George Digby, 2nd Earl of Bristol

http://dbpedia.org/resource/George_Digby,_2nd_Earl_of_Bristol an entity of type: Thing

George Digby, 2nd Earl of Bristol, KG (bapt. 5 November 1612 – 20 March 1677) was an English politician who as Lord Digby (a courtesy title) sat in the House of Commons from 1640 until 1641, when he was raised to the House of Lords by a writ of acceleration. He supported the Royalist side in the English Civil War, but his ambition and instability of character caused serious problems to himself and both Kings he served. rdf:langString
George Digby (baptisé le 5 novembre 1612, Madrid – 20 mars 1677), 2e , est un homme politique anglais. rdf:langString
George Digby, 2:e earl av Bristol, född 22 februari 1612, död 20 maj 1677, var en engelsk politiker. Han var son till John Digby, 1:e earl av Bristol. Earlen av Bristol var först Karl I:s motståndare, men svängde om i samband med processen mot Stafford 1641. Han blev därefter en av Karl I:s intimaste och äventyrligaste rådgivare, och förde efter dennes fall ett kringflackande liv på kontinenten. Han återvände med Karl II och var en av Clarendons ivrigaste motståndare. Han har av sin samtid beskrivits som högt begåvad men hållningslös. rdf:langString
George Digby, 2. Earl of Bristol, (getauft am 5. November 1612 in Madrid; † 20. März 1677) war ein englischer Staatsmann und Royalist. Er war Berater der Könige Karl I. und Karl II. von England, schadete aber mehr aufgrund seines unsteten, impulsiven und abenteuerlustigen Charakters. Er war der Sohn von und wurde geboren, als dieser Botschafter in Madrid war. Sein Studium am Magdalen College Universität Oxford schloss er 1636 als Master of Arts ab. Anschließend trat er in die Armee ein und wurde Colonel eines Kavallerieregiments. rdf:langString
George Digby, 2º conde de Bristol, (* Madrid, España, 22 de febrero de 1612 - † 20 de mayo de 1677), fue un político, dramaturgo y traductor inglés, hijo de John Digby, barón y primer conde de Bristol, y de su esposa Beatrice Walcott. Nació en Madrid, donde su padre sirvió como embajador de Inglaterra en España. Su carrera fue desde muy temprano brillante y prometedora, ya que a la corta edad de doce años intervino en la Cámara de los Comunes en defensa de su padre, que se encontraba preso dentro de la Torre de Londres, debido a las intrigas del Duque de Buckingham. Estudió en el Magdalen College de la Universidad de Oxford, donde obtuvo el título de Master of Arts en 1636. rdf:langString
George Digby, II conte di Bristol (Madrid, 22 febbraio 1612 – Londra, 20 maggio 1677), è stato un nobile, politico e diplomatico inglese. Nato a Madrid, figlio John Digby, I conte di Bristol, George Digby successe al padre nel titolo di Conte di Bristol e Pari d'Inghilterra nel 1641. Studiò ad Oxford e nel 1632 prese in moglie Anne Russel, figlia del quarto Conte di Bedford, divenendo così cognato di William Russell, I duca di Bedford. Fine intellettuale, fece parte della corte di Carlo I Stuart. Nel clima acceso che precedette la rivoluzione difese Thomas Wentworth, I conte di Strafford senza riuscire ad impedirne la decapitazione. Allo scoppio della guerra civile inglese si schierò dalla parte dei realisti, contro le forze puritane del Parlamento presenziando ad alcune battaglie e assedi. rdf:langString
rdf:langString George Digby, 2. Earl of Bristol
rdf:langString George Digby
rdf:langString George Digby
rdf:langString George Digby, 2nd Earl of Bristol
rdf:langString George Digby, II conte di Bristol
rdf:langString George Digby, 2:e earl av Bristol
xsd:integer 399943
xsd:integer 1124721178
rdf:langString Richard Rogers 1640
rdf:langString Parliament suspended since 1629
xsd:integer 2
rdf:langString Member of Parliament for Dorset
