Gustave Lanson

http://dbpedia.org/resource/Gustave_Lanson an entity of type: Thing

Gustave Lanson (* 5. August 1857 in Orléans; † 15. Dezember 1934 in Paris) war ein französischer Romanist und Literaturwissenschaftler. rdf:langString
Gustave Lanson (5 de agosto de 1857 - 15 de diciembre de 1934) fue un historiador y crítico literario francés. Enseñó en la Universidad de la Sorbona en Paris. rdf:langString
Gustave Lanson (5 August 1857 – 15 December 1934) was a French historian and literary critic. He taught at the Sorbonne and the École Normale Supérieure in Paris. A dominant figure in French literary criticism, he influenced several generations of writers and critics through his teachings, which were anti-systematic and promoted a scrupulous and erudite approach to texts via extensive firsthand research, inventorying, and in-depth historical investigation. rdf:langString
Achille Alexandre Gustave Marie Lanson, né le 5 août 1857 à Orléans et mort le 15 décembre 1934 à Paris, est un historien de la littérature et critique littéraire français qui encouragea une approche objective et historique des œuvres. rdf:langString
居斯塔夫•朗松(法語:Gustave Lanson;1857年8月5日-1934年12月15日),法国著名文学史家、教育家、文学批评家,曾任俄国宫廷文学课程讲师、巴黎大学文学院教授。 rdf:langString
Gustave Lanson (5. srpna 1857 Orléans – 15. prosince 1934 Paříž) byl francouzský literární kritik, profesor na Sorbonně, v letech 1919–1927 ředitel École normale supérieure. Byl autorem a propagátorem metody analytického zkoumání textu, známé pod názvem Explication de texte. Tato metoda se stala základním nástrojem zkoumání literárních děl na francouzských školách a později se uplatnila i v literární kritice. rdf:langString
Gustave Lanson, naskiĝinta la 5an de aŭgusto 1857 en Orleano kaj mortinta la 15an de decembro 1934 en Parizo, estis franca historiisto pri literaturo kaj priliteratura kritikisto kiu kuraĝigis objektivan kaj historiecan alproksimigon al la verkoj. Li estis profesoro en multaj lernejoj ĉefe pri retoriko, ankaŭ en la kortego de Rusio kaj en universitatoj de Usono. Li partoprenis en la movado por la reformo de la franca universitata sistemo. rdf:langString
귀스타브 랑송(Gustave Lanson, 1857년 8월 5일 ~ 1934년 12월 15일)은 프랑스의 문학사가 겸 문학평론가로서, 파리의 소르본느 대학에서 가르쳤다. 랑송은 죽은 다음에도 프랑스의 문학 평론에 영향을 미친 거물이었으며, 20세기초 프랑스 대학의 제도 개혁에도 큰 역할을 했다. 그는 문학사에 관한 저술로, 특히 문학 연구와 문화 연구를 융합하려는 노력으로 가장 잘 알려졌다. 문학 연구분야에서 그는 "종족과 환경과 시대"라는 개념을 파고 들고 넓혀 나갔다. 그는 또 면밀한 읽기(close reading)의 프랑스 전례인 텍스트 명세(explication de texte)의 교육학적 중요성을 역설하는 등 교육학 연구에도 많이 공헌하였다. 1911년에 랑송은 뉴욕의 콜럼비아 대학교의 객원교수였다. 이때 그는 미국의 수많은 대학을 둘러 보고, 훗날 그 경험을 회고했다. 랑송은 미국의 여러 대학에서 종교의 중요성에 놀라는 한편, 종교의 공유에서 얻어진 일체감이 특히 미식 축구 따위의 대학 스포츠에서 얻어진 일체감 때문에 퇴색하고 있다고 논평했다. rdf:langString
ギュスターヴ・ランソン(Gustave Lanson、1857年8月5日オルレアン - 1934年12月15日パリ)はフランスの文学史家、文芸批評家。パリのソルボンヌ大学で教えた。 『フランス文学史』(1894年)が古典的著作と目される。ボシュエ、ボアロー、ピエール・コルネイユ、ヴォルテールなどについての著作も有名。 ランソンは20世紀初頭のフランスの大学の制度改革において大きな役割を果たしたことで知られる。またフランスの文芸批評の領域では死後はるか後まで名声を轟かせた。文学研究と文化研究を一体化させた文学史的著作が名高い。前者の領域では、ランソンはイポリット・テーヌが言う「人種、環境、時代」という考えに一部疑問を挟みつつ進化させた。ランソンは教育学的研究にも大きく貢献し、教育現場でテクスト解釈(explication)を行う重要性を説いた。これはフランス版クローズ・リーディングとも言えるもので、フランスの教育現場では今日も教えられているやり方である。 1919年から1927年までパリの高等師範学校の校長を務める。 しかし最近では、文体研究と歴史的研究の共通性を探ろうとする動きもあり、また批評の歴史について再検討をうながす研究もあって、ランソンへの関心が再び高まっている。 rdf:langString
