uns pocs fragments; es coneixen els títols de De Causis (grec antic: Περὶ Αἰτιῶν i un Comentari sobre Hipòcrates. Entre els seus deixebles i membres de l'escola alexandrina de medicina cal esmentar Andrees, Apol·loni Mus, Aristoxen, Baqui, Cal·líanax, Cal·límac, Demetri d'Apamea, Dioscòrides Pedaci, Facas, Gaius, Heràclides, Mànties, Espeusip, Zenó i Zeuxis. La confluència dels sins s'anomena també premsa d'Heròfil en honor seu.
rdf:langString هيروفيلوس الخلقدوني ( 335 - 280 ق، م ) هو جراح وعالم تشريح يوناني. أصله من خلقدونية. عاش شطراً كبيراً من حياته في الإسكندرية حيث أسس مدرسة لتعليم التشريح. يُعرف في كثير من الأحيان بـ «أبي علم التشريح».
rdf:langString Ο Ηρόφιλος της Χαλκηδόνας (331-280 π.Χ.) ήταν Έλληνας γιατρός και ανατόμος της Ελληνιστικής περιόδου και από τους μέγιστους ιατρούς της αρχαιότητας. Γεννήθηκε στη Χαλκηδόνα της Μικράς Ασίας το 331 π.Χ. και άκμασε στην Αλεξάνδρεια περί το 300 π.Χ.. Υπήρξε μαθητής του Πραξαγόρα του Κώου και του Χρυσίππου του Κνιδίου. Μαζί με τον Ερασίστρατο, θεωρείται ως ο θεμελιωτής της μεγάλης ιατρικής σχολής της Αλεξάνδρειας. Ήταν ο πρώτος που βάσισε τα συμπεράσματά του στην ανατομή του ανθρώπινου σώματος και δίκαια θεωρείται από τους πρώτους σκαπανείς της ανατομίας, αλλά και της φυσιολογίας χρησιμοποιώντας σε ευρεία κλίμακα το πείραμα, άριστος παθολόγος, φαρμακολόγος, γυναικολόγος και μαιευτήρας, πιθανώς και χειρουργός πλην όμως δεν έχουν διασωθεί χειρουργικά του έργα. Άλλωστε κανένα από τα έργα του δεν έχουν διασωθεί εκτός από τους τίτλους τους. Μελέτησε τον εγκέφαλο, αναγνωρίζοντάς τον ως το κέντρο του νευρικού συστήματος και έδρα της νόησης. Επίσης μελέτησε επισταμένως το νευρικό σύστημα, διακρίνοντας τα νεύρα από τα αιμοφόρα αγγεία και τα κινητικά από τα αισθητήρια νεύρα. Άλλα πεδία της ανατομικής μελέτης του περιλαμβάνουν το μάτι, το ήπαρ, το πάγκρεας και το πεπτικό σύστημα, καθώς και τους σιελογόνους αδένες και το αναπαραγωγικό σύστημα. Τα έργα του έχουν χαθεί, αλλά αναφέρονται εκτενώς από τον Γαληνό κατά τον 2ο μ.Χ. αιώνα. Ο Κέλσος στο έργο του "De Medicina" και ο Πατέρας της Εκκλησίας Τερτυλλιανός αναφέρουν ότι ο Ηρόφιλος πειραματιζόμενος τουλάχιστον 600 ζωντανούς καταδίκους. Μεταξύ των πρώτων επιστημόνων, ο Ηρόφιλος θεωρείται ως ένας από τους θεμελιωτές της επιστημονικής μεθόδου. Είχε εισάγει την πειραματική μέθοδο στην ιατρική, διότι την θεωρούσε ουσιαστική για την θεμελίωση της γνώσης σε εμπειρική βάση. Για τούτο του ασκήθηκε κριτική από τον Γαληνό, ο οποίος θεωρούσε ότι η πειραματική μέθοδος αντίκειτο στον ορθολογισμό. Ο Ηρόφιλος εισήγαγε επίσης πολλούς από τους επιστημονικούς όρους που χρησιμοποιούνται μέχρι και σήμερα για να περιγράψουν ανατομικά φαινόμενα. Ήταν μεταξύ των πρώτων που εισήγαγαν την έννοια της συμβατικής ορολογίας, έναντι της χρήσης των "φυσικών ονομάτων", χρησιμοποιώντας όρους που έπλασε για να περιγράψει τα αντικείμενα της μελέτης του, ονομάζοντάς τα για πρώτη φορά. Ένα τμήμα του κρανίου, ο ληνός του Ηρόφιλου (torcular Herophili) πήρε την ονομασία του από αυτόν.