xsd:integer 1640 1641 1643 1653
rdf:langString George Digby, 2. Earl of Bristol, (getauft am 5. November 1612 in Madrid; † 20. März 1677) war ein englischer Staatsmann und Royalist. Er war Berater der Könige Karl I. und Karl II. von England, schadete aber mehr aufgrund seines unsteten, impulsiven und abenteuerlustigen Charakters. Er war der Sohn von und wurde geboren, als dieser Botschafter in Madrid war. Sein Studium am Magdalen College Universität Oxford schloss er 1636 als Master of Arts ab. Anschließend trat er in die Armee ein und wurde Colonel eines Kavallerieregiments. 1640 wurde er als Knight of the Shire für Dorset ins House of Commons gewählt. Im Parlament zeigte er erste Zeichen seiner wankelmütigen politischen Haltung. Anfangs war er in Opposition zum König und unterstützte das Amtsenthebungsverfahren gegen Thomas Wentworth, 1. Earl of Strafford, wechselte dann aber die Fronten und hielt eine eloquente Rede gegen die Rechtsgültigkeit einer solchen Anklage (Wentworth wurde bald darauf hingerichtet). Er war nun in der Gunst von Karl I., der ihn 1641 zum königlichen Berater machte. Zudem ließ Karl I. ihn durch Writ of Acceleration vorzeitig den nachgeordneten Titel seines Vaters als 2. Baron Digby erben, wodurch er aus dem House of Commons ausschied und in das House of Lords aufgenommen wurde. Als er im Januar 1642 die parlamentarischen Führer der Opposition gegen Karl I. verhaften wollte, wurde er vom Parlament abgesetzt und floh vor einer Anklage wegen Hochverrats in die Niederlande. Bei Beginn des Bürgerkriegs kehrte er 1642 zurück, wurde 1643 Staatssekretär von Karl I. und Mitglied des Privy Council sowie 1645 Generalleutnant in der Armee der Royalisten im Norden Englands, wurde aber im Oktober bei geschlagen. Dabei fiel auch sein Briefwechsel in die Hände der Parlamentspartei, was die Verhandlungen Karls I. mit ausländischen Mächten offenlegte. Digby floh über Irland nach Frankreich und schloss sich dem Hof von Karl II. in dessen Exil an. In Paris nahm ihn Karl II. 1653 in den Hosenbandorden auf. Zeitweise diente er in der französischen Armee (Kampf gegen die Fronde, Flandern, Italien) und stieg auch dort 1651 zum Generalleutnant auf und versuchte sich auch in die französische Politik einzumischen (er plante sogar Nachfolger von Kardinal Mazarin zu werden). Nach einer zwischenzeitlichen Verständigung zwischen England und Frankreich gehörte er zu den aus Frankreich Ausgewiesenen und ging in die habsburgischen Niederlande, wo er in der Armee von Juan José de Austria diente. Beim Tod seines Vaters erbte er 1653 dessen Titel als Earl of Bristol. Er wurde 1657 Staatssekretär von Karl II., musste er allerdings 1658 zurücktreten, da er zum Katholizismus konvertiert war. Bald darauf folgte er Karl II. nach Spanien. Als Karl II. König wurde, kehrte er 1660 nach England zurück. 1663 war er vom Hof verbannt, da er sich respektlos in Reden über den König äußerte und den Lordkanzler Edward Hyde wegen Hochverrats anklagen wollte. Erst nach dessen Sturz 1667 war er wieder in der Gunst des Königs und wurde wieder in das House of Lords aufgenommen. In seinen letzten Jahren sorgte er weiter für Verwirrung, indem er sich einerseits öffentlich zur anglikanischen Kirche bekannte, dann wieder als katholisch bezeichnete.
rdf:langString George Digby, 2nd Earl of Bristol, KG (bapt. 5 November 1612 – 20 March 1677) was an English politician who as Lord Digby (a courtesy title) sat in the House of Commons from 1640 until 1641, when he was raised to the House of Lords by a writ of acceleration. He supported the Royalist side in the English Civil War, but his ambition and instability of character caused serious problems to himself and both Kings he served.