Gustave Lanson, född 5 augusti 1857, död 15 december 1934, var en fransk litteraturvetare. Lanson blev filosofie doktor 1887 med avhandlingen Nivelle de la Chaussée et la comédie larmoyante, professor vid Sorbonne 1903, och var föreståndare för École normale supérieure 1920-27. Lanson, som tog intryck av Gaston Paris och Ferdinand Brunetière, förändrade i grund den franska litteraturhistoriska forskningen och utövade genom sina undersökningar och metodiska utredningar stor inflytande långt utanför Frankrike. Lanson införde en bestämd skillnad mellan litteraturhistoria och litterär kritik och grundade litteraturvetenskapen på en filologisk-historiska metoden. Sina principer och anvisningar framförde han i en rad uppsatser, den viktigaste var De la méthode dans les sciensces (1911). rdf:langString
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString 귀스타브 랑송
rdf:langString ギュスターヴ・ランソン
rdf:langString Gustave Lanson
rdf:langString 居斯塔夫·朗松
xsd:integer 2802375
xsd:integer 1104322185
rdf:langString Gustave Lanson (5. srpna 1857 Orléans – 15. prosince 1934 Paříž) byl francouzský literární kritik, profesor na Sorbonně, v letech 1919–1927 ředitel École normale supérieure. Byl autorem a propagátorem metody analytického zkoumání textu, známé pod názvem Explication de texte. Tato metoda se stala základním nástrojem zkoumání literárních děl na francouzských školách a později se uplatnila i v literární kritice. Kromě toho se Larson také zasloužil o reformu francouzského školství. Ve své odborné práci se zabýval vztahem mezi literaturou, sociologií a očekáváním čtenáře. Stal se průkopníkem tzv. . Jeho činnost nebyla omezena pouze na Francii, pobýval také ve Spojených státech.
rdf:langString Gustave Lanson (* 5. August 1857 in Orléans; † 15. Dezember 1934 in Paris) war ein französischer Romanist und Literaturwissenschaftler.
rdf:langString Gustave Lanson, naskiĝinta la 5an de aŭgusto 1857 en Orleano kaj mortinta la 15an de decembro 1934 en Parizo, estis franca historiisto pri literaturo kaj priliteratura kritikisto kiu kuraĝigis objektivan kaj historiecan alproksimigon al la verkoj. Li estis profesoro en multaj lernejoj ĉefe pri retoriko, ankaŭ en la kortego de Rusio kaj en universitatoj de Usono. Li partoprenis en la movado por la reformo de la franca universitata sistemo. Lia Histoire de la littérature française (1894) dum longtempe estis aŭtoritateca. Li verkis nombrajn studojn pri la verkoj de Bossuet, Corneille, Voltaire aŭ Lamartine, kiujn li klopodis situi en ties historia kunteksto kaj kongrue kun iliaj biografioj. En tiu verko, li dediĉis gravajn paĝojn al Honoré de Balzac kie li difinis la parton de realismo de lia verko kaj la parton de romantismo.
rdf:langString Gustave Lanson (5 de agosto de 1857 - 15 de diciembre de 1934) fue un historiador y crítico literario francés. Enseñó en la Universidad de la Sorbona en Paris.
rdf:langString Gustave Lanson (5 August 1857 – 15 December 1934) was a French historian and literary critic. He taught at the Sorbonne and the École Normale Supérieure in Paris. A dominant figure in French literary criticism, he influenced several generations of writers and critics through his teachings, which were anti-systematic and promoted a scrupulous and erudite approach to texts via extensive firsthand research, inventorying, and in-depth historical investigation.