rdf:langString Herofilo de Kalcedono (antikve-greke Ἡρόφῐλος τῆς Χαλκηδόνας, Hērófilos tēs Ĥalkēdónas, 335 a. K. - 280 a. K.) estis greka kuracisto kaj unua anatomo en la historio de medicino.
rdf:langString Herophilos von Chalkedon, auch Herophilos von Kalchedon und Herophilos von Alexandria (altgriechisch Ἡρόφιλος Hēróphilos; * um 325 v. Chr.; † um 255 v. Chr.), latinisiert auch Herophilus, war ein griechischer Arzt und Anatom, der in Alexandria lehrte. Herophilos, der seine anatomischen Studien an menschlichen Leichen durchführte, gilt als „Vater der Anatomie“. Er und der etwas jüngere Erasistratos von Keos waren die führenden Anatomen der alexandrinischen Schule. Herophilos aus Chalkedon in Bithynien erhielt seine medizinische Ausbildung bei Praxagoras von Kos, der ihn vermutlich in die hippokratische Medizin und Humoralpathologie einführte. Anschließend zog er nach Alexandria. Dort begründete er die Lehre von der diagnostischen Bedeutung des Pulses bei Herzkrankheiten und Fieber und konstruierte eine (sich in den darauffolgenden Jahrhunderten jedoch nicht durchsetzende) Taschenwasseruhr zu dessen Messung. Als einer der Ersten unterschied Herophilos Arterien und Venen, eine der Grundlagen zur späteren Entdeckung des Blutkreislaufes (wenngleich bereits Praxagoras darauf hingewiesen hatte). Herophilos werden die ersten wissenschaftlichen Sektionen (Obduktionen) von Menschen zugeschrieben. Er führte möglicherweise auch Vivisektionen an Mensch und Tier aus. Diese Arbeit wurde vom ägyptischen Königshof der Ptolemäer gefördert. Die Sektionen trugen wesentlich zur Kenntnis des Gehirns bei. Herophilos beschrieb um 320 v. Chr. die Schichten des Augapfels (Retina, Choroidea und Sklera). Er schuf eine Nomenklatur der Organe, die er anatomisch untersuchte. Ihm wird ferner unter anderem die erste Erwähnung der Rautengrube, der Bauchspeicheldrüse, der Hirnhaut und des Eileiters zugeschrieben. Er brachte die Fähigkeit zur Empfindung mit sensorischen (im Gegensatz zu motorischen) Nerven in Zusammenhang. Ob er tatsächlich, wie Celsus (De medicina, Proömium 1) berichtet, als verurteilter Verbrecher mit Erasistratos zur Vivisektion und somit zum Tode verurteilt wurde, ist umstritten. Herophilos machte zudem auf die Bedeutung der Pharmakologie für die Medizin aufmerksam. Er erkannte die Abhängigkeit des Pulsschlags von der Bewegung des Herzens und ordnete Pulsveränderungen bestimmte Vorgänge im Inneren des Körpers zu. Von den Werken, die Herophilos zugeschrieben wurden, sind sechs sehr wahrscheinlich echt: Anatomie, Über den Puls, Geburtshilfe, Diätetik, Therapeutik und Gegen verbreitete Vorstellungen. Es sind aber nur Zitate erhalten. Der um 250 bis 200 v. Chr. tätige Arzt und Hippokrates-Herausgeber Bakcheios aus Tanagra war ein Schüler des Herophilos und verfasste Schriften zur Pulslehre, Pathologie und Pharmakologie sowie Erinnerungen an Herophilos und dessen Schüler. Vom Anonymus Londiniensis wird als weiterer Vertreter der Schule des Herophilos der aus Laodikeia stammende Arzt Alexander Philaletes (2. Hälfte des 1. Jahrhunderts v. Chr.), angeblich ein Asklepiades-Schüler, genannt. Die Anhänger des Herophilos bezeichnet man als Herophileer. Als weiterer Angehöriger der von Herophilos begründeten medizinischen Richtung gilt , ein etwa im späten 3. Jahrhundert und in der ersten Hälfte des 2. Jahrhunderts v. Chr. tätiger Arzt aus Bithynien und späterer Kritiker des Herophilos.