rdf:langString George Digby, 2º conde de Bristol, (* Madrid, España, 22 de febrero de 1612 - † 20 de mayo de 1677), fue un político, dramaturgo y traductor inglés, hijo de John Digby, barón y primer conde de Bristol, y de su esposa Beatrice Walcott. Nació en Madrid, donde su padre sirvió como embajador de Inglaterra en España. Su carrera fue desde muy temprano brillante y prometedora, ya que a la corta edad de doce años intervino en la Cámara de los Comunes en defensa de su padre, que se encontraba preso dentro de la Torre de Londres, debido a las intrigas del Duque de Buckingham. Estudió en el Magdalen College de la Universidad de Oxford, donde obtuvo el título de Master of Arts en 1636. Su carrera política fue oscilante y errática, ya que aunque se opuso a Carlos I de Inglaterra, durante la década de 1630, durante la Guerra Civil Inglesa tomó las armas a favor de este. De 1643 a 1645, ocupó la Secretaría de Estado, marchando fuera del país tras fieras disputas con Ruperto del Rin. Pasó años en Francia, los Países Bajos meridionales, e incluso España, retornando a Inglaterra tras el final del Protectorado de Cromwell. Se convirtió al Catolicismo, y durante el reinado de Carlos II de Inglaterra, siguió figurando de forma prominente en la Corte de los Estuardo. Digby es recordado en la historia literaria inglesa por sus cartas (Letters between Lord George Digby and Sir Kenelm Digby, Knt. concerning Religion, Cartas entre Lord George Digby y Sir Kenelm Digby, caballero, relativas a la religión, escritas entre 1638 y 1639, y publicadas en 1651), discursos de gran relieve en el Parlamento, y fundamentalmente, por haber adaptado del español algunas obras de los Siglos de Oro, de autores como Lope de Vega y Calderón de la Barca, de las cuales la más recordada aún hoy es Elvira: or, The Worst not Always True, (Elvira, o no siempre lo peor es cierto), que se inspira en No Siempre lo Peor es Cierto, de Calderón de la Barca. Aunque su versión o traducción es rígida y formal, permanece como un notable ejemplo de la comedia de capa y espada que la escena inglesa tomó del teatro español barroco. Según Walpole, también tradujo los tres primeros libros de Cassandra del francés. Fue también poeta, aunque muy pocos de sus versos han llegado hasta la actualidad.
rdf:langString George Digby (baptisé le 5 novembre 1612, Madrid – 20 mars 1677), 2e , est un homme politique anglais.
rdf:langString George Digby, II conte di Bristol (Madrid, 22 febbraio 1612 – Londra, 20 maggio 1677), è stato un nobile, politico e diplomatico inglese. Nato a Madrid, figlio John Digby, I conte di Bristol, George Digby successe al padre nel titolo di Conte di Bristol e Pari d'Inghilterra nel 1641. Studiò ad Oxford e nel 1632 prese in moglie Anne Russel, figlia del quarto Conte di Bedford, divenendo così cognato di William Russell, I duca di Bedford. Fine intellettuale, fece parte della corte di Carlo I Stuart. Nel clima acceso che precedette la rivoluzione difese Thomas Wentworth, I conte di Strafford senza riuscire ad impedirne la decapitazione. Allo scoppio della guerra civile inglese si schierò dalla parte dei realisti, contro le forze puritane del Parlamento presenziando ad alcune battaglie e assedi. Si convertì al cattolicesimo.
rdf:langString George Digby, 2:e earl av Bristol, född 22 februari 1612, död 20 maj 1677, var en engelsk politiker. Han var son till John Digby, 1:e earl av Bristol. Earlen av Bristol var först Karl I:s motståndare, men svängde om i samband med processen mot Stafford 1641. Han blev därefter en av Karl I:s intimaste och äventyrligaste rådgivare, och förde efter dennes fall ett kringflackande liv på kontinenten. Han återvände med Karl II och var en av Clarendons ivrigaste motståndare. Han har av sin samtid beskrivits som högt begåvad men hållningslös.
xsd:nonNegativeInteger 20346

data from the linked data cloud