rdf:langString Achille Alexandre Gustave Marie Lanson, né le 5 août 1857 à Orléans et mort le 15 décembre 1934 à Paris, est un historien de la littérature et critique littéraire français qui encouragea une approche objective et historique des œuvres.
rdf:langString ギュスターヴ・ランソン(Gustave Lanson、1857年8月5日オルレアン - 1934年12月15日パリ)はフランスの文学史家、文芸批評家。パリのソルボンヌ大学で教えた。 『フランス文学史』(1894年)が古典的著作と目される。ボシュエ、ボアロー、ピエール・コルネイユ、ヴォルテールなどについての著作も有名。 ランソンは20世紀初頭のフランスの大学の制度改革において大きな役割を果たしたことで知られる。またフランスの文芸批評の領域では死後はるか後まで名声を轟かせた。文学研究と文化研究を一体化させた文学史的著作が名高い。前者の領域では、ランソンはイポリット・テーヌが言う「人種、環境、時代」という考えに一部疑問を挟みつつ進化させた。ランソンは教育学的研究にも大きく貢献し、教育現場でテクスト解釈(explication)を行う重要性を説いた。これはフランス版クローズ・リーディングとも言えるもので、フランスの教育現場では今日も教えられているやり方である。 ランソンは文芸社会学の研究を提唱した。これは社会環境が作者に与える影響や、読者の予期への影響、さらにテクスト自体への影響を複合的に検討するものである。ランソンによればテクストとは、集合的な社会的諸力から自動的に生成されるものではないし、孤立した天才が独自に産み出すものでもない。これら両極端の間にあるものである。テクストとは社会が強力な目に見えない力を発揮して作り上げる作品であるが、しかしその力から逃れることもでき、そのようにして社会の力の及ぶ範囲を超えて何かが伝えられる。このようにテクストを複合的に捉えることによって、ランソンはテクストが意図する複数の読み手を想定できるようになった。すなわち、一方にはテクストを生産する社会に属する直接の読者たちがおり、そしてもう一方には、テクストそれ自体によってある程度決定され得る理想の読者たちである。 1911年、ニューヨークのコロンビア大学の客員教授となり、渡米。アメリカ合衆国を精力的に旅行し、数々の大学を見て回った。後年旅行記を書いてもいる。ランソンはアメリカの大学で宗教教育が重視されていることに驚いている。ただし、宗教を共有していることによって形作られる一体感は、アメリカン・フットボールなど学生スポーツの機会に形作られる一体感に比べると色褪せるとも述べている。 1919年から1927年までパリの高等師範学校の校長を務める。 フランスではロラン・バルトらの新批評が台頭すると急速に評判を落とした。同様にアメリカ合衆国でも、ランソンの死後、その人気が急速に低下した。1950年代後半から1960年代にかけてがとりわけ評判の悪かった時期で、その原因は当時流行していた新批評がメタファーやイメージ世界の探求に関心を集中させ、テクストをそれが作られた環境とは切り離して研究しようとしていたため、ランソン流の研究が些細な歴史的伝記的な事柄に拘泥し、硬直した文献学に閉じこもっているように見えたためである。 しかし最近では、文体研究と歴史的研究の共通性を探ろうとする動きもあり、また批評の歴史について再検討をうながす研究もあって、ランソンへの関心が再び高まっている。
rdf:langString 귀스타브 랑송(Gustave Lanson, 1857년 8월 5일 ~ 1934년 12월 15일)은 프랑스의 문학사가 겸 문학평론가로서, 파리의 소르본느 대학에서 가르쳤다. 랑송은 죽은 다음에도 프랑스의 문학 평론에 영향을 미친 거물이었으며, 20세기초 프랑스 대학의 제도 개혁에도 큰 역할을 했다. 그는 문학사에 관한 저술로, 특히 문학 연구와 문화 연구를 융합하려는 노력으로 가장 잘 알려졌다. 문학 연구분야에서 그는 "종족과 환경과 시대"라는 개념을 파고 들고 넓혀 나갔다. 그는 또 면밀한 읽기(close reading)의 프랑스 전례인 텍스트 명세(explication de texte)의 교육학적 중요성을 역설하는 등 교육학 연구에도 많이 공헌하였다. 랑송은 사회적 배경이 작가와 독자의 기대와 텍스트에 미치는 영향 사이의 복잡한 관계를 연구할 "문학사회학"이라는 개념을 제안하였다. 랑송에게 텍스트는 집단적 사회적 힘의 단순한 산물도 아니고, 자율적인 천재에 의한 자동적인 작품도 아닌, 그 사이의 그 무엇이었다. 텍스트란, 한편 사회가 강력하면서도 안보이는 힘을 미치는 것, 다른 한편 텍스트 밖의 그 무엇 아마 더 나은 것에 대한 희망이나 환상 따위를 심어주기 위해서 그러한 힘을 피해갈 수도 있는 것, 이런 것들의 복합적 산물이었다. 