rdf:langString Herofilo Kaltzedoniakoa (antzinako grezieraz: Ἡρόφιλος; Bitinia, c. K.a. 335-K.a. 280) Alexandria eskolako mediku bat zen. Gorpuen disekzioak Errenazimenduan hasi zirela uste den arren, praktika hau Alexandriako eskolan, K.a. III. mendean, hasi zen. Gorpuen disekzioak debekatuta zeuden hiri gehienetan, Alexandrian izan ezik.Herofilo lehenengo anatomistatzat har daiteke. Hura izan zen lehena sistematikoki giza-gorpuen disekzioak egitean anatomia zehatzagorako oinarriak jarriz. Praktika horretan aitzindaria izan zen. Aulo Kornelio Zeltso entziklopedista erromatarrak (De Medicina) eta Tertuliano Elizaren lehen teologoetako batek adierazi zutenez, berak heriotz zigorrera kondenatutako kriminalei eta esklaboei baino ez egin zituela disekzioak, baina espetxetik aterata erregeen baimenaz.Burmuin-hodiei buruzko ikerketak egin zituen. Hori dela eta, burmuinaren atzeko zain-bateratzaileak Herofiloren prentsa deitzen da. Pultsuaren sinkronia eta bihotzaren taupadak egiaztatu zituen baita adimena ez zegoela bihotzean burmuinean baizik ere.Herofilo entzefalo ikasi zuen gizakien disekzio eta bibisekzioen bitartez eta animalien ikerketekin. Meningeak, plexu koroideoak, laugarren bentrikulu eta burmuineko sinuen bateratzea azaldu zituen.Anatomiazko bederatzi tratatu idatzi zituela esaten da baina guztiak galdu dira. Haren lana eta Erasistratoarena desagertu zen Julio Zesarrek Alexandria suntsitu zuenean. Honi burruz badakigu zerbait geroko egileei esker, Galenori bereziki.
rdf:langString Herophilos (/hɪˈrɒfɪləs/; Greek: Ἡρόφιλος; 335–280 BC), sometimes Latinised Herophilus, was a Greek physician regarded as one of the earliest anatomists. Born in Chalcedon, he spent the majority of his life in Alexandria. He was the first scientist to systematically perform scientific dissections of human cadavers. He recorded his findings in over nine works, which are now all lost. The early Christian author Tertullian states that Herophilos vivisected at least 600 live prisoners; however, this account has been disputed by many historians. He is often seen as the father of anatomy.
rdf:langString Herófilo de Calcedonia (Bitinia, c. 335 a. C. - 280 a. C.) fue un médico griego de la Escuela de Alejandría. Aunque a veces se ha trasladado el inicio de las disecciones de cadáveres humanos al Renacimiento, esta práctica se inició en la Escuela de Alejandría en el siglo III a. C.. Las disecciones de cadáveres humanos estaban prohibidas en esa época en la mayor parte de las ciudades, a excepción de Alejandría. Herófilo puede ser considerado el primer anatomista. Fue el primero en hacer disecciones anatómicas de cuerpos humanos en público, de manera sistemática, y sentó las bases de una anatomía más exacta,​ iniciando esta práctica médica junto a Erasístrato de Ceos. El enciclopedista romano Aulo Cornelio Celso, en De Medicina, y uno de los primeros teólogos de la Iglesia, Tertuliano, han señalado que él practicó la vivisección «sobre criminales y esclavos condenados a muerte que se hizo salir de la prisión por orden de los reyes».​ Hizo descubrimientos acerca de la disposición de los vasos del cerebro, llevando hoy día por nombre el confluyente venoso posterior del cerebro. Constató la sincronía del pulso con los latidos del corazón y afirmó que la inteligencia no se encuentra en este, sino en el cerebro. Herófilo estudió el encéfalo mediante disecciones, vivisecciones e investigaciones en animales, describiendo las meninges, los plexos coroideos, el cuarto ventrículo y la confluencia de los senos cerebrales. Se le atribuyen nueve tratados de anatomía, pero ninguno ha sobrevivido.​ Su obra, así como la de su contemporáneo Erasístrato de Ceos, desapareció completamente con la destrucción de la primera biblioteca de Alejandría por Julio César. Su conocimiento lo obtenemos a través de citas de autores posteriores, en especial de Galeno.
rdf:langString Anatamaí Gréagach a rugadh sa Chalcadóin ab ea Heireafalas (c 335-c 280 RC). An chéad duine a mhionscrúdaigh an cholainn dhaonna is a chuir i gcomparáid le hainmhithe eile í.
rdf:langString Herophilos (/hɪˈrɒfɪləs/; Yunani: Ἡρόφιλος; 335–280 SM), terkadang diLatinisasi menjadi Herophilus, adalah seorang dokter Yunani yang dianggap sebagai anatomis pertama. Lahir di Kalsedon, ia menjalani sebagian besar masa hidupnya di Aleksandria.
rdf:langString Hérophile de Chalcédoine (en grec ancien, Ἡρόφιλος ὁ Χαλκηδόνιος) né vers 330-320 av. J.-C. et mort vers 260-250 av. J.-C., est un médecin grec né à Chalcédoine en Asie Mineure (actuellement Kadiköy en Turquie). Avec Érasistrate, il fut parmi les premiers médecins à s'intéresser au corps en bonne santé et à essayer de comprendre le fonctionnement normal du corps, contrairement à la tradition hippocratique qui était entièrement axée sur le problème de la maladie. Cette nouvelle dimension épistémique de la médecine se fit par l'étude de l'anatomie, obtenue par la dissection du corps animal et humain. Hérophile s'installa à Alexandrie qui était devenu un centre de recherche scientifique majeur de la civilisation hellénistique. Là, bénéficiant de l'ouverture d'esprit et du goût de l'innovation caractéristique de cette cité, il put librement pratiquer des autopsies et distinguer les veines des artères, les nerfs sensitifs des nerfs moteurs, analyser la nature du pouls et élucider la structure de nombreux autres organes. On lui attribue neuf traités d'anatomie mais aucun n'a survécu à l'incendie de la Bibliothèque d'Alexandrie. Ses travaux ont été cités notamment par Rufus d'Éphèse, Soranos, Celse et Galien. Durant l'Antiquité gréco-romaine, l'histoire de l'anatomie, commencée timidement avec Hippocrate, poursuivie plus amplement avec Aristote, connut avec Hérophile et l'école d'Alexandrie d'importantes innovations grâce aux recours à la dissection des corps humains. Cette période féconde se termine par la contribution majeure de Galien, « le dernier des grands médecins créateurs de l'Antiquité » (D. Gourevitch) dont les nombreux écrits jouiront d'une immense autorité durant le Moyen Âge. L'édifice intellectuel imposant laissé par les Grecs se figea ensuite en un canon magistral qui réglementa strictement la pensée médicale pendant plus d'un millénaire. Il fallut l'audace d'anatomistes de la Renaissance, comme Vésale, qui à l'image d'Hérophile, sur la base d'une intense activité d'observation de corps humains disséqués, osa remettre en cause les grands maîtres à penser de l'Antiquité et poursuivre la marche en avant des découvertes. La résistance de l'orthodoxie aristotélico-galénique fut farouche et les efforts de plusieurs générations d'anatomistes furent nécessaires pour venir à bout de l'aveuglement des défenseurs de l'orthodoxie. La médecine européenne abandonna la théorie des humeurs pour l'anatomie aux XVIIe et XVIIIe siècles, puis se transforma en anatomoclinique aux XIXe et XXe siècles. L'anatomie, jusque-là simple théorie des structures, ou théorie tissulaire, devint une science clinique véritable avec Xavier Bichat et René Laennec.