이같은 복합적 특성의 란손 모형은 그로 하여금 여러 독자 계층을 노리는 텍스트를 상정할 수 있게 한 바: 텍스트를 만들어낸 사회에서 여과없이 전적으로 영향을 받는 독자층과 텍스트에 의해서 부분적으로 영향을 받는 이상적 독자층을 들었다. 1911년에 랑송은 뉴욕의 콜럼비아 대학교의 객원교수였다. 이때 그는 미국의 수많은 대학을 둘러 보고, 훗날 그 경험을 회고했다. 랑송은 미국의 여러 대학에서 종교의 중요성에 놀라는 한편, 종교의 공유에서 얻어진 일체감이 특히 미식 축구 따위의 대학 스포츠에서 얻어진 일체감 때문에 퇴색하고 있다고 논평했다. 랑송에 대한 평가는 프랑스에서는 롤랑 바르트 등의 이 대두하면서 추락하였고, 미국에서도 그가 죽은 다음에 계속 떨어져서 1950년대 후반부터 1960년대까지는 바닥에 이르렀다. 은유와 이미지의 탐구에 대한 관심이 높고 텍스트와 사회적 배경을 분리하려 했던 신평론 시대에서, 랑송은 사소한 역사적, 전기적 관점에 사로잡힌 현학자 또는 문학과 동떨어진 경직된 문헌학자처럼 보였다. 그러나 최근에는 형식주의적 방법과 역사적 방법의 공통성을 탐구하는 평론가들, 그리고 평론의 역사에 대한 보다 더 집중적이고 덜 목적론적인 연구와 함께 란손에 대한 관심이 다시 높아지고 있다.
rdf:langString Gustave Lanson, född 5 augusti 1857, död 15 december 1934, var en fransk litteraturvetare. Lanson blev filosofie doktor 1887 med avhandlingen Nivelle de la Chaussée et la comédie larmoyante, professor vid Sorbonne 1903, och var föreståndare för École normale supérieure 1920-27. Lanson, som tog intryck av Gaston Paris och Ferdinand Brunetière, förändrade i grund den franska litteraturhistoriska forskningen och utövade genom sina undersökningar och metodiska utredningar stor inflytande långt utanför Frankrike. Lanson införde en bestämd skillnad mellan litteraturhistoria och litterär kritik och grundade litteraturvetenskapen på en filologisk-historiska metoden. Sina principer och anvisningar framförde han i en rad uppsatser, den viktigaste var De la méthode dans les sciensces (1911). I en serie skarpsinniga studier, de främsta samlade i Études d'histoire littéraire (1930), tillämpade Lanson sin metodik. Lanson utgav även utgåvor av Voltaires Lettres philosophiques (1909) och Alphonse de Lamartine Méditations (1915). En viktig översikt över samtida fransk litteratur var Manuel blibliographique de la littérature française moderne (4 band, 1909-14, nu upplaga 5 band 1921). Lansons mest kända verk var Histoire de la littérature française (1894, flera senare upplagor). Vid sidan av sina strängt vetenskapliga arbeten utgav Lanson mera populärt hållna arbeten som Bousset (1890), Boileau (1892), Hommes et livres (1895), Corneille (1898), Voltaire (1906), Le marques de Vauvenargues (1930) och Les essais de Montaigne (1930).
rdf:langString 居斯塔夫•朗松(法語:Gustave Lanson;1857年8月5日-1934年12月15日),法国著名文学史家、教育家、文学批评家,曾任俄国宫廷文学课程讲师、巴黎大学文学院教授。
xsd:nonNegativeInteger 8905

data from the linked data cloud