rdf:langString Eròfilo (in greco antico: Ἡρόϕιλος, Heróphilos; Calcedonia, 335 a.C. circa – Alessandria d'Egitto, 280 a.C. circa) fu un medico greco-ellenistico, noto come primo anatomista della storia e per essere stato, insieme ad Erasistrato, il fondatore della grande scuola medica di Alessandria d'Egitto.
rdf:langString ヘロフィロス(Herophilos, ギリシア語:Ηρόφιλος, ラテン語:Herophilus, 紀元前335年 - 紀元前280年)は古代ギリシアの医学者。
rdf:langString Herofilos (gr. Ἡρόφιλος, łac. Herophilus), znany też jako Herofilos z Chalcedonu lub z Aleksandrii (ok. 335-280 r. p.n.e.) – grecki lekarz, założyciel szkoły lekarskiej w okresie hellenistycznym. Pochodzący z Chalcedonu (obecnie w Turcji), działał w Aleksandrii, w założonym przez Ptolemeusza I Sotera Muzejonie. Znany jako twórca naukowo pojmowanej anatomii. Zajmując się także fizjologią, jako pierwszy swe wnioski o budowie ciała opierał na sekcjach zwłok, (nawet na wiwisekcjach), przeprowadzanych wraz z Erasistratosem z Keos, z którym reprezentował w medycynie kierunek racjonalistyczny. Ich anatomiczne studia niezwykle wzbogaciły medycynę antyczną, stwarzając nowe możliwości dla chirurgii, w której odtąd notuje się systematyczny rozwój. Herofilos zwrócił również uwagę na znaczenie farmakologii, która w okresie hellenistycznym (dzięki handlowym kontaktom z odległymi krajami) znacznie rozszerzyła zasób posiadanych dotąd środków leczniczych. Uczony badał m.in. mózg, który rozpoznał jako centrum układu nerwowego. Rozróżniał impulsy nerwowe i dokładnie opisał oko, mózg, wątrobę, trzustkę, układy wydzielania śliny oraz układ rozrodczy. Jako pierwszy zaobserwował, że tętnice nie zawierają powietrza tylko krew. Opisał budowę przewodu pokarmowego i podał pierwszy opis części jelita cienkiego, którą nazwał dwunastnicą, gdyż długość jej określił na 12 poprzecznych szerokości palca (nazwa zachowana dotychczas). Jego prace zawierały m.in. komentarze do dzieł Hipokratesa. Był także twórcą nowoczesnych metod diagnostycznych, które doskonalił w trakcie swej praktyki. Jego zaginione dzieła znane są przede wszystkim z cytatów w pracach Galena.
rdf:langString Herophilos van Chalcedon, ook wel Herophilus genoemd, was een oud-Griekse geneesheer die rond 335 v.Chr. in Chalcedon (in Klein-Azië) geboren werd en rond 280 v.Chr. stierf. Hij was een leerling van Praxagoras van Cos en was werkzaam in het Ptolemaeïsche Egypte, waar de Diadochen een politiek van wetenschappelijke en culturele vooruitgang voerden.
rdf:langString Herophilos (latin Herophilus), född 325, död 255 f.Kr., var en grekisk läkare och anatom verksam i antikens Alexandria i Egypten. Han kallas ofta anatomins fader. Herophilos föddes i den grekiska staden Chalkedon. Han studerade medicin för , som då var lärare vid Hippokrates' medicinska skola på ön Kos i Medelhavet. Efter studierna flyttade han som ung man till Alexandria i Egypten och arbetade i den tidens stora forskningscentrum i Museion i Alexandria resten av livet. Liksom sin samtida kollega Erasistratos utförde han de äldsta kända dissektionerna av mänskliga kroppar. Hans anatomiska beskrivningar anses vara mycket detaljerade och välgjorda; särskilt kända är hans studier av nervsystemet, ögat, blodkärl och mag-tarmkanalen. Herophilos har med sina vetenskapliga arbeten förtjänat sitt namn som den moderna anatomins fader. Dessa praktiska, systematiska studier utgör starten på den alltjämt rådande (grundat på erfarenhet) i klar motsats till den vid denna tid rådande teoretiska tankebyggnadstekniken. Parallellt med sina vetenskapliga studier bedrev Herophilos en omfattande läkarpraktik som dock mest anses ha sin grund i den utbildning i yrket han fått i Hippokrates anda.
rdf:langString Герофи́л (др.-греч. Ἡρόφιλος; родился около 335 года до н. э., Халкидон, Малая Азия — умер около 280 года до н. э., Александрия, Египет) — древнегреческий врач, первым стал для изучения анатомии систематически проводить вскрытие трупов, хотя вскрытие строго воспрещалось даже в Александрии, этой сокровищнице знаний всего античного мира. Бóльшую часть жизни провёл в Александрии, где, совместно с Эрасистратом, стал основателем Александрийской медицинской школы. Оба медика считали, что центром нервной системы является головной мозг, и различали «чувствительные» и «двигательные» нервы. Герофил оставил много трудов по всем разделам медицины, включая анатомию, хирургию, офтальмологию, кардиологию и акушерство. Его сочинения утрачены, однако на них неоднократно ссылается Гален. В комментариях к сочинениям Гиппократа им описаны оболочки глаза, строение желудочно-кишечного тракта, кровоснабжение и морфология оболочек головного мозга, основные черты строения различных частей сердечно-сосудистой системы. Описал синусный сток (torcular Herophili), где сходятся все синусы затылочной части головы. Он описал также грудной проток, хотя и не знал его назначения, и оставил самые точные для своего времени описания мужских и женских половых органов. Наиболее известны работы Герофила по исследованию пульса. Он первым определил его частоту, указал на диагностическое значение этого параметра. Наблюдая за пульсом во время систолы и диастолы (сокращения и расслабления сердца), отмечая его частоту, наполнение, ритмичность и стабильность, он делал медицинские заключения. Определял ритм пульсации крови в артериях, сравнивал разные виды пульса с музыкальными ритмами, присвоил каждому типу пульса специальное название. Одно из этих названий, «скачущий пульс», сохранилось до наших дней.
rdf:langString Herófilo (Calcedônia, 335 a.C. — 280 a.C.) - em grego Herophilos - foi um médico grego, nascido em Chalkedon (Calcedônia), na Ásia Menor. É conhecido como o primeiro anatomista da história. Junto com Erasístrato fundou a famosa Escola de Medicina de Alexandria. Foi um dos primeiros a basear suas conclusões na dissecação de cadáveres. Estudou o cérebro, reconhecendo tal órgão como o centro do sistema nervoso e da inteligência. Dissecou e descreveu sete pares de nervos cranianos. Também distinguiu nervos de vasos sanguíneos e os nervos motores dos sensitivos. Outros objetos de estudo foram os olhos, fígado, pâncreas, as glândulas salivares, e o trato alimentar, assim como os órgãos genitais. Foi também um estudioso de Hipócrates e escreveu um tratado sobre o método . Seus trabalhos perderam-se, mas Galeno citava-o muito, no segundo século d.C. Acredita-se que Herófilo tenha sido um dos fundadores do Método Científico. Ele introduziu o método experimental na medicina e considerava-o essencial para o conhecimento. Por isso, foi criticado por Galeno, para quem o método experimental contrariava o raciocínio. Herófilo também introduziu muitos dos termos científicos usados até hoje para descrever fenômenos anatômicos. Foi o primeiro a utilizar terminologia convencional, em vez de "nomes naturais", utilizando termos que criou para descrever seus objetos de estudo, nomeando-os pela primeira vez, por exemplo denominou o primeiro troço do intestino delgado Duodeno por medir doze dedos.
rdf:langString Герофіл (грец. Ηρόφιλος, кінець IV — перша половина III століття до н. е) — давньогрецький анатом і хірург. Першим почав проводити систематичні розтини трупів людини для вивчення анатомії.
rdf:langString 希罗菲卢斯(希腊语:Ἡρόφιλος、/hɪˈrɒfɪləs/) 公元前335-280 – 公元前255,是一名希臘醫生及最早的解剖學家之一,出生於迦克墩。用人脑做实验,开创了神经解剖学,在超过2000年前发现了神经系统,证明了神经从脑部起源。
xsd:nonNegativeInteger 13268

data from the linked data